på . .» "lingen bättre” anpassas till: det - +, samhällsekonomiska' : """ omtänkande kan vara på gång. Obalansen! i utrikeshandel « tern understryker, nu som tidi=.' ” | LAHOLMS TIDNING må 67 I vv or den 16 maj 1967 a LT -, Tisdagen Inflationen fortsätter ' utrikes > betalni Det in- hemska > efterfrågetrycket mås- te således hållas tillbaka "genom en fortsatt restriktiv politik. Un-'" derskottet - i bytesbalansen för" 1966 uppges till 700 milj kr. Fi- , nansministern söker tröst i: det "förhållandet att motsvarande, siff-. ra för 1965 var drygt en miljard. För 1967 räknar han inte med nå- ' gon förbättring och även för i år utgår han' från att vi skall im- "portera för 700 milj kr :mer'än vi exporterar för. Sådanå affärer ' torde man inte kunna hålla på, med år efter år utan katastrofala . verkningar för vår ekonomi, Det- : ta inser nog finansministern ock- så men i den skvift han 'nu lagt fram uttrycker: han: sig mycket vagt beträffande vilka. åtgärder han ämnar vidta för att det skall bli ordning i handeln. .”Nödvän- digheten av att så snart som möj ligt återställa balansen ide ut rikes betalningarna medör så des 'att 'den inhemska . efterfi gan under de närmaste åren inte får ta i anspråk, en för 'stor'del av den växande produktionskapa- , citeten”. Mot detta ör det nog inte . många .som kan anföra några in- ” vändningar. Lena Fo Finansministern ' hänvisar 5bl a. till propositionen om" den: statli- ga 'investeringsbanken och: säger " att företagens finansieringsmöjlig- "heter måste förstärkas>Detta tor- "de i och för sig vara riktigt. Det - ensidiga pläderandet för storföri " tagen' som förekommer i'banks'. Pr iti ” måste emellertid - inge” betänkligheter. Utan att "på i : fågol sätt förringa de stora före” ; -tagens-betydelse i detta samman- ' . hang måste man, beakta. den, roll som de mindre och médelstora fö- " . retagen spelar i den svenska eko- ; nomin, Om man skall. komma till rätta -' med ', bålansrubbningarna : "måste man också lösa: kreditför- » görjningsfrågorna för de mindre, Tyvärr har den socialdemokrati- . ska regeringen inte, visat tillräck- i "Den & iska wjveckli Ang hittills "under 1957 är ;enligt fi- - nansminister. Sträng i den re- "> viderade finansplanen inte att be- trakta som någon överraskning. " Men han medge 'att' svaghets- symtomen får sägas ha varit mera markerade än väntat. Det finns " emellertid tecken som tyder på att en vändpunkt i utvecklingen inträffat mot slutet av årets förs- ta kvartal Gjorda undersöknin- " gar ger vid handen, att man be- ” träffande 'produktionsutsikter och orderingång för wväringsli kan «ge framtiden an med en försiktig optimism, anser han. . os Vv Inflationen fortsätter emellertid. '$ Hr Sträng räknar med att den '4,skall komma att ' uppgå till 4,8 > procent under: 1967, Det innebär "4 en prisstegringstakt som är något +; större än förra årets, För några år 15 sedan ansåg hr Sträng som be- kant att man fick acceptera en ” inflation på någrå procent om året. " Förmodligen har'han den upp- fattningen fortfarande. Han synes docg vara något oroad över den nuvarande utvecklingen, Men om : man som hr Sträng gör inriktar sig på hågra 'procehts inflation . bör man nog inte bli förvånad om det i realiteten blir uppåt fem. Anledningen till prishöjningar- att söka i de ökade löne- d Det k till "och med i finansplanen, att pris- uppgången under ; fjolåret var 1 ovänligt” lite betingad av höjda + importpriser - eller höjda ”"jord-' brukspriser.. Fi H an- ” ser, att "den" senast träffade 1ö- i.e örelsen för arbe kna- & den i dess helhet blev alltför stor. ”,, Han döljer som sagt inte sin oro: ”Den” snabba 'koastnadsstegring, "som nu pågått under en följd av - år, inger vissa farhågor för det I svenska näringslivets. konkurrens- " kraft på längre sikt”, Vidare no- .« icrar hr Sträng, att erfarenheter- F'pa från de senaste åren inskär- " per betydelsen av att löneutveck- é ””nacär na” är lig förståelse för detta.'” utrymmet." Frånvaron av balans 1:ekonomin .. utgör ett hot mot det ekonomiska framåtskridandet heter det också ”, I den reviderade finansplanen, : : "> Glädjen med lönehöjningarna från 1 fjol kan sålunda inte bli ”; så stor. Till syvende och sist mås- te hänsyn tas till vilka resurser som finns och ambitionerna in-. rättas därefter, I de djupa lön- «, -tagarleden inser: man- mer +. och - mer.det meningslösa: lönehöj- ning vs Alta 'villigheten. att "låta: en 'del'stor- » företag. ge ut obligationslån. Man får väl också tolka. arbetsmark- . nadsstyrelsens önskemål om, fri- "släppta, . investerihgsfonder ;:' samma sätt.» Ceti ls c - Men det är väl dock en smula i Ovisst: om" de :Investeringsstimu- "lerande åtgärderna. kommer. att » få, tillräckliga 'resultat.- Den rela- '.tiva, minskningen I investeringar- "na bottnar; väl snarate tl företa; : heten alt utnyttja de! på jmöjlig- heten att utnyttja dessa Invöst ringar. oo foo. AA Vad hjälper det före Age ratfonaltseririgsbefrämjand . vesteringar om ratignalis ”viåsterna snabbt. äts UPP. 2 och kostnadsstegringar som:;blott 'resulterar i hög-" äråmot ser det ut som om, man har svårare "att förstå detta Inom" de' centrala fackför- eningskretsarna,,/ Man "bör "där; ; kunna" funderå "på problematiken, fram: till nästa avtalsomg? é kon finns "som tyder på ä : det andra; stora bekyinret! ekonomi. Det är klart att. fråga hör nära samman, med den. kraftiga inflationen, Finänsminis- NN '. KOMMUNISTKINAS + AGERANDE 440000 "ning: till” djup: oro, framhåller Norrköpings Tidnin . gä t.Det rör sig om” ett folk "som råkat. I slaveri under jen "Kommunistisk: 'stormakt, "Redan 1 början av 1960-talet rapportera. des till FN"om ,hundratusentals, gare, att ett centralt mål för po- »' "litiken är att skapa balans i de JORDBRUKET ÄR BERETT FÖR EEC Nr ' Att på lika villkor få konkur- Yrera med de europeiska jordbru- s offer för ":den :kommunistiska karna har svenskt jordbruk inte terrorn I landet? ,; sf 1uuN ds bedömt som avskräckande, på- - Även 'den' sovjetiska tidskrif: pekar Jordbrukarnas ' Föreningsblad I den aktuella debatt ' som föranletts av Englands beslut att söka in- I träde 1 BEC: . | En sådan bedömning får emel- lertid inte förleda oss att tro att ten nuvarande struktur- och 'ef- fektivitetsutvecklingen skulle kunna bromsas. Sveriges fördel ligger .just i det försprång som », YL har på hithörande områden och det gäller att.i varje. fall bis » hehålla detta om vi skall ha möj. lighet att framgångsrikt hävda «+ Oss på en stormarknad, Det är ten Kommunist, 'ideologiskt 'or- gan för partiet och centralkom; mittén, har nu fäst Uuppmärk- samheten på förhållandena I ”Ti- bet, Tidningen anklagar Mao Tse- -tung för att förtrycka och splitt- ra de olika minoritetsgrupperna, vars” ledare sänds 'till' deporta-: tionsläger " för” ”omskolning”, Maos. politik "mot minoriteterna tillimpas "med våldsamma meto- >der, t. ex. "”assimilering med våld”, Därmed torde avses bl, a. tvångssterilisering och tvångsäk- tenskap med kineser för att man ärmed skall beröva de' smärre grupperna varje form av infly- vidare uppenbart, att ett intem- | tande; . ' >' mande I en stormarknad "kom: När nu också ryssarna börjat mer att medföra omställnings- | fästa" PF k heten på för-| hä Vem kände väl till att var tredje riksdagsman i den nu sit- tande" riksdagen är f. d. folkhög- skoleelev? Det är fil. kand. Arne Helldén ” från Medlefors utanför f.ek/ i" uppdrag "av folkhögskole- mötet 1961 att göra en skrift över -ämnet ”Folkhögskoleelever- nas insats i samhällslivet”, Den skulle ' vara klar till 1968, då folkhögskolan firar sitt hundra- Arsjubileum. Ämnet var dock vid-- lyftigare än han frän början hade räknat -med, och så slutade 'det alltså i stället med ”Folkhögsko- män”! 3 ,. - kina > —'Jag trodde själv inte att jag skulle lever »i. rik: uset, känner ' hr Helldén. - Kanske i jag ” hade få t jigjälva verket är det över hund- ter Helldén är. SMag 4 har "varit ; tjänstledig täs för ått ägna sig åt våra" parlamentariker, För: en tid se: dan sände .han "iväg en laddning: frågor . till riksdagsmännen. och. han har. redan fått svar från en. tredjedel. av, dem.".” + : Nu är det inte så lätt kanske trodde, : Före 1961 har man':;t > riksdagsbiblioteket inte, några »anteckningar . om de -folk-- valdas>. förflutna, så hr Helldén har ' fått: bedriva sin forskning på olika: håll. Meningen: är- att un- dersökningen inte .bara' skall" om- fatta > nu. sittande ' riksdagsmän, utan hr Helldén skall också titta närmare på dem som tidigare nött stolarnä' på Helgeandsholmen. -: — Huvuduppgiften blir givetvis att utforska folkhögskolans bety- delse för ' riksdagsmännen, förkla- rar hr Helldén.' Jag skall försöka få "fram så ,många ” biografiska fakta som: möjligt och försöka komma. underfund ' om "varför de gett sig i kast med politiken och även', undersöka deras politiska riktning: FÖ ELON "Men. en "sådan grannlaga upp- gift-går.inte att. sköta från skriv- lar tredje riks Skellefteå som gjort 'denna an-” märkningsvärda upptäckt.” Han -. lans betydelse för vära riksdags. ' 4 >; hitta. så många folkhög- i ers kt m'g ett femtiotal, men - lärare. vid ee folkhögskolan -i Medlefors och -. ar sedan i hös-. ' att leta ;: rätt på de f.d. eleverna som man "> Kär Z 4 i -' Ingen lär veta mer om våra riksdagsmäns mag. Arne Helldén i Medlefors, Nästa år a skall senare i vår åka ner till som alltså föreligger nästa" år, Stockholm "och göra personliga intervjuer: med riksdagsmännen.. Resultatet :" av undersökningen, : folkhögskoleelev utkidning än fil. : är hans undersökning : torde "bli - en intressant : läsning — inte bara för riksdagsmännen. ” H Mö CGH. : . ar 3 [å + Vaccin: mot South Bend, Indiana, (LT). Tandröta är en. utomordentligt vanlig, åkomma. och i industri- länderna är det i allmänhet bara ett par procent som. har chans att klara sig ' undan tandläkar- borren, I kampen mot karies på- år: just- nu: intensiv- forskning rörande « bakteriers - inverkan, på uppkomst av: tandröta,- framför bordet-;i..Medlefors.” Hr ' Helldén j.att bära krossningsanläggning ' | bakteriefria råttor har; visat : ett : r . - Biltätheten i. Sverige" är fortfa-- gering' av ca 700000: bilar, finns rande så- liten, att man, bland. det . ännu . ingen : maskinell. bil- skrothandelns . folk + ställer : sig skrotningsanläggning av. den nya tveksam”till om en bilkrossnings- amerikanska "typen. JEn sådan, anläggning! .av "amerikansk + typ "som går ut på sönderslagning.av kan bli/ lönsam, framgår det av: bilvrakét - till. knytnävsstora en- i eniartikel om bilskrotning i skrot-. heter, och därefter separering :av "allt i Förenta Staterna men också i' Sverige. I detta arbete gör: la- borator. Bo Krasse vid tandläkar- högskolan' i.: Malmö en. interna- tionellt - uppmärksammad: insats. : En ' amer:kansk -. forskare, - dr Morris Wagner vid Notre. Dame- universitetet i Indiana, har utar- betat : ett": vaccin som: nära nog Notre 'Dame-universitetet :- med kjart "samband mellan bakterier nätts .vid en rad andra . experi- ment i olika länder under 'de senaste tio -åren, . . Amerikanska forskare har i likhet med. labora- tor./Krasse i Malmö isolerat vis- N Hopklumpningen lav” viktiga - | jordbruket, försvaret och det nya Igor; trängs med. dem på" dagord- :|ges, är det: en' ordning lämplig helt 'hejdat' utvecklingen " av- ka-! ries hos. råttor. Flera försök vid: och kar'es. Liknande resultat har) Aktuell: kommentar ärenden till. de sista - riksdags- veckorna är mer svårartad än någonsin, ” Propositionerna om bostadsbyggnadsprogrammet ' är tre av de störa debattämnen som ännu återstår 'och -måste snabb- manglas. "Mängder av andra frå- ningen,. Olägenheterna är uppen- bara. De' folkvalda hinner inte skaffa 'sig tillräckligt med: infor- mationer för att ha en klar mo- tivering för sitt röstande. Väljar- na orkar" inte svälja den tyvärr ofullständiga information som kan för ett land, som' hyllar demo- kratin som ett slags överideolo- gi? Roten till det onda? Rege- för sent —' I år slogs ett, unikt rekord. Dessutom -är. tvåkammar- systemet irrationellt... oc in Bohusläningen. ringen lägger sina förslag "allt |: I konsumenten eler via. frivilliga plockare på, badstränder "och i markerna. De skörare engångs- -. glasen försvinner och totalvoly- men skräpglas : reduceras? mycket starkt, «+ ” ST N Ett förbud 'att' överhuvud an- vända engångsglas.; torde, vara svårare att konstruera eftersom vi inte. kan komma, ifrån "att vid sidan 'av de vanliga bryggerigla- sen också dras med otaliga andra | typer utan returmöjlighet, Även om dej finns starka skäl att bryta ut 'engångsglasen och göra dem till föremål för särskil- da åtgärder löser man dock inte därmed hela nedskräpningspröb- lemet, =. sr Ni oe Upsala "Nya Tidning ” Dagens: Nyheter i + Sedan 1930-talet. yhar olika ut redningar: sysslat med frågan om :| samordning ".av den ' kommunala socialvården, Socialhjälpslagen, barnavårdslagen och nykterhets- Nägot valsamarbete mellan sö : | cialdemokraterna och kommunis- terna blir det inte, försäkrade partisekreterare ' Sten Andersson nyligen, Detta bekräftade - stats- raren deklarerade även , bestämt att det' inte' hellér efter valet kan. bli tal om något samarbete med: kommunisterna, 'Den atti- tyden' : "från |, socialdemokratiskt håll, bör" bli så mycket: nödvän- digare -att upprätthåla. sedan det visat sig att den gamla kommu- nistandan alltjämt dom'nerar det hermanssonska: partiet så ' mar- undanskaffande av: kommunistbe” teckningen : har? gått ” att "genom N dsvenska', Dagbladet Ett ökat sparandes främsta in- citament är :ett läge; där' kronan minister " Erlander, " Partisekrete-- kant; att ; inte”, ens” ett "taktiskt? lagen: borde arbetas Ihop till 'en ”soclalbalk”. ' Den kommunala so- cialvården. borde: också befrias från" det" dilemma, som - lgger i blandning av frivillig och 'tvångs- : mässig "vård. ” : M läser de kommunala , debatterna sådant, / är ' att. på vissa håll I fortfarande sitter hårt i, men att flerstädes det stränga 'reglerings- tänkandet” häller ”på " att” lössa:.1 fogarna, ' och- att .man;. är..m villig än fö r att. acceptera prak. : [tiska bedömningar. Även, 'organi- serade, :nykterhetsvänner är. på behåller, sitt realvärde, Samtidigt )h är ett, ökat personligt. sparande sa streptokocker som: kan för- knippas - med. karies. ,'Dr:- Wagner. hävdar: att antalet. olika typer troligen kan reduceras. till fem eller sex, vilket: skulle” innebära 1 hyckl upp :ett av de mest verksamma -med- ilen när det gäller att: dämpa in: flationen. Att » förena "dessa !.två till-”ett: Å visning, ". f Tibet, har länge glvit anled-] bränschens ” tidskrift” SBK-medde- järnskrotet från övrigt . material, i l kostar mellan 4 och 5 miljoner kronor, Den har :en kapacitet på 5000-50 000 - bilar per år: acc TOm, vil" Sverige inom de när- masté "åren kan sysselsätta mer ä bilkrogsningsanläggning är t: tveksamt; skriver tidskrif- Upptagningsområdet för en äggning.placerad i stockholms- trakten skulle" 'med dagens bil- vi Tlanden. : i i I Sverige «NN. Cal 130 000: bila n siffra ,: där" biltätheten 'är tio" gånger: större jär I "Sverige "med 'en'årlig utran-- i — Jag vill'ge folk upplevelsen att. få. förstöra, säger. en ung: : Plastskulptör som utställer på : Moderna museet. under: beteck- "ningen ”Plast, och luft”. Enligt konstanmälare uttrycker han si- na drömmar och mardrömmar i tusentals meter. plast som blåses 'upp av/dammsugare; Plasten för- :vandlas till en djungel av skräm- " mande skulpturer allt medan fy- "ra högtalare skriker ut allt star- kare ljud. Publiken reagerar ge- -.nom att demolera plastskulptu- . rerna ”i självförsvar, I förstörel- selusta,' allt i överensstämmelse” med konstnärens intentioner”. -',Skulptören säger: — Ingen får Problem för: svenskt jordbruk . och sannolikt för svenskt nä. ringsliv över huvud taget. En förändring 1 målsättningen 1i- från I stort sett självförsörjning av den inhemska befolkningen «tll en konkurrens 'med närmare tiotalet miljoner jordbrukare om en avsättningsmarknad på 300 «miljoner konsumenter kan knap- Past gå utan påfrestningar, Om och när denna stormarknad blir . verklighet är det givet att man skall stå så rustad att man kla- rar omställningsproblemen, Det gäller inte bara själva jordbru- ket utan kanske i ännu högre grad förädlingsindustrin, varav föreningsrörelsen utgör en bety- dande del, ae Viktigt är alltså att hålla en . hög beredskap, hållandena kan man kanske räk- na med att de professionella de- monstranterna ' och protestma- karna i den fria världen "kan' ta "upp ' frågan, slutar tidningen. Men så längt som till en ”tribu- nar? kan det väl knappast gå av ideologiska skäl, t OM DET ÄR SANT ATT NAR: >» .KOTIKA FÖREKOMMER + där man minst anar. det, bör man få utgå från att polisen och ” narkotikakommissionen ändå vet en hel del om hur narkotikan sprids, hur langarna bygger upp sina kedjor och hur dessa s. ki handelsmän 1 långsam död fun- gerar, anser Barometern Det är möjligt att man kan be- &gränsa trafiken genom att vissa läkemedelsfabrikariter » avstår från att tillverka preludin och att polisen och tullen skärper UTVECKLINGEN so oxoA när det gäller företagens inves.- teringar är oroande framhåller tidningen Företagaren Kanske tror finansminister Sträng att den statliga investe- ringsbanken skall vara stimu- lans nog för vidgade industrlin- vesteringar, Vi tvivlar på det för- hållandet och det gör nog'också finansministern själv. På annat sätt kan man Inte tolka bered- ler på tillgången och då det är ver gränserna måste dessvärre även helt andra insatser till för att. hejda den fortsatta hanterin- gen, Det är möjligt att även nar- kontrollen mot smugglingen... Då . det finns andra fabriker som fyl- : otänkbart att stoppa tillflödet-ö- ; sin lust att skrika, stam- pa, förstöra. Ingen får stanna utanför. Lämna era hämningar med rocken i garderoben. ' "" "Visst är det av mentalhygie- niskt värde att vissa hämningar kan lösas. Sn Men den mänskliga förstörel- selustan lär inte botas med ald- rig så många plastdjunglar att . sticka hål på | kotikanästen finns där man minst anar det, men med en ef- fektivisering och en. extra kva- lificerad rekrytering av polisens spanardetaljer borde samhället kunna mobilisera en motstånds- rörelse med helt andra möjlighe- ter att spåra och spränga de Yi gor som uppenbarligen opererar i landet. . . .Det är inte bara narkotikaha- jarnas olyckliga offer som will "se dem dömda och berövade si- na möjligheter att fortsätta sin asociala trafik. För en gångs > skull kan kravet på skärpt poli- siär bevakning och skärpta straff motiveras av både individualpre- ventiva och allmänpreventiva 4 » täthet få: omfatta förutom. Jand- . Skäl . skapen. kring, Mälaren även Ös- tergötland, Närke, Dalarna, Häl-| singland och | Gästrikland, Skulle man. göra en strängt ekonomisk kalkyl: finner: man att biltätheten i vårt land :' fortfarande är så li- ten, att man t.o.m. kan .ställa sig tveksam: till . någon i. änlägg- ning över huvud: taget, Det. bli- vande . uppsamlingsområdet : blir nämligen . alltför, stort : i.: förhål- lande till exempelvis uppsamlings- områdena i USA. Transporterna. är f.n, den stora kostnadskrävan-j de faktorn och kommer att en: speciell lösning. : St Tidskriften konstaterar. också, att de lösningar som tidigare pre- senterats,' : vilka bl. a. innebär bränning, manuell demontering av bilen och därefter pressning av det "framkomna järnskrotet, inte visat sig genomförbart 'i:' första hand beroende på:'att hittillsva- rande skrotningsmetoder ger ett mindre" gott skrot till alltför höga kostnader. . Om "planerna på en bilkrossningsanläggning går att realisera, skulle” det lösa -proble- men med övergivna bilvrak både I våra städer och på landsbygden, Detta kommer 'dock att. fordra samverkan från såväl statliga som kommunala organ, 0 os fordra . Inventering av - .- . | Md 1 lordbruksiord 4 Å : Den översiktliga planeringen för jordbruket har under inne- Västerbottens, Värmlands «och VCästerbottens, - Värmlands och Gävleborgs län. För' Kristianstads och Kronobergs län kommer lik- nande utredningar att färdigstäl- las "inom kort. Liknande utredningsarbeten be- drivs vidare i Uppsala, Söderman. Tands, Jönköpings och Älvsborgs än. : Till kostnaderna för de avslu- tade och pågående utredningarna begär lantbruksstyrelsen hos re- geringen 185 000 kr. till förfogan- le. - I utredningarna har huvudvikt lagts på att söka avväga mark- resurserna samt belysa utveck- lingsvägar och ekonomiska förut- sättningar för enskilda företag. Utredningarna har "utmynnat i utformandet av ett konkret hand- lingsprogram med riktlinjer för det statliga finansieringsstödet, strukturrationaliseringen, den ak- tiva inköps- och försäljningsverk- samheten samt upplysnings- och möjligheter att'utveckla ett vac-> tin; mot själva”. bakterierna. Nå- got'-vaccin ; för. människor. är än nu :så länge. inte:i sikte .och. dr Wagner, är hoga med ' att fram- hålla att inget vaccin kan väntas helt ' eliminera". karies,” eftersom flera andra faktorer än bakterier är.. av betydelse, för; sjukdomens uppkomst Fel rn ; dr. Wagner: samma det till råttor som levde i-en: fullt normal, om- givning och råttor som växte. upp i ”ett.: bakteriefritt rum. Dieten ;-Endäst. den ' först- nämnda gruppen råttor fi i+tänderna:' När de ”bakteriefria råttornå :gavs samma: diet -sam- tidigt: med - en.: vanl'g bakterie, streptococcus + faecalis, fick: de emellertid: tandröta.: Andra ' råttor fick: injektioner "med ' avdödade bakterier, i immuniserande: syfte. Resultatet blev att de nästan helt klarade sig' undan kariesan 2 - - of v Usis. jd ven Le I na : Under, sitt. orskningsarbete gavii i kariesproducerande. grepp. | vän: den Tyvärr har” dehha”inte! visat sig - ha! utrymme” för! de "många "små : och kanske mindre: publika ingri- panden söm ger” den,positiva" to- taleffekt :som erfordras.” + > En; ekonomiska ' kostnader . för ' ren- hället . står numera klar" för : en ick hål, bred..opinion,. och. det. förefaller sotänkhart att"iden” äntligen -till- satta” 'skräputredningen kan" läta ”sig "nöja "med" halvmesyrer; ' ett .minimikräv .tycks oss vara. ör- dentliga pantavgifter,; säg en 5 öring , eller "mer, . på 'allt butelj- glas, Då. kommer huvudparten av . Blaseniatt. gå i retur: direkt från = S . "Om I väntan "på att grundskolan genomsyras av den anda och det innehåll, 'som läroplanen : förkun- nar, måste vi slå vakt om våra 'specialkiasser, framhåller special lärare Birgitta Fingal-Julstad i ett debattinlägg i Lärartidningen, . Situationen för många. av de lektion efter lektion, läsår efter läsår behöva , uppleva sig vara har utredningarna' utformats så att'de kunnat ingå som en integ- rerad del i den under resp. läns- styrelse bedrivna. allmänna sam- hällsplaneringen, ' : En grundläggande fråga i pla- neringen för jordbruket är att inventera och kartlägga de area- ler jordbruksjord, som bedöms på lång sikt utgöra produktionsun- derlag för jordbruk. Den tidigare startade länsvisa kartläggningen av på lång sikt bestående åker har nu hunnit så långt att den kommer att slutföras omkring halvårsskiftet. : Vidare har speciella undersök- ningar i fråga om jordförvärvsla- gens verkningar satts igång, Inom arbetsgruppen för över- siktlig planering inom lantbruks- styrelsen har ett visst; utveck- lingsarbete bedrivits beträffande den regionala 'planeringens meto- dik. Arbetsgruppen har vidare ut arbetat statistiska sammanställ. ningar till ledning för nämnder- nas arbete. Ett betydande arbete har också lagts ned på utforman- Man måste slå vakt svagare begåvade eleverna är att. :"specialklasserna sämst. Att ständigt vara den som fördröjer eller drar ner gruppens "arbete och att därför- vrakas när det: gäller val av arbetskamrater. Införandet av de sammanhållna klasserna ' har på högstadiet skärpt .begåvningsvariatlonen. än- "nu mer. De välbegåvade eleverna kräver mer och: mer av läraren och detta Ieder lätt till överkrav i den svagare gruppen. Talet om att specialklasseleverna stimule- ras av att umgås med mera väl begåvade kamrater — lär sig av , dem — låter bestickande och en viss ökning av faktakunskaper har kunnat påvisas, Hela verklig. heten är dock annorlunda, Blir någon människa stimulerad av att inte kunna prestera vad flertalet i arbetslaget kan? Av att upple- va praktiskt tager ständiga miss- lyckanden? Vad är skolleda, om inte brist på arbetsglädje. Och vad är arbetsglädje, om inte lyc- kade prestationer. . Speciallärarnas vittnesbörd om hur svagt begåvade elever blom- mar upp i hjälpklass 'där deras självförtroende kan växa och hur negativ inställning, hos föräldrar byts till positiv, räknas av spe cialklassernas motståndare till det ”daltande larv”, som de anser vidlåda specialundervisningen och dess utövare, Visst kan individu- ell hänsyn kallas larv, och visst kan individuell hänsyn kallaz3 att bädda i bomull: Det psykologiska faktum, att det behövs en varm och trygg barndomsmiljö för att ett barn skall utvecklas till en det av en verk tatistik över lantbruksnämndernas -insat- ser, Uppläggningen har bl. a. ta- git sikte att underlätta värdering- rådgivningsverksamheten, Vidare en av olika jordpolitiska insatser har och:. samarbetsvillig vuxen, kan väl inte ens den mest hatfyllda . revolutionär förneka, Vi härdar inte ett barn genom att tidigt. låta det uppleva . livets och vidtagna åtgärder. / hårdhet. Att effekten då blir den gångsglasens övervältring: av . hållning "och; förstöring ”på”sam-|' modulerat:. register, av smörlga tonfall, att” den" fyrkantige ' skol: manner Stellan Arvidson' kunde mätikern: :Joachim..' Israe låre än såpa, segare än kautschuk. :Förmodligen "är "tr bunalens medlemmar ganska besvikna över att: dess upphaussade” "session mottagits" så pass: kallsinnigt. Vis- vad "den kunnat för att tribuna- utomlands har den av; allt. att döma inte, blivit. "någon" succé. Jippot ' har betraktats för ' vad det är: 'en samlingspunkt för per- soner som har sin |förhandsin- ställning klar, och det "har ;de rätt tll, "men framträtt med ar- språk"att vara en opartisk dom- stol. som 'de I intet avseende levt upp tills 3225 AFI - Helsingborgs Dagblad I JETT ORD - <> PA VÄGEN För mänga är sedan" gick: ag och delade ut bokmärken ned på bänkar .på bäda - sidorna om långa korridorer och väntade på att få komma in för behandling vid den avgiftsfria kliniken En kvinna, sträckte fram sin arbetsmärkta "hand. ”Herrn” ga- de hon och gav mig några --små-. slantar, ”tag.det här och låt det få tjäna vår Herr och Frälsare”, Jag förklarade? för henne" att bokmärkena inte kostade .något men jag förstod strax -att de mynt hon ville ge mig 'var ut- fryck. för pkennes - Inre rikedom =S 8 bä 2 a glädje och frid dade över a m jag vägrat att ta emot eng- arna hade hennes: lust att Pööra Något varit borta, herines" öns. kan att. tjäna . sin Herre - och nilSare, »Även om gåvan var ne ge rv dsade, hon sitt tjänaresin- motsatta visar ot a. dt Jonssons nyligen handling... En lite elever behöve lottade r' Gustav publicerade av- ngre än , bättre vägra dem: sen? m N om' utskänkningsrättigheter och ' .. [hjula och "att, den ;benhärde dog-” i .det i specialklas. > "Det intryck man får, när man . tvefalan: som .föreg'ck' Russellri- | g Usförspe-. oo serligen har TV. här hemma "gjort . .' Riksdagsman Daniel Wiklund + +, landet de äldre vetosynpunkterna ' ' "igöra succé:som. ormmänniska; ha- -' len. skulle. uppmärksammas men | daglig. bibelläsning - till .kvinnor- Na på ett stort sjukhus, De satt . | n'del av våra NV ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.