ta stora” . "5 4 USA är Ju världens "främsta , » trots:att av de 200 miljonerna: In- "+ dana som, slussades In, Ant 1 dällga' Hdgrna är överslåndna,; skriver d: r jur: Ca.R. Pokorny i ” - + "LAHOLMS TIDNING —=: LT: «> Behövliga profössurer Fru Olsson i Hölö (cp) und-] + rär I en interpellation till eck- leslastikministern om denne har . för avsikt'att vidta några ätgär- der med aänledning av 1953 års -lärarinneutbildningskommittés förslag om forskning, undervis- ning och information' inom nä: ringslärans område samt när så kan - väntas ske.' Nämnda. kom- mitté, kom med sitt förslag är 1963 och ansåg att minst två professurer 1 närfrigslära och en laboratur 1 klinisk : nutrition (näring). , skulle inrättas 1 jul 1965. er > Hittills har förslaget inte lett : till "några: tgörder från "rege- w MÄNGA BEROENDE AV - JORDBRUKET -- "EN det intressanta synpunkter : på . amerikanskt. Jordbruk . har Jordbrukarnas — Före- ningsblad funnit I det mate- rial som tillhandahölls vid USA:s 7 Stockholm: a : exportör av Jordbruksprodukter, =» vånare, ;bara sex - miljoner , är 2 "knutna. till jordbruket. En jord-. brukare där frambringar mat till | » sig 'själv och '32 andra personer, ” Fullö så. längt har vi Inte kom- Sverige. Ytterligare en: in- , trestant. upplysning följer emel- I Jertid, nämligen att var fjärde : amerikan är "engagerad 1 föräd- ” ling »och-'försäljning: av livsme- . del, I Sverige" är: var. femte ”be- « roende av, Jörapruket” har. det beräknats, ” Man lär kunna göra antagan- det att ,om vi, skulle göra oss " ännu mer beroende av Importe- ' rade livsmedel,' &å 'skulle det till stor del'bli så högt- förädlade £å-]. ' pönderna skulle, drabbas därav | "utan "många och' kanske fler i : andra led."4 r att ve behöver. hur: mycket: fri "ställt: Hfolk”t som "helst.1: de.s! .k.]. as expanderande näringarna, , : KONJUNKTURBAROMNTERN är Inte alls uppmuntrande, Men" ändå har både arbetsmark: | i nadsgeneralen och ' "kömmunikå-| i tlorsministdlit förklarat, fattar del . ; + tidningen Företagaren: i Visste de inte” a I ternä var allt. anha "med. tanke på de; öga Kvstna- ideré som vår produiKt!$ n tytrigas sköra" med? Var de Snok uenigå ; 'om den Internatiohella verka 1 paciteten 1 fråga ,om. äte ; stål, massa och panper; vary: ”-byggeri, "möjligt annat? Trodde de” verkli- — gen satt. de svenska. konjunktus |”: "rerna skulle bli bättre bara man lossade litet grand på bostads- byggandets '-" finanstering ' och sänkte räntan, ., . Nej, utsikterna' är sanner igen "Inte roliga, Hr Palme litar på lönelhflationen. öch den härliga "flod > av: papperspengar, som , strömmar ut över det svenska samhället. Men on' köpkonjunktur i infla- || tionens tecken är det värsta vi kan: råka ut för Ty då drivs priserna och kostnaderna ännu : fre höjden och vi kan sä- Ba adjö till vår svenska krona, ASIKTSKONTROLL ST Skolstyrelsen i Göteborg Kan ju alltid svara sina kritiker att den betraktar engagemang i den " nysvenska rörelsen som bevis på dåligt omdöme, och rektorer bör helst ha ett gott sådant, skri- ver Handelstidningen: : ” Alt det finns något som heter demokratins — nödvärnsrätt "= är också riktigt. Mer normalt får myndigheterna Inte ta någon som helst hänsyn till vederbö- randes politiska äsikter. Detta är en av demokratins värsta kuggfrågor, och kritikerna har rätt I alt det är något som inte är bra I skolstyrelsens ställnings- tagande. Hur mången Himmelstass i katedern har inte haft sina po- Utiska papper 1 bästa ordning? Omvänt är det Inte omöjligt att hitta politiska stollar som är bra människor, Det finns alla slags variationer, Vi vet inte mycket om den ratade 'nysvensken och ännu! mindre om MRA-mannen för den delen. Hur mycket vet skolstyrelasen? Nysvensken har varit vikarlerande rektor ett halvår, skolstyrelsen kände inte då till hans politiska besynner- ligheter. Det ger anledning in- skärpa att en sökande under Inga förhållanden får fällas 'ute- slutande. på politiska grunder, Skolstyrelsen har skyldighet att veta något, om sina papp Onsdagen den 17 maj 1967 Uvsmedelsutställning ; 1 ; scdan "dét, tntvit silnäré entydigt : bilindustri" och . allt: ringetis” "sida: Det. var på riks dagens ' "hemställan ärarinneut- bildningskommittén” förde sitt arbete på området. och' fyra år " här gått sedan. betänkandet läm- nades. Om hr Edenman tyckte att |: "frågan saknar betydelse så”är det bra att han blir upplyst om ”att' så inte är fallet. Fru Ols- son: pekar” på ifrågavarande forsknings betydelse inte minst därför att' den skulle ge under- -Jag för den ökade kännedom |. och vidgade” undervisning ' och |. - upplysning” som är nödvändig i den industriellt och merkantilt tuation som'vi befinner 'oss' 1 Interpellanten erinrar. vidare,om att man ft Finland, Tyskland; |" Frankrike. och - England inrä tat professurer i "näringslära, vilket framkom : vid den. Jång: |. "tidsplanering för. 'undervisning- en 1. närlngsfysiologiska "frågor - som . 1964 » genomfördes -. inom FAO. > lg ” Ar 1967 bör hr: ”Edenråan med- tt också : "Sveri ige” "hary; Än- : . när riksdagen "efter en så L "och Jengagerad debatt) som ett. viktigt ärende, kräver, beslö " chefen för länsstyrelsen : i nya Stockholms län, "skall", kallas landshövding, precis som sina kolleger ' i övriga. län, , skriver Falu- Kuriren "skadeglatt? » Därmed bröts en mer än 300- värig, tradition trots att traditio- ' nenssvärnare I dagen kämpa: de som Jejon. fö att, länschefen' 1 > kungliga 'buvudstadén. "fortfaran- de skulle . få' kalla ”.sig 'överståt- ” hällare' och inte sänkas till sam- ma-titelnivå.:som, vanliga lands- ortshövdingar. fortskrider 1. tan ack. så. pler " tetslösa..land.?, Lyckligtvis: åter- står: dock” mycket äv "den ståt som utmärker” Stockholm" fram- för rikets andra städer. En ståt- hållare här man dock, nämligen 'på slottet, för' att inte. tala om iksmarskalk, överhovjägmästare $ fl» befattningshavare "utan tstycke'I' den; glanslösa tan Need någonting . i hi ler! S (ny. kamp för "att: t: Stockholms: ], " Efter ' all välvillig; behandling «som Russelltribunialen . tidigare rönt 1 TV gjordes” på torsdags- kvällen ett aktningsvärt försök att "I någon 'mån "återställa ba- lansen, Tre av ”domstolens”' hu- vudfigurer — jugoslaven' Deai- jer, frånsmannen Sartre och den amerikanske journalisten Del: linger — utsattes för ett- kors- förhör av. tre av TV:s medarbe- tare, Det var många väsentliga frågor som ställdes och som 'de svarande - nästan : undantågslöst sökte komma ifrån med glid- ningar och undanflykter, Om det nu behövdes klarlades det än' en gång vilken förljugen tillställ- ning: den så kallade tribunalen var. Rekordet slogs kanske av Dellinger som. tillfrågades om varför det Inte ansågs föreligga skäl att undersöka också de dåd som begås av FNL och nord- vietnameserna; Hans svar var att man lika gärna kunde ha under- sökt judarnas ”krigsförbrytel- ”å deras mötständ mot Hit- ert | (Svenska Dagbladet) + . mare som människor och fostra- re, och om allt är I sin ordning på detta plan skall” man vara mycket liberal I övrigt. Detta ärende behöver, diskute- ras och prövas med större om- sorg i fortsättningen, menar TRE AV FYRA av de reumatiskt sjuka ÄR sandiga pr Sa sia HT, betonade kost” och livsmedelssi- t » Nivelleringen |' .Jatt ta upp nya "hål 1 plåten för IProfessor Walter Hallstein '— EEC-kommissionens alltsedan .« Europas gemensamma marknad skapades genom Rom- blott någon dag innan Storbri- band med kungörandet av - sitt Beslut” att” avgå - från president- professor” Hällstein' ett föredrag Vi för en grupp forskare och poli-, ”tiker i Hamburg. 'I detta före- dfag förklarade ' Hallstein, .bl a det klara över,” att frågan om rbritanniens inträde i i EEC me- : ra ärett politiskt. än Sett. .ekono- miskt "spörsmål, Om -Rom-' trakta-' «ten: sades han, att. .”den: är som skräddarsydd : för Europa”... Den ” mellan en' rad stater och ekono- "miska enhéter och säkrat.den eko-- ”nomiska framtiden. ': Beträffande engelsmännéns och andra natio- ners önskan ätt komma 'med i EEC menade” Hallstein, att. denna” ut- in tur: lett till. att står! vid et! viktigt nske=" ", ordförande traktaten 1957 — har. beslutat sig ” för att avgå från sin post. Med- " delandet "härom .kom den 8 maj, . tannieh "officiellt: inlämnåde sin - ansökan om inträde i EEC. I sam= . ” 'poåtenrt " i EEC-kommissionen höll . här: lyckats bringa"en' "gemenskap : 1: BEC-presidenten -Hallsteins- avgång" f ; det europeiska samarbetet i tanke ' steins avgång kommer engelsmän- - nen att förlora en värdefull före- ; ra general " det förestående toppmötet i Rom .” EEC-strävandena, och handling”, försäkrade Hall- : gren till sist. H Det är givet, att i och med Hall- e vid öv om Englands inträde i EEC. Men å andra sidan kommer denna för- ändring i + EEC-kommissionens högsta ledring sannolikt att mild- de Gaulles hållning vid - och, underlätta de definitiva be- ". slut, som där skall fattas beträf- fande en samrhansmältning av de tre exekutivorganen: Gemensam- ma marknaden, Kol- och” Stål- » unionen och Euratom. Mellan Hallstein och 'de Gaulle ] har det länge rått en stark mot-' sättning. Den förstnämnde enga-' ' gerade sig så starkt personligt. i att han blev mera europeisk. och - ”övernatio-' nell” än den starkt nationalistiskt om vad för stags pg man slutligen vill arbeta'sig fram emot inom EEC-kretsen.' ., : Beträffande sitt eget: beslut" att Jämna presidentposten i EEC.sa- de Hallstein, att det var ett nöd. vändigt "steg, men ett steg, som -icke dikterats av resignation, ”Jäg - förblir fortsättningsvis knuten. till ik postadsbebyggelsen' från 1,7 milj rumsenheter.i Åag till närmare 5: milj år: 2000, - konstaterar” Stock: ' holms "stads "tjänstemäns tidskrift Tälng åå ha. 1,5- I vardera. Stockhölmsregionei har: från: "1960 in med. 81: progent. D regionerna - i: landet, . utom dernå, har. ökat med 40 pro- xpansionen i. storstadsregio- något vi måste, acceptera |; vare sig” Fvi: Vill eller inte; "Det vär sentliga är att viitid planerar för "Ede nya sätellitstäderna. mäste vt. räkna. med att (omkring. 35. pro- cent. av. befoikriingen arbetar. i För: lr vara ett 'storstadsomrä- ; (Stor Stockholfnsreglonen. o- FEK bebyggd : och-rian H stadsstandard” samma "förprtsområde som de bor |: invånarantal [förutsatts i regionplanen. Stockholm" är internationellt sett ng 2,3 milj år. 2000 och | ingen storstad, . men trots detta 'står markfrägorna och byggnads- verksamheten "i centrum för in- tresset, Kommunerna måste se till att mark finns tillgänglig. Vår bo- stiger :. nämligen : mycket" snabbt: Utrymmet, för: bö- städer : tredubblades mellan åren 1930 och. 1965. Regionplanerarna har, antagit” att standardhöjnirigen skall- fortgå i-'sammac takt: under den: j kommande , 2230 årsperioden fram. "till. år. 2000; Mark. ibehövs Stockholmerpglönen. :Det' unika I vårt land är att ur- bäniseringsprocessen; endast, berör ett- 'sammahhängande' stadsområde kring; Mälaren. och "i. Göteborgs- och Malmöregionerna. "Regionpla- nufj rdedel iäv 1 Sveriges. Befolk- vi. | ning” och: får "tiite' förorenass Ut- i. läppet av 'avloppsvatten kan kan : [ske otdnas gemfnsamt fö ela | främja ? de franske presidenten. kun- de acceptera, Det uppstod sålun- da . åtskilliga - konflikter mellan fransmännen: och Hallstein både, om -' politiska . och - el ich spörsmål och principer, och för : modligen' var' det i en känsla av, att” han : som 'person inte: längre kunde. tjäna -:EEC-organisationer- nas utveckling under nuvarande betingelser, som Hallstein bestäm- de'sig för att träda åt sidan.' För honom står. det. alltjämt klart, att slutmålet och det egentliga syftet med EEC måste vara att skapa ett . enigt och förenat Europa, som om- fattar alla. västeuropeiska Jänder. ».:; Vad, man i Paris hade svårt att finna sig i var att Hallstein som EEC-ordförande faktiskt kom att «spela en roll som ett slags över- statlig statschef,'' vilken :mottog' ackreditiv från främmande” län-' ders 'ambassadörer och :utveck-' lade ett ceremoniel, som eljest en-: . dast . verkliga. statschefer " begag-' nar..sig 'av. När, Hallstein en gång: besökte Vita huset, så publicerade" |: 'den amerikariska pressen. bilder: av USA:s "president skakande |: hand med Hallstein, och. bilderna förseddes : med -texten: ”Två pre- ' sidenter :> mötas”. "+ Detta” var ; en chock: för . de" Gaulle, ' som : givet- » vis fann, att: bildtexten” hade "en "president": för . mycket. ': Men för Hallstein gällde "det icke person- liga brestigesynpunkter utan” en . önskan | att' genom sin: egen .per- sonliga . autoritet stärka och . he- de, europeiska, . gemen-. . skapssträvanden, vars. främste ret: och förespråkare, ihan ”'.EEC-kommi var” som - En nyanserad debatt om jord- bruket 1 industriländerna, t. ex. 1 "Sverige .och' u-hjälpen, mäste ta hänsyn till det aktuella läget: för närvarande behövs alla till- gängliga livsmedelsresurser. I framtiden kommer säkert en be- tydande' omläggning: av. produk- tionsinriktningen' att" bil 'nödvän- dig, när de bäda'nu åtskilda marknaderna möts på lika villkor. Men den schematiska modell för världens -,- livsmedelsförsörjning, som "åtminstone delvis låg bakom det soc:aldemokratiska jordbruks- utspelet," byggde :på alltför .. lösa tedrier och kan redan anses ; pas serad, . : Västerbottens: Kuriren. : ern gör "ett Ynkitgt utspel i markfrågan, Den. här gången gäller "det inställningen.till rege- ringens markpolitiska förslag, vil- ket :som" bekant är betydligt mo- deratare. än vad. man. från social- demokratiskt håll först tänkt sig. Mittenpartierna . förordar '' vissa te bara i fråga om tillväxttäk- / ten, Det är ofta inom denna. ka- tegori som uppfinningar och 'ny- konstruktioner kommer. tillstånd. I: USA visade nyligen "en sunder- sökning att över hälften av” alla uppfinningar 'som utnyttjas, för kommersiella. ändamål ursprung- ligen härstammar från småföre- tag. Medan: storföretagen, ofta? är behäftade "med v en .. byråkratisk . struktur 'som ibland kan :'vérka hämmande på initiativförmågan ger småföretagen mera svängrum för den enskilde. att göra sig gär! i relationer . till. statsmakterna skall ' utformas åter sig ännu ja bedö- mas," :Den” snart: "avslutade: expert- utredningen" skall 'söm "Känt föl- jas av en parlamentarisk ; utred- ning; ' remissbehandling 'och en förvisso ' vidlyftig debatt. återstår ännu. innan tiden 'är mogen för ändringar i förslaget, medan hö- gerpartiet yrkar, på. avslag.. Det. är obegripligt . att . "högerpartiet Inte kan: förmå sig att gå på ma-' joritetslinjen i en fråga .:som den-, na. Varje. förnuftig människa" in-'; ser .ju att:högern inte når något , realpol:tiskt . resultat. med en så- dan "demonstrationspolitik. " Efter 1968 års val kommer de tre libe-' rala " partierna" "sannolikt : att” bil da -regering.: Varför då inte re- dan > nu. mobilisera : den kompra- I O samarbetsvilja” som gärna , Klara sig. i konkurrensen med . lönekostnader som ligger. 20 å 50 procent "högre: än i: :Europas storindustriella ' länder och” nära att 'få. fast "lagstadgade, attiraljer. Senaste nyheten som för till följ: att” bh :mportörerna i ra nya, hi tionella! bestämmelser ' beträffan- 'de reflexer: 'Det "behövs inga spe- ciella.: ”svenska”.. reflexer intill. de reflexer som ' finns "på "bilen" och söm” vanligtvis. kombineras "med baklyktorna skriver motortidning- en Vi. Bilägare, "De nya bestämmelserna” "om re. flexer..ansluter sig .till en. inter- nationell. "överenskommelse, som gjorts upp. i Geneve. .om. antagan- det ! av enhetliga "regler för typ- godkännande. av utrustning" och delar till "motorfordon. För "Sve- riges .del trädde de nya ”reflex- bestämmelserna” "i "kraft. den 1 juli. 1966 och "resultatet kan man i dag se på nya bilar” som impor: teras, : " För att vi skall” veta om de nya reflexerna är 'av” godkänd typ Iskall dé:vara märkta i glaset med ti exempel 'E 1 för Västtyskland, Frankrike” och 'E 5 för Sverige: Varje "nation som. anslu- tit 'sig till. överertskonimelsen har tilldelats ett ordningsnummer el ler -.godkännandenummer. ' ” : Reflexanordningar indelas i tre Klasser beroende på de: fotomet- riska egenskaperna, I, II och III Låt oss, först titta på klasserna I och I, storlék. och form! De lysande.ytorna skall rymmas inom en cirkel 'med 200 mm ' diameter. De "lysande ytornas form. skall vidare vara” enkel och vid nor- mala observationsavstånd inte för- växlas med. bokstav, siffra eller triangel. En form liknande de en- kelt i "formade bokstäverna eller siffroörna-O, I. U eller 8 är till- låter. 42 Klass III är reflexanordningar för. släpvagnar, Klass IIlreflexer- na 'skall ha formen av liksidig triangel. Om ordet TOP finns an- bragt i'en vinkel, betyder det att denna vinkel skall bilda triangelns topp. Vidare står 'det att den ly- sande' ytans ytterkanter skall va- "Ira "mellån 130 och 200 mm långa. Reflex: skall ha” beständighet mot korrosion och måste vara så sbeskaffad att den bibehåller de Wöreskrivna fotometriska och ko- lorimetriska egenskaperna trots den "inverkan av fuktighet och .Korrosion -:som "den normalt ut- sätts för; Reflex skall vidare va- ra beständig mot: flytande. bräns- Jen, = : : Eåt oss avslutningsvis 'konsta- att vi fån” interra- |: under. de” "senaste" "dagarna påträffats Gt västra” Skåne; Aker: tripsen är en brunsvart, långsmal, ärygt en ' millimeter. lårnig insekt, som ahgriper en rad olika växter, såväl odlade 'som ogräs. De späda sockerbetsplantorna kän bli utsåt- ta för allvarliga skador,” rien un: der de senaste åren har skadorna varit av mycket begränsad omfatt- ning "och någon bekämpning. har endast; i enstaka fall varit moti- verad:' Tripsen orsakar sugskador på de yngsta bladen: i själva hjärt skottet.' sens, mera: . omtyckta. .värdväxter. Många -vanliga ogräs, däribland är kerkål,:. jordrök, tistel, : våtarv m. fl. är mera begärliga och angrips i betydligt högre grad:än 'socker- betsplantorna. När man skall sö- ka efter trips på fältet 'skall man således 1 första. hand undersöka ovannämnda ogräs, . : - Gränsen ' för att en bekämpning skall löna .sig 'varlerar och är svår. att ange, Som tumregel kan emellertid anges att trips bör före- komma ' på" var: fredje betplanta. Undersökningen sker enklast ge- nom 'att'slå plantorna i .handfla- " Sockerbetor tillhör inte äkertrip-] " Det” finns” "forskare; som "hävdar! att. fetman.; är: en bristsjukdom;” Grunden: är, rist på vitalämnen kalorier får. den fete däremot” sernog av, konstaterar redaktör: Arne Algård i en' artikel i Försäk- ringstidningen.»>: v Vid: en statistisk undersökning ' SN lagd MA man att en övervikt på 15—24 pro- cent ' ökade” dödligheten. till' unge- fär "50." procent: av 'den':nörmala. Denna överdödlighet. gällde nästan utéslutande. personer över .40' år, För : män mellan. 45—50 år inne- bar en övervikt på bara 5 kg en ökning av 'dödligheten med 8 pro- cent, på 10 kg med 18 'procent, på 15 "kg "med ' 28 procent, på 20 kg med 45 procent och på 25 kg med 56 procent. "Det skulle innebära att en övervikt på 25 kg skulle va- ra lika farlig för en man 1 45-ärs- åldern som ett svårt hjärtfel, : ” - Denna höjda dödlighetsrisk' för personer med övervikt stämmer inte. riktigt med -försäkringsbola- gens premieprinciper. Feta försäk- ringstagare får allt vara väldigt feta för att, drabbas av förhöjda försäkringspremier. Övervikt : på upp till 20 kg lämnas i stort 'sett utan avseende. Bär vederbörande på upp till 30 kg mer-än normalt kan det dock bli allvarligt om and- ra komplikationer. finns med i bilden. Eljest ryms även 30 över- flödskilon inom ramen för norma- la försäkringspremier.'' av, 200 000 män; över: 21 år: fann j: i v mt sem på statistiskt under- "lag klargör läget bäst. För kvin- +» nor i'åldern 5—25 år kan dödsris- .ken beräknas till högst.0,3. promil- : de. Om man antar 'att för mycket I feta personer gäller en fördubblad dödsrisk så är det.i alla fall bara fråga om 0,6 promille, : Läkarna varnar med rätta” för övervikt — det är ju inte bara fet- man i sig själv som är farlig utan allt vad den drar :med sig av andra sjukdomar, Men: försäkringsbola- gen har. trots detta kunnat, bedö- ma: dödlighetsriskerna liberat.. De var strängare förr beroende på att man då” räknade övervikten pro- centuellt istället :för 1 absoluta tal. Men det har gått med fetman som med” många” andra . sjukdomar, t, ex; gallsten och magsår -— läkar- vetenskapens" framsteg har ”gjort den" mindre farlig: ur försäkrings- synpunkt, '” Det hindrar" inte att den "som dras ”med ' övervikt. på grund:av felaktiga kostvanor och för litet motion får se upp. I tid. Dileten spelar eu viktig -roll för utveck- lingen av t. ex. åderförkalknings- sjukdomar — som mer än hälten av alla, svenskar avlider 'av, Fet- ma, stress, rökning och brist på motion är en kombination av fak- torer "som orsakar , åderförkalk- ningen. Vettig kost och motion är de -hbästa förebyggande åtgärderna för ett längre och friskare liv. tan. Djuren faller då ner i hand Bekämpning kan utföras med pa ration. Tillräcklig dosering är 0,8 —0,4 liter per ha. sd ” Någon ' bekämpning bör absolut inte utföras förrän man verkligen konstaterat skadedjuret på fältet. Förebyggande . bekämpning med paration är meningslös, Dels tar man död på praktiskt taget alla nyttoinsekter, dels kan man” bli nödsakad att göra om bekämpnin- gen om tripsen ännu inte kommit fram. Akertripsen övervintrar i jorden! Rapsbaggarna Börjar nu i större utsträckning lämna sina övervint- ringsplatser, Tidigare har den ky- liga väderleken verkat bromsande. Höstrapsen och i ännu högre grad höstrybsen står emellertid nu på sina håll i begynnande blomning och en stor del av undervegeta- tionen blommar. redan för - fullt. Detta innebär att en eventuell be- kämpning,. när .rapsbaggen - väl kommit ut på fälten inte får ske med bifarliga medel ' Sådana: är lindan, hexaklor, paration och fe- tera att reflex får ha vilken form nitrotion. "DDT: är däremot ej klassat som bifarligt. . Stockholm (TT). Drygt 11 ton väger råämnet till spegeln för det teleskop med 3,66 meters diameter, som skall in- stalleras i det ästronomiska ob- servatorium : Sverige, . Västtysk- land, Belgien, Frankrike och Hol- land gemensamt bygger på . ett berg drygt 2.400 meter över ha- vet i Chile, omtalar. Teknisk Tid- skrift. Observatoriet är avsett för att studera de delar av universum som inte: är åtkomliga för de stora instrumenten på norra halv- klotet. Bygget av observatoriet, som beslöts: år 1962 påbörjades 1965 och teleskopet kommer att installeras är 1971—72. Råämnet till spegeln 'är det största stycke kvartsglas, som hit- tills tillverkats. Den cirkulära skivan är 510 mm tjock och har tillverkats i en fabrik 'i Pennsyl. |t; Sverige i är moddelägare a sr i jätteteleskop i i Chile. vania, "USA, av 78 kvartsglasstyc- ken. Styckena - fogades samman i sex skikt med sju sexkantiga 'och sex trekantiga stycken per skikt. Materialet smältes sedan samman till en enda homogen skiva, Till verkningsmetoden gör det 'möj- ligt att välja de stycken, som har den högsta optiska kvaliteten för spegelns toppyta. Denna skall sli- Pas och poleras till rätt form för att därefter beläggas med alumli- nium, "Den amerikanska fabriken har nu utfört den preliminära bearbet- ningen av spegelämnet; omfattan- de bl, a, rundslipning av omkret- sen, jämning av bottenytan och slipning av toppytan till ungefär- lig form, Den slutliga slipningen och, poleringen skall göras i Pa- ris, "dig spegelämnet transporteras i dr 1968. Det arbetet väntas . Litet. Ia d som Sverig j med - relativt. små öretag,. relativt kor- vt ta :,serier. och. öppna -ekonomiska |- gränser utär, kan i längden intel” ” ett "ställningstagande.' Ått.” det; 1 'samband med en eventuell för- - ändring av-' kyrkans "offentliga ställning” kan befinnas ” nödvä igt att utfärda” "övergångsbestän melser" för 'medlemsskäp förefal- ler visserligen "sannolikt, - Delta + är dock en sak —' en helt” ännan skulle ”vara "att: genom "politiska beslut, "på . längre” a framtvinga en förändring kans' djupaste struktur, ; syn på sig själv.” IN alla” "avlysas vårt land äger satt: "ett eller. av "nlodekänslighib v ett. | Benomsoc: alisérat, ller vilket '$ samling och... bildar "front mot, de tidigare /medkämpårna, då "mister : de: också den goodwill. som byg- ger på-en tidigare j och: "demokratisk" ”samverk dand-Kontakt ningstendenser, stämma, bättre, > formation till. ide: vuxna, för, OT göra dem - förtrogna : med :. den” värld som är'de' ungas, Ty” ingen/ tng glömmer den vuxna så lätt som -hur det är” att vara. ung. si fear mm Tidningen vi, "Att: en, man.” verkligen” ko; mit långt (1. sin förmåga ätt. 'organl- sera , sin tid 'och delegera) : mår- ker; man tt: ex, när: man ringer till ett företag och frågar: "växeln säget: : Direktörns sekreterare är tyvärr upptagen, går, det kanske. bra: med direktören, - ”Bvensk, Handel; . ett pund, åt. var och en efter . hans förmåga, (Matt, .25: 15:)... Jag bad en-gång en. dam isom var" en trogen. kyrkomedlem att hjälpa till i ett speciellt ' fall men fick till svar: ”Det kan jag: Inte.. Jag har inga förmågor alls”? ” Den inställningen är » alltför vanlig, Vi gör som mannen 1: Mat teus' evangelium: . använder; inte det pund vi fått. Det är.ofta-fal- let inom kyrkan. Vi inser. inte hur väl vi behövs. läras Nesus talade ofta om förvaltar. skap. I liknelsen om punden , vill han lära oss att vi har olika För- utsättningar men att alla har nå- gon förmåga, någon gåva som be- hövs-t arbetet för Guds rike. Vi är alla tjänare :och Gud ger" oss tillfällen til tjänst. Han vill7att ' vi skall intressera oss mera ”för a ge än för. att få. Vi får inte s ti som då an ro med förhållandena Vi läser 1. Petri fö É an Tjänen varandra, Föra Drev: äre. den nådegåva han har: und: efter hang sekreterare och växeln | HÅ redje . shehnes - i |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.