1 "ot De. nödvändiga säkerhetsanord- "till bibliotek;-teatrar, museer och: inte tala om. det 95-procentliga, : Umeå, Skellefteå; östersuhd öck : | mäste” betala. pPartiavgiften, Man . men: tycker” "inte det är befogat . ett uppslag att'ta' fasta på: Han tror. att: detta” "pä —= IT De osäkra” bilarna” ningarna kommer 1 skymundan; I trafiksäkerhetsdebatten har; alltför liten uppmärksamhet äg- "nats åt bilarnas säkerhetsanord- ningar och framförallt bilfirmor- nas ansvar I sammanhanget. Ge- . nom punktrazzior har man upp- täckt ett skrämmande stort an- » tal rishögar som rullar på våra vägar och därigenom också kun- nat sopa bort en del av de mest . Uvsfarliga fordonen, Det finns ' anledning "hoppas att . sådana razzior ' görs kontinuerligt och ofta samt att de inte'bara tar sikte på nägra år gamla bilar. Relativt nya bilar kan. förete defekter, som inte upptäcks vid ' inköp men som ganska snart . gör dem farliga i trafiken. Alla bilköpare är inte sakkunniga och "det är lätt att bli överta- lad av en ambitiös försäljare. "Det är också lätt att attraheras av braskande annonser om ”re- na funjer”, bilens ”toppfart” ' utmärkta 'bagageutrymmen etc. i för de' yttre- och mindre vikti ga detaljerna. Är I djungeln - av bilmärken, på stådda för- och nackdelar hos respektive ' bilar," svårt ” att hitta fram. Det: är hos säljaren man "bör "be. om och också få de rätta upplys- ningarna, - Tyvärr är det utopi att tro att en effektiv. sanering' ; kan åstadkommas på området. | Men. en -bra bit. på vägen” när man genom, skärpta kontroller och ständig bevakning av: métor der som används. : För bättre" trafiksäkerhet: har fartgränsen "visat "sig, vara "ett effektivt” medel, Det är ” angelä- bestä mandet inte” para tar av fartgränser . hänsyn ' till! vägarnas; " beskaffen- het utan i lika hög grad till konstruktionen. lav. de "många bilar: som blivit /den : stora fa- ran på våra. Å a 2”vi vill inte vara omänskliga, . måd' dispens. Om det varit den. handikappade själv som haft bil hade fallet” kommit" i ett annat tat än ett re- JANDSORTEN BÖR "BILDA , Nr | FRONT mot de tre storstädernas ex- panslonskrav." Det" är? en tanke som framförts "av direktör Erik Severin 1: Svenska . -riksbyggen | öch:, N 2 r r bj tt rår. e n., tyck Je gagna” produktionen," för att | > ”Mänskliga” myndigheter "dygnstider "och" fann "del p riage i. "Sydöstra Dagblad, som. relaterar. en "mors svårigheter" att transportera sitt svårt handikappade barn,: 10 år. T ett: hälvårs”. tid; har i modern kämpat för att få en; "reserverad parkeringsplats. för. sin bil. sutan« för. en bäring. la Begäran beviljades, av drätsel- "kammarens --arbetsutskott; ” men trafiknämnden : sade ;' nej. : Efter överklagande hos: "länsstyrelsen inte tala om nas triv- sel, Han : trycker på hur, Stock- holm favoriseras med. statsmedel- andra kulturinstitutioner, för att statsbidraget » till. tunnelbanor. Ett stadslandskap från Södertäl- je i söder till Uppsala I norr kan han Inte se som hägot lyckligt.” :';: Han tycker att statsinstitätiö- "ner kunde flyttas ut liksom från Oslo och Köpenhamn. När hyres- |" regleringen släpper I Stockholm, och lokalhyrorna åker upp I:sin rätta höjd kan massutflyttning förutses som 1 Köpenhainiyy'r Hr Severin anseryatt” expan” sionen 1 örebro," säla, Linköping, och "tillväxt av Stockholm; NK: | bo "Han , menar att det borgde.yvara riöjligt: att:skapa en. motsvaran: de grupp av medelstora städer I Norrland — Gävle, Sundsvall, Luleå,. En, annan grupp "kände bildas i södra Sverige, Kring dem skul- le skapas” pärlband av mindre städer. och :samhällen. Huvudsa- ken: tt de tillsammans kan klara det . moderna samhällets kvav: på; sjukvård, undervisning och annan; kulturkonsumtion: Varje. landsända ” sin stads- grupp” — sitt: Stockholm '— ja, varför: "Mer = :decentralise | I DET SENASTE EXEMPLET på hur den representativa de- mokrafien " missbrukas' genom kollektivanslutning av-:fackföre- ningar till socialdemokratin fin- ner” man i Dalani nå,” "betonar Norrköpings "tidningar. Där har 6000 byggnadsarbetare koltektivanslutits - genom > att 57 medlemmar av, ett representant: skap röstade för en sådan åtgärd. Men 38 medlemmar "röstade nej; 60. procent av representantska- pet "avgjorde alltså saken: ” Om man, vilket är rimligt; tän- ker sig att varje representant företräder lika stor del av den berörda byggnadsarbetarkären, har alltså 2400 enskilda männi | .skor mot sin vilja anslutits till ett politiskt parti. NVissertigen kan : man tänka' sig att dessa :2400 medlemmar i SAP "röstar på andra partier — men :de. är medlemmar 'i SAP, vilket «då mäste kännas ytterst kränkande, Nu heter, det ju att man kan reservera sig mot beslutet och begära utträde 'ur partiet. Men då har man klart sagt ifrån att man inte är socialdemokrat och därmed tvingats röja sitt politis- ka hemvist — detta i ett land där "yi 'garanterats' röstbemlighet. NT framhäller. också, att även den; som begär sitt utträde. url nav. '.organisatoriska ”skäl”, är definitivt; inne på farliga vä- gar. om man.låter. sådana skäl stå |. i väger för den enskildes demo-' ” kratiska"' rättigheter; "pngerstry:]” , ' ker tidningen. ;skulle..frågan. ha: kon nnat "läge. Så" det: fann rad parkeringsplats — felet var att: bilen” var vårdnadshavarens. SE Trafiknämndens' ve "ordförande framhäller. "att "man, inte; vill vara Ö ör R 3 förtsätter nd ”omänsklig Att modern t ska, tvingas. fortsätta ; med; att skriver står... utanför. dörren, Jer vi.som- vanligt rent. Sogial- ” ministern; har. helt? påpassligt "tillsatt. nio..man för att utreda::; "+ Vi får hoppas:att: de; nedskräp-' mingssakkunniga blir 'sakkunni- ” många år: har? råångaj! ga i'att få slut' på nedskräpnin- gen, I.'den' debatt" som - pågätt i väldigt många, "brytt : sina "huvuden och" sökt finna -verkningsfulla :åtgär- der. ' Ett och annat har: även . manglats, fram till. lagtext: den nya, naturvårdslagen: innebär . som bekant en skärpning av vi- . tesförfarandet vid nedskräphing, "Man har också genom lagstift- ningsåtgärder . försökt ' komma tillrätta . med den bilskrotning som "väldigt många företagit i naturen. Därtill kommer. en del kampanjer ' mot nedskräpning och den uppmärksamhet: på problemen som: den livliga ; de- batten medfört. Men resultaten av dessa ätgär- der har' varit tvivelaktiga, Äter: "står bestraffning. När. det . gäller straffbest m- melser' mot nedskräpning syns soclalministern något pessimis- tisk, Endast sällan påträffas den . skyldige, konstaterar han "och fortsätter: ”Härtill kommer att | nedskräpningen i allmänhet är resultatet av många människors tahklöshet eller bristande: an: svarskänsla”, Den Personlighetsklyvning som så "många svenskar under- går utanför det välstädade hem- met innebär, i stor utsträckning ett asocialt, beteende. Det är straffbart att skräpa ner i natu- ren, Klargjordes det kriminella i handlingen i högre grad än vad som nu är fallet skulle man san nödlikt få till stånd en mera 'all- män reaktion. mot varje: sådan lagöverträdelse, - : Allmänheten : är faktiskt eh I god övervakare av den allmänna |: "ordningen. Varför inte' i natul'. "ren?, NT RADIOCHEFEN TYCKS HA ' FALLIT OFFER. : för det hos hans. medarbetare 4 inte ovanliga missförståndet att "det är. monopalföretagets plikt att ta -ställning, i detta fall alltså ; att --vara . ”radikalt” till fö ' har + köpare Sveriges : t: med. dispens, Men; aded bilen: varit den: handikappade] "pojkens; mit: tydl gen' -utrymnme' för” reserve Pongsten är: ungdomens högtid mer än alla andra. Den kallas också, för : hänryckningens : tid. Uttrycket är. poetiskt. och vem blir inte poet: i denna vårens här- liga tid," då: saven "stiger i träd och. människor, luften är hög och ren och Jröpskan har ungdomens « Men" det>är inte bara poeterna som; känner -hänryckning vid pings- ten) Alla” som är unga i själ och er "då hoppets ljuvliga sitt inre, Ja, "även | de ; gamla .. skakar ”vinterstelheten och kylan - ur benen. och dras ut hänryckningens tid ock även en "religiös inne- börd. Det: hänför sig: till de. hän- delser: "söm ',. utspelade sig ” vid : I femtio: dagar efter.: då Kristus 'pinades, till” efter” körrenskraft för” Utriköskanaelt. Men: m det? verkligen" gär på et- då "Han ser fram mot, de, idgetåren efter 1968/69 och gä! förutsättningar ä "väsentliga; Industrilhvesteringarna måste ut ur ”stagnationen, arbetsmarknads- moderation efter 1968, sparandet nerligen viktigt” — Sverige måste med den ena "ener' andra metoden nu en gång finns, nog skäl att anmäla” tvivel: på en regerings- trött socialdemokratis förmåga klåra av allt'detta, "+; =". "(Svenska Dagbladet)" förs: vad. .han kallar: ”avvikande och "även förargelseväckande synpunkter”; skriver "Ups ala i Nya Tidning'i : anledning. av Olof ” Rydbecks uttalande i ra dions, personaltidning Antennen; Tidigare -har dock. hr Rydbeck. isat: sig-.ha klar insikt. om att- t Sveriges - Radio-TV:s ' grundläg- I gande och oavvisliga förpliktelse: ! är strävan efter opartiskhet. Ra- : gion har aldrig fått i uppgift att styra ”den allmänna debatter. : Dess uppgift är en allsidig speg- a ling av vår värld :och vår tillva- Fö, Det är på det:sättet -de mot- ”stridiga = åsiktsriktningarna bör "komma tilt tals.. Ala är de ju ur opponenternas synpunkt "”avvi-. «kande och. förargelseväckande” i och det, tillkommer: sannerligen inte.. producenterna. i radio" och. television, satt 'utnämna” den: ena eler; den andra, till -mest förar- ”gelseväckande och därför, värd att i:särskilt . uppmärksammans. -att avgöra vilka av. "dagens vär- 3 deringar” ' söm är ' tvivelaktiga » och. därför | ättas, under de-| "batt. - NM Om hr Rydbeck inte är helt : belåten" med svensk demokrati "dag får hah väl försökå' re- ”formera' den på andra vägar, an- ; ser, UNT. -Att avsiktligt ge en "slagsida, åt programverksamhe- . ten har han som chef för mono- den; och den: andra påsk. "| var" förr en '; enda "lång högtid. "I Då skulle" man inte längre fasta, :;] Kristi. lidande, : fanns « särskilda stadganden; om ”helgdågarna - samt : i 'om > finansministern" "gärna. vill H : Nya Wermlands-Tidnin-|' gen. Just-utanför. Inomhus: hål- : parterna, får uppträda "med stor | "Det tillkommer dem -inte-heler |' dag "då Kristi" "himmelsfärd ägde; rum, : Då kom över . lärjungarna en sådan hänförelse och hänryck- ning att de" började -tala med tungor, som det heter, si För . "våra förfäder "var pingst- tiden den tid då.:man'firade för- sommarens slut 'och 'den' egentliga sommarens : början, Då . offrade man åt jordandarna, ty, vid den- na: tid. steg brödden:? ur jorden och "spred sin” grönska ' över . fäl- ten. Till skydd för denna "brodd, åv "vilken hela skörden berodde, måste man offra: till” andarna. - Om - majfesten hos OSS var en groddens högtid så var den hos judarna ursprungligen en skörde- fest." Vid "den 'tiden "vår :vetet - färdigt. för skörd" i'. deras land. + Efter , kristendomens - införande blev. pingsten årets.: största hög- tid, öch' firades då med inte mind- "fyra helgdagar: Nu-räknas dén. som" .den:: tredje" av ' de.' stora högtiderna. Den ,första är julen "Tiden mellan påsk. och pingst ty > då: var: man : renad” genort : I. våra. gamla ; landskapslagar de "stora Relgerna, ' då ”det "var även ii svår. nuvaran je: lag finns ; vissa I lyester.. av. detta" i: bestäm- ] -melserna om /att offentliga nöjen inte får' anordnas under” de stora ii bestämmel- dh samla » landskapslagarha allades de särskilda: bestämmel- has för. pingsten för ”pingst 2 " Kyrkofrid'" "kvinno Pings en "Har i vänt nan mänga olika" sätt; På olika spåra kvarlevor de gamla för- kristna bruken, Dessa , har. emel- lertid blandats upp "sä: pass" kraf: tigt med' kristna ' bruk ;' att. de; är svåra "att "urskilja! To. I + Till dessa förkristna bruk kan [markens alla . blommor. : > man "mel 'säkerhet väkta ;o seden att vid pingsttid -utkora” en maj-| :; drottning, en . majkonung . och även, en majbrud,' De. båda första hörde ursprungligen samman med firandet av de första "blommorna. Maj. betyder blomster -— att maja betyder” att pryda med blommor. Därifrån har vi också vår: maj: stång ' som vi reser på midsom- maraftonen; En majdrottning är sålunda: helt enkelt en blomster- drottning,: utkorad ätt symbolise- ra den nya späda grönskan och ..Under kristen - tid :.kom ,. dennå 7 "gamla vårfest att firas i samband med pingst med påföljd att ordet maj ofta" byttes ut mot .'pingst. Där- igenom. kallar: man ännu i dag på sina ' håll majdröttnin en för pingstdrottning..” ' Majbrud; och "pingstbrud har tillkommit” under. den kristna ti 1 den, "varvid det: endast; är maj- drottningen'som fått : byta. ut:sin egenskap ; av. drottning -till' brud: Numera kallar. man ju också alla kvinnor "som gifter" sig :i kyrkan under: » pingsthelgen ör pingst- brudar. : " Denna: Ikrönika kan, med, pingstliljan:-. är det endast.«till pingst den -:kal- las...pingstlilja, , Annars . benämnes den. narciss . efter sitt. latinska namn," Den "vanliga" nareissen, med vit kalk: och -kort,.:gulröd bikro- na, -är., densamma: som : pingstlil jan. Påskliljan är: även. en narciss av” samma: »släkte,» fast "dess : ut- seende är, -helt annorlunda, =>”. ' Egenskap " av :pingstlilja "fick denna -narciss: av "munkarna, Des- sa; odlade inte. bara -grönsaker i sina, klosterträdgårdar :utan även avslutas i trycket'. för ett trängande behov "| Regeringen : känner Som. alla vet |: | Svårigheterna: i Vietnam utgör under alla omständigheter: en be- lastning för, relationerna mellan USA "och Sovjet. Det vore be- klagligt . om denna » belastning även skulle få följder för stor- maktspolitiken. i Europa. För när- varande ' har "dessa endast. för- märkts "i' Asien, (tt Sydsvenska ' Dagbladet : : Förståelsen « för... ”överläggning- ar och- samråd”: har; utlöst den diskussion som . pågår mellan ar- betsmarknadens” 'störa " organisa- fioner.', Tyngdpunkten ' ligger på det förhandlingstekniska : området men samtalen:.vidrör "naturligtvis också -.stabilitetsproblemen. . Sam- talen ; mäste också ses som 'ut- örbättrade metoder, inte. samma behov av nya; metoder, Den .och inflationen travar vidare. . : hele > Sundsvalls Tidning"; äv nya: och - Båda parter på "arbetsmarkna; naden har anledning att ta' or- dentl:ga tag för att åstadkomma en bättre förhandlingsordning. Löneökningar som, endast är teo- retiska ' och inte motsvaras : av produktionsvinster försämrar” fö- retagens konkurrenskraft, tvingar fram "prishöjningar . som . hårt drabbar', låglönegrupperna . och driver .på inflationen. Vi. befin: ner: oss sedan "länge i. ett sådant olyckligt ' tillstånd. Det: finns all anledning att söka 'komma ur det. "Västerbottens-Kuriren : ar "kons rats tläigare, att demokratin inte är något” som man ', skaffar .. sig "en > gång för alla. Den måste oupphörligt er- övras på nytt. "Denna sanning an: mäler sig osökt,” när ' "politikens ligister framträder, + ..4 » Skånska Dag ladet. Att "gifta ari nor . Kunnat hänga kvar i "yrket beror på att de 'har haft flexibel arbetstid och inte behövt. vara, hemifrån allt- fast-arbetstid. även för lärare som ett led i skolans: rationalisering. |. na safionäliserlngar/ betyder för hela' samhällssektorn? Rektor Gudran Jan Hökarängsmördaren, . österrika + rf ren. Friedrich Wagner, som greps av "danska: polisen efter att ha flytt från psykiatriska sjukhuéet i Stockholm, .har beteckhate, söm Sveriges -'farligaste förbrytare.” Han kommer .nu sannolikt Att placeras så att han inté lika lätt Kan återvinna friheten och, even- , tuellt göra: sig skyldig tin: ”ytter- > ligare !' mord, Man-mäåste emeller- t:d fråga sig om de som tillåtit att han förut” blivit "Intagen "på psykiatriska : sjukhus, varifrån han med lätthet kunnat” avvika, skall" slippa att stå till: ansvar för att. de därigenom : 4 hög grad nonchalerat :den..allmänhå + rätts- säkerheten... Mänsklig hänsyn skall” tagas även när det gäller: brotts- ; s lingar,';.men -släpphänthet . som .. kan riskera andras ”"liv:"kan sej tolereras, MALT : genheterna "är att, man": aldrig. får tid att vara i dom "om. man :: ska. hinna” tjäna ihop” månads: hyren, : " i Statfang "Broar : i och iPå "onatur. ”friluktsstdan för en” ”kulturrevolution”; och måtte den: komma. -snart, innan alla gröna - områden : runt. "städer , och tätorter är nedsnaskade, hur mycket lönen "plus kostnaden ; blir för dessa : personer per mir nut "och, ställer. Ån? klocka i Det blir 600 kr. i timmen, Det inne- bär: satt" fö -varje, minut. som Har' man överblickat ' vad : såda-, blommor och , eftersom". de';, fick |: narcissen, färd” g. till: pingst.. och blomman : : verkligen. ; -hår >, något symboliskt. för pingsten: "över - sig =-.den. gulröda bikronan symbo- liserar ” ju. eldtungan. på ett utom- imstaä gästerna; eller ordentligt : sätt — fick -blomman också ” så 7 ” småningom : namnet” pingstlilja., | Och ii. pingstliljans : vita, 08 rade, rénhets. tungan : symboliskt " ningens tid, sö 'C. Ström. ' välsignelse över dina telningar”. » (Jes, 44:3). Om. det & nagot, vi i "vär. tid behöver, så : är det" just ' detta: våra hem och våra församlingar. Visserligen; är Guds 'Ande : även i dennä' tid 'verksar den ' Kristna " ' församlingen. i | Andeutgjutelsen på” den, första pingstdagen var icke "ett privile- gium för Herrens apostlar. Guds Andes "gäva är av Jesus. förvär- vad åt oss alla öv Huru: skall vi få Guds 'Ande? Hur skall 'det bli pingst i våra hjärtan "och" i värt liv? Vi tar här allra: först sikte på de-en- skilda människorna. Och då:har berättelsen om de' första lärjung- arna åtskilligt ' att säga. OSS. Jesus hade ju strax före .sin himmels- färd lovat att sända” dem sin Ånde. Men” samtidigt” hade Han uppmanat "dem" att” i Jerusalem stilla "förbida detta löftes' uppfyl- lande. -- Detta -- gjorde . de -' också. Det -heter i Apg.'1 kap. att de ”höllo endräktigt ut i bön. tillika med ' Maria, Jesu moder- och någ- ra andra: kvinnor. samt Jesu brö- der”, vi mäste förbida Anden; Och ” därtill . kräveg. stillhet inför Or- det . och: stillhet i bön och åkal- lan. .-Jesus har- särskilt anvisat oss bönen såsom en väg till und- fående -av den. helige Andes gå-| va. Han. säger: ”Om I, som ären onda, förstån att giva Edra barn skall då icke -Eder? Fader giva sin Ande åt dem, som bedja Ho- nom". + vill du gå denna väg, så skall även du bli begåvad med Iöftets helige. Ande. Han skall då såsom » Polet. ingen rättighet till. ' + t sor sanningens Ande leda dig fram : H För: pingstdagen " För "Laholms Tidning 'av:-komminister em. sven. G. | Axonius, | Gö Låt dagen gry!” goda gåvor, huru mycket. mer|. kraftens Ande stå dig bi och skulle : vi kanske. "säga, de kär- komnaste och: mest efterlängtade, brukar vara "de .. som -anländer ; ciellt. bör - han . anlända den . 10 maj tal observationer pekar. åtmins- N tone på detta datum, Det är 'nå.: got olika för olika landskap; men ; i Stockholmsområdet uppenbarar. "han sig + allmänhet . omkring ovan nämnda: datum,' i. Skåne och" > Halland. "några. dagar: tidigare.” - H Mö : va. ft Han är "mycket: regelbunden” 1, Jag a skall "utgjut; vatten över till: hela” sanningen. I Hans ljus : sina » vanor : och : "de törstiga 'och strömmar över skall du finna vägen genom allt "förhållanden . | det torra, Jag skall utgjuta min tidens mörker; ända fram till lju-. dagarna mellan - den; 6 och : 23 "Ande över: dina barn "och ' min . sets eviga "rike, ' Han skall såsom maj. > lär -under; alla . inträffa" någon: av Det. - ges: folk, som -känner. en -| hjälpa dig att kämpa: din kampjsmula obehag när de hör honom. — . genomsnittet" av ett 80- ,; lämpligt 'bo; oftå i ;- och. ger: hon ner; tar ett-av äggen 1. näbben; värper sitt. ägg och :fly- tecken. med / eld Tsist, "Detta gäller! också. flyttfåg- ger bort, Hos oäs är särskilt' sär, utstrålande "larna, : Knappast någon av' dessa 'desärla;' "sitt. sken" firar. vi nu: hänryck:' är väl mer efterlängtad än göken,. sångare, > "| skämtaren :och... sagofågeln. .'Offi-. "törnsångare, :- : trädgårds- "rödstjärt,;, rödhake ,och grå flugsnappare; uta: satta för gökens:pahälsning: fr; ” En fråga 'som alltid varit och säl fortfarande.sär ' föremål för diskussion är: Kastar, göken själv ut sina fostersyskon ;ur: boet el- ler får hon hjälp” "detta -ill- dåd. I allmänhe man . nog rätt enig om at én" lilla” gök- ungen "själv sköter om utkastan- det. Det :lär. dock" någon gång hända: att . fostermodern går; så finns det om” någonstans. plats - i .20.000-kronorsklassen' äm i träder. -räknar man - snabbt: fram” då boets ägare "givit "sig av, fly.” ängspiplärka, - långt i älskvärdhet;. att hon” Tyf- | ter på sig litet så att gökungen "får bättre svängfum. I” havande... ' På nästan alla språk "utgör. gö- Moe till slutlig seger.: Han skall så-|i' söder, ty det finns som bekant kens namn en Tan: som : bönens. Ande driva -dig tilljen ramsa. som utsäger vad detta rop." Detta Saknar” I motsats till Att Anden,. Guds och Kristi An- bön och mana gott för dig med! i.profeterar, de, blir -utgjuten över oss; över outsägliga' suckar. Han skall så- väl ingen, men den rabblas lika hållet k :som kärlekens” Ande uppliva och fullt upp och” sysselsätter 'tan- tara osonanter, uppvärma 7 ditt kalla hjärta, .; så både ”i'en-' att det blir dig möjligt att älska: ramsor . finns på' många. skilda människors hjärtan 'och i Gud över allting och" din nästa "men" de. olika väderstreckens gö- såsom dig "själv. Och :Han' skall” såsom . ”Hugsvalaren:.. trösta och" hjälpa. dig i jordelivets sorg och nöd, = En ny - andeutgjutelse : önskas över församlingen i sin helhet. mn flera andefyllda "medlemmar: församlingen, . desto : mer ' skic- kad blir hon att fullgöra sin uppgift, även och inte minst den uppgift hennes Herre givit hen: |, ne i och med den stora missions- befallningen. ..'. ', ”Ande av ljus och liv, åter :en pingstvind giv, . väckelse ny! - Låt "dina" vingars - slag” 2 rännu i dag. . Töcken från jorden tag. spörjas eget bo utan: lägger sina- ägg i -Joch redan Aristoteles talar därom. I Gökhonan sitter:'och vaktar ett Tror på.-profetian gör. karna" ett slag. Detta slags "gök. språk, 4 "kar slar olika allteftersom. rim- men faller sig" på, de ol'ka språ- ken.. I Norge, där' man gjort" "| det. lätt för sig genom :iatt inte alls rimma väderstrecken, är gök- versen inte dess mindre alldeles meningslös: MN : : | ”Norå—någauk i 'Sud—sågauk ag os Vest—-viljegauk "1: or » Aust-Ailjegauk". Panset Som bekant byggér göken Inget andra fåglars reden. Denna sär- egna vana var till och med: be- kant för antikens naturforskare Postgiro 900480 : "Box 5080 AGN DIN GÅVA] 7 - DIN NÄSTA BEHÖVER DEN Stöd Landsinsamlingen för FRÄLSNINGSARMERS-' Sociala hjälpverksamhet . ” N — Stockholm 5 - Iman satt kornet göken. "strupade” ; de" flesta andra fåglars: helt; och Gökens ro] ljuder inte kuku, som man "Ofta tycker, utan u-uuu. Då gökhonan .uppvaktas av en. eller flera ' han- nar har hennes rop — som är fer logen svårt att återge 3— en lockton på en gång fni och "skrattande, ön eldar "upp" sina friare till' full extas genom förnyat fnittrande så att Hon till slut försätter dem .i ett verkligt - kärleksraseri, ' övrigt inte minst upphetsad. Den: ivrigaste älskaren . koras är mest väl skenbara ” annat än en Sräv hannarna : än, er art "gen brad Det råder iblang ett: viss | st sam: oc hang: » mellan gökäggens, färg och färgen hos en :viss fosterfå. gels ägg, och det-är' Inte omöj-. let, att varje - gökhona 'i regel Tiger: ägg,' vilka till färgen » lik- ar: hennes. egna! fosterföräldrars. S Ännu i. september, då .rönnbä- ren: rodnar, i. värt land, 5 mänga sgökar kvar ”gökbiod”, . Så snart. man: N ; höra om: vårel "spion kan man åta fläsk, kåt hette 'det för, och. Halland och : i Dalarna - gick i ax Själv "är hon för: 'och hennes till "synes ” motvilja är! ingenting -.. sitt: för e- Hön eldar ' upp”.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.