LAHOLMS TIDNING ube er —= IT Den ryckiga -bostadspolitiken. - Et drastiskt exempel på tafatt- het och. bristande samordning av bostadskreditförsörjningen och ” den allmänna finans- och kredit- , Lördagen den 27 maj 1967 visso skulle. kunna medföra. slör- re risker för” central "dirigering ” av fördelningen — inte heller Jö- sa de problem man försatt Fe kä litiken är de förskj av Sol ngakteni b skedde i fjol och året före. Inte” mindre än 42 proc av igångsätt- ningarna hänsköts till fjärde kvar- talet I fjol, d v s ungefär dubbelt så stor omfattning av igångsätt- ningsvolymen som Arbetsmark- nadsstyrelsen finner "lämplig. De försenade igångsättningarna i fjol kommer självfallet att återspeglas på årets | d som Ad; dsbristen ” kan inte klaras.” « av senbart genom att bygga mer. Det fordras därutöver att fördel- ningen av resurserna sker på” lämpligt: sätt. En aktiv lokalise- . ringspolitik tillsammns "med en jämn "ökning av byggandet kar” bidra till balans på bostadsmark- naden. Med rätta gick hr Gus- tafsson. i Byske till skarp. kritik - mot den omläggning av bostads- till betydande del måste tas ian- språk om man ska kunna komma f kapp med igångsättningen. Även. "om läget ljusnat något för tillfäl- let, "utgär dock ryckigheten det svåraste handikappet för att åstad= komma önskvärd balans i byggan- - det. "I riksdagsdebatten blev rege- rinaspolitiken hårt kritiserad sär- skilt av mittenpartierna för den= - . ?: ; k fördelni som, helt. plötsligt företogs 1965. Man "skar. er byggandet med 25. proc i om- rådéna utanför storstadsregioner- Itatet blev" en ryckighet med. dåligt utnyttjade resurser och till ingen glädje för de bo- ” stadssökande, alls inte den glädje / som regeringen sökte inbilla fol-" ket att den åtgärden skulle ge. Försummelserna ifråga om 'små=" vidrördes endast i na ryckigh Hr GC Byske (cp) betecknade fjolårets - säsongmässiga fördelning som ett . ” "föga ' hedrande "monument över . regeringens kreditpolitik”. Gång På gång har riksdagen 'efter 'mo- ” förbifarten i riksdagen. . Det är mellertid en frå2a som alltjämt. är högst aktuell och som, behöver;, « diskuteras. Vi har det lägsta" "smår , . husbyggandet i världen, trots är tioner framförallt från e - tierna påpekat I skrivelser att de kreditpolitiska åtgärder, som kan bli erforderliga för att säkerstäl!a dets — kreditfö ning, måste utformas så att en: .tämplig = $säsongfördelning - -av "iwångsättningen ' underlättas. Re- : ”nltatet av den + hårda: ordalag fromförda "kritiken har bara bli- . vit ytterligare förskjutningar. Så .£ent som I slutet av år'1968 vid- tog regeringen åtgärder i form av överläggningar med företrädare ' - för banker. Tidigare framstötar ' från riksdagen har t varje fall in- te ännu givit några resultat, Inrik n fr de sår” . debatten förslag om inrättande av » en ytterligare statlig bank för .bo- örj- "8 ja för för att åt - tone rå den omfattning som t ex" + våra grannländer har. Vad' man - från framförallt centerhåll under- strukit "är att man utan” någon , prioritering åv småhusbyggandet bör få en sådan inriktning av bo litiken. att människ vala ” möjligheter tillgodoses. " va "Vidare ingår i försummelserna .; « den viktiga frågan om bostads .: miljön: särskilt den yttre; Det ny-. mornade intresse som "statsrådet Palme nyligen uppvisade' för mil” iöns betydelse vid en bostadskon- -gress i Hälsingborg. bör. noteras, som. ett litet steg-i. positiv. rikti ning; eft steg: som dock knappast kommer -att få någon annan prak='- star effekt än: den -utlovade' ut- nin om !ekp! Det är, Isförsös Den. g kratlisk 4 itelen "hade uttryckt ' sy för en : en: sak," "som för något" år sedan ” aktualiserades från centerhåll, dä sådan statlig bostadsbank, Men om Inrikesministern och hans :partis« - fränder "Inte kan Inse: att; det : framförallt krävs planering. på det '' bostadspolltiska , området, lär. en ' sådan bank — som öres för- . man ”tillmätte frågan om lekplat-” serna, Ante" mirist ur trafiksäker. . hetssynpunkt stor . vikt... Ått den : utredningen; nu enligt hr Palme skall tillsättas. är ljus punkt. i: bostådspolitiken, | mode : ANPASSNING vc ANSVAR Lika, vill" som” det kväva att den enskilde lantbrukaren. skall våra beredd tll en aräldig!, än. passning , efter ' "ändrade förhål- landen, ”wå., mäste också före ningsrö isen vara” "bercdd : div ull, betonar med anledning av Lantbruksförbundets ,50-Arw; 6, leum dess ordförandg [U| Bengtson 1: Jord4tkukar.|. nar Föreningsblird;' För eningsrörelsen mäste; vilgledande för medleramarna ute på fältet genom bland myc: ket annat ' produktlonårädglv- ning, förmedling av' forsknings. resultat och opinloner; den mås- te genom träget arbete på pro- tduktutveckling och marknadsfö- ring underlätta avsättningen av produkterna och ,säå vidare, Sjäilvfatlet är det en uppgift för |. Lantbruksförbundet, vari bri anschorganisatlonerna är djupt förankrade, att ta det största unsvaret för tnitlativ och ätgär. der, Det plancringsråd som tll. satts heaktar detta och även att det tväng till anpassning som aden enskilde lantbrukaren är underkastad också gäller för or- gantkationen och dess former, Former! får inte vara så heliga att dv Inte kan ändras, då för- hällandena så krlver; ja, till och nd Udde fallv där man inte kan begära att alla medlemmar med detsamma skall förstå nödvän- digheten eller gilla åtgärderna, Ur Bengtsson understryker tuck Aven att en organisation I det moderna samhället inte kan Ny från skt ansvar Inför och sin samhörighet med andra de lar av samhället, ”XLDRE” TJÄNSTEMAN Karlskoga Tidning tar upp ett problem på arbetsmark- naden som förefaller bli allt mer besvärande. Det gäller friställda tjänstemän, som närmar sig ct ler nysa passerat SOstrecket, Re- dan I 4-årsåldern räknas nume- ra de friställda tjänstemännen fom äldre arbetskraft, Arbetsgi- . varnas motivering mot att an- ställa denna katexori är oftast "att S0-åringarna inte fyller måt- tet som ”välutbildad, effektiv och flexibel” personal: Även om tet knappast är tro lUgt att åldersgränsen kan för skjutas &å särdeles långt under 4fkstrecket, kan man inte bortse från möjligheten att arbetsgivar nas attityder Ull de "äldre" hårdnar ytterligare. I så fall mäste man också räkna med möjligheten att företagens krav på effektivitet och därför yngre personal kan komma 1 motsats- ställning till samhällets krav på näringslivet, när det gäller ett effektivt tillvaratagande av till: gänglig arbetskraft totalt sett på föReRtograt flyglar” ti Det är, inte många fartyg, som . skall - passera Suezkanalen, som Inte" "ahKrar upp för - en” kortare antingen pä redden eller vid kaå- jen, för: att! bunkra olja och för ätt lasta och lossa. 'Adens hamn . är en äv-dexlivligaste. i hela värl den; och det tjänas förmögenheter på att förse fartygen med bräns-” le och proviant, I gengäld ski kär” bätarna ' mängder ' av , köp- lystna turister. iland... Varje dag- anlöper” åtminstone” ett "tjugotal nar man: med att minimum 250.000 trangitturister-- Besöker " Aden. De som. icke "går. ilatid . behöver inte, sakha "Adens ' handelsmäny' för” så Pt sens. båt:- kastar. ankar . elle et av”: världshamnarnas "spe- eiölla" "PP händelsmän > ”tjingsarna” sont: "saluför; "allt från: Steinway- |; .Cametl-cigarretter,. men kanske” mest. kontraband.; Från ;pålitliga "historiska 'doku- ment vet 'vi,, att Aden långt före på "”sidenvägen”,. re Begreppet äldre har: f: drats betyditgt under de. senaste: tio .. "åren, - "Arbetsgivarna ': hävdade förr att problem -uppstod vid a .stiällandet:' av" äldre: tjänstemän >, tlll följd av. de stora kostnader I y dessa förorsäkade : arbetsgivarna I på pensilönssidän. Trots att'detta förhållande väsentligt förbättrats | genom ATP-penslonens ti har 'svårlghetori . ”tjänstemi än ökat, Det förefaller Uppenbart att ån- " dustritjänstemännéen' mäste Pyk «na med: att framgent komma att levat en föränderlig arbetsmark-] nad I betydligt . större titsträck-; ning än. vad vi hittills varit var na vid; tU0N8 lägger tidningen, FR. > KAN. NATURIIGEV HXVDAS fora : att man altid haft. siktet in- ställt" på "det 'alkoholskadefria samhället”, men onekligen hår de' senaste årens alkoholdebatt lagts” på ett'något annat plan län tidigare, skriver Vestman- lands Läns Tidning tan slutning --till ' Folknykterhetens andra” dag: 2 + : Även de, som inte är person- Hgen engagerade i: nykterhets- rörelsen, måste ha iakttagit den ändyade betoningen:- det alko- holfria samhället (som vision) har ersatts av det alkoholskade- fria samhället (som målsätt- ning), Detta är ingenting som nykterhetsfolket skall klaga på. Det bör uncerlitta resonemang. | cen och öka resonansen. Frågan är bara på vilket sätt man bäst skall kunna fullfölja avsikterna och nå resultat, "co Temat: för "dagen: erbjuder "självklart Inte stor variation: ', " Visst gjorde 'högtldstataren il: Västerås, . NTO-mannen och folk- högskolerektorn Hilding Friman, beaktansvärda försök att nysta upp ämnet från nya Utgängs- Punkter och spetsa till fråge ställningen, bl. a. genom anspel- ningarna På TV-programmet om hustrumtsshandel, Men man ha- de ändock skäl undra, om det I publiken — dolde sig särskitt många med alkohol eller miss- handelsproblem, och följaktligen om denna form av framställning Inte skjuter över (elter rättare under) målet, VLT anser att Folknykterhe tens dag borde kunna bli litet mer av öppen debatt på ett rea. lstiskt plan: "Ställ upp folk för jÄden! på sina” resor. och "omtalar i stället-som: en: blomstrande hamn;, transporterade” kinesiskt'-" ån” Peking. till. Cesar.'i Rom. igen gick via den rika karavan- byn: Tun: Huang i” Gobiöknen, as: välbevarade. tempel; utgräv-. des 21912 och nu är jordklotets' Intrebsantaste 3 men” minst besökta ”muscum”, : i. r - Vi vet att ; ; Marco "Polo: Vesökte. väpnad ; håndelsflotta, som :helt dominératte ; "den. - sydarabiski kusten / Vidare kan historien be i rätta: om ett romerskt fälttåg mot, härskare blev 1735' bortjagad "ur LO-ordföranden' Arne "Geijer, som ju rimligen | inte bör vara "okänslig för ”trygghetskravet "från de”anställdas sida, höll ett av de mera uppmärksammade anförandena i riksdagens bank- debatt, Hr Geijer väckte uppse- ende genom att bete sig ”osocial- demokratiskt” på framför - allt två punkter. ' I det första fallet gjorde han det genom ett. tämligen banalt konstaterande, Han" framhöll. att företagens självfinansieringsgrad nu. har sjunkit så lågt .att den absolut inte bör sjunka Jägre — snarare bör den ökas. Han sade inte att självfinansleringen bara kan ökas genom att vinstmargi- nalerna höjs, men den slutsatsen är självklar.” Detta uttalande från LO-ordföranden- är onekli- eller. längre" tid i: Adens'. hamn, : fartyg” hamnen," och ' per är räk-” 'om "Aden. "Fram' till den "engelska | ockupationen 'av : Aden Jår. 1839 Kristi födelse var en viktig hamn j.”7 Der route 'som,l; skiftande från. "karavan till' skepp, !- siden |; ugh .kan.. ”.upp en. så 'broki a; tionaliteter 3 och -hudfärger' som Och” handelsplats ' med en stor be ' Aden, . Rent, bortsett” från de ”ur- > levt där ;i århundraden," så finns I afrikaner, . Jem år: 24 efter Krist en" etlopler, libaneser;; syrier," greker, senare . har, Aden 1 tur och ord. » turkar, judar, kineser, portugiser - "Engelsmännen erövrade Aden redan för 128 år sedan," 1839 landsattes en” brittisk . trupp där för att anlägga. ett-kol- upplag, så. att.de engelska far- -tygen på väg till de brittiska kolonierna - i Indien skulle kunna bunkra där. . Från och med tillkomsten av Suezkanalen 1869, fick Aden även strategisk "betydelse vid försvaret äv den. av fransmän- nen och engelsmännen ägda vattenvägen. Numera är... "Sdezkanalen egyptist k, ' och 7 engelsmännen har spelat färdigt; sin : roll i Aden... -Om detta och. bakgrunden berätta; Palle. Hagmann, .. . Jandeg. av :sult: en av: Lahej;” en |. liten" .ökenstat. m ” fortfarande existerar ir Syd-A rabien "litet "norr var -staden "ett "fruktat : sjörövar- fast man ”ådenierna”, ' $om är den: gemensänima "beteck- ningen på invånarna, till en stor del är dåliga" affärsmän: och "helst sysslar ', med småäffärer - som”: en- : dast skaffar: dem fvad de förjda- gen behöver. Få städer : kan visa "samling av'na- sprungliga 'åraberna; vars . släkt et "kolonier: av. kolsvarta. somali- - andra 'y ' östafrikaner, - för” just: han? : "världsdelar... Som > tidigare: de:' ” Arabrepubliken | (Egypten) skall 'erövra Aden sedan de läm- nat territoriet och ha' det som bas för vidare erövringar av de närbelägna oljeproducerande shejk- dömena, I oc Det: är med andra ord den dik- tatoriske Abdul ' Nasser som :är britternas röda skynke, Men var- "Kairo ligger. ju över 200 mil från Aden, Engels- männen misstror Nasser. Han har cirka 45.000 soldater i. Jemen som är granne med 'Aden, Många ara- ber. vill bilda en' gemensam stat av Aden och Jemen: Det kan för- - modligen inte .ske utan. hjälp av N Nassérs” r en mycket / blandad -, Det : 'är "huvudsakligen : indierna > som "dominerar. affärsli- : vet, här som på" så många” andra ställen på det, östliga' halvklotet, medan” de infödda .araberna,' som gt. är mera; blygsamma... De är gengäld mycket: duktiga . när bdet gäller; smugglingar eller” ille- gala ,transporter av: varor,:: och deras: sätt och deras tuppfinnings- rikedom" är ibland helt fantastisk. -Från.; tidernas : morgon ':'har.;. de " livnärt sig på att genomföra våg- 'halsiga' "transporter 'av varor ge- nom : Syd-Arabiens öknar. och längs, vattendrag, där pirater och sjörövåre' härjat. Genom 'årtusen- -den 'har "Aderi! varit. Syd-Arabiens centrum "för transporter och "in: te: minst smuggling mellan: olika "sagts en huvudknutpunkt på den. gam- la Sidenvägen”, : lugnt; säga, - att: egentligen. så är ”adenierna” serade av oljan. "Kan de förtjäna pengar" på' den; så må: det:vara hänt,- men: lägga, sig. problemet det... gör' de ogärna. ' Det är det -I'med stort eftertryck att de -har "Men :man kan. inte »särskilt: intres-J: ning, varit. erövrat av. etiopierna, [förutom ett sortiment av européer perserna ock jemeniterna. Jemens', Med engelsmän 1: spetsen, ="... Nasser vet och försöker utnyttjå. Om Nasser. fick. ett inflytande på oljeproduktionen i Arabien, Nad ;- Engelsmännen skall. lämna sta- den Aden och, den, kringliggande landsbygdén (den 's: k' ” Sydara- biska federationen) om" cirka "10 månader. Olika 'rivaliserande -ara- biska -organisationer försöker 'för- inta varandra för att kunna över- ta: regeringen. när britterna läm- nat "området... sen movar Vad "har engelsmännen i Aden att göra? En garnison” på cirka 8.000 : brittiska soldater - befinner sig där: för.att upprätthålla: ord- ningen och för att organisera en infödd ' politisk . -orgarisation, som skall vara sympatiskt inställd till engelska "regeringen även i fram- tiden. Svaret på frågan är. helt enkelt: Oljan! Det. existerar ofant- liga oljetillgångar i Arabien, Vis- serligen inte i själva Aden, men inte sä långt därifrån, Brittiska bilar liksom svenska går i stor utsträckning på bensin utvunnen ur olja som producerats där, "Men hur kan. ett. självständigt Aden - utgöra ett: hot .mot den brittiska oljan? Jo, britterna fruk- tar-att president Nasser i Förena- 'skulle "detta spela för roll? Engelsmännen "tror "att: "han skulle” kunna ': börja sälja oljan ]- till kommunisterna, utöva utpress- ning på västmakterna, som i värs- ta fall. skulle kunna stå utan både olja och bensin, höja priserna och allt" möjligt. Här . kommer valutan in i bil den. En. mycket öm punkt :för Nasser och Adens framtid. Märk- värdigt nog har kolonin eller. det övriga protektoratet aldrig haft sin egen valuta, och inte ens" det engelska pundet har varit det officiella myntslaget, "Tidigare var det huvudsakligen den indiska rupiern ' som -godtogs mest, men nu handlar man helst 1-östafri- kanska shilling.” Undantag är be- duinerna ute-:i öknen, som varken vill äga. eller ta, emot annat än de goda gamla "österrikiska Maria- thaterna, :som därför fortfarande präglas i'London.:Men på Suez- kanalen: och i. de: arabiska- ham- narna klarar man sig — om man vill handla — ganska bra med r Lovad vare Du som fyller 4 sommaren . rr och vägarna ..: med smultrondoft FR & Lovad vare Du som låter stränderna och skogarna bl 2 och svsa och ge gen värt att upp a.» På den andra" punkten var han så öppen att. håren måste ha rest sig på eventuellt lyss- nande statsråd. Han .konstatera- de, detsamma som åtskilliga ta- lare från folkpartiet och center- partict understrukit åtskilliga gånger, nämligen att mittenpar- tiernas alternativ. till trygghets- och emot PÅ panelerna och Få, Ull attack mot: den officlentt” sanktionerade 'propagandan, Med . Met alkoholskadefria samhället! ' som arbetstes måste det finnas möjlighet att öppna nya vägar, att ställa krav på åtgärder, att sakligt » upplysa om bruk och: den svenska arbetsmarknaden, . missbr uk", poliuk har åtskilliga drag ge mensamt med de fackliga Orga- nisationernas, "inte "minst LO. Därmed ryckte han undan grun- den för regeringens upprepade försök att lägga beslag på hela löntagaropinionen för den egna politikens räkning. (Vsäterbottens ot Kuriren) , ,' KR & livet på jorden : lågor och lysande förg och vind från dolor och berg or Lovad vare Du som hugger en dag - en glänta i tätaste snåren ' så att bördorna faller till marken och det bekymrade ögat kan le - NY på nytt som blomman om våren & & & Lovad vare Du som skänker gamla och barn den snöfallsfröjd Den nya lovsången. "som lekt' härhemma en gång kring hemmets vänliga grind 2 a NY Grinden En moder sitter om kvällen "och lyss till skogarnas, sång : men tankarna är hos alla nog längtar väl barnen ofta till blommande vårars vind — - till vita syfener som dofta Aktuell "Kommentar ce Socialdemokratiska talare säger ”respekt” 'för högerns ”klara lin- jer”, varvid underförstås att de inte har samma respekt för mit- tenpartiernas synpunkter. | Lika gärna kunde man låtsas impone- rad av hönans bundenhet vid kritstrecket, Högern representerar 1 bostadspolitiken en dogmatism som i sina konsekvenser, hur den än är menad, är svårförenlig med de stora konsumentgrupper- nas intressen på bostadsmarkna- : : Dagens Nyheter ' Hr Palme har något, men inte alltför tillspetsat uttryckt fram- stätt som ministern för de dåliga kommunikationerna med ' USA, relationer som efter det nu avslu- tade tribunalspektaklet i Stock- holm är sämre ' än någonsin och åtminstone på kort 'sikt' allvarli- ga. Har Torsten Nilsson tröttnat, och det är måhända ; I 'så fall Olof Palmes utrikespolitiska akti- vitet en av orsakerna till, så skul- le det behövas en ny utrikesmi- nister ' som har förutsättningar att skapa förtroende och goodwill för vårt land inte bara i Hanoi utan även i Washington, Hr Pal- mes partiella intelligens i all ära, men i det här avseendet och just nu. är han nog ändock ' bocken med pretentioner på. att bil. träd- Bårdsmästare: le oo y , Katrineholm Kuriren <.De som bor "kvar på. landsbyg- den får allt svårare: att få till fredsställande livsmedelsdistribu- tion, En” "undersökning som gjorts i Dalarna har visat att även en betydande, - utbyggnad, av, syste- met med butiksbåässars är. en då- lig ' ersättning. Framför allt de många " äldre : L glesbygden "drab- bas av svårigheterna; Det är möj- ligt att. man. inom. kort måste sa "trakt terl rbottensdkuriren. | överväga direkta samhällsinsatser för att' lösa detta problem i vis: ofta inte ens ett glas "vatten — men biljetten avsevärt dyrare. Efter « sådana erfarenheter ger man bilen en chans igen.” t Vestmanlands Läns Tiäntng” Förhållandet allmänhét-polis till: hör den sektor av samhällsdebat- ten som alltid kommer "att förbli - aktuell. tiva tendenser som idag kan av- läsas på olika håll orealistiskt att, inbilla sig att polisen kan bli populär i vedertagen mening. Det räcker också ett gott stycke om man får notera ökad respekt och förståelse från allmänhetens sida. För att nå det målet kan vin göra mycket själva... wid Det vore. trots de pösl- Svensk" Polls - Deklarationstrasslet, beror på 1 hast fattade skattebeslut, säger experter. Alltså faller ansvaret" på regeringen. och riksdager och deras hastverk. Nu håller .- man på med att krångla ' till nästa” blankett! Tryck- ningen skall börja 1 september. Kan någon /på heder och sam- vete lova.att ästadkomma en be- griplig blankett — redan 1 höst? Nej set kan förstäs' ingen..." > ov PAL I VR Vad hr' Wedén beträffar är jag icke så tilltalad av honom, men har” jag väl å andra sidan,” upp- . riktigt sagt, inte heller varit det av hr Ohlin, Hr Wedén har ibland visat en 'dragning åt högern, som jag: icke kunnat biträda, men tycks : han ” nu ' ha . svängt över mera " åt mitten, vilket”. givetvis beror på att han gärna vill sam-. arbeta med hr Hedlund och cen: terpartiet, -.Om "han skall. få göra detta: eller ej kommer hr .Hed- lund 'att' "bestämma när tiden är inne, = fer JR Kröken i "Grönköpings ! mole oe . Veckoblad: "1.viss mån en ny väg söm . öppnar . sig 1 ' relationerna mellan Svenska kyrkan och ' fri- Järhvägens chans är den långa snabba; och vilsamma” förbindel-' är, . alltså . begripligt. Det är svår Tar ätt förstå att man samtidigt, ervicen;” så." påtagligt” "| kyrkosamfunden i"och" med re: kommendationen ' till ekuneriska lösningar "på frågan ”omA kyrkäs sen, Att -SJ 'satsar på” Jångåken .upplåtande.: Den bör kunna tills "lämpas också” I andra avseenden, och det' Kommer nu” an MN 'älla parter att medverka : till, att fö om 'Vöckoposten 1 [ Se de ta, NN "ext: Luk, "16: 08 - Det" "gick " galet” för: .den » rike: mannen; Han levde ett liv i ri kedom . och lyx, i prakt och kunde unna sig en hel' del” utöver --vad . människorna I allmänhet kunde .unna sig. Han. behövde aldrig lägga. sig hungrig: på kvällen. Det Jär vara det yt- tersta ' tecknet : på den" verkliga fattigdomen, när en människa tvingas lägga sig bemäktigad av hungerns- kval. Något sådant hbe-, hövde, aldrig . den . rike mannen öra. .. Lasarus hade det mycket värre, Hungerns plågor slet i hans tar- litet av varje, som; inte är kling- ande . mynt. Men ”adenlerna” håller sig med husdjur.. Det lättar upp budgeten och. är. rätt.så livsviktigt. Efter vad jag har kunnat gissa mig till måste varje invånare, hög som låg, i Aden vara ägare till mini- mum två av dessa horn. och skäggprydda fyrbenta, varelser. Det helt enkelt vimlar av getter som av flugor en sommardag I en slaktbod. Och det mest egen- domligå är, att det är fullstän- digt obegripligt var dessa djur hämtar den föda som gör att de- rag juver är spända. så att de nästan släpar på gatan. Den torra och karga marken kan knappast ge dem den föda de behöver, men Adens getter är ett kapitel för sig. Jag har aldrig sett en get som med. större förtjusning ätit upp en tidning och t. o, m. sett belåten ut, då den ätit de sista annonserna. - Jag har sett dem Än brinner livet Fast prövningar och plågor fördunkla dagens ljus. vn så är oss livet ganska kärt där drömmande ,vi lyssna till skogens trolska 'sus, ' där h Ih s alla blomst nyss vecklaot ut sin sommarblus än brinner livet I spaghetti, äta stora ölkartonger utan att bli berusade, och jag har upplevt en mycket trevlig get som åt upp en bandspelarrulle med samma förtjusning som en italienare äter Hur som helst så ut gör getmjölken en mycket viktig del av befolkningens kost. Men tro inte 'att där finng någon mjölkcentral, som = distribuerar mjölken i klumpiga pappförpack: och änny brinner p doftande pioner kelgamla clmars före jul som bådar att Barnet skall födas som nalkas med glädjebudet från himmelens höjd Å gröna tok . där kvöllningen förljuvos av” spröda fågeltoner Rudolf Zetterquist ningar, Nej, här transporterar |m, själv varan ut till förbrukaren, och det försiggår helt enkelt så att getägaren går gatan fram med sina getter och sedan kommer husmödrarna ut med sina plåtkärl och får tappat direkt från kranarna. Men t.o.m inom getmjölksför- säljningen existerar det nationali- glädje och. mar, och han a vår L bcksåm. ör, en smula : fri än d bord. 7 vc Sä idog ”Lasarus och: det. goda hän ej fått ut' på jorden föl ho- nom nu till. Han fördes: av. äng- larna "till " Abrahams.: sköte. var bärgad, Den fattige hade bli- vit rik, ' Värre gle” de för” .den mannen. Även han dog. Han" plå- gades svårt ' I dödsriket. .sHans rikedom ' kunde, ej hjälpa' honom, Den rike "hade blivit fattig, Nu är "detta en av Jesu: mer kända liknelser, Som ' vanligt när Jesus talar 1 liknelser, uppchäl- ler han sig vid väsentliga ' ting. Han knyter också gärna an till aktuella bilder och synen av. den ' fattige och rike var inte så”ovan- lig på Jesu tid. Om man skall så förefaller det, Inte direkt gHlap nen, Varför Han ogillade rikedom, våga en gissning som om .- Jesus . den rike man- gjorde han inte 'det? inte honom för hans för hans möjlighet att ' prakt. Hans ogillande va rättmätigt. Vad han ogillade Var att den rike mannen kunde nju- ta av livet trots att han' hade Lasarus i sin närhet utan att lyfta en finger för att hjälpa honom 1 hans fattigdom, nöd och sjukdom, Själviskheten : och kärlekslösheten dömde den rike mannen 1 Jesu ögon.; . an finner naturligtvis av detta även 1. vår tid. mycket ligen är fattigdomen och rikedo- men mer utjämnad hos, Qss5, Men vi behöver endast kasta en flyk- tig blick på de trycksaker, som distribueras av LutherHjälpeh missionen, I.M, och Röda korset för att vi alla skall känna oss som den rike mannen, Och 'då gäller det endast om vi ska fram- härda 1 den attityd, som den Ike om DE Eb texten : gjorde, nelsens. syrte. är lärdom av. lik- Isus vill inte ha någon klyfta. korna vare sig i H- den enda. rikedom Gud give rikedom. Oss nåd a som håller, F orts. ä nästa sida) "Torild Lindblom. ME a N ) i Han tt få denna |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.