—=1T LAHOLMS C i > Fredagen den 19 De som a blir ' kvar MH Det. finns 250.000 människor | 1 vårt land som bor mer än en timmes bilresa från närmaste A-ort. "Även om 'man tar med de mindre-B- och Coorterna i bilden återstår det 210.000 män- niskor med minst en halvtim- . mes bilresa till närmaste centra, Denna grupp — som till mycket stor del är åldringar — här gi-|. vit upphov till något som kan betecknas som ”de kvarboendes problem”.. Mitt I välfärdssverige - finns det 'människor 'som ' blir totalt bortglömda, De blir iso- Jerade sedan kommunikationer, post och telefonstationer för- svinner och affärerna läggs ned. Vid Sparfrämjandets ekono- mistämma -1, Stockholm tecknadé professor "Erik Bylund, Umeå, |. de kvarboendes problem i gan- ska mörka färger, Erik Bylund är - professor” 1. kulturgeografi | med samhällsplanering vid uni- . versitetet. 1. Umeå och är: följ- ;. akfitgen'en av vårt lands främ- s sta experter på glesbygds- och Jokaliseringsproblem.. Av. natur- liga skäl hämtar -professor By- jund sina erfarenheter från del norrländska glesbygderna,' men : Fredagen den 19 maj 1967. - oavsett var "de bor i värt Jand”, sade professor Bylund, Det kan tyckas självklart, men dessvär- konkurrerande, me mot - pressfotografer i' Stockholm och; Jä fullt. I: februari ' 1930 i det privata varandra vänligt sinnade räffades atta ve re är 'det. nödvändigt. att det sägs. Hur skall man då komma tillrätta med detta problem? Genom Iokaliseringspolitiken ” ger Kanske" någon," Ja, Fdet är möjligt, "men". hittills kar: inte lokaliseringspolitiken nämnvärd grad inrikfåts vå de rena glesbygderna. Cirka 80 pro: cent ”av lokaliseringsstödet har gått: till expansiva orter. Norr- land som region har' gynnats har inte" fått det Professor Bylund, talade: om vad han kallade ningar” vilka” skulle” innebära att de naturliga basnäringarna jord-: och "skogsbruk komplette- rades med andra sysselsättnings- möjligheter så att ett rimligt be- . Det är en väg som, är tilltalan- de” ur. många. synpunkter. Den är 1 varje fall vida, bättre än en 'subventionerad” avfolkning i syfte att få även ”de kvarboen- He”, in! till tätorterna, även om de avviker föga från förhållan-| dena på andra håll 1 landet, Professor Bylund pekade vå: några företeelser. som, gör gles-' ”bygdsförhållandena särskilt: be” " svärliga. Det: kånske ”allvarli-, gaste är den dåliga bostadsstan- darden. Bortåt: hälften av gles- hbygdsb städerna saknar "så €lé| mentära — ' bekvämlighetsanörd- ningar som vatten, avlopp och | centralvärme." Det är de sämsta bostäderna, som , bebos : av: de ' gamla och sjuka människorna. Dåliga kommunikationer är en annan mycket allvarlig. fak: tor. Järnvägarna läggs ned och ersätts till en början med buss- " lUnjer, Efterhand blir. turerna allt glesare för att till slut näs ra..nog->upphöra. Nya snabba vägar byggs.som' stora stråk ge: nom bygden, Bebyggelsen ham- nar därigenom. ofta: längg ; den gamla byvägen: som åt enskilt underhåll;;,. ”välständsutvécktingen näste komma alla människor till del >. BEVISEN - vv vr : - senterar en 'dällg' form av stu- | LO VÄNTAS SNGA NEJ : handlingsformer på avbetsmark- | att flera företag än hittills dukar under +för - en med. hänsyn tillj. . hög köstnadsbelastning, |. ' | Vb DE MEST i på åsiktstyranni' och ensidiga bedömningar konimer, faktiskt från grupper i ett” par av vära 'universitetsstäder, . & ibu d.+ och Uppsala, och" fråfi "Sådana ”Stu- "dentorganisationer, som' hör "Vär ra väl förtrogna med demokra- tins' spelregler, framhåller ”B o'r: äs Tidning och poängterar ”att detta är dålig studentpolitik: När. man” "betraktar dessa hän: delser 1: våra båda äldsta univer: sitetsstäder;: så ”måste man. 'na- turligtvis komma ihåg, att de osympatiska uppträdena och an- greppen liksom den ensidiga in- ternationella — protestverksamhe- ten inte representerar studentge- nerationen i dess helhet. Däre- mot kan man: säga; att de repre-: dentpolltik, Det ligger i univer- sitetsstudiernas natur, att de skall befordra logiskt tänkande och analys samt förmåga till ob- : jektiv betraktelse av tingen, Att tänka fritt är stort, Att tänka ensidigt är dåligt, och ännu vär- re är det att förtrycka andras åsikter, För att en" kritik skall göra skäl för namnet, mäste den vara skolad, och var bör den in- te vara det än vid våra universi- tet? I stället breder en illa genom: änkt politisk bravur ut sig där och tar ibland former, som är stötande för vår Iagbundna, de- mokratiska fri rihet. till SAF:s förslag om nya för- . haden, noterar Östgöta Cor- respondenten, Bl a. anför LO att. det föreslagna systemet Inte garanterar speciellt hän- synstagande 'till vissa låglöne- grupper: . Något ligger det i invändning- arna, och: kanske är vi Inte läng- re komna i ekonomisk ubplys- ning än att de stora löntagaror- ganisationerna av psykologiska skäl anser sig behöva åtminsto- ne ett sken av att den hetaste striden utkämpas med arbetsgi- varparten. Samtidigt är det emellertid svårt att se hur man, om inte matematiker och statis- tiker får hyfsa problemet, skall kunna komma fram till en för- handlingsordning som inte dri- ver på silverslantarnas förvand-|' ling till inflationens och skatte- Progressionens kopparmynt. I värsta fall också leder till » konkurrenssituationen alltför : mast ökade: friheten 1 förhand- . anlitas "allt mer, sällan; är ' ett! den" vägen i många "fall kanske är den humanaste ' när det gäl- fer äldringarna” löser den inte Blesbygdsproblemet i. vidare be- märkelse. Vi: måste. had minnet att glesbygdernas "värde. bl. 28 ur fritidssynpunkt "maste" ”bibe- hållas, "Bofast . befolkning är. en ”första förutsättning för att byg- den skall ha värde" för fritids- folket; "Endast ' genom. att hålla vid” "liv ett. nät av. livskraftiga : orter över:hela' landet kan man skapa den service som: är nöd- « vändig . .såävö mera sporadiska” ARBETSDOMSTOLENS MINS H - KADE MÄLFREKVENS / - "har blivit: öremål för en dok- har ” under: årens lopp ungefär. vart femte år dessa utställningar visats "först: i; Stockholm, ; ör. att: sedan göra en rundvandring i he- la -landet: Äldre händelser, kanske förgätna' av 'den' som: .uppleydei dem och nya "för. en ungdomll generation har” på .dessa utg ningår" stått: levande, i ordna” "pristävlingar ” och" Bild”,- tat:av medlemmarna, : är ett fint evenemang.” Att . bli pristagare denna. inom klubben interna pris- tävling "är ; mycket; eftersträvat och. publiciteten är omfattande," : Allt detta” bildmaterial från ut- ställningar” och - pristävlingar. in- går I ett arkiv! äv rätt stora mått. Medlemmarna = har ""också . enligt egen åsikt intressanta bil- der från både:stor nemang för : den bevaras, . illkomst. var. den . för, ett pär . är "sedan "bortgångne Victor. Malmström,” en av; klubbens, stif- beslöt högtidligt att bilda en för- ening, Man kände "behov av 'att. då och då under angenäma for- mer. utanför arbetet sammanträf- fas öch "diskutera gemensamma problem ””På:” sä” sätt. bildades Pressfotografernas Klubb — PFK. Intresset från kolleger i hela lan- det visade sig snart stort och nu 37 "är senare. omfattar klubben över" 500 medlemmar uppdelade mensam överstyrelse, : Vid. sammanträdena — = vanligt- bildning, :- ter"och kolleger håller rikt illust- rerade föredrag om". resor” och upplevelser, ä Redan . 1935 tyckte man att nu vär” tiden ' inne -för » en pressfoto-: utställning. - Man . var. djärv och” satsåde härt allt med egna krafter : och kritiken och. allmänheten vi- sade stort intresse 'och uppskatt- ning'/ av att. få se: gångna tiders - dagspressen. > dyker snabbt försvunnet ur” "minnet, Under mot tot:-"”Ögonblicket. åt framtiden” även - an- "”Arets med: stort: intresse. omfat-i - Snart: -började . mar insänt hä Eldsjälen i: detta tare. : Hari: införlivade "med arki- torsavhandling" av: fil. 116. Sten | yet även-äldre före klubbens till. Edlund.iHan kons aterar', att det] komst 'framställda' bilder icke minst "från: faderns, ”den kände förhandlingssystem som” ”arbets- marknadsparterna'” - byggt : har blivit allt effektivare. D fått ökad erfarenhet och dä med möjlighet” att' -bedöma: möjligher: upp Då: arbetsdomstolen inrättades för bortåt 40 är'sedan under ;en frisinnad”. fegering' höjdes livli- ”ga protester från socialdemokra- ter, Man var rädd att domstolen skulle bli. ett samhällets medel. "ätt stöppa "fackliga aktioner, en «»misstro som rimligen bottnade i oro. för "att samhället" skulle in- gripa 'partiskt,' Arbetsdomstolen” behövde inte verka länge innan' man på alla håll var överens om att en rättslig sista instans när- » lingsarbetet, Att. domstoler nu "tecken ”på”'stor mognad: in p för- handlingsarbetet, . "Men det 'är alltså mycket s som, Pressfi fögrafen. "Axel: Malmström, i olika :klubbdistrikt och med Be-.. vis'en gäng i månaden utom på ' sommaren .— ;dryftas. teknisk. ut- - demonstreras " fotonyhe' inom-yklubben; Det lyckades bra - pilder; Pressfotot — särskilt: det .. upp -för. att .dagen därpå ' vara.” bildarkiv lil talarstolen, 1 N rsknin, gsrå ett aj slag till upp! fotografer”. mycket obearbetat! material över "resultat. pressfotografers.. personalia, uppgift. att stödja föreningens verksamhet, gå på föreningens utställningar, :Sven Malm ”tycklo a attde konven rättande 'av. register över- svenska tärsbok” i ” Den nya boken i Alfa-serien "tär upp. ett. i Sverigesännu , tämligen obehandlat . ämnej . Franz Möhres skriver om ”En. värld un. der vatten — Djuren i" Medelha- (LT:s förlag? 16: vet” | , Olmudgt ;- | Wctuell - . Skillnaden . mellan . Kennedys sätt och' de Gaulles. är att. den i [förre tog ett positivt initiativ som vädjade till allmänintresset,” me- ee tens i: ' Idan' den senare leker "Achilles I vid en konfårens. med: Ag or i tältet och väntar till dess kontra- Trafiksäkerhetsräd för nav "fors. henterna blivit mogna. Så måste | dan redovisades arbetel fö te de andra driva saken med desto kare 'av olika valörer, a Yr u orsakerna "till ”trafikblyc” större "energi, SV finna ut b att i "Handelstidningen.'. |kor och om möjligt förebygga, A : + + |de inträffar. Med hänsyn till den rn rek an ång se vetenskapliga. inriktning detta ar Så får vi alltså än en gång bete: har, borde trafiksäkerhets- = Toke Som + Mltempo frågor rådet. lämpligen ören Inom eslut "i 'en' mängd "sto! med fast förankring så att den kan påbörja sina som: vetenskapli ga . kretsar marferier' 1 laga tid. her tycks Ett annat önskemål är en Eek ; Inte bli någon ändring I on 40: tivisering "av möjligheterria I surda ordningen, Reger ng tat kanalisera ut forskningsresu för DärtrinE, i a då kl och erfarenheter 1 det, praktiska örmanande ord vid ss - tet. RN : trafiksäkerhetsarbe | Fen K och sa går man vidare? Kampen mot : trafikolyckorha , serv tivt än den svenska parla mäste. effektiviseras” rg Mindre servativt än den s - e. | då i förebyggande sy: l mentarismen i 4 i funktion tycks inte prat och mera arbete. Förutom finnas, : : sparade : «div "och " hindrande,: av Helsingborgs Dagblad. : mänskligt "ldande, gör. vi: stora . . IT "Co. |ekonomiska vinster-både: för sam: ; Vad KDS: inte. vill” medge, är |nället och. den enskilde. . : att. varje demokrati. måste skyd-: v ÖMotorföraren, MIF" nella talarbilderna var. da 'sig' mot” partisplittring och att : 4 ; kiga. Då socialninister Gustaf Möller höll ett första majtal på man är: ivungen'. att "konstruera "Det: kostar pengar att 'begrän- Gärdet i Stockholm fångade hans kamera denna situation bakom 1 botten; Dén' sa 'industriutsläpp.: Det "plipi dy- ndäktiga "ähörarinnan : är ' Möllers" maka” SE någon: slags spärr i botte E avelfattt a Tr Kleen,: signaturen" Gwen, + jsom nu, föreslagits av grundlags- | rare att” elda. .med. sv g | i beredningen är i det stycket inte -oljor . för - att. "minska -luftförore”' år / deras” ing Kvarilsskin Sen hårdare, än den vi har för när- [ningarna i tätorterna. Det. gär att vilke otohistoriker ör > bänsin.' bin man , I: PFE:s "arkiv" ingår | framlägger intressanta forsknings- varande,” "även" om den” I fungerar få fram blyfri: b för det Tran I «Närmare upplysningar på ett annat sätt. är beredd att betala" 3 som; om” medlemskap erhåller "man " Broderskap, o. fiksäkra stadsplaner, där fotg ng: kan' ligga "till 'grund för denna ! från: fmv:s' sekretariat, box, 16290, oa : et : ++ lare och motorfordon får vär, sina Ett mycket enkelt sätt Stockholm 16... eg te en : vi k, är ofta dyrare än pla- 'I arkivet skall ögonblicksbilder "Många , medborgare var 'okun- goda stråk sende. SS bila blah: - och även att ha glädje' av, är att bevaras åt "framtiden till glädje niga om att det. under, pingsten ner där. g ljuds. bli . medlem : i >fmy. "Man ' får? då j för kommande generationer, +" | rågade” eri generell = fartbegränst das; Om vi förbjuder rr Harald Althin, flyget' över Sverige. kan v ning. Myndigheterna ' "beslutar, om ; Ta oe omm. allas är skyldiga" att | förluster "PA anpat. häll./Buller? följa. ” men "de underlåter att skyddszoner mellan motorvägar ar och” böstadshus ; är "dyra, Bifekti; : : t.' Pingstens En 4 Hy > värld öppnar. sig förtoänn. är bara der sonat om YT reIngsverk söm gär att byg: emplet på myndigheternas : :skeva ga kommer. att göra. dricksvattnet komst" och levnadssätt samt "en inställning till informationsfrågor- dyrare. God miljö” kostar” - Pengar: la ; Peter j anatomisk beskrivning av 'de. djur-/ Avi mäste > börja, betala NU, eds . : nä. 'Det är hög tid :att: det tas - - grupper som lever-i havet, belyst oe OR tl : Dagens Nyheter: - - av: instruktiva .teckningar.. Prak- [krafttag på olika: nivåer; Vad av- . ) på ettl'tiska råd om 'de allt populärare |ser' regeringen att göra? Varför En Kypofétis ; huskönstrukti ; populärvetenskapligt :riktigt sätt, lättillgängligt > och . pedagogiskt. Författaren är "tysk zoologi pro- fessor: prefekt för 'det-av honomi;.... t t lock alltid VSäknat lämpliga: Iokalatrympten för att: ning och allmätihet, PKF har där-' för beslutat ”att'till Fotografiska Museets . Denna "sammanslutning, som redan förfogar, över utom- ordentligt fina” bildsamlingar — de av.'staten för det blivande. mu- seet. inköpta Gernsheims 'och Hel- mer: Bäckströms' .fotohistoriska -— arbetar intensivt för att. förverk- liga ett' ”panteon för fotografin' här, i landet, . Om man” tänker på att redan 1840— året "efter fotografin i Pa-' ris "vetenskapligt förklarats 'upp- funnet..— utövades fotografikons- ten här i den at andet — är det på ti- et "fotohistoriska ägnas "tidigare "demöfibtrerat inner. överlämna hela: .2matörer talar för att derina "mognad be " främjats genom; att; domstolen finns som 'en säkerhetsventil, "SLOPA' LYSNINGARNA! i. Socialdemokratiska un 5 förbundet vill att lysningarna för äktenskap skall slopas, : väl inte så mycket ”görelsens uppläsning” i: kyrkan som oroar ungdomarna utan fast- mer detta långsamma preludium till bröllopsmarschen tre sönda- i gar 1 följd. Göte-borgs-Tid- berättigad uppmärksamhet” både från statligt "och" enskilt; håll, Pressfotograferhas Klubbg". bidrag med att med varm hand. anförtro sina. samlingar” till. föreningen är av största betydelse, Samlingarna måste nu bearbetas. för att. ur praktisk synpunkt kunna bli bätt- re 'och:lättare tillgängliga för icke minst forskarna. Sådant här ”ar- bete kostar pengar och förening- ens resurser är begränsade; Man får dock hoppas att någon dona- tor vill träda fram. och hjälpa till så att medel för en så behjärtans- värd .och betydelsefull institution icke .skall saknas. För en tid se- dan lämnade statens humanistiska 'gruandader a0ofststal logiska rinstitu+ tet..i .Tubingen,, Sly; skicklighet som. "popularisator har f. ö iken ;”Skalbaggar”, Hans: -töxt: vän: ' der . sig . främst. , till. . intresserade vi: 20010gi, - »sportdykning och: ””. undervåttensfotografering,: medan '; "undervattensfotografen Si- egfried. 'Kösters. 118: granna? der,' tryckta .i djuptryck. de :fles- ta i färg, hi intres: också för fackmännen. '-”Man, behöver :bara slå upp den. na 'bok för att fängslas av bilder- nas ” färgprakt”. skriver bokens svenske' granskare, Bertil ' Han- ström, professor: i zoologi vid Lunds : universitet ' Medelhavets djurvärld presenteras här. .i hela sin. artrikedom: svampar och näs: seldjur, ' maneter, maskar, kräft- djur och bläckfiskar, tagghuding- ar” och naturligtvis fiskar — de mest" fullkomliga havsdjuren :av alla.: Alla är” fotograferade. i sin naturliga miljö: ädelkorallen sve- per: sin ljusblå: slöja över den mattröda materia 'som' juvelerar- na : formar. till .smycken, : bläck- fisken: demonstrerar sin förmåga att försvinna inför öppen : ridå, och på 50 meters djup lurar den byte skorpionfisken på sitt yte. ' Professor ' .Möhres . inleder med att. berätta 'om villkoren för. ett liv i havet och ger sedan i'an- fr ”Alfabo- | aktiviteterna "snorkling, " dykning och: undervattensfotografering -av-, plutar! de . färgsprakande: bok A PSN är. det” så tyst i. riksdagen? , Att | en utredning nu.:sent omsider är på? väg är "naturligtvis, bra, men I 5 slinker fta. Jin ga. ett: 1 tet; trivsamt” ställe” på, Kungsga- tan i Stockholm för att öka ener-, gin med en. kopp 'kaffe .och! en: vetebuile,' En sådan. där vanlig .; flätad .kånelbulle. Vete katten vad.; stället heter. "Men det. kvittar i. sammanhanget. "Där 'är rent och?" pröpert.: Därför ' går jag dit. Och” rökförbud, För ett halvår sedan — eller. är. det , kanske ett år sedan, tidén går: ju fort: — höjdes kanel : bulleris' pris med: en femöring. Någon gång i början av 1967 'vär- derades. den upp. med "fem "öre; till" Då : började jag: räkna. Fem ; öre -— "det, var :12. 1/2 procent, (tolv och en -: halv! i Att jag började: räkna berodde på en .annan:; händelse,: som: ock- så berörde det vi förtär och :styr- ker oss" med. Jag kom att tänka på mjölken. En -utredning: (för- | låt: "dess socialistiskt färgade ma-” joritet!) har: föreslagit under bult; ler och bång och med ackompan-, jemang' från hela det socialdemo- kratiska partimaskineriet, att kon: sumtionsmjölken ' i -mejeriledet skall sänkas med 'fyra' öre. litern. Det betyder fyra procent nedåt. Samtidigt vet varken "utrednings-' knytning till bilderna en över- SN eller , de socialdemo-: i kratiska Partipamparnia vad som sker med mjölkpriset i handels- ledet. Men det" gör ingenting. ; Prisbildningen är fri. Förutom.i Jordbrukareledet, eftersom ' jord- . brukarna. är beroende ay ett po- "litiskt,. tillmätt gränsskydd . mot tbottenpriser . för NM 'småkvantiteter livsmedel på världsmarknade 5 Hur;-vore det rnu'om vi samt-]i liga, konsumenter började tänka något själva... Vi kan inte vänta oss. att våra socialdemokratiska översäåtar -— understödda av kom- munisterna — gör. det, De tän- ker först på de saker, med. vilka de. .kan :-bluffa' smänniskor,.. som Jinte gör sig mödan” att tänka själva. Lät oss fundera över | vetebullen och mjölklitern, Fem öre upp i ena fallet. Fyra öre ner i" andra fallet! "En: familj :-— vilken som ; helst - konsumerar -fler.' vete- ; bullar .än mjölklitrar per år, Men höjningen med 12 1/2 procent för ve:ebullen: gör ingen "någon affär FLAV, , Sänkningen med fyra procent på ” bondens mjölkpris. bygger däremot isocialdemokraterna - ett politiskt valprogram pålt. Det är ett dåligt program.” ningen kommenterar: . ' Lite snabbare bör man kunna få hoppa i den äkta sängen och utan = vidlyftiga : formaliteter. Förslagsställarna menar att ett papper eller licens borde räcka utan att någon präst, eller ens borgmästare eller rädman behö- ver hålla ceremoni, ' : . Kungörelsen i kyrkorna är in- te till fyllest, menar tidningen, Besöksfrekvensen är ju rätt låg: För när kyrksamheten var större och det rådde kyrkotväng var uppläsning efter högmässa onekligen en rätt effektiv för- medling av meddelanden om t. ex. lysningar, vilka väl tillkom- mit som en spärr mot tvegifte. « Rätt mycket har ändrats sedan den tiden men varken lysningar eller sätten' att delge allmänhe- ten andra kungörelser. Det finns nämligen en massa bestämmel- ser, och lagar som måste iaktta- gas beroende på vad som skall kungöras, ' Här finns ett stort och vilå- vuxet fält, som borde djupgrä vas för rationalisering av kom- munikationerna mellan & över» och ' undersåtar, antingen de är av :. borgerlig eller kyrklig natur, Det skulle vara till hjälp för mäng- en villrådig kommunal tjänste- man men också till ledning för "den stora allmänhet som . det : gäller att nå. ” - Och allmänheten skall veta var den kan få reda.på det ena- eller. andra som den bör känna till, a - Så länge det starka inflations- trycket i vårt land fortsätter så länge" mäste varje rationali- seringsbefrämjande investerdn övervägas. mycket noga. . Gör man inte det inom industrin ris- kerar man att snart stå med en mer än tillräcklig och modern produktionsapparat - men utan » avsättningsmöjligheter för va- rorna på grund av de kostnads- stegringar, som” den eviga infla- tionen orsakar. Det räcker. inte med en inves- ”teringsbank, ' Det viktigaste av allt är att skapa förtroende för den ekonomiska. politiken och för kronans värdebeständighet. Kan statsmakterna inte äåstad- k den tryggh , som ett fast kronvärde skapar, så är det också svårt att stimulera till ökade investeringar. ... . oh ög (Företagaren), - Ny ” Finis. Skogaby! | Hus. (0038 y: Bland de 59 poststationer, som i slutet av denna månad kom- mer att strykas ur förteckningen över de svenska postanstalterna, är också 'poststationen i Skogaby, som indrages'den 27 maj. Varför poststationen begåvades med ett så ”ojämnt födelsedatum” som den 3 juli 1899, har signaturen inte lyckats utforska. Den har varit i verksamhet i det närmas- te 68 år. I ett gulnat:och delvis sönder- vittrat postortlexikon från 1883, ”utarbetadt och -utgifvet på för- anstaltande af Kongl. Generalpost- styrelsen”, anges för Skogaby or- tens ”beskaffenhet” till ”By och Gästgifveri i Veinge socken”. In: vånarna i Skogaby fick på den tiden uträtta sina postärenden vid poststationen i Veinge och Veinge var också deras dätida postadress. Poststationen i Skogaby före- stods vid tiden för sekelskiftet av järnvägsstationsföreståndaren Carl Johan Strand, Han var född den 4 mars 1874 och utnämndes till föreståndare för den ; förenade post. och järnvägsstationen i Sko- gaby 1898, Hans lön från järnvä- gen utökades med de 180 kr om året — 44 öre om dagen alltså — vartill Postverket värderade hans postarbete. Var "postlönen liten, så Var inte heller frimärksförsälj- ningen stor; exempelvis 1901 in- bringade den bara 235 kr, d. v. s. 64 öre om. dagen," Melen. Det nya polisradignäter. " Stockholm (TT). - år 1970 skall praktiskt taget varje kvadratmillimeter av lan- det vara täckt med polisradioför- bindelser, . vilket bl. att innebära att en mobil polis- enhet t. ex, i Smygehamn skall kunna nå förbindelse med en ra- diobil i Karesuando, konstaterar Polistidningen. Man har fr. o, m. i'år börjat bygga ut radionätet efter de allra modernaste princi- PE Polisväsendet beräknas till vå- ren 1968 disponera 1.200—1.300 bärbara = radioapparater.' : Detta antal är dock inte tillräckligt utan man räknar med att behöva cir- ka 2.500 apparater; De blir san- nolikt av : samma modell, som man redan har i bruk. Nackde- len. med dem just nu är att man inte har förbindelse med någon basstation, men när hela radio- nätet byggts ut år 1970 skall den bristen vara avhjälpt. Det nya radionätet blir enhet- ligt för hela landet utom de tre största polisdistrikten, som "får ”skräddarsydda” - enheter, avpas- sade. för storstadsförhållanden, men också länkas in i rikssam- manhanget. Systemet bygger på att man i stort sett gör länen till enheter, och' dessa delas' se- Idan upp i distrikt. Varje distrikt Xx a, kommer] får en centralort med manöveren; het. Vidare får "lokalvaktområde- na och de rörliga enheterna in- om: distriktet, exempelvig' radio- bilar, bärbara radioapparater och länstrafikgrupper . maänöverenhe- ter. Vakthavande befäl får en egen manöverenhet parallellkopp- lad med basstationens för att han skall kunna gå in och leda verk- samheten utan radioexpeditören som "mellanhand, - Sedan radionätet byggts ut:år 1970 räknar man med att ha lika god bevakning på natten som på dagen, även om en del stationer nattetid skulle vara” obemannade, Man anser att ett ordentligt ra- dionät f. n, är det bästa hjälp- medlet för polisen, Ett- Proviso- riskt radionät av detta system prövades under årets Vasalopp. Det tilldrog "sig utomordentligt stort intresse bland expertisen och rikspolisstyrelsens erfarenhe. ter blev att systemet är bra. Det är dock inte så bra, att man kan avlyssningsskydda trafiken, "men experiment på det området på går. Arbetet härvidlag har emel lertid visat, att talförvrängnings- apparatur skulle ställa sig alltför kostsam, mer:än 150.000 kronor per radioenhet, vilket man anser orealiserbart. från - :ekonomisk syn- on" utförd : helt 1. få ett acceptabel” inomhusklimat. De” Juftflöden: som "erfordras för att ventilera, kyla och värma etta dylikt” "Hus? skulle "bli så. stor - man; mäste: få problem med drag: De i dag. så. populära. glasfasader: na..i kontors- och” affärshusen medför " även de "i Herren: :velat- erkänna; ” Tekn; He. -Ult Regnholt, avdel 1 milj 'kr; om'”året. Det bli kring >.10 milj 'normaldose dag ; utanför 'sjukhusen,: d.'v. si drygt .en normaldos per individ och: daga Därtill: komme sens : "läkemedel; bara '13 av den totala konsumtionen; 3 Ar 1961 var det 480 milj nu 820 . milj! Sveriges! folk borde: väl ' nu”vara ett' friskt och sung folk. Men hur. står”. det! till? > Läkemedlen ' håller”: "pår att bu” folkets” Husmanskost. "Kanske; föl- manskosten "förutan? "Aftonbladet är? upprört. över vad tidningen kallar om ”Aftonbladet”.' Tidningen ' bör glädja sig över att'rmdn "infé” tä- ” lar om sanningen: om Aftonbladet, (ETT ORD ... PÅ VÄGEN ”Här är en gosse, som har fem. kornbröd och två fiskar; men va öslär det för så många”? (Joh, Den galileiska” 'kvinnan stekte två fiskar och "bakade fem köorn- bröd som hon lade ned i. en. pick- nNick-korg åt sin son: Han tog! väl vara på 'maten som han skulle behöva längre fram på dagen. När Jesus talade till skarörna På den. galileiska- bergssluttning- en lyssnade Och då. RAN uppmärksäamt, ra hope r "boj ken "Ming att' erbjuda Mästaren sin. matsäck, Det hade till följd , att det som var lagom för: att mätta en enda trött och Hungrig. nbike i Mästarens-tänder ,mång- dubbladeg? så att: det "räckte. ät rn tusen hungriga människor. överbilsng befallning samlades, äde LV] de tolv korg ckena i ihop, och, fyll et lilla som vi. kan lä a Tinrrens händer -kan också: Di: Al Värlgnelse för många fler än vi MT om: - Men Nn många av Oss, i va er fast det vi har för eget. Pri at bruk, när Mästaren skulle be / punkt. . x . , - höva det. för att. :välsigna andra: ket kan klara sig den- gamla” hu . lögnerna t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.