LAHOLMS TIDNING == IT ' Lantbruksförbundet: jubilerar 2 föreningstörelse uträttat under de i i Md Sveriges Lanfbruksförbund Ö ler 50 år och celebrerar jubileet ju- " bileumsnummer av Jordbrukar- bl a med ett förnämligt ' nas Föreningsblad, som på sitt sätt är representativt för den. orga- nisation det ZE organ för. För: Måndagen den 20 maj 007 IT= år- den existerat. Den. har: sane- ökad .k Is. den" stigande levnadsstan- darden följer : .som välbekant 'Halländsk köttdjursforskare ff ger vägledning samt:varnar "vinna en kreatur och får på bete, I belys- ning av nyare utländska försöksre- sultat diskuterar han vidare några : till att det kaos söm fanns på vår ;k Isfront » under bladet trycks bekant i olfser det modernaste tryckförfarande vi bar på tid- ådet. Det utl ien upplaga på gott och väl 300.000 , exemplar, vilket bekräftar att det' "är en stor. medlemskår som står ; bakom förbundet. Jubilumsnum-' ret — för att återgå till detta — - berättar på 60-talet sidor om or- ' ganisationen, idéerna bakom den, :ksamheteén och den framtida målsättningen. Låt oss först' erinra något om . - uppbyggnaden. Starten skedde alltså 1917 i det första världskri- gets slutskede, då svälten var en : skrämmande realitet även i mån- "ga svenska hem trots att vi und- gick att bli indragna direkt i ' krigshandlingarna, Några avsätt- ningssvårigheter . för :jordbruks- produkter fanns inte, Praktiskt . , taget, allt, ätbart, gick att sälja. " Däremot är .det väl troligt att: 'de ” politiska samlingssträvan- - "den bland jordbrukarna, som bör- jat redan omkring 1910, och vilk. avsatte vissa resultat i riksdags "representationen i valet 1917 då ” Jordbrukarnas Riksförbund . fick ' 'tre och Bondeförbundet nio man- dat, bidrog till att stimulera till- komsten av Sveriges ' Allmänna : Lantbruksförbund, som det "hette, , : sr Den. folkliga förankringen. var +emellertid ihte särskilt markerad . "under det första skedet, då man : ofta fann titeln godsägare och fri- herre med släktnamnen Bennet, ., Wrangel, ' Beck-Friis, Hammar." ; skjöld 0 8 v på fopparna i or- "ganisationen," Men den demokra= tiserades'den som allt annat och efter omorganisationen till Sveri- .ges Lantbruksförbund : blev det. vanliga. bönder, prövade på andra förtroendeposter, & som intog 'ledar-, --pésitionerna.. Bland ' dessa . kan nämnas Gerhard; Strindlund,- Rei- mer" Johansson, (Gösta Liedberg, Axel . Pehrsson-Bramstorp, ' Sam ' Norup och nu Ture Bengtsson. Det råder nog ingen tvekan: om att "den demokratiseringen bidragit till att lantbruksförbundet blivit en verklig folkrörelse bland jordbru- karna, Men detta har även, sin | orsak I att under trettiotalets "sta svåra, år var "det just de” som. uppträdde” på iom; personlig ' agi? & tation "sådde föreningsidén -- på, "+; mycket bred front. Det var då de, olika +, I branschorganisationerna / växte fram på bredden" och soli- daritetstanken £jordes verkligt 1 »" vande för det stora flertalet jor' "brukare; FR ” :" Det finns naturligtvis” mycket att" "säga om . allt det - Jordbrukarnas SVERIGE ÄR ENSAMT. > Struktur: förändringen” '» dustriländernas jordbruk lär in: te. kunna hindras, : påpekar tö- ligt Jordbrukarnas Pöre Nningsblad Lantbrukst vörbun- det i sin verksamhetsbori ättelse; äiremot kan verkningarna mildras och göras mindre smärt- samma för näringens utövare, om näringen under Processens . fortgång får skällgt bistånd ge- nom förnuftiga jordbrukspolltis. | ka ätgärder, I: många länders jordbrukspolitik kan man också . skönja tecken på att önskemålet «om en 'teffektiv och rationell , Jordbruksnäring kombineras " med vilja att underlätta omställ- ningsprocessen, Itt av uttrycken "härför är att man'i olika länder strävar till att öka samarbetet I : Producentledet. genom , att pro: ducentgrupper bildas. Samtidigt understryks i fråga -om produktionens storlek. att det Vv är nödvändigt att anpassa ut . buden efter: marknaden, så att större, kostnadskrävande - :över skott inte uppstår: Att strukturutvecklingen 1 samhället nödvändiggör ökade ansträngningar, på produktut- |. "vecklingens område anser man "sig inte kunna tillräcklgl starkt understryka. Och man vet att «det egna landets livsmedelsin- dustr! är och förblir starkt be- roende av 'råvaruförsörjningen från" den inhemska jordbruksnä- "ringen, : I praktiskt taget alla länder konstaterar Lantöruksförbundet vidare en tydlig strävan att med "alla till buds stående medel ge Jordbruket möjligheter att öka Produktionen, Sedan nu USA beslutat uppod- Ja större delen av sin -obrukade Jord, den s. k. jordbanken, torde Sverige vara en isolera. förete- else I det avseendet att statsmax- terna medvetet inriktat sig på "att minska Jordbrukets, totala pr oduktion.' -TJÄNSTEMÄNNENS KUN.. ! SKAPER även om man kan a! arbets- glvarna att'ändra sina attityder till förmån för ett bättre tillva- ratagande av den äldre arbets- kraften, få måste även tjänste- då > JA hela vårt svenska samhälle, - ' samma 'hjulspår 'som tiaig; fe: då | första världskriget kunde undvi- kas. : a » Att föreningsrörelsen har myc- : ket stora arbetsuppgifter i fram-.. tiden .— vid sidan om de tradi- tionella — eller obligatoriska förstår ' man inte minst när: till: exempel europamarknaden disku- teras. Jordbrukets "organisationer är positiva till denna trots med--. ; vetandet om att den” betyder. . skärpt konkurrens, Och de är be- redda att ta sin del av ansvaret.: Dessa progressiva attityder ' vitt nar både om samhällsansvar ; ansvar för näringen som såd n . Men låt oss slutligen göra! reflektion till med anledning av 50-årsjubiléet, även om denna är något kritisk, Vi nämnde att:or- ganisationen demokratiserats. Men. det finns vissa risker för att kon-, ; takterna mellan ledningen joch : kilda för FH : na kan försvagas i de stora en-' heterna" där fackmän. och" specia= > lister utan. personlig förankring i jordbrukarleden spelar. en allt större roll. Debsa farhågor är in- | I te nypåkomna' utan har diskute=' ' rats tidigare. Vi tror emellertid att de. redan uppmärksammats, . "och om de kan elimineras 'i,:tid förebygger man också en inre Å svagning som annars kan bli X » Alltnog ' kan” Sveriges, Tan " bruksförbund se ' tillbaka! bå en mycket framgångsrik och: bety- -: : delsefull verksamhet' under. de år som gått sedan”: organisationen startade i första hand för alla lan=" dets ' jordbrukare, men. även. för . däribland främst nöt- och "kalvkött 'samt' kött av fjäderfä. . Ur denna synpunkt, kan Sverige alltjämt an- s som ett s k u-land, enär till- . gänglig jämförbar statistik ger vid ” handen att t ex amerikanarna äter, mer än dubbelt så mycket nöt- och kalv! fött gom vi och fjäderfäkött ca 8 ggr, mer, Det är sedan flera år offentligt, omvittnat att vi här i lan- det pågrund -av, den stora ko- slakten — sammanhängande med jordbrukets” .omställningsprocess — inoni en mycket nära framtid blir ”nödsäkade att "trygga vår köttkon- av de faktorer, som, bestämmer det tekniska utbytet”, för vilket anpass- ningen av djurantalet efter betes- på sommaren. Liksom i många and= förbilligad sk korapenx satorisk tillväxt under betesgången Aktuell Ra - kom [ mentar fö ra - sammanhang gäller härvidlag den gamla tesen om att ”snålhe= ten bedrar visheten”. Vidare dis kvävesö tillgången spelar en d roll. Inledningsvis : framhålles . att köttproduktion på bete kräver en" relativt liten arbetsinsats under kut ödslingens möjlig. heter och det förhållandet att risa kerna för parasiter ökar vid uta sträckt betesgång samt det svårlösa sommaren samt att det iska utbytet i hög grad beror, på, ut- nyttjandeprocenten . och på djur-' materialets tillvä er -Helt osökt leder lic Norrmans studier tankerna till den tid för om- kring två, decennier sedan, då de . första | köttproduktionsförsöken igångsattses på hushållningssällska- sömtion genom import av utländskt kött. Förgäves skall man leta efter pets försöksgård Brödalt på Hal- Därvid framh bli a tecken på en ändring i den sedan flera” år, stigande' prisutvecklingen på den i ernationella köttmarkna- den” : «Den. rartitida specialiserade kött- som en betydelsefull upptäckt att våra mjölkdjursraser SLB och SRA stod sig mycket. gott i konkurren- sen med de egentliga köttraserna i odlingen : efter . sätt örhåll produktionen synes främst vara ett alternativ för skogsbygdernas jord- brukare, vilka tvingas anpassa 'växt- de. ändrade av- : d fråga om produktion av nötkött för den : inhemska marknaden. Häromi vet vi ju i dag åtskilligt mera såväl ' beträffande uppfödningstek- nik' och djurmaterial och tills vi De: driftsek imjölktransportlinjer” m m, därvid även den minskade: tillgången "på | arbåtskraft” spelar en' äsentlig . roll, dare synes det alltjämt icke före- finnas något behov av importerade |: utländska köttraser. Det är emel- ”lertid 'av intresse att de försöksre-' garna + :beträffande mjälkproduktio- . sor 'erfarenheten, redan oduklion 1 i kombination med i erad -/foderväxtodling, ar" anses.en kombination a av skogs- bruk” och; "extensiv köttproduktion ej' sällan vara en möjlig eller lämp- lig driftsform, Under alla förhål- landen blir tillgången' på 'goda' be- ten' — också på den nedlagda för- ut:öppna åkern — och betets kva- litet avi istörsta .betydelse för det mi nnen” i alla äldrar, jos kunskaper I man "har; tillträder en ny befattni: dem man. förvärvar genom erfar -renhet; 1 dag” inte, räcker fö en ng, insats fram . till. "Per slönsäldern framhåller; iman inte, EA statisk, -den.:har,; ägnat. sig. den nya.ti mik, och: de. snabba : rjänstemannen - kan: int ; vara säker på att. få for trukturförändringar sker i det öretag där han är anställd; Mäste: vara beredd på kortare +ler längre om-,'upp-'eller inskol: ning. för. aft -kunna ta en helt ny post om "så erfordras, Han måste ständigt ha ”kunskaper över” för Jcatt kunna ta chansen till ett has- "tigt påkommet avancemang.-Och på den punkten löper. verkligen tjänstemännens och” nbetsgivar- j.has intressen ihop... : Det är bättre ätt lägga pengar i "utbildning in: att Kasta bort "BÅL GAMMAL OCH AVSKEDAD ; : | » Vi har en arbetsmarkhadspolt: tik som vi. med rätta är stolta Över, skriver. fackorganet' "Lant arbetaren”i en 'kommentar "till den : problematik” för arbets krafteh, som näringslivets pågå- ende omvandling aktualiserat : ' I ett' läge" som detta. räcker «den emellertid inte till; De.en- skilda personer, som kommer i. kläm när företag läggs ner är först och främst äldre. folk; Un- dersökningar har visat att det är mycket svårt för den:som har blivit 50 är: och däröver: att .- få. ett! nytt arbete 'om zarbets- marknaden på hans ort är mät- tad. är:han kommen lite längre upp i-ären skall det fverkligen' "vara överfull sysselsättning för satt han skall bli godtagen, - . ' Det är för denna kategori som: bristerna i vår nuvarande arbets- marknadspolitik 'är mest känn- bara, Visserligen kan ersättning- en från arbetslöshetskassan” el- ler "överenskommelsen "om ” av- Bångsbidrag mellan arbetsmark: nadens parter leda till en hjälp för stunden, Det räcker alltså in- te långt. Uppenbart. är att sam. " hället mäste träda till i en helt - &nnan utsträckning än tidigare när "det gäller utrationaliserad äldre arbetskraft och här Pröva nya vägar. Det kan inte vara rimligt att de som har: stått i produktionen, som det brukar heta, 'mer än halva livet, plöts- ligt skall finna att de stod utan- för :arbetsmarknadspolitikens möjligheter, . De utvägar. -som måste sökas kommer att bli kost- bara. De är emellertid en del av den strukturomvandling vi' an- ser nödvändig och gärför” mäste de bäras, >. > I detta sammanhang framstår det också som nödvändigt med en bättre . arbetslö örsäk- gön "kar Utonior- sultat hr Norrman nu redovisar till stor del erhållits vid halländska för- "söksgårdar; däribland Rossared och Klef i Dagsås samt vid de mång-. åriga försöken ' på Thorsholms s gård nära Falkenberg. | Que I beror ' den "ekonomiskt . optimala användningen av bete för "köttproduktion i hög grad av om det är fråga om höst- eller vår- födda . kalvar samt: om 'slakten' sker rid 18 eller 24 månaders ålders Att foderåtgången pr kg tillväxt sti ger såväl 'med : åldern - som även med ökad. vallfoderanvändning är väl nästan "lika. självklart som att betesdjuren ”inte kan växa utan fo- der”. Ett intresseväckande avsnitt i arbetet ' utgör' den behandling ”hr Norrman ägnar möjligheten av ”att lagra tillväxtkapacitetet” eller efter ” bruk skriker efter lokala "försöks-. | förträffliga ; ”studiehal dentligt:; "väl behandlats i den Aboken' ”Hus- en relativt svag vinterutfodring ut= : ta probl om ”bel ” el ler det optimala antalet djur pr har av betesarealen. Det fastslås att en riktigt anpassad beläggning kan ge både hög tillväxt och hög nyttjan= deprocent; Under särskilda betin« gelser kan betesgången för hösta slaktade halvårgamla lamm ge till« fredsställande utbyte med det sva= gare höstbetet jämte ev parasiter kan orsaka att tillväxten hämmas. I olika sammanhang också med stöd av amerikanska försöksresultat fin+ ner lic Norrman anledning varna för' överskattning av 'betesproduk« tionen liksom han även ifrågasät« ter; värdet av 's k naturliga bes tesmarker, Kort sagt, det här refe- rerade mycket förtjänstfulla arbetet utgör en servering av tankegtällas re på löpande band, : Måhända anser någon nybörjare' på köttproduktionsområdet de be- rörda problemställningarna allt för li de och svårsmälta? Vare det därför anmälaren tillåtet fästa uppmärksamheten ' på en för något år sedan av f husdjurskonsulenten; agr' lic Eskil Brännäng och agro- nom Inger Ekman- -Bjäresten, utgi- ven handbok ”Kalv- och ungnöts- uppfödning” (LT:s förlag). I' så fall bör ' studiet av denna sistnämnda handbok .. föregå lie ”Norrmans ”Köttdjur på bete”, Med ökade kunskaper -. minskas: riskerna ' för ödesdigra misstag, Men för den som vill överleva den förestående ge= nomgripande' omställningsprocessen inom svensk Jordbruksnäring gäller I Skadeverkningarna av en kort tids' rationaliseringsstopp bör väl inte bli särskilt, besvärande, de kanske. inte ens kommer att ge mätbart utslag. Men det är vik- tigt att denna politiska Improvi- sation blir! kortvarig och att. den inte får efterträdas av nya res- triktioner av = effektivitetshäm- mande art. Detta skulle leda till resultat som 'är helt - motsatta lin dem som finansministern åsyftar. a >. Tidningen Vi | lägg: vid arbeiderpartlets lands- möte. I ett” ”regeringspartis kör vatten "simmar alltid: en / mängd människor som ser! sin nytta. I - att satsa. på dem som 'har'mak- ten för ögonblicket. ”Partiet blir + - sunnere når” det får” "ristet disse av seg”, I Får vi föreslå socialdemokra- tiska partikongressen '1.-höst' att bjuda Konrad Nordahl att hål- föredrag ' om” avläsning. ' : Dagens Nyheter För en vecka sedan klubbade riksdagen ett beslut om nedskär- ning av det svenska försvaret. Läget i vär del av världen an- sågs '. lugnare än på länge. "En något minskad försvarskraft"an- sågs därför, inte oroväckande — tvärtom var det många som I försvarsbeslutet ' såg något posl- tivt, ett/svenskt bidrag till fre- den, I dag verkar den .bedöm- ningen .spöklikt' orealistisk, "Den kris som utvecklats '1-Mellanös- fa sti M Expressen som ' suttit länge vid makten att ibland ' — låt säga.vart 30:e år" -— få genomgå den ”avlusning” Ck som det innebär att inista majo-' fullföljas. på de med fredstanken som eh drivande faktor ' är värd att uppmärksam Allmänna - kyrkliga mötet. i Malmö i slutet av förra månaden visade 'en' sida ”hos/:Svenska. kyr- - kan, .som . inger . respekt. , Viljan” till omprövning av”kyrkans” ställs ning 'i dagens värld kom. klart till uttryck; och de” beslut som ttades kan komma:. att:. bli av or räckvidd, i den mån de'kan Inte. minst. satsningen internationella” frågorna tern, på turistavstånd från värt |mas : Veckoposten land, kän. vid minsta gnista ut- . SS ! nd, . MN öns veckla | SB. till en .världsbra Det är otacksamt att vara " olyckskorp. ” "I all 'syrinerhet om ” man råkar få rätt Det kan, Sifo j Det kan vara sunt för ett "parti, konstatera efter den gruvliga sal va som fyrades av mot' 'opinions- undersökarha vid' de söclaldenmio- ratiska ombudsmännens,. könfe- riteten, . rande. Konrad Nordahl i ett in- säger / Norges LO- rordfö-; dock främst av. allt' att finna den rätta vägen eller driftsformen och undvika : ett dyrbart experimente- rande på egen hand. Vårt nya jord- resurse, i > Erik L Larsson djuren: i.scentrum” (LT:s. förlag), vilken 'skrivareri vill anse som nå- got av en ”katekes” för varje hus- djursintresserad " jordbrukare. och älldeles ”säfskilt för de yngre med speciell” inriktning. på animaliepro- Medelst denna handbok an ingående studeras de" ekono-' | REF LEXER och. "Bön raed 1 lyfta lantman, då du ber för . jordens nder är ej nog, gröda, or, mån,.. e) äg ska ” bet nån. samt, d ekonomiska) mipmärksari : igelserna för: poduktion sa). gödtjur" med: slaktålder. 12— 14 mån, b). ungnöt, slaktålder ca 18 . slaktålder, ca 24 jungnöt. med självre krytering och slakt. vid en "18: mål ä ingsfysiologiska" som av skäl 'måste: ungnötenså Bed ' med'-:handen ' 'på din plög! D v välsignar ” bönens kraft din möda”, cr : - Det är på modet att samla och bevara gammalt, sådant som: våra farföräldrar och "morföräldrar ägt och; brukat, :Av alika : stort;zeller kanske: ännu..större intresse » är de seder; och bruk .som var. de- ras, '- Hubandakt.; förekom «' ett flertal "hem, Bön förekom även i sammanhang med: sådden och här skäl berättas ” om ' en gammal from :man i Veka i Skummeslövs Kn dagarna NR med. titeln" ”Kött-- djur på betö” som: nr 10 äv se-. rien vAktuellt från Lantbrukshög- skölän” utkommit ”ett ' arbete av agr lic Eric Norrman — bördig från Stafsinge ; vid Falkenberg, Han re-' dovisar « erhållna .. försöksresultat ”från inhemska studier av både nöt-- församli hos en-'soj gamle,” vars--namn -var 'Nils Jo- | hansson,'. bodde, :som :.bruket : då var, kvar, på. gården. och. hjälpte till.: Bland annat brukade ha rarna så "säden; Den : såddes, för hand. "Med jämna steg: och väl Min -far ' hade tjänst .tilldenne man, Den med. en. hel. del arbeten: på :vå- dem: på 'platsarinonser,; som: ett |. pat bar länsstyrelsen btlätande, Den mamma; till" ett handikap: om i ett: halvårs- tid . kämpat för at få en reserverad "parkeringsplats framför bosta- den i Karlskrona för att slippa : bära sin '10:årige svårt invalidi- "serade pojke så "länga 'sträckor, tycks nu' få sin begäran tillgodo- sedd, Trafiknämnden har i två omgångar sagt nej, men; "nu har 'remitterat «tillbaka; till. nämnden .: för nytt målet 1 "Länsstyrelsen: skriver "positivt. Det: betyder. att trafiknämnden > fått" in ordentlig bakläxa för si- na" märkliga” motiveringar att modern ifråga inte skulle vara i behöv. av egen ' parkeringsplats. Vidhåller trafiknämnden sitt ti- -; Javmätta. svep ' med.; armar : och : | händer kastade dep 'gamle ut sä- den, vilken. sedan. nedharvades av. gårdens ' drängar... För varje äkerteg Nils Joliansson sått fär- dig, vände han upp och ned på den tomma 'såskäppan;. låde ' den på " marken: och. sade: ”L: .Jesu namn!?”...Genoöm : denna handling anbefallde han den besådda åkern i Guds hand. och utbad sig Guds välsignelse över den kommande grödan, da a Far hadb endast goda ord att säga om Nils Johansson." Får. var ottepåg —' vallgosse —" ett" somrar : på gården, därefter Blev han kördräng, När far som -vall- gosse skulle" äta . middag, kom ett hembiträde — piga hette 'det på : den; tiden, - det är : mer | än etthundra år sedan det här hände — för att avlösa far, Befann sig Nils Johansson. ute på gårdspla- nen eller eljest träffade far, när han kom hemspringande för att äta middagsmål, brukade Nilg Jar hansson : säga. till honom: -: "Ät dig-nu bra mätt, Men ät fortP on: nn Han unnade far "maten, han ville han skulle äta sig riktigt mätt, men han fick inte sitta och söla vid bordet, Han skulle! så fort "som möjligt ' återvända till sitt arbete, Pigan fick inte vara borta från sitt arbete” längre än alldeles nödvändigt var, En söndag var far fri — fri : digare- negativa beslut kan mo- dern vända sig till kommunika- tionsministern,- '. Det' hedrar länsstyrelsen och "kommunalrådet att man tagit av- stånd från” -trafiknämndens 'olus- tiga behandling av ärendet. Un- der alla" förhållanden . har emel- lertid hr Palme anledning ta en söndagarna var och på väg hem. Hans väg gick förbi Ränneslövg kyrka. Han kom med. god fart genom Ränneslövs by. Nästan mitt framför kyrkan hejdades han av prästen. inte många — ”Vart skall: du hän, Pojke?” sade prästen i sträng ton, ”Hemj och hälsa 2 på min” mor”, svarade far. "Det kan du göra på en söc- "den. . 'närmåre titt på sammansättning- en: av” den aktuella trafiknäran- (Centerns presstjänst) kendag. På söndagen skall man gå i Guds hus och inte vara ute och springa”, sade .prästen i än- Inu strängare ton. - Fars glädje - sjönk åtskilliga ring. Här arbetar en utredning som nyligen fått tilläggsdirektiv +. stativ, > . . av. regeringen,..1 Dessa går bl. ut på att 'ersättningsrätten skall '. utvidgas för äldre som blir utan SYSSe ältning när företag läggs --Ner. Det är ett. välkommet ini- grader. Han hade inga söckna fridagar. . Far fortsatte sin färd .a. | och hans sorg över prästens ovän- lighet gick fort över. I hemmet blev det stor glädje: Husmor ha- de sänt med en del smakbitar och det blev fest. Det var ont om matbitarna" och mången kväll fick" barnen gå .till sängs' halv- "mätta. När detta hände var far tio ner "möjligen elva är' gammal, Redan som åttaåring hade han börjat. som" ottepåg : på en" annan gård i -Veka, e Den, ”gamla goda haen” : var inte så .god. - Värt, land var, då våra "mor. "och farföräldrar: var barn, : ett uland.: » Fattigdom: och nöd : var ” förhärskande. ”Btt" pat år efter fars Ilial kontrovers. med; prästen upplevde" vårt land miss- växtåren "1867—1868. Den materi- ella utvecklingen i' vårt:land har | under de "senaste: årtiondena gätt framåt med stormsteg, någor som bör fylla oss med glädje och tacka samhet, med : tillbedjan” och : 10v- sång, ' Inte av”. lovprisning 'av: oss själva eller de materiella tingen, utan av levande Gud, :all'välsig- nelses” Faler" och, all god gåvas givare, . t "Medan ' jag "äröjer kvar: 1 min- nenags | värld, i ' den; tid ' då våra mor-.; "och" farföräldrar. var barn, träder i mitt minne ' fram några levnadsregler, aktuella för 'ett- hundra "år sedan, men: brukbara för "ett "harmoniskt och - lyckligt liv även: i: våra dagar. aa LEVNADSKEGLER. - a : Gudsfruktan är : vishetens:” be- gynnelse! ' Det finns en Gud' och hans ombud är samvetet! Ett. gott samyete är bättre än allt annat! Med Gud, är, bäst att börja! Vill du naturens väg till verklig 'säll- het veta: Se' här dess första bud — Arbeta! "; Arbete,” kärlek, bön” och” ro de r| bygga på.. livets' lycka, "så ut. glädje, ” de "bädda . ro för alla sorger "som trycka. ' - Kunskaperna sök . som” "skulle du" leva för evigt! -Dygdig var som. skulle du dö I dag! — Och så följer 'dygderna:.. '" Gudsfruktan)| — Fosterlahdskär- lek '— . Arbetsamhet ,— Sparsam- het — Ordentlighet —. Måttlighet — Nykterhet — Kyskhet — Rätt- rådighet — Ärlighet! — ”Trofast- het. — Manlighet — Punktlighet —. .Beslutsamhet — ; Plikttrogen- het — Försiktighet — Förnöjsam: het — Läraktighet — Värnlighet — "Tystlåtenhet — 'Tacksamhet — Hjälpsamhet — Enighet .. — Öd mjukhet, vo . i Hs. avsättningsprobleni del är. i ' stort sett” ofö för, övriga kuststräckor till och 'med betydligt större än :för 20 år. sedan. "Fisket har: i' hög -grad 'rationaliserats och utvecklats som alla. andra näringsgrenar i vårt för ostkustfiskarna ij Stockholm" (TT): es CF "Av allt att' döma är tillgången på fisk och ; strömming. mycket god i varje fall inom. en över- skådlig tid. Avsättningsproblemen är emellertid dystrare, konstate- rar framhåller att alla tänkbara ut- vägar för att skapa” en "större ef- terfrågan på? östersjöfiskets pro- dukter ; mäste. .prövas.l AR 2: "tidningen '” Ostkusten, .som ” Fångstmängden ” för". ost land, ' På ”östersjökusten har. en modern trälflotta om ca 300. én- heter ersatt skötbåtärnas mång- fald. ” Ett mindre ”. antal fiskare kan landa samma fångstmängd, ha en drägligare tillvaro. till sjöss och ”..Tå : ett . bättre -"ekonomilskt för "tätorter i: laridets alla” .rens, Det. har tydligen. tagit:'so- cialdemokraterna hårt : att-':insti- tutet : lyckades förutsäga Partiets svidande nederlag i höstvalet. De" har inte glömt det. Och när Sifo nu" 'kom ' och kraxåde,; om" -nya motgångar . var måttet” alltså : rår i : Handelstlänin gen , : Opinionsundersökare Ibör: Jara ” försiktiga". :. Öm : undersökningarna blir negativa för” socialdemokra- terna då'är de felaktig; verkligheten bekräftar ' ”opinions- undersökningarna :då . är det; fel på verkligheten: Söocialdernöktatin är nämligen; ialla avseenden” fer fri I | varje” fall enligt” partisek- reterare Anderssons. -synåbätt. i : > Sundsvalls ene hällsplanerihg, sig” snabbt undan” staden: "då han. blev':pen- sionerad och slog sig. ned på skögen.” "Hån har.gjort. nalplaner och bebyggelsemönster' planerare, ' Sen drog' han 'sig un- dan den. planlagda” tillvaron; och gav sig den oreglerade : Nu' rör min granne "Knappt; en : björkslya; allt. ska. vara: vilt. och utbyte av sitt arbete än" vad fis- karna fick fö : är” tillbaka. » bara nägra "tiotal Är; santalet fiskare Kanske : 1 nuläget för "stort, frågar tidning- en.. För. att” få ett: ännu bättre ekonomiskt läge för . ostkustens fiskare måste även den saken tas upp till "diskussion, Det är sagt att vil har en modern trålflotta på ostkusten, det är | inte' heller fel" "att konstatera” att fiskärena fått det . bättre seendeii. Men” "frågan är om det inte kan bli de olika organisationerna medver: kar till' att skapa utvägar. för en bättre fiskhandel då bör den en- skilde . fiskaren tänka 'sig noga för när han ensam eller tillsam- mans ' med kamrater: planerar för en nyinvestering, Ostkusten "har behov "av - én 'trälflotta' "men "Intel; en : oräntabel sådan. Lika dumt som det är att köpa en gammal skamfilad trälare kan' dét också , vara "att "köpa en ny: stor trå- lare som på grund -av sin stor- lek" aldrig: helt kan utnyttjas och som «följd därav aldrig kan i.de flesta... av- ännu bättre.” Om bli räntabel; N Lag mot skandalresor TT : ” Stockholm "em. ” Under trycket av em stark Pressopinion kring en handfull skandalbetonade sällskapsresor med flyg till fjärran badparadis är man i färd med att: lagstifta bort populära” och' billiga' rese- möjligheter för många männi- skor, skriver Svensk Omnibus- tidning, som då närmast tänker på de många, bussresor, som ar- rangeras till platser i: Nord- och Mellan-Europa. Innebörden av det' "förslag till lag om ställande av säkerhet vid sällskapsresa till utlandet, . som f. n, behandlas, är att yrkesmäs- sigt anordnande av sällskapsresa till utomnordiskt land får. ske endast om' en säkerhet på minst 200.000 kr, finns ställd. Ofta är'det mindre, lokala rel . é fl spräcker bussföretag i Pp "setjänster, som I samarbete med lq bussföretag på orten, ordnar någ- ra få utlandsresor om året, 'Trots r sin relativt ringa omfattning har verksamheten blivit en -.institu- e tion på platsen och fått en fast inarbetad kundkrets, Både själv- bildningen ” delade” orört.. Fria - tysta strövmarker, frisk” rätt, ret” "vatten" och; inte grannar som ?: bor så tätt”. dl ov ft ”Relk Golana' Enar: hr Ohlin ämnar. statina 1 riksdagen” såsom”s, k, äldre stats. man är. det för tidigt: att: nu: ge. något ömdöme om hang: politiska karrlär; Att . han varit mycket duktig . är nog alla överens om, men å andra sidan har han. icke håft samma: fallenhet för humo: ristiska' anekdoter som: "he? stats- minister Erlander, "vilken 'dätige: nom för mänga TV-tittare - med rätta tett sig som den mest "över lägsne "statsmannen. sv Grönköpings Veckoblad :- sj såsen 5 sh ETT ORD <a PÅ VÄGEN "Jag beder. icke, [aga fem bort ur, att. du skall: -bevaåra . det onda, (Joh, 17:15 5.7 dem 4 från För flera år sedan, var jag med en grupp på omkring tjugofem ersoner som av en organisation att”du” skall i New York skickades på en jor- en'runt resa" för att 'skapa sam- förstånd på Personlig: basis, Som epresentant för den : högre, ut- Jag rum: med n Pojke som skulle börja sina collegestudier följande" - höst, Till ständiga arrangemang och arran- gemang i samarbete med. indust- riföretag, sionärsföreningar förekommer, - "dock i många fall inte större än att kostnaderna för den föreslag- na säkerheten. kommer ' att spräc- ka möjligheterna till fortsatt ut- landsreseverksamhet. Att lagen skulle få sådana kon- sekvenser var säkert » "aldrig säll- skapsreseutredningens mening. Ut. redningent ägnade över huvud ta- idrottsföreningar, pe och liknande Omfattningen är : (Forts, å nästa sida) en början oroade han sig tö han skulle bete sig vid de mänga bjudningar som ingick” 4, . resan. - Många unga menar att om Sprit. drycker serverag på en bjudning måste ' de göra. som. «alla andra. för att inte ,bli betraktade ' som” mammas gossar. Jag försäkrade honom att vär. darna, - :antingen - det var: rege- ringen 'ellef" privatpersoner; :”all- tid serverade apelsin. eller. to. matsaft för. dem som inte begag- nade starka drycker, Han förstod då vad det betydde att vara i I världen utan att "vara av den, N t i världen, utan "''
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.