HR preparat, 'som "tillverkarna; öns- 2 ut dlatrisk: . 2 problem, Medlet .kan i sådana : spänningsmedel ”som Har" visat LAHOLMS TIDNING | |; pet "Onsdagen. den 24" inaj' 1967” a PORRTE OET Er TURE Ray —= IT - Kan man Tita på illa | Man behöver inte tvivla på att. den svenska läkarkåren' ej står. "likgiltig inför "det tillta- gande. Jäkemedelsmissbruket. Re- ; dan för länge sedan vände sig Sveriges läkarförbund till det « företag, "som tillvérkar prelu- " dintabletter med krav att till- verkningen skulle stoppas, inte bara med hänsyn till det växan- de missbruket utan "också till att preparatet saknar medicinskt | berättigande. Vv, Företaget svarade omedelbart « nej, och Läkartidningen . konsta- terade. dä att företaget tydligen av kommersiella skäl tillät sig . vilka ' brgument som helst i försvaret av preludin,'”I ett senare nummer. har tidningen åter tagit upp frågan med an- .Jedning av att två svenska lä- kare fått företaget att lova att eliminera preludinfaran.-. ' Tid- ningen betvivlar dock företagets , Boda vilja, Det ' är nämligen In: "te fråga om. totalt "produktions: stopp. «Det är- troligen inte/ens. fråga | om att skära ned produktionen. De kommersiella" skälen väger | tydligen , tyngre än de' mänsk- » liga, DÅ "hedrar - de. svenska lä- kare, som : direkt. förklarat att sd I ha med företaget och dess produkter att göra, ; "Det. finns - emellertid" många Aa a vu kar lanseta' i ”gariska olämpliga > : ' samniahhang,' ”sävitt en: lekman : kan 'konstatera. I en förekommer, ex mpelvig” rek- i. - Jam "för ,ett preparat ”vid inak- tlvitet och koncentratlonssvårlg- heter”, I texten heter det bland N annat: ”Det möderna. -sämhället 2 ställér.'. | "reda ; normala gå krav på: skoluhgdonien:: Eg" fi retcelse som den nyligen. g .nomgångna. -skolkonflikten:. ökar |- denna belastning ytterligare. .På-F frestningarna framkallar $i'stor]' . tätsträckning » psykiska insuffl- clenser "och studieneurosér, ytt-I rande sig i depression, "hämning,' Anitlativlöshet ? och "initialmot- | stånd”. ” Det rör sig”om ett: av- di sig. särskilt. gynnsamt inom pe "ock 'barnpsyklatrisk praxis "vid: förhöjt. inre” spän- H ningstillständ"... I annonsen inr går även en bild av en; "Ämnitlä- | tivlös” skolungdom -som dystert]; hänger över boken meda raren"; bekymrad .st : Detta ”medey. kan Föäkelgon äT "sjukdonistillständ,- men vil ty. lar: på” lämpligheten" av! attiå rekommenderas; låta -de ungdomars problem tet, när detta blir påfrestande. |. Att stoppa i sig 'avspännings- medel" kan aldrig: lösa. något fall bil ett medel tillflykt från verkligheten och” grundlägga: én vana att tillgripa lugnande' mer del även, I andra fall Ii stället för att försöka lösa de påträng- DEN PROPAGANDABILD SOM STÄNDIGT HAMRAS IN 1 svensk allmänhet: att FNL): representerar huvuddelen av det " Bydvietnamesiska folket 'och att dess kamp uteslutande gäller nationell social. och ekonomisk frigörelse. går ia, ihop med den blid :som redovisades i Henry Christenssons TV-program ' På torsdagskvällen, påpekar Up sa- la Nya Tidning: . Enligt en I detta program åbe- ropad opinionsundersökning från . Sydvietnam skulle hela 73 pro- cent vara emot FNL:s deltagan- de I en regering, Man behöver Inte ta dessa 'siffror för gott för 'att undra hur det egentligen står till med vederhäftigheten hos de svenska regeringsledamöter som förklarat att FNL skulle vara den politiskt dominerande: kraf- ten i Sydvietnam med folket bak- "om sig. Men Hanois och FNL:s motvilja mot fria val blir onek- gen högst förklarlig mot den bakgrunden, Det behövs en klarare gräns- dragning mellan den kritik som "riktar sig mot den amerikanska bombningsstrateglen . . och . den som kräver. USA:s: tillbakadra- gande ' och utlämnandet av Syd- vietnam till en kommunistisk regim, Eftersom de senare gär- na tar betäckning bakom libera- la amerikanska opponenter mot - bombningspolitiken är det kan- ske värt att notera ett uttalande som häromdagen antogs av sex- ton mot Johnsons Vietnampoll- tik kritiska senatorer med Ful- bright och -Robert Kennedy i spetsen. Där, förklarades att det aldrig "kan bli tal om ett ensidigt ame- rikanskt tillbakadragande : före en förhandlingsuppgörelse, slu- tar UNT, 2 "ti I Onsdagen den 24: maj i967” för / tvingas få igen de medel söm: lagts" på forskning. Deg" mäste emellertid också vara ett dilem- ma för läkarkåren att dels”väl- ja bland: "den mångfald moder- na läkemedel. som' "står. till buds och dels tillmötesgå önskningar från . hjälpsökande Det mäste vara - en svår situar "tion." c mäste få igen dier' uta” över ” medicinskt berättigande, "Ett. an- nat. exempel är neurosedyn, som trots: att det ”konstatérats ,Örsar "ka skador. fortsatte Satt tillverkas. « verka; till. att: minska skado prepara verkningar, tastrofala” skador skett: Al domsbröttsligheten: FNs siffroj samhället, 1, dag: bjuder. den Up yta om finns i: dagens: samhälle :bo "derdet vara” 'angeläget . att. också I få vetskap. om: vad som skapar . stil: "och: .god, anda':hos de 'flesta. :ungdomar,: Vilken" betydelse-har I t.ex. "dem 'kristendomsundervis ning som trots: alla, nedrivnings- | försök finns kvar: :skolan? Vil- ken” betydelse” har konfirmations- undervisningen? Trots : samhäl- lets "sekularisering" är ' det i'så mycket som 86 procent av ungd: marna som bgär och Jäser”, = - NWT, tror. att den kristna. för- kurinelsen, har, den: :största' .bety-] » delse.” Men oavsett 'i FY RPARTIMOTIONE EN om . Ur: 10 Punkt bör. :sådan industri, helire förläggas till exempelvis Bergs- lagen med "dess sviktande | gruv- industrl än' till Göteborgsömrå-. det med dess överbefolkning och redan står! ka . härlngsliv!. många tiotals miljoner männi- skor i världen har' inte; lagt sig till -med: denna” vana,. som de. sedan ', blivit slavar under? Det måste: :vara” ett dilemma att läkemedelsindustrin” a -människo! "Även "om tt fråga" om” tvi” tt läkemedelsindustrin 'som visar sig: 'ha pphör att tillverkas inna kartidning-| tre-timmniar ' lång intensiv debatt kring: dessa, "väsentlig "spö - häromdagen: "Det: är "möjligt "ätt fru "Nancy , Eriksson >(s). och -andra: som'inte vill: se de djupare : -orsakssam- ; manharfen » kring i'bls lomsbrottslighéten i" vel F själva tror.att manikan lösa, allt - genom : höjd. materiell standard, Icke desto-mindre är.det en för- > r lindad uppfattning, .som ved 7 äxande Ssor truktiv: : fostran, il" "religioner mäste” ” hovet av fasta" Jevnadsnormer. : : RÖRLEDNINGAR FöR OLJETRANSPORT ' — pipelines — kommer sanno- likt att ge önskat resultat å. Vv, 8. en utredning, konstaterar Fa lu K uwriren: , Frågan har många viktiga : pekter och" förtjänar en genom- lysning; En. tredjedel. av konsu: mentpriset' utgörs av kostnaden "för transport från "den" svenska Importhamnen. "Utländska; -erfa- I renheter tyder” på att Pipelines skulle kunna: leda till en! Kost: nadssänkning, > > - Jämte der bättre transportéko- nomin' kan man I vågskålen läg- Ba den: möjlighet pipelines ger "att förlägga inte -bara raffinade- |. "rier utan också kemisk industri "med petroleum som. Tävara till omräden Med” svag sysselsätt- ning. Petroleum är en billig och ytterst > "mångsidigt "kemisk råvara, och experter har förutspått den petrokemiska in- dustri in en, lysande framtid i Sve- ige, ' liser! Ingspolitisk, FARLIG NEDSKRÄPNING Den utredning som tillsatts rö ”randé nedskräpningen i naturen -— det gäller särskilt ; engångs- glasen - intresserar givetvis > | täkemedels sretag ina" utlägg, kan det. aldrig ursäktas pm. de -fort- sätber tillverkningen av ett pre- parat som: preludin, som" inte bara - orsakat så' många trage-. "huvud"-"saknär kan | ita på il) e mål I användbar syn- i NN E 'd k tolsk; Idens n .av den, katolska världen ande, akuta "problemen. Hur senast: tillkomna pilgrims.. och vallfartsplatser är den lilla små- stader Fatima, något 40-tal kilo- meter från Lissabon. Staden fick sin "berömmelse, 1917. -Tre små flickebarn, som. vallade får, fick nämligen".den 13" maj. det året två .uppenbarelser av självaste Den heliga Jungfrun; Maria. En- ligt legenden, skulle jungfru Ma- ria för dessa , barn -ha förutsett vissa händelser ” i 'sambahd med första och andra” världskriget. Av de tre småflickorna från 1917 är två döda medan den tredje lever och $ verkar ” som ; karmiternunna under. namnet syster Lucia, Nu berättas det . vidare, att: denna nunna” Lucia: heit nyligen skall ha avslöjat jen: ”tredje hemlighet”, nämligen en förutsägelse om ”den yttersta dagen ”i form av ett tred- je världskrig”, Vatikanens propaganda, 'som stundom är” ganska svärfattlig för lutheransk-protestantiska sinnen, har nu låtit antyda, att då påven Paul. VI. i vår. beslöt sig för att själv.. göra. en : pilgrimsfärd till Fatima '.i .Portugal,. så berodde det på, att påven hyser fruktan för ett, nytt världskrig, .: och : att haå HAIöT valde just Fatima för fått vid ent, "högtidlig. pilgrimsfest Tahropa', Både den gudomliga mak- ten: "och: den . katolska: kristenhe- ten. om fred på jorden, "' Påvebeslutet om denna färd till synes ha'väckt betänk. och . förärgelse . inte bara Tr. Påven Pauli | Portugal | orienterade världen utan också inom ' Romkyrkan själv, där vwvis- sa. radikala. och . vänstervända kretsar: 'ansett, . att 'resan kan komma att tolkas. som en påvlig uppmuntran till den portugisiska regimen och ett indirekt stöd av dess afrikanska politik (i Angola och : Mozambique), Dessutom - lär man, inom Romkyrkans ; ekume- niskt inställda falang ha fruktat, |i atty den. ' protestantiska världen skulle bli chockad av'ett påve: besök just i Fatima; en ort som nier än.någon 'annan i vår tid representerar den katolska Maria- kultens fortbeständ. i -Därmed må det vara som det vill: Påven Paul lät sig icke hind- ras eller avskräckas, Han full följde sin avsikt, flög i. Vatika- nens eget flygplan: till Portugal, mottogs med vederbörliga heders- betygelser av Portugals president och regeringschef Salazar och for därefter i:långsam kortege ' från flygplatsen till den” lilla staden Fatima, belägen på en ca, 600 m. hög bergsplatå, Cova' da TIria, I Fatima, där' nunnan Lucia blev den första, som förunnades kyssa fiskarringen på påvens hand, höll sedan "påven. Paul : ett tal. till de samlade pilgrimerna, | vilkas an- tal påstås ha uppgått till mellan eh och'två miljoner, det övervä- gande flertalet" portugiser: "Sala- zar. lät -— 50-årsminnet 'av, Maria uppenbarelse till' ära — upphöja 13 maj till nationell helgdag. -: även" Paul .VI har. med sitt i Portugal än en gång do- Vi sbaden > (LT): - Vid bÅ osesjukdömärtia finns det, "inte : något "tvivel: bakterier eller: virus alstrar sjukdomen. En annan” grupp "av. sjukdomar ' vål- las av'störningar i kroppens :hor- monhushå; "Varigenom -. sådana "| störningar uppstår är emellertid | fortfarande "inte: riktigt klarlagt. n | Osäkerhet”? ”rådér om' de :så kallade i sjukaomarnas” upp: jeinska Vi | burg; : föreslog. nyligen.” på 'invär- tesläkarnas kongress i Wiesbaden, förbundsrepubliken Tyskland, 'att e Urvalet "blir slumpartat.” Onisstanken' ' vore. att folktand- den "skall. våra ett socialt':in- trumpnt: skulle det: innebära att a ösoglalfallens”.. "tandvård blev svårt . "eftersatt, - väntetiderna skulle” medföra att dessa patien- : tår. re i ett sorgligt skick efter den långa :väntan på behandling, . Liksom” inom" sjukvården har skapats ett: avsevärt: gap mellan den :privata'. och den socialå sek- ; törn; med "goda resurser inom "den sförstnämnda - och , jättelika köer" inom ' den andra sektorn, FAI detta -beror på- skillnaden : mellan :den. realistiska 'arvoder "sättningen inom "den privata ”värdsektorri och de ' starkt: sub- ”Iveritioherade -inonr "den" sociala, "Man mäste minnas att .de reella > kostnaderna. dock är desamma.' --(Syäsvenska . Dagbladet) 4 fukärna, finner Jordbru "Karnas! Föreningsblad: Både människor och djur ska- ” das” ofta” av krossat. glås.' Skär- > vor! kan också .komma med fod- aret kI: -utredningen, ; vars” ordfö- rande är landshövding : "Gösta " Netzén, i” företräds 7 jordbruket närmast av. riksdagsman. Bertil "Jonasson, :öch säkerligen ” kom- «mer han att göra, vad .som är möjligt för att bevaka jordbruks- > intresset, 5 Emellertid . är "det stora kom- - mersiella .intressen' På tillverkar- .sidan det gäller, och det är väl föga troligt .att man uppnår att tillverkarna frivilligt avstår från att: tillhandahålla. engångsglas. :Att samhället skall bära konsek- » 'venserna > av, denna: nedskräp- ning.är inte heller sympatiskt. Därför har: i /debatten skymtat »så.-radikala förslag: som förbud mot engångsglas. cs Men mera sympatiskt. vore e väl "att handeln införde en 'så pass vv hög Pantavgift, för dessa glas att - folk: inte med :samma .lättsinne som nu slängde omkring sådana -Hinom det” Jen: felaktig: inställning mot' livet i kan. göra sjuk) strängt . TRE "mellari: de nyss- nämnda "tre sjukdomsgrupperna och för enkelhets skull” beteckna dem med” bokstäverna AA: (infek- tionssjukdomar), .”B'" (hormanala sjukdomar) :och --C :(funktionella sjukdomar): Därvidlag fäste Jores fråmför allt vikt vid att C-sjuk- domärna '' principiellt . bör : skilias från "sjukdomarnas "stora "mängd: Ty' det "är bara' vid' denna grupp som sjukdoméns uteslutande själ -] liga ” "uppkomst ofta ligger nära till" händs, Bland C-sjukdomar räk: nas t.ex.” magsår, :fetma,'. led- gängsreumatism och. bronKialast- ma; k 2 DEN: toderna ” Psykosomatiken bemödar” sig” sedan "åtskilliga 'år tillbaka om "att påvisa en process älsliga området' som primär orsak” till" någon fysisk]: sjukdom, Det” innebär” att :t. ex. den omedé bara” anledningen till äv, magens slemhin: nör "med "di inpå följande. magsår: "inte" lyc- fysiologiskt, ygande ' RT et; orsakssam: ”månhang, : ? Ö gressen i ”Wiesba: . Även på: den... blev. referenterna; de. natur- vetenskapligt exakta bevisen skyl- diga. "Det påstods bl. "a. att över- drivet; starka: : barndomsminnen och upplevelser z "eller; genommgri- "| pande ”uppfostringsfel kan ha till följd; att , den” vuxna : människan inte. kan: klara + livets. problem. Som" ytterligare konsékvens , följer uppskakande': själsrörelser kan bli |: kumenterat, att han vill framstå som en resande påve. Kritiken mot besöket kan han lätt till- bakavisa: -Kyrkan står ju gene- rellt. och ideellt över och utanför all egentlig maktpolitik. När på- yen kunnat resa till österlåndet — Indien och Palestina — kan han också resa till västerlandet — säsom skedde vid hans besök -New York och FN. Och det var inte hans: fel, att| den pla nerade resan till Polen mäste" in- ställas i höstas. Det var regering- en i Warszawa, som "vägrade honom inresetillstånd — trots att både stat och:kyrka i Polen fi- rade 1000-årsjubileum. Den por- tugisiska staten reste inga sådana|. hinder, även om = förhållandet mellan Vatikanen och regeringen i Lissabon på sista åren, varit ganska kyligt, ibland, : Påvebesöket ' i ' Fatima är av intresse. i mer än ett avseende, icke minst för att det klart bely- ser påven Pauls personliga poli- tik, Genom sin lojala anslutning till den katolska Mariatraditionen har Paul VI visat, att han troget håller fast vid den esoteriska lin- jen i Romkyrkans hållning, dess intima samband mellan andliga och , materiella krafter, och att han "inte försöker amputera bort myter :och kultformer, hur otids- enliga: de änimå te'sig. i. det tjugonde seklets ögon. Då påven valde just Portugal att- bli det första land 1>Europa, han hedrade med :ett besök, så berodde det säkert inte: bara på, att portugiserna hör till Romkyr- kans trognaste : barn, , utan också därpå, att han . ville . visa, . att Vatikanen” inte ' så - ensidigt som många : inbillat. sig, efter den: vår utsända ';encyklikan, ' ställning för .den””revolutionära”, ”marxistiska” sidan i tidens stora dragkamp "om" själarna," Encykli- kan, ”Populorum progressio", (Om folkens framsteg") gav ju i mångt och ” mycket "intryck av att vara en utmaning mot ”kapitalism och imperialism”; - och - så ' uppfattades den . också skadeglatt i i Moskva. Mén' nu” har påven Paul VI visat, att: denna. tolkning: var; förhastad, -Väd ” han" vill.”"öch «avser, : är i grund. och botten. bara : detta, att sätta. in” sin : egen och .kyrkans hela -auktoritet. på arbetet för fre- 'dens-- tryggande, Det "var om detta han talade i Fatima, , där han : också vädjade till hela 'den kristoa världen, att starkare. ak- tuälisera gudsmoderns höga ges- tagit) ”Aktuell kom mentar | Om England och kanske ytter- ligare tre eller fyra länder skall anslutas till EEC, så måste man få dem att passa in i ett 'sinn- rikt 'konstruerat ' urverk. Detta urverk fungerar nu — som de Gaulle framhöll > —" allt bättre och det är därför klart att kon- struktörerna är ' betänksamma inför "utsikter att behöva. passa in nya kugghjul , Nordvästra Skånes Tidningar . Efter den långa 'riksdagsdebat- ten: och 'socialdemokraternas en- vetna trummande om dat Wick- manska - förslagets genomgripande betydelse”. för, svenskt näringsliv är det väsentligt att investerings- bankens möjligheter ges de rätta proportionerna. Den kommer in- te att få. någon , undergörande verkan. Givna kapitalresurser blir inte ' nyttigare "bara för att de slussas genom en: viss typ av institut, där man dessutom inte vet något om kapaciteten hos de personer, 'som skall inneha nyce- kelposterna, Den väsentliga 'svag- heten i'den '. socialdemokratiska politiken är oförmågan att skapa förutsättningar för en ökad ka-. pitaltillgång — inte: att vi skull le. ha för få kreditinstitut. i « Västerbottens-Kuriren : För att. trygga majoritetsställ- ningen 1 riksdagen har socialde- mokratin alldeles oavsett - vilka avsikterna ; . ursprungligen "varit legat : lågt i: socialiseringsfrågan, På motsvarande 'sätt skulle givet- vis: en 'borgerlig "regering ha va- rit nödsakad. -att avstå: ifrån en kärv” 'högerlinje. Läget skulle ha varit helt "annorlunda om någon | part " dominerat så” 'eftertryckligt att oppositionen varit försatt ur spel; I så fall kan man, utgå ifrån att: fullföljandet av de ideologiska avsikterna blivit länet mer påtag- ligt. taltoch. roll i en lidande värld. | CON P Sö Sydsvenska Dagbladet - Då de spanska. eri övrarna der Fernando Cortez" intågade sagolika slott -sökte efter" skatter. av guld" och "diamanter - fann” de: vid ett” tillfälle. en : mängd : störa I kluvna videkvistar. 'De trodde att; de: hittat en stor: skatt-men blev mycket besvikna när 'de' fann att? samtliga korgar var: fullproppade: ång på” gång 'ger. anledning : ver (Forts, å-sid..7).;1 med —/”bruna”. bönop”. ss 03 ti De” kom vdock- snart: på; andra tankar, '”Kakaobönerna » ty det; var/ sådana man hittät —' visade . sig” snart: våra” av oerhörd bety- delse ,'för' ; Montezunia och hans den : kostnadsgräns där” vi längre orkar hålla uppe en rim- lig konkurrenskraft gentemot om- världen, gökriver direktör. - Nils Holmström personaltidningen Kockum- Information Att vi för! eller sénaré skulle "komma 'där- hän :torde''ha varit ganska up; penbart.. så Man :kan' inte begära att; de ledande . männen”, inom organisa- tionerna skall kunna 'stoppa den levande kraften i lönerörelserna, sävida inte betydande industriers existens. står, på -spel. --Ett litet land som Sverige med relativt små företag, relativt kor- ta serier och öppna ekonomiska gränser utåt kan i längden inte gärna ' klara. sig i konkurrensen med lönekostnader, ' som" ligger | 30 å 50 procent högre än i Euro- pas storindustriella. länder och nära. 100 procent högre än i Ja- pan, Även om svensken är 'ar- betsam och driftig, är det likväl fråga .om människor, Det finns en gräns, också för den mänskliga Prestationsförmågan. " -Man frågar: sig nu om det mänskliga - sinnet. hänger. med i detta oavlätligt uppskruvade tem- po, dessa ideliga växlingar mellan nya 'intryck -och uppgifter... Kan det vara rätt att belasta det svens- ka folket med en större arbets- börda, större press och större krav. på rationalisering och på- derlättas visserligen som regel av -rationalisering, men denna Ie- der dock till en ökad takt. Tag transportområdet som . exempel: det går. fortare att köra bil eller flyga än att gå. eller cykla. - En annan fråga: är målet och meningen med ett företags verk- samhet alltid att ge bästa möj- liga lönsamhet — för att. därige- nom: ge: högsta möjliga levnads- standard? Eller: bör man inte mera tänka. på den enskilda män- niskans "livsöde? Hur bör man dra gränsen mellan . ekonomisk och etisk, social målsättning? TT farliga saker” i: ;naturen.. ” Er , . Någon .ehans. att . välja fanns Starka Skäl. talar för att när: ringslivet i Sverige närmar, sig: inte; passlighet? Arbetsuppgifterna. un. |. inte så ge primitiva. förhållan: den rådde" i Sverige. och :vi hade låg levnadsstandard 1 vårt: land: Situationen” är i dag :en annan; Sverige har en generellt sett ovan: ligt. hög levnadsstandard- och: yt- terst få "svenskar; ' behöver lida nöd. Bistrare tider är dock långt ifrån otänkbara, Och då aktuali- seras frågan om man inte i vis- sa lägen måste följa" en kompro- missväg och dämpa kraven på högsta möjliga . lönsamhet; Erfa- renheten” visar att ett ' fåtal får bära hela bördan i trängda Jä gen. ” mu . ändrar. njölken - "Vår mjölkplanering > Kan H-mjölken : med 7 dagars hällbarhet revolutionera: -mjölk- distributionen? Det: tror man; in- om mejeriindustrin, Den. långa hållbarhetstiden kan komma. att innebära, att framtidens husmor ske direkt från '"mejerierna. Men ännu så länge är H-mjölken näs- tan ,bara en kuriositet i mjölk- floran, skriver Fri Köpenskap, Skummjölken däremot är på frammarsch. Den ökar stadigt på bekostnad av sötmjölken, Allra populärast är skummjölken i Gö- teborg, där den dricks . dubbelt så :mycket som i Stockholm. Överlag varierar. konsumtions- vanorna en hel del när det gä ler mjölken, V-mjölken t. ex. säljs nästan bara i Stockholm och Sö- dertälje. Längfilen — en typisk norrländsk produkt — häller där. emot på att sprida sig allt längre söderut ' och äts nu ända ner i Uppland och Västmanland. Lättfilen har dock svårt att nå någon svindlande höjd på popu- laritetsstegen, - Samma sak gäller fruktfilen som introducerades för nägra år. sedan. På. många håll har - man .tvingats lägga ner till- verkningen på grund av för dälig efterfrågan; Kaffegrädden är ock- så. -helt ute på sina håll, köper hem mjölken backvis, kan. |. IMontezuma - varje" idag aga Sur femtio. skålar choklad .åt- sig. själv och två tusen åt sitt hov. "Cörtez, som var, en : smart Te, 'skrev till sin! ! härskare; Karl +'V: och berättade, att: en liten skäl av den härliga; kakapdrycken: var tillräcklig för - att. ge en. . soldat krafter till "en "hel" dagsmarsch. "När ”kakaon i sinom tid 'kom till "Spanien rönte den till en bör- iblev 'den daglig dryck" bland de besuttha i landet, förnäma damer lät till och -med servera sig chok- lad i kyrkan." Från Spanien. kom kakaon till Frankrike och snart dök den också upp 1: Österrike, där den" kom -på moder tack” vare Maria Theresia. Ända -: till dess fick" dock köpa kakao' och prästerna i samt- liga latinska länder försökte ' det "längsta motarbeta ”det mexi- kånska ',' kräftpulvret”,. .. Framför allt ville dé "inte låta kakaon gäl- la: som 'föda under' fastan, därför att: den. ansågs tillföra kroppen ”näringsämnen. som” "liknade kött- söppans”, : ”Kakaon har två latinska namn. Det - ena - Amygdala :pecuniaria, syftande på böhornas användning som betalningsmedel sam» Linnés Theobroma, cacao, vilket betyder ”gudafödan ' cacao”: eller ”guda- .Ispis”t. Linné hade läst de gamla mexikanska sägnerna om kakaon som-rgudasänd gåva" till männi- skörna,' dels var. han :själv myc- ket 'förtjust i choklad, vars hälso- bringande egenskaper han hyste stark tro på, "Dej påstås också att. Linné. un- der en vistelse i Holland på 1730- talet" höll på 'att föräta sig på franska praliner: (uppkallade: ef- ter " marskalken de - Plessis de Praslin), de än i dag välkända chokladöverdragna halvkulor med vanilj- - eller nougatfyllning, Vid den tiden fanns det blott ett tiotal sockerbagare, i Stock- holm, där man väl behärskade konsten att tillverka praliner" och annan chokladkonfekt: Som dryck slog dock' chokla- den inte igenom här hemma förr. än Jångt senare och fortfarande står den långt efter kaffet och teet i popularitet. Dessto mer begivna är kakaolikör, chokladkakor, MaRa ladglass o.s.v. För att nu inte nn js mag ork av alla de slag m choklad +som' diens. viktig ingre- Fröjdas må alltså den helige Ambrosius, sockerbagarnas skydds- patron, i sin himmel. Och vändas mare sonen ebekämparna i kapp med veckopern; äldrar. Pp Bsansträngda, för- > Fröjdas eller våndas! ror (medicinska table ter, pastil- ler — pulver ock dyl) "bike | kao Ingår, som beständsdel, - jan föga uppskattning! men snart |" inte: vem som -: helst |”. Det är” uppenbart att namnet H naturvårdsverket inbjuder: till missförstånd :om vad ' det egent- lige skall syssla : med. , Natur- - vård! förbinds” ju, "allmänt med naturen I. motsats” "till: staden el' ler tätorten. Mn det är just I den urbaniserade miljön som natur- vårdsverket mäste få sina vikti. gaste uppgifter. 1 naturvårdsver” ket ingår en” luftvärds-, "en vat tenvårds- och en naturvårdsbyrå; "Termen naturvärd ges uppenbar- ') ligen olika innebörd 1 de båda: fallen; man tvingas till besvär-- liga distinktioner om naturvård i vidsträckt mening eller i' ini - skränkt bemärkelse etc. Det Tik tiga namnet hade utan tvivel va- rit miljövårdsverket. ett Di Dagens Nyheter. be vocd. » Pähittigheten är förvisso inte” ringa hos den företagsamhet. som gör reklam eller pysslar på ans « nat sätt ute i anständighetens gränsområden; det vore en 'orätt- visa att'bestrida det. Här har nu | Näringslivets opinionsnämnd vi vet inte sen hur länge, prickat erbjudanden att få saker ”graftis” av bland annat det mycket enkla skälet". att: inget företag "kan be" tala : annonser "och i övrigt , tro ; att man kan existera på gratis-. jutdelning. Det märkligaste är att det alltjämt finns 'folk som tror: att man kan och nappar på des-"7 sa grova krokar. M Världens ' lust att lata sig be- dras tycks sannérligen vara oöver- vinnlig, orm Köpmannen > När”, : överstäthållarämbetet Stockholm '' och :- länsstyrelsen > a i. Stockholms lärt slås: samman den 1 januari, 1968: får. den” nya läns: : styrelsen 20: tjänster” mera» än de nuvarande två myn igheterna; Staten "bör: nog inte ägna” sig ' åt rationalisering." . " " Sundsvalls Tidning | : "Om man: har fått tro. förkun- nelsen ' från” socialdemokratiskt | ä la banker, privata essutom ; en. för: alldéles tl Stockholms, bankpalats" 1 I går att en "bank. som kallas ; Kredit- -tbanken "här: övertagit” en 'av Hö- torgscitys fem. skyskrapor för att göra huvudkontor: av. det. huset. Vad kan” "det =vara "för bedrövliga privatkapitälistiska : monopolister som”. varit. ute” här,” undraf, Tja, det.. råkar faktisk så att det: ig Stockholms" 'stadsfullmäktiges: ord- förande Carl: Albert Anderson (5) och LO- ordföranden” "Arne? Geijer. Expressen : -'Den.- ”demokrati” .som regering- . utrymme 'för "att folket '1:lands- staten och det allmänna, Åka om-' kring: och ' skrika .om, räslagar i andra- länder det- kan regeringens ledamöter — men om det är nå- gon som delar” upp” "ett ' folk: i olika grupper' med och utan rät- a länder: , - Vimmerby Tidning ETT ORD: . "PÅ: VÄG ÉN : Skicken eder icke efter dennå tidsålders väsende,. utan" förvand-s len eder genom edert sinnes 'för- nyelse, så att I kunnen, pröva, är gott och välbehaglig och full: komligt, (Rom, "12: 2); En ung man från: en. småstad skrevs' in i .amerikanska armén. Under hans första permission samlades nägra: av hans vänner på en barservering, En del. be ställde öl. Han hade fostrats til absolu- tist och ville: ha ett glas mjölk. | Men så tänkte han för sig själ : Kommer dom att skratta, - jag beställen mjölk?” Men så be it han att la fast vid vad h = ra riktigt. an ansäg va I ett brev till modern, skrev! han: ”Jag beställde rk och genast gjorde dom som stod'i kön bakom mig likadant, så vi Var sex stycken som ville ha mjölk, Jag har aldrig. 1 mitt liv, ANt Mig så stolt, mamma”. . .. Den unge mannens beredvillig- gör kan-|het at ske även läkedoms. ar och dt et att ensam stå, u för det gud t pp för de gudinnor åt de mänga apoteksva. rätta gav mod ät en del av vän- nerna. Ham höll fast vid- sina Principer och dessutom var han . gott föredöme för de andra, IN . Tore Leth V så att klokt vt jookså kunde göra ' ett NY dök det” "plötsligt. :upp "meddelande ; en ' Erlander tillämpar ' har inget ' orten "har "några rättigheter på , tigheter. så är det regeringen Er- no vad som är Guds vilja, vad'som . LI oavsett nde vän. : N a ss é å av
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.