- . . | ningen i argumenteringen för. ett i ;" doskalbaggen. "LAHOLMS TIDNING u "Lördagen "den, 20, mal; 1967. - ; —= = LT : ” Skolans ”disciplinproblem > I samband med TV-réportaget | dä skoldisciplinen' '. framhöll "statsrådet "Edenman i intervju att huvudorsaken till de' discip- :linära” problemen i skolan. är ”anpassningssvärlgheterna - + sam- hand med de nya skolformerna, Hur man överhuvud 'skall söka "komma till rätta. med svårighe-| -. . terna framkom inte, Av allt att döma gäller. det att avvakta och se" tills: anpassningen, infunnit sig och ordningen därmed åter- "ställts; På sina häll tror man inte att de' nya . skolformerna är, - som -.hr Edenman gör gällande, den stora boven i disciplindra- mat.' Och förvisso” har skolan och . ”lTärarha även före ” skolre- -. formerna haft att brottas med - busfrön: Aiksom det också själv- s PRESIDENT DE GAULLE -är en. alldeles osannolik per- son; men - det visste engelsmän- -nen "förut, / menar” Handels: : Httidningen: a "Har inte generalen förut talat "om sina bekymmer för pundet, :har han inte redan tidigare pro- Lördagen den 20- maj 1967 ” n IT = ER : Landbonden Gudmar drabbas härt av ödet. Han bor i ett gräns-. land mellan Sverige och Danmark, i :ett' 1600-tals Halland som ofta” blir skådeplats för våld. och för-: tryck från båda sidor. Jorden' består av sand, hans gård ligger å tätt vid havet i Haverdal och när inte dansken eHer svensken stäl : ler till sattyg gör stormen och" sanden det. Gudmar sitter på sin: ålderdom trots tidigare uppsjö av. söner ensam på sin gård och bit-.. ter” och '. förgrämd anklagar han" Herren: för: olyckorna. : Vad hjäl- per det att han har guld och sil-: ver nedgrävt 1 stallgången : då; irgen -son- kan »övertaga gården.” i Dås föder hustrun:'en ny son'! och Han :ska kristnas till: hedna-”” namnet iTor. Vår Herre har visa sin ovilja eller: oförmåga för Gud-: mar kvittar det” vilket, och nu; ska ändr: gudar "vaka över den: gamla, olkskolans. "högsta ' klas- fipla. sonens lygka, och "han prås, ten "Trägot ” annat- oc! an - säjer: ser utan att mänga” vn dem kitt Tore- vid: dopet: och ' här ' hjälper: - tyvärr — känner: det som” inte en: Haverdalsbondes knorr, |: tvång att behöva gå kvar sko) 3>Dettå" är upptakten. till en: fav! "lan. De här svårt att finna» sig Vårt. lands.finaste historiska: bon-” .skolplikten' och | deskildringar; -' sviten - ”Sand”, , Jerdlonen tar "sig. uttryck : I ”Gränsland” och. ”Tore Gudmars-- avers ” son”. är -redan "klassisk. Med en- aggressivitet: som: iv första. hand kelhet "och ” berättarglädje följes . riktar sig möt "lärarna vo cts livet'vid ””Hallandskusten” under” Déetsammd kan Ii”: stort” sett: sä- I några' störmiga årtionden då Tre Gudmarssori, en. nackastyv ' bonde - gas" om gymnasiet." "Bortsett från att.-hela: ;urvalssystemet. var "ne: | levervoch.-dör. Trilogin är Albert. gativt och "inte tillämpligt i ett' fallet altid funnits färare som ägt förmågan att bara" kasta: en blick på den värsta 'gaphalsen för att få den tyst. I. dag är läget emellertid dystert; på allt- för många håll. Hur lärare plå- gas av elever som vägrar att rätta - sig: efter" ordningsregler och hur "maktlösa de står fram- gick med all önskvärd tydlig- het av TV-programmet. - Det. är ,sannolikt. att en. hel del av "problemen har. sin grund f£ de nya skolformerna,'såsom hr Edenman förklarade; ; Man kan nämligen" inte bortse: från det faktum, att. elevernä . 1 de högsta. klasserna i grundskolan - är inte, bara äldre än 'i: den ;. bonerat .; .associering som, en mplig utväg för Storbritannien, - "är det första gången han oroat: å sig för britternas beroende” av: " Amerlka?, Ingredienserna ' känns | "Igen, vad"som överraskat:är den; ”: osedvanligt starka kryddningen., . Drar" sig, Jahöurregeringen nu : tillbaka Innebär det ett medgi- " vande att alla sonderingar som föregått dess entusiastiska inträ- desansökan varit totalt" värdelö- + Ba, Bituätionen , är . obeskrivligt Vihsam, men man ! vill: tro. att när den engelska' reaktionen hin: ; ner: stadga sig. kommer Wilson . ock" Brown' att gå vidare." Smna egna svårigheter vid”en anslut- >”. ning till BEC kan engelsmännen :5 bedöma bäst: själva; Den :politis- kar inträdesbiljetten är: svårare "att. definiera, Men att den' skul- Je bli krävd på: en sådan, måste " brittiska . regeringen . har. vetat, : Varför kan den inte själv ta led- ”enat-Europa?:. : Charles de Gaulle ä emellan- ät "alldeles förv stor, även "när tjugo miljoner fransmän gör sitt ssonR Frågan, är emellertid om | VE kommer" att, få byta. tempus S I portdrats. fynd”. av den frukta ”; Insekten,, Den. hat förts! " värt land” 'genoni” impört ' av "ungersk sallat, skriver. Viola : Trädgårdsvärltden;, organ]: , för Sveriges .handelsträdgårds- mästareförbund, . Efter. att. hå gett, en eloge, till växtskyddsan- |: stalten för dess insatser fortsät- ter tidningen: . " Det nu inträffade” ställer emel- ”lertid kontrollen av: importerade växtalster i en skarp dager. Man mäste fråga sig, om vi har ett tillräckligt och på bästa”sätt ut- format försvar mot import av skadegörare på växterna. Om nu eoloradoskalbaggen kommer att få fotfäste i vårt land, skulle det medföra. ett stort inkomstbort- fall för många odlare I vårt land. Det skulle under alla omstän- digheter komma att betyda att potatisodlarna finge sätta in en arbetsam och kostsam bekämp- ning med kemikalier mot colora- Hittills har de , klarat sig praktiskt taget utan att sätta in några som helst in- sekticider. Att nu coloradoskalbagge före- kommit i så många vagnslaster importerad satlat reser kravet på att säljare och vederbörande : myndigheter skärper sig I fråga om kontrollen av de växter som exporteras till vårt. land: Uppfyller man inte de garan- tier, som man ställer ut, bör självfallet ' inte någon import som kan medföra att man får in farliga växtskadegörare före- komma. s Konsumtionen av frukt och "grönsaker ökar alltmer i vårt land, Import måste självfallet komplettera :den inhemska pro- duktionen av en del produkter de tider av året då denna är li- ten eller obefintlig — vilket nu ” f och för sig knappast var fallet med sallat, som vi nu har en omfattande produktion av. Den ökande importen av grönsaker och frukt ställer emellertid allt större krav på värt växtskydd och 1 övrigt på kontrollen av växtalster. De livsmedel "som förs 'in 1 vårt land skall vara garanterat. fria från i värt land ej .. tolererade : skadedjur och sjukdomar på växterna samt därutöver. från" skadliga rester av bekämpningsmedel, . Detta är nu inte bara ett od- lareintresse, utan i än högre grad ett konsument. och folk. hälsolntresse, il verkarsstora upplagor; Olssons mästerverk. "modernt skolsamhälle - kan ' man strax; norr...om Halmstad, Fast ' ser och Bymnastala ; skolor författa nda "sedan 1926" Har | Böckerna om '”Fore: Gudmarsson möjligheter,” som står. till buds; | begär, : Vid sidan, om, har / han| författarens reaktioner inför Hit- larskäp, "Man minns gärna hans Olsson lyckats. bäst med - sina, ”Dieclplinsvärlgheterna medarbetare" skriver " han” origi- kingatiden ' har. han lämnat. en re' klagomål : från lärarnas" sida, humor. |, Albert ...Olsson Kem”: (1951-1957), ..:' Också "här en ka sej. köer. äventyr: "mén "också ofta- Albert Olsson verkar som folk skollärare "i. Harplinge, > en byå inte; blunda” för att: man? nu Å | han är född 1 Eslöv har han bli-''. » både. runidskolans , högsta klas: arv : fen . E vit "att räkna :som "en Hallands-l pöjas - under: våld "och: förtryck. återfinner elever som "just Då t. lära ungdomar från skrevs under: andra? världskriget grund av. "de Bättre utbildnings-|sin, bondgby, det som, ”skolstadgan och det" är "lätt ”att'i-dem finna : | lyckats" hinna med 'ett. både 'om- lers' fraraft finns: där. .mer eller m $ fattande öch betydande skriftstäl-| "Man vill ärna säga "att: ;Albert "sin' egen viljaf et | : medverkån på Ny: Tids kultursi- historiska "böcker, 'Där- är "han emellertid. ett problem som trots | da under mänga är, Som kultur-| något" av -en- klassiker. - Från vi- m cken ublieltet, kanske mind- ] y Pp nellt. "och. medryckande och med trilogi med titlarna ”Goda gudar”, en, ofta ..både bitsk, och ovanlig Finna sitt sde”.' och :”Söka sig inte ägnats! den uppmärksamhet : -Istår tilskans' kämp. mot 'mak- terna; hennes" vilja” till: dåd "och 'en | oförmåga. att” Mons i Me sät,. | Hängfala skrivande « i de.stora” upplagorna -med'>sina böcker” om Pettersson" och; Bendel. Di H vå "vidlyftiga : affärsmän kara. < För den som hört "Honom hälla kåserande';? F(mycket . roliga) ' före- Ibert: : Olssons" "serie kring ett affärshus på västkusteri, SA 3 | ”Klebér ”och " Frank”, ”Så levde de lyckliga” och ”Julius, Frank” (1944—1955) är titlarna på de tre delårfia som: hahdlar om 'en upp; komlings” försök "att" nå” samhälls: stegen. översta ' pinnar. Det. ”lig- ger säkert mycket av studier: bak- om de här böckerna. Ståden”som skildras : maskerad ”:men affärshuset och : man "lär "känna: miljön. or- dentligt.:" Som, alltid är persongal- leriet. också say väl skildrat; att man : tycker: sig känna . igurerna'|. "| då "man "läst . böckerna, Om .;han- : | delsliv "handlar "också delvis den Den "uppmärksamhet man fäst | vid” >skolungdomeris ” "rök" spritvanor, ” "narkotikabruk, ualvanor etc här. måhända. haft loket och v som. ärar i ja sig: för. hugg . och slag. II hela. Albert; Olssons produktion. kommer människotypen igen; den. äv nes som 'infe kan gå "med på'att sökningsrésultat ” - skall: avses. "som ett led | Albert Olsson : gyjiker från Halland - .Joch just personligheten gör att de : "| kanske. "dels för "att behålla sin a "| ekonomiska , trygghet," dels därför solitt uppbyggt | - ”'en'ledare' och åberopar” synpunk- gan: och ge lärarkä- ren det stöd som erfordras, Det "har lärarna rätt att krävas ros EN MIUKARE LINS "ALKOBOLFRÅGAN +; : " rubricerar Borås Tidning]: ter. som riksdagsman Daniel Wik- und. Stockholm; framförde vid - Folknykterhetens dag på Skan- sen.: Där förklarade han)” fort- sätter tidningen, att metoden” att "komma till rätta med de existd. rande' missförhållandena var "att tränga tillbaka alkoholskadorna steg för steg. Det gäller att ska: pa ett samhälle som genom sina ” egna förhållanden och sin inre : utveckling 'mer och mer befriar sig från den;svåra belastning! |" som alkoholskadorna utgör: —..; Hr Wiklunds åsikt utgör en pragmatisk uppfattning av alko- holfrågan som ,samhällsproblem; |. öch det skulle vara nyttigt för problemet i stort, om den upp- fattningen: slog igenom inom : - nykterhetsrörelsen, Denna 'riske- i rar att isolera sig som samhälls- | faktor, låt vara att det natur- . ligtvis alltid kommer att förbli en god sak att utvidga den per- 'sonligt helnyktra sektorn :av "vårt folk, En friare uppfattning skulle förbättra samarbetet mel- lan nykterhetsrörelsen och and- ra organisationer — och de är många — som vill vara med i korn mot: rusårycksmissbru. et, nn "Det intryck man får, när man läser de kommunala" debatterna: om utskänkningsrättigheter och sådant är att på vissa håll I lan- det de äldre vetosynpunkterna fortfarande sitter hårt i, men att flerstädes det stränga reglerings: et, kan inte vara 1 "byggmästare när. hr "Sträng skö- + ter de "centrala .kapitalspakarna! " Hur skall man kunna planera på ett vettigt sätt när man inte ens ett: halvår i. förväg vet om nöd- vändigt. kapital står-till förfogan- de? fnvesteringsstimulans på en ” sektor, - investeringsskatt på en . annan :— det kan man verkligen "källa -byggnadsreglering. Men . man” kan / undra. om. resultatet skälle' bli så” mycket : sämre om byggmarknaden fick sköta sig . Själv. S-Regetingens ätgärd” tyder på att de" båda senaste räntesänk- ningarna på sammanlagt en pro- cent inte. varit. tillräckliga som stimulans åt investeringsviljan. ”Änny' en räntesänkning bör allt- "så vara. i faggorna, (Gefle Dagblad) "]sin : författare. ett stort: stipendi- 1962 utgivna romanen från arbetarrörelsens genombrotts. tid" och-man gissar att den stad som skildras är: Malmö, Den gav: um. från; Handelsarbetarförbun- det. N I en hel "jäng rad (till och med i en deckare "”Man mördar : inte en" överlärare” » (1958) : romaner har Albert: Olsson: skrivit - om skolmiljön som' han" känner. utan och innan. Hans romaner ger 'en bild av en redan något svunnen skolmiljö, här finns inte mycket av grundskola,: utän det, är” en- samma lärare och "lärarinnor ute på: landsbygden” som oftast fått stå. modell. Man kan nämna ro- maner som ”Den nye”, ”Nya frö-| ken” och ”Katederfolk” (1947— 1952). De böckerna .har nått ut till. många läsare och de flesta har säkert känt igen just. >sin” skola. Ett litet 'stationssamhälle står i focus i alla tre romanerna. Efter sina många år som lärare kan. Albert - Olsson - miljön - och hans träffsäkra humor firar även här många triumfer. < En av hans mest tjusiga böcker är sagosamlingen ”Bortom sol och måne”. (1943), Det är också en mycket personlig bok. Man lär Nu vandrar och fjärran flyr all tänkandet håller på att lossa 1 - fogarna, och .att man är "merh'”" villig än förr att acceptera” prak-i tiska bedömningar, Även organiserade nykterhets- | vänner är på många håll benäg- na att rucka på tidigare helt av: "visande inställningar, .Detta är” också ett tecken på en tidsenli- gare. syn på alkoholpolitiken, tillägger BT, Cs .och fjärran flyr all "blomsterkorg ss =. "2 ; Nu vandrar Gud med sin blomsterkorg 2 :- kring ängarnas ljusa vår från stigarna där Han går & FR &. Han vandrar omkring "och strör dem ut de skönaste blommor och, blad och ingen sörjer att vintern är slut: or - all jorden är mojdagsglad a och solen skiner i varje vrå . den leker och lockar och ler? ' : och timjan och klöver och baldersbrå ” för solen” niger och ler ” ee ÄRR si i Nu 'vandrar Gud med sin blomsterkorg. - > 1 vårvindens. morgonland + ' el där Han räcker ut sin hand ' N Gud med sin suckan och sorg” i .suckan och sorg >. Rudolf Zetterquist "Makten - "joch äran” där miljön är hämtad .J och ängar, vå där känna författaren 'Albert' Ols- son mera grundligt. Han vet en hel del om personlig fångenskap, om längtan efter frihet. Sagorna har, en. närmast allegorisk form tränger inpå läsaren och. tvingar till engagemang, . Det är. förvånande att "Albert Olsson jämsides' med sin lärargär- ning ."orkat, med - att "skriva: så många och :så bra” böcker. Man kan nog -säga ätt :han. blivit" för. bisedd' inte - minst : då "det." gäller stipendier. -Men-ijag - -tror intesatt han”, brytt! .sig . särskilt: "om i det. Hån har" behållit : sKolans-. värld, att han berikats av sina" kontakter ined ungdomarna, Man” vill gärna slå" fast . Albert Olssons. betyden- y het: som "diktare: Om” hans : lärär- "gärning får andra . vittna... Men | främst som historisk: 'diktare: (vi ska; inte glömma- hans: sista; ro- man ”.”Innan-' "svenskarna :kom” (1966); har han trätt .fram'i täten - bland ;-våra -episka' berättare;.. Få kan som. han .nyttja. ett: historiskt forskningsmaterial, : levandegöra det så att: man känner dofterna, | torde väl knappast ge nägra 'ome- " Man kan konstatera att situa- tionen -Y Mellersta Östern med sina interna ' arabiska spänning- ar och den '. arabisk-israeliska spänningen inneBär ett av' efter- krigstidens " stora misslyckanden i strävandena efter avspänning, fred och méelanfolklig försoning. Men man kan inte stanna i detta konstaterande. . | Dagens Nyheter, : Sverige har framlagt ett förslag I FN:s sociala och” ekonomiska råd om internationell "kontroll av dödsstraffet. Avsikten är att full- följa resolutionen med ,ett förslag om dödsstraffets åvskaffande. . Endast ett tiotal av FN:s 122 medlemsstater har helt avskaffat ]ly dödsstraffet. I de flesta övriga länder tillämpas det i större el- ler .mindre utsträckning, och nå- gon internationell » opinion mot denna barbariska strafform finns knappast. Det; svenska förslaget delbara resultat men är trots det ett ' värdefullt initiativ, som kan bidra till: att uppmärksamheten! "| fästs på "denna brutala /straffme-, tod och' kanske leda till att den tillämpas mer restriktivt. Ett av- skaffande . världen : över ter sig tyvärr ännu som ett avlägset mäl, na Västerbottens- Kuriren, Tio aan: ” försvinner + troligen 1971, Inom kort kommer: länsin- delningsutredningen '. att lämna sitt betänkande. Utredningen kom- mer säkert 'att föreslå. att anta- let län minskas från '25 till 15. Nedskärningen väntas ske den 1 januari 1971. Länens. 'genornsnitt- liga folkmängd .; ökar: därigenom från 300.000 7 till 500.000 och: de ; invånare försvinner, i i Det ; gäller bl, a. Gotlands, : "Jämtlands, Ble- kinge och: : Kronobergs, län, -Men förslaget "är - känsligt -och ”admi; nistrativt svårt. att genomföra. Det. finns därför risk att 'refor- men kommer att dra ut på tiden. Från, effektivitetssynpunkt är 'ut- redningens, propå kanske.för för- siktig trots den -kraftiga nedskär- ningen. vis kommer alltjämt att går på; stigar -som man är van niskornas eviga. tankar om frihet och i fångenskap, .om årstidernas växlingar, sådd och skörd, slegl Ingvar. Wahlén. ” vid,. möter. människor; med: mä tha flera” "jän med ;mindre än 300.000 invånare; ' bli. a. "örebro, :Västerbottens ' och Norrbottens län, > reta vn Veckans affärer. mest” öbsérverade. uttryck: i 'med- delandeha "om: nedläggandet av skofabrikeri'Kembels i örebro och Gyllene Gripens totala ”upphöran- de,: konstater:; "tidskriften. Läder och Skor: De nedlagda / Sretagen efterläm. nar, ett . utrymme "på; marknaden som "erbjuder sig åt” dem, som passar" på . och 'kan : fylla ut tom- rummet med 'sina produkter. Det bör. inte ' vara 'omöjligt. att .åter- vinna något; varför inte det mes- ta, av det bortfall, som i fjol drab- hade svensk skotillverkning, : Tio milj. par svenska skor hår nd under en lång följd av år kunnat finna: köpare: Samtidigt har” de svenska". skorna ' hävdat '.sig allt bättre på exportmarknaden så att exporten nu börjar: bli av bety- delse samtidigt med "att; utveck. lingen! av. den varit” i hög grad löftesrik: Även "på denna 'sektor lämnar några av 'de företag, som nu: försvinner "från. fältet," efter sig. ett utrymme för andra sven- ska .skor. Det gäller t. ex, i: både Sovjetunionen och - Östtyskland. Man hoppas att de kvarvarande | fabrikerna har förmåga och på- passlighet att här gå in med ak-|- tiv försäljning och inte bara flyt tar över leveranserna på sig utan |. även förmår öka andelen 'för svenska skor på dessa lovande och mycket - intressanta . marknader, Heliga Trefaldighets dag För Taholms Tidning av ;prosten Erik Beijer, Vänge, Visby stift, : Text: Joh. 3: 1—1/ Det händer när man är ute på vandring, .att. man kan komma upp på en: kulle eller ' ett berg, varifrån. man har utsikt över "det kringliggande. landskapet. Akrar gårdar och stugor, skogar och ' sjöar, allt det som man -under vandringens lopp ba- ra hade sett som detaljer, ligger där nu nedanför en som ett helt, en bygd, och man 'ser det land- skap som ligger framför en. Man skulle kunna använda den- na bild och. säga, att Heliga Tre- faldighets dag under vår vand- ring genom , kyrkans år är en sådan bergstopp, varifrån utsik- ten öppnar sig såväl över dagar som gått som över dagar som komnner, Vi har firat jul påsk och: pingst, Åter har vi på nytt stått: inför de avgörande händel- serna i Guds . frälsningsgärning med oss människor. Nu ligger den festlösa Trefaldighetstiden fram- för oss; Det kristna livét i dess olika former och utgestaltningar skall nu bli föremål för vår un- dervisning och méditation. Så kommer frågan: Hur blir man nu en kristen? Hur förverkligar man- ett kristet liv? . På vilken grund skall vi bygga? . Det var en gång en man, som kom till Jesus för att få svar på frågan, hur han skulle få se Guds rike. Han var en from man, som tog det allvarligt med sin galig- hetssak. Mycket hade han upp- offrat för att gå den rätta vägen. Hans fromhet präglade hela hans | Nikodemus. - födelse, det är Andens verk. Och Anden är som vinden: Den blå.| Men det svar ' han fick. ställde alla hans dittillsva- rande begrepp och tankar på hu- vudet, Han trodde, ; att 'männi- skan i kraft av sin egen: fromhet eller idealitet " kunde bana sig väg till Guds himmel: Men han fick veta, ati detta är.en pånytt- ser vart. den vill. Det vill säga: Det är inte människor givet att kontrollera och dirigera den. Hur blir man en kristen? Det är Guds eget verk genom den helige Ande, Människan är kött och tillhör med hela sin varelse denna världen, Lika -litet som en människa Karr lyfta si i håret, lika litet kan hon spränga gränserna för denna sin existens, Endast Gud kan det. Han söker oss med se började ' tidigt. tt dop var Guds Helj; e A å färde. Sedan kom Skickelserna i livet. Där jag lyssnade riktigt noga. skulle jag förnimma An- dens vind. Kristen blir man själv, Det är Andeng verk hjärta. Det är han som eder mit ; på salighetens väg. Vad på mig furommer är att inte fly Anden. ÖJ kallelse mma mig undan; Guds Kom Helge Ande till mig in, upplys. min själ, upptänd mitt. sin Ande. Redan vid inte av. sig att jag ie dig må bliva, . Låt lysa livets ljus för mig liv. Han var farisé, Han - hette och led mig på den fätta stig, ter på berörda tjänsplan som -iv- rigt kämpar för, att den egna: torvan skall lämnas orörd är sär kert mycket aktiva när det”. gäl, ler att få kommunalmännen. att förstå värdet av 'större kommu: nala enheter; Då torde det inte saknas varningar för bypdlitik och liknande.” När det emellertid nu är fråga om ' ändring ”av ”Jänis- | annorlunda.; Det. visar sig då att annars mycket stora män "kan . vara ganska små, Om nu någoh inte visste det förut, TE = Dala-Demokraten. : "De kommunala” ungdomsinitiati- ven måste i första hand inriktas på- att. hjälpa ungdomsföreningar- na till en breddning och aktive- ring, En kommunalt "driver. verk. bli' det primära — man når nä turligtvis lätt rubriker och fram- står som initiativfull med sådana grepp, men den vägen är oftast ett kamouflerande av att man In- te mödar sig om -att-ta- itu. med de ' mera : komplicerade . frågor, Unga, Tankar, AG : Riksbyggen i Luleå "har beslu- tat - bygga: ett parkeringsdäck, meddelar ; mokraten. ;Tidningen slutar arti- keln med” en fotnot: Parkerings- däcket -bör inte kallas parkeringå- hus. Då kommer "Sträng stickan- de med sin 25- procentiga investe- falande. Den har: mycket ”att' om. "statliga , ingrepps "godtycklig- giftens" popularitet även” hos : vad Sträng i, en oförglömlig valdebatt UTV. kallade” ”vårat folk”, Fr "Byggnadsindustrin Hermansson säger: -att han. i dagligt tal tänker: använda. endast första "delen 'av partinamnet, . allt- så ”vänsterpartiet”. : I terna” skall 'så "småningom" falla bort,” alldeles ..som ,bärraketen Ä. en ryimäkåpsel, "här der gjort sin tjänst: "Det äterstår 7 att $ Hermansson. genom > ens; manöver ” lyckas ? att skjuta ; upp Det finns. hos LYyssar, hö eng- elsmän och även hos tyskar ett här) hemma. : Här intresserar vi Oss bara för.människan som 'sta- tistik:.; ”Vilka "socialgrupper går på teatern”? Fråga i stället - vad de. vill se på: teatern... Au ' Regissör Per Axel Branner. 16 on 0 salpeterkväve : /onatrium + =>: 0,05 9/9 bor — > mindre män, gder i magnesium,j jodm. m. : dig vill jag helt mig giva, "Många av de framträdande kraf- . gränserna ställer: sig«saken helt ' samhet att skryta med får inte. som ' organisationslivet: serverari-. : Norrländska a Socialde- ' ”Kommunis- sig i den, nya banan. Risken" att ”bärraketen”” -exploderar är. be tydande. PUTTke Mee HN NT Smålands Folkblad; 7 : människointresse som: vi; saktiar ” het: "och "den .Strängska” straffav- .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.