| , LAHOLMS TIDNING —= LT Fiksdagsbehandlingen av pro- | Tisdagen den 30.maj 1967 : ' LIT = -— Minoritet: som blir försummad .: Från centerhåll talades varmt om v hr . för mittenförslaget om ett anslag Edenmans ”ofullbordade opus 2”, på 500.000 kronor för att: täcka som någon riksd; träf- - för pr dkur- fande kallade den, visar att am-= ser och tentamina som "de kort" bitionerna för en verklig de. nu . själva: på vuxenutbildning. är helhjärta- måste erlägga., de, Hr Edenman s fick: i andra | bakslag, den . Man har ofta åberopat svårig-4 att kontrollera dessa stu- het, Jerandi studieresultat som skäl - borgerliga 'reser om ut- a redning av vidgad vuxenutbild- för att inte kunna inordna dem i det jala stödet. Förslag” ning de, I första k tog den socialdemokratiska majo- . . riteten hem spelet och därmed ”trumfadeg propositionen trots allt igenom. .Redan i utskottet hade . emellertid vissa justeringar gjorts i hr Edenm opus, "visade .därmed att den' inte vill - "acceptera "några halvhjärtade : » etapplösningar på. detta » viktiga en till lösningar har framlagts bl a: : Englands utrikesminister Geor- temperament men svagt utveck- lat sinne för diplomatiskt. comme allt "ofta ahser hans motstån- dare i" London -— saker och ting, nivå - "skulle föredraga att på sin höjd” tänka . men inte tala högt: om, Nyligen gjorde mr Brown ett sådant uttalande, som avgjort var sant -och riktigt men icke desto. mindre oförsiktigt, Det var när han k terade U Thants paå- håll. från korr Vid tentamen kunde den stude- rande få ut de pengar han lagt ; ut för kurskostnader etc. Förvisso ' kan man finna « också andra utvä-: gar,, om" bara” den. goda viljan - "tvingas att med; tiden täppa” till” «de uppenbara "luckor som det nu vu nd tade' korrespondensstuderande !: finns det ingen anled: grammet alltjämt företer. - Till bristerna hör utan tvekan den diskriminering av den stora ' gruppen korrespondensstuderande : . gom tidigare påtalats i dessa spal- ” ter, Dessa studerande står utan- ? för det studiesociala stöd som ! " gamhället 'ger andra studerande- "grupper. Hr Edenmans förslag in- nebar att vuxengymnasiet i Norr ::' köping ska bereda plats åt 1.000 : korrespondensstuderande ,; med : ' samma förmåner som andra har. / ”. Därmed , har. man självfallet inte” "- Jöst hela problemet, Landets störs- , ta korrespondensinstitut tar idag :- ” emot ca' 8.000 elever, Vidare ån-= ; Ira , ning att diskriminera dem för ka, denna studieform - alltjämt. kommer att vara den enda chan-' sen till/ fortbildning. Den orätt-' visa man begår mot denna stu-- derandegrupp ter sig"än större?” med tanke på att dessa via. sin. skattsedel bidrar till'att. betala. andras studiekostnader medan de själva" tvingas bekosta. sin egen utbildning. >>: : j De 500.000 kronor som mitten=" partierna begärt för ändamålet är en spottstyver i den stora -utbild-"| ningskassan, Att "åberopa. -det statsfinansiella ”Jäget : som: 3 are? gument 'mot förslaget är orimligt," lrahelst då det gäller pengar som: samhället får tillbaka i form av” .som deh bättre utbildade? 3 såg hr Edi att, brå | stipendierna ska slopas; Det bety- der 'en: ytterligare. försä d eko- "- nomisk situation för de många tu- "sen som inte kan få plats i Norr- ' t |, köpingsgymnastet- H arbetskraften ' gör. Det är' med. andra ord fråga om en liten” 'men ” lönsam investering. tt öUvN "BR REDSKAP HOS: . JORDBRUKET odlas Inte; minst den: "kommande stormarknaden . måste ”äghas en -kontinuerlig ' bevakning ;' från jordbrukets' sida, om de" möjlig- .'" heter vi ser skymta skall kom- «. må vårt lantbruk till godo, skri ta Ver Lantbruksförbundets 'verk. > ställande direktör. Harald: Hå- v- kansson « Lå a ljJordbrukarnas 'Föreningsblad vid förbun- dets 50-årsjubileum:',. + - Men lika självfallet måste den +; traditionella "politiska” beredska- ' pen vara god. Det gäller såväl 14 de direkta förhandlingarna” på , det: Jordbrukspolltiska området, 5 som återkommer: om" endast ' nå- : got. är, som också det mera ! långsiktiga arbetet att trygga när ' fingens lönsamhet. /: Arbetsfor- « merna för att "nå, detta mål är. : ju redan väl kähda — utrednings ar information ochi utbildning vildar, gr undvalarna 1; 1 detta arbe it Mon: fordbrukets problem kom? mer aldrig att lösas enbart ge- nom samhällets medverkan. En '' passlv attityd av att ”vänta och "se" kan vara direkt:farlig 4- ett "samhälle som förändras "”så snahbt som värt, Ett utomordent- NHgt stort ansvar faller därför på ' "näringen själv, både de enskilda företagarna och de gemensamt tgda föreningarna. De möjlighe- ter vi hav att effektivisera före- "ningarna kommer därvid att be- : tyda' mycket för resultatet i det " kombinerade =" lantbruks/före- .ningsföretaget, Här ligger där. för ett-annat av Lantbruksför- bundets viktiga framtida arbets- . områden, Den kooperativa idéns gradvi- -RA anpassning.till ändrade för- .hållanden måste dock ske med bibehållen helhetssyn, . FÖRSLAGET OM. KOMMUNAL . TARLAMENTARISM innebär att man förordar nå- got som för tanken till barnet och badvattnet, framhåller by: råchef Stig Gunne i en debattar. tikel I Svenska Stadsförbundets 'tidskolft, Ehuru han betonar art kommunal parlamentarism kan bldra tll att öka allmänhetens SN Intresse för kommunala ' frågor anser han det som väsentligare, at betydelsefulla värden som inryms 1 vår nuvarande kom! munala demokrati skulle gå för- lorade genom att nilnoriteten , utestängs från kommunens: »sty- "relse, . skriver Sundsvalls Tiäning:. Liknelsen om barnet och bäd- vattnet är, träffande, Den” kom: munala parlamentarlsmens före- språkare "bör exempelvis fråga sig hur.” arbetsvillkoren skulle bli för: minoriteten 1 en stad el- ler, med helhet anställda förtroendevalda. Mino- riteten i sådana fall skulle bli mer eller mindre oförmögen att i varje fall effektivt utöva den opposition som de tror på. Op- positionsgrupperingens eller -par- tiets - ledamöter skulle -ju på fritid inhämta de kunskaper och én information som kommunal- räd automatiskt får i sin dagliga syssla, " 'Majoritetsgrupperingen eller -partiet skulle få alla favö- rer och minoriteten alla nack- delar, "Det går inte heller att jämfö- ra regering och opposition i riks- dagen, Ledamöterna i riksdagens . . av starksprit. under 1966: . anledning .till funderingar : över » politiken. :Avsikten med ett'för- ot) DUET, ppositionspartier är. i motsats "till de kommunalt verksamma "yrkespolitiker: eller ' på gränsen kedagsperloder: parlamentarism! ;arbetsform”” för några "decennier sedan" då ärbets- vilikören” 1 stort : sett. skulle ha I storkommunernas: och; ;komitfu- . nalrådens dagar: är systemet KAT finitivt omöjligt så. vida man'in- te med” berått mod' skall avsäga ett stort: antal k kommunalt” i verk- "samma från : anflytande och kär ske Il | aneden n medverkan. 4 Per "Invånaré”. -lunda: 1965 av ätminsto -ropeiska, länder” "samt=av USA, » Kanada; Australien och Nya Zee. land, Däremot toppade. vi listan på starkspritkonsumtionen , tilr sammans . meä . I Västtyskland, Denna föga hedrande förstaplats | kan'dock måhända, ha” ändrats sedan det angivna äret med 'tahr ke på nedgången" i' förtärlngea De redovisade siffrorna kan” ge prisinstrumentets roll i. alkohol- nuftigt . utformat ' beskattnings- "system bör inte vara att enbart söka hålla : totalkonsumtionens ökning nere — fjolårets siffror tyder på att en justering av' pri- serna kan bli. aktuell — "utan också att minska den farligaste delen av konsumtionen, stark. "spritdelen, Alkohölskatterna bor. de alltså hårdast drabba de dryc- ker som ästadkommer .de störs- ta skadeverkningarna, Den mlns- kade starkspritkonsumtionen I un- der .1966 visar att man är:på väg att bryta den uppåtgående trenden, och man kan ju kons- tatera en konstant yllbakagång för brännvinets andel, Det är en betydelsefull utveck - ling, eftersom man inte a priori kan fastslå att en ökad totalkon: sumtion av t. ex. den storlek som inträffade under fjolåret : inne- bär ökat missbruk, anser öC.. "Olof Falme brukar ”vältaugt anlägga humanitära 'perspektiv i globala sammanhang, men stältd inför en" känslig personfråga”i det egna departementet Har han fällt ett avgörande som förefal- ler onödigt härt. Kanslisekrete- raren med privattelefonen' har uppsagts från sin befattning. Be slutet motiveras inte med tjäns- -tefel utan med hänvisning till I - fördes. Autalanden från dess. för- nikbrev: på att FN:s cirka 3.500- | president Nasser så önskade. "Det skulle”, sade mr: Brown, vara. att, förlöjliga FN:s fredsbe- e verksamhet, om man:nu. egyptiskt krav - utan vidare, ps bidragit. till "att upprätt lugn och ro vid den SEP” | tisk-israeliska gränsen”. - Mr Brown hade givetvis rätt, om nu vanligt sunt förnuft finge råda.” Här” har "nu 'ett antal län- der, bland dem de'skandinaviska, försett FN med prima soldatman- skap, som-gjort det - möjligt att år-'efter "år organisera en mili vakthållning i de -hotade. gräns- områdena. Det har kostat bortåt: 80 milj kr om året att hälla des- sa : styrkor, dels i -Ghazazonen, dels på Sinaihalvön och vid Aka- baviken. -Och världen (och .FN) har ansett att det var en fredsbe- varande insats, : väl: värd sina pengar, Men så 'kommer nu. Nas- ser, och kräver, att dessa FN- I styrkor omgående .-skall dragas bort;; av det . skälet att Egypten ock: ”andra :arabstater” gör sig be- redda:att; draga i krig mot Israel. Och. då. har, generalsekreteraren Thant ingenting annat att svara än 'ett”artigt: Skall ske herr pre- sident! Varpå har i FN:s namn (men. utan dess bemyndigande) ger order om att de tappra ”freds- bevararna” må '/skyndsammast möjligt” "evakueras från farozonen! Visserligen : hade : Nasser: rent formellt: rätt ' att framställa : sitt krav, FN-trupperna' befann sig. på” mark och med den egyp-.'; ge Brown är en herre med starkt: il faut., Han gfäger rätt ofta —" som .de, flesta politiker på hans soldater” i :Mellan-östern omedel-: bart skulle evakueras, eftersom .: på." = | fog? tillbaka de FN-trupper, rätt: | - nu fattats kan leda till att antalet” nb I gypt! tiska. statens tillåtelse.” Men när: lighet, Inger av dem torde hysa FN. ur räkningen i i Mellan- Östern?f[ Utrikesminister George. Bri OWI. va ' sad vapenkonflikt. mellan Israel - och Egypten. Både USA och Sov- ' jetunionen är'så hårt engagerade ' litiskt, att de icke kan ha något - på sig ansvaret. även om både USA och Moskva Önskar få " intressen , rael en relativt tryggad framtid U Thant så hastigt beslöt sig för att tillmötesgå kravet från Kairo, så måste otvivelaktigt andra skäl än detta rent formella ha spelat in, - Måhända får. man. uppfatta generalsekreterarens beslut 'som ett uttryck: för hans personliga tvivel. på att FN:s säkerhetsråd eller. 'generalförsamling ' skulle ha förmått komma till. ett beslut: i motsatt - riktning. : Stormakterna har som bekant. olika : meningar om. de två huvudparterna i den mellanöstliga ' konflikten, och det innebär i ;sin tur, att. FN är och förblir ur 'stånd : att . fylla sin fredsbevarande uppgift på ort och ställe. ' Sovjetunionen och dess vänner, till vilka man får räkna Jugoslavien: och: Indien och samt- liga de" östeuropeiska : satellitsta- terna, har” klart deklarerat; att de -sympatiserar med och ämnar stödja arabstaterna, medan Israel däremot — betraktar ' åtminstone USA och Frankrike som sina på litliga vänner, ". 5. ock Frågan om 'hur' det spända lä- ge,.. som "nu ' uppstått . i : Mellan- Östern, till sist! skall kunna :lö- sas-”utan ett öppet krig, beror alltså 'på vad de två främsta stor- makterna, : USA 'och . Sovjet, : kan och. «vill; åstadkomma”. för. , att sins; emellan ' finna. en” fredsmöj- 7 + or omprövning av I:s "politik jr tt: motverka” utvecklingen Mt sämre service ' för: män- e” krav från Cen- troehdetäds” sammanträde I $tock- holm. Ett annat: "var tillgodoseen: "IV service "vid ' planering ' av sområden, :. Förbundsordfö.; samhet. under det gångna äret och konstaterade; en" kraftig: ökning över. hela verksamhetsfältet.sAn-' talet medlemmar har; ökat "med, drygt 1.000 och därmed är med: lemsantalet över 63.000 vilket be- tyder”att CKF-är 'det största po- litiska kvinnoförbundet i landet. Förbundet. har under året. ge- nömfört en undersökning avi med. lemskårens ' sammansättning' ifrå- gal. om: ;ålder, bostadsort, yrke] m.m, Den visar. att. 47: procent av, medlemmarna är under 50 år och" 53 pröcent över denna ålder. Södra Kalmar ' distrikt har den yngsta' medlemskåren. Den domi- nerande' delen av: medlemmarna finns på ten landsbygd, 86,5 pro- cent, endast 7 procent i. städer och" 6,5 procent i. tätorter. 11,5 procent är sysselsatta . inom .in- dustri, handel, - vårdyrken, kontor etc, "56,5 procent i eget” famlije- företag.” : i "Vidare har gjorts. en undersök- ning 'om' behovet av lekskolor och daghem" I kommunerna, Den vi sar, att: stora. brister föreligger och önskemål om en utbyggd för- skola. framfördes från nära nog alla. lokalavdelningar, : - : UTTALANDEN. + ! / I uttalandet angående järnvägs- nedläggelserna framhåller förtro. enderådet. .bl, a.: att man hyser stark :oro över "den utveckling mot. försämrade kommunikationer som SJ:s signalerade trafikomlägg- ning kommer att medföra för många människor utanför de sto- ra JENS knurpunkterna. : « — Föpbundet reagerar kraftigt TT "bristande" förtroende. Kanslisek- reteraren hade ju, då tillst'iad ut- "verkades . för installation int uppgivk alla da Personliga mo. + tiv sury föranledde begäran. Det är klart att detta var oriktigt och barde föranleda ca prick- ning, 'men därifrån är steget langt till ett avsked, som måste vara något av en Personlig kata- strof för vederbörande, även om han har en annan. befattains återvända till, I själva tj har han så vitt bekant inte givit anledning till minskat förtroen- "de; tvärtom uppges det att han "varit" syn nerligen ”dugande. Hr "Palme" har — under intryck av .publiciteten — faltat ett beslut "som mera vittaar om stingslig- het än den känsla för reson och rimlighet som man väntar hos en » chef, vo. . (Dagens Nyheter) - hos randen redaktör Sonja. Fredgairdh |! redågjorde, för ' förbundets. verk. imot. tatt” ett statligt" verk som till- kommit för att ge människor ser- vice på ett visst område . med krasst: företagsekonomisk "motive. ring skall kunna” besluta" om att 1 uppHKöra vått ge denna service, he- ter det. I; den män riksdagens ti digate beslat innebär ett sådant bemyndigande , kräver vi. att be. slutet måtte omprövas: och: att därvid samhällsekonomisk helhets- "på... tället” för att-utgå från vad som är ekonomiskt: lönande ' för, SJ. nde”att servicen för människorna oavsett: var de: bor mäste få en helt annan omfatt- ning än nu..I.tätbebyggelse mås- te" nya” bostadsområden planeras så att "rimliga krav "på : service tillgodoses; .. barntillsyn, lekplat. ser, budcentraler, "lokaler för ung- domens = fritidssysselsättning ' och äldre ensamma människors "ge- menskapsbehov samt behov; av hjälp och tillsyn, - : I glesbygderna' måste det vara samhällets sak tillse” att'en 'rim- Hg standard upprätthålles för den alltmer glesboende befonsningen, heter. "det, i ve FÖRFATTNINGSFRÅGAN. , Vid ' förtroenderådets samman- träde talade riksdagsman Johan- nes ' Antonsson om ”Kompromiss i författningsfrågan” och betona- de kraftigt nödvändigheten av att centerorganisationerna. i opinions- bildningen. klargör den gemen- samma valdagens' nackdelar för den kommunala demokratin. BOSTADSPOLITIKEN. '— Det är närmast ' skandalöst att regeringen inte ägnat ett ord åt bostadsmiljöns betydelse 1 sitt förslag till ny bostadspolitik som nyligen antogs av riksdagen, häv- dade sekreterare Gösta Gunnars- son, som redogjorde för riksdags- beslutet. Den försummelsen sökte man tydligen reparera genom att låta "kommunikationsministern ta- la vid HSB-kongressen i Hälsing- borg och helt uppehålla sig'just vid miljöfrågan, Hr Palme avise- rade om utredning angående tra- fikfria lekplatser — sådan utred- ning begärdes i fjol i motion från a | centerhåll, men socialdemokrater- na avslog med motivering att frå- gan är helt tillgodosedd. Kommu.- nikationerna:'inom "'kommunikati- onsministerns parti fungerar dä- ligt, konstaterade hr Gunnarsson, 50 MOTIONER. H Till CKF':s förbundsstämma i Kalmar 16—17 juni har inkornmit 50 motioner,. I ett flertal behand- las programvalet i radio/TV. Vi- dare påtalas SJ:s indragning av järnvägsstationer. Man begär kur- ser i psykologi för sjukvårdsbi- träden, ökad information om s0- ciala förmåner för pensionärer, ny prövning av försäkringsskyd- det inom ATP för att eliminera könsdiskrimineringen, höjning av Oc ovåraget för låginkomsttagare etc. I motion från Halland krävs ökade anslag för forskning om P- piller för män I distriktets ytt rande påpekas att forskningen bör gälla P-piller överhuvudtaget då vi vet för litet om dess verk. ningar, någon önskan om en& a nm begrän- i Vietnam, såväl militärt som po-l7 som ' helst : intresse av ett nytt krig, som skulle öka spänningen och motsättningarna mellan dem själva. Av FN kan de; såsom U Thants reaktion redan ådagalagt, icke "vänta . sig någon effektiv hjälp. Nu måste de själva taga - Det fatala i situationen är, att «slut på krigsrisken i Mellan-östern, så går deras resp. land .och Frankrike) ser som sitt viktigaste mål att tillförsäkra Is- och - sig själva en fortsatt kon- troll över de mellanöstliga olje- tillgångarna. Sovjet däremot ;ser som sitt mål en utvidgad makt- infiltration i arabvärlden och — som resultat av er sådan en egen delägarerätt 'i' de ' ifrågavarande oljerikedomarna, Att Moskva mas- kerar denna sin strävan med fra- ser om ”Solidaritet med de fat- tiga 'nationerna” och ”kamp mot den västliga kapitalismen”: kan icke bedraga illusionsfria och rea- listiska observatörer. Här har den ideologiska. fraseologin ingen an- nan uppgift än den att camoufle- ra den nakna maktkampen'i ett av jordklotets strategiskt. vikti gaste hörn — skärningspunkten mellan tre kontinenter med dess outtömliga ., : oljereserver. -. :Detta faktum ger förvisso ingen garanti för en. lösning på längre sikt av den nuvarande + konfliktsituatio- nen,' Vid sitt besök i Moskva nu i dagarna: torde utrikesminister Brown ha fått ett mycket: klart "kommentar | : isär beträffande bådej: metoderna. och det avsedda :- »Ssyf. ; tet. USA. (och dess vänner .Eng- begrepp om" detta grundläggande faktum. sö N. P.S, säkerhet, Ett godtagande av den egyp- tiska” avspärrningen + skuHe 'på längre: sikt . uhderminera "Israels hävdar man eftersom det från "arabisk sida skulle, upp: fattas som ett uttryck ' för: Svag" het. Därigenom uppmuntras arab- länderna till. nya aktioner/ tills målet är nått: staten Israels ut: plånande från världskartan. - » Syäsvenska Dagbladet, Kennedyronden' där de nordiska länderna. uppträdde -: gemensamt och därigenom . uppnådde 'avse: värda fördelar kan' synas ge vid handen, att en så längt möjligt gemensam nordisk aktion i sam- band med'anslutningen till EEC skulle bli lika framgångsrik. - så visap, sig dock vid närmare på seende. knappast vara fallet: Sve- rige har, som nästan rent indu- striland, tvärtom en del att riske- ra på att alltför” envist hålla fäst vid den 'gemensamma nordiska marknaden, NÄS CN Gare Fri Köpenskap. - Hela ”$ropån om en "statlig bo- stadsbank : torde i själva” verket vara en ny taktisk manöver från regeringens sida. När' det gällde den redan beslutade 'statliga stor- banken hette' det att den tillkom- mit ' för att sätta, sprätt: på” ett näringsliv "som hårt" trängts. av inflationsutvecklingen och kost- nadsfördyringarna. ' Att ett nytt kreditinstitut skulle förändra nä- Det. finns många "sätt att um-; gås med. natur och fåglar på, och! upplevelserna" i : skog . och mark kan . skifta :- från det dramatiska till. det. intimt idylliska: Att. på något sätt gradera upplevelsernas värde låter sig väl knappast gö- ra — en .sann' naturälskare: gör det ; helt "enkelt inte.” Varje. art av en. ny upplevelse . har, sin charm, även om intensiteten kan växla" högst avsevärt. ' Men vad som nästan alltid på något sätt griper 'djupt i-sinnet är, 'då' det "vilda — särskilt fåg- larna —' bryter 'sig ur sin myc- ket' förklarliga . reserverade håll- ning gentemot människan och vi- sar : «anpassning, oräddhet, tionslös tillit, er, det är "en smula" hjärteknipan: de" och det. —' smickrar oss kan- ske,” Hur."som helst! Är man' rätt funtad. och är det att” bli uppta-|r gen som en: skogsbo bland sko- gens, fåglar ' man "strävar efter i sitt Umgänge: med nåtur och fåg- lar, då ser man i varje yttring av förtrolighet..;från 'en ; vild - fågels sida... ett. glädjande, löfte "om att bryggan "mellan « fåglar. och ”män- niska » finng 'där och håller att beträda. . Det. må. sedan gälla en ödemarksfågels troskyldiga .orädd- het eller en :trädgårdsfågels , med tiden förvärvade . närgångenhet. än för andra, varelser i na- äller ' detta” just fåglarna, fåglarna ” som”: bland . ' naturens mänga underbara: uppenbarelse- former "kanske representerar det allra finaste, mest hemlighetsful- förtro- ende, jä, kanske rent av reserva- "Det gläder - först Och främst, det roar många gång. UTA NATUREN! ket har kan få den finaste flöjt drill — still pilfinkens smått: se- mitiska profil, : Jag har själv upplevt detta för- hållande fågel och människa. En vårt fönster, ' hela : vintern.” Han var lätt 'att skilja från de andra, tycktes” det oss, ja, absolut en karaktär 'för', sig." Det' var" just hans "självsäkerhet "som - gav ' mig idén att ta mig an honom. Jag satte upp en ny holk — på själ- va husväggen,' Talgoxen tog hol- ken 'i besittning -— använde den till nattkvarter. Jag” kan ju er- känna att jag hjälpte honom till det genom satt. lägga, lite: majs på holken regelbundet. Men ' det för- sämrar:' inte historien... på ' något sätt. 'Ty det blev i alla fall'talg- ret, vilket skedde: i våras, då han i Stället för att: som alla de'and- ' talgoxarna lämna foderbor- det: och 'husväggen, troget 'stan- nade: kvar där: och 'inte gav. sig förrän - han ” genom intensivt loc- kande fått en' hona att förena sig med: honom, bygga bo i holken, lägga . ägg där, "ruva: dem” och slutligen. i 14 dagars tid mata och uppföda en :' barnskara ' som ;.just] nu är i prima mathumör — allt- medan” vi innanför rutorna tinar tes' att titta ' på! i Detta var. kanske inte Så? un derligt' i bobristens' dagar. ' Men glädjen över "detta talgoxpars för- trolighet ' mot oss ' människor. är stor, Kanske många har samma iakttagelse, ' eller något liknande. Och ' det är ju mycket glädjande la ” och. svårtillgängliga — och att en vild fågel blir så” anpas- oändligt skiftande till" det : yttre, alltifrån "storspovens poetiskt ska- niskor, pade månskärenäbb. — med vil- sad och förtrolig "mot 088. män- . "Gunnar Svånsson." == ”Franktukt am Main (LT). "I: mars firade staden Offenbach am Main, centrum för läderindust- | slag rin i förbundsrepubliken »'Tysk- ; teatern, land, 50-årsjubiléet av ”Deutsches Ledermuseum”,. -stadens' 'största sevärdhet. Femtio år är inte nå- gon hög älder för ett museum, likväl utgör det en makalös sam- ling i avseende på både det vitt- famnande programmet (”Alla .ti- devarvs och :; folks läderfabrikati- on. och -bearbetning”) och sam- lingarnas. rikedom — "över , 10.000 enskilda föremål i 25 rum. Grup- perat efter historiska epoker är lädermuseet en åskådlig illustra- tion till lädrets historia från dess begynnelse i grå forntid till'vå- ra dagar. Museets äldsta föremål, det är kärl av läder, läderskärp, mumiebindlar ur egyptiska grav- fynd, härstammar från det 4 till det 2 årtusendet före ' Kristi fö- delse, de nyaste förvärven, extra- vaganta damväskor” eller skomo- dets sista skrik är våra dagars senaste produkt. -: :En rundvandring genom muse- ets salar och kabinett upplyser oss på ett slående sätt att det under knappast funnits någonting som inte tillverkats av detta mjuka smidiga material: väskor, påsar, bokband, reliefer, tapeter, kasset- ter, koffertar, kläder, sadlar, sel- ”lädrets - stora epoker” don, alla slags skodon, till och med möbler och vapen, ”Nordame- rikas övärldens invånare, mexikaner el- ler eskimåer var lika förtjusta i indianer, den - oceaniska lädret som Afrikas negrer, tibe- tanerna, kineserna, japanerna, in- dierna eller perserna, Kanske museets kulturhistoriskt intressantaste specialsamlingar är . Berömda kvinnors skor I kollektionen av 'skuggspel, den största ' och förnämligaste. i sitt samt: skomuseet. Skuggspels- kanske dockteaterns och "marionetteaterns förelöpare,' var hemma i Kina, Slam, på Bali och Java, I Indien samt också 1 Egyp- ten och' Turkiet; De rörliga och orörliga dekorationerna samt det stora antalet olikartade figurer som hört till'skuggspelen för: digades ' sedan gammalt utav -lä- der. Samlingen i- Offenbach ger oss en så fullständig bild av den- na ursprungliga ”teatervärla” . i Egypten, ' Turkiet, "Kina, >Indone. sien och Siam som vi nu för ti- den kan få, - :”Deutsches Schuhmuseum” som uppstått av greve Kuno von Har. denbergs (Darmstadt) och ”sko- makarmästaren” - Ludwig Schmids (Wien) privatsamlingar hör till världens mest kuriösa kulturmin- nesmärken på samma gång som det utgör en höjdpunkt i Offen- bachs lädermuseum. Det ger en oöverträffad : historisk översikt över fotbeklädnaden från de äld- sta sandalerna och medeltida sko- formerna över gotiken, renässan- sen och! barocktiden fram - till 1900-talet. Skorna av kejsarinnor och drottningar, av berömda dan- söser som Fanny Elssler ellep La Jana (bars i ”Der Tiger von Eschnapur” ' och 'Das indische Grabmarl”), . av filmskådespeler- skor som Zarah Leander (bars i ”La Habanera”) bildar den Cata trumfen och tillika den prelimi- nära finalen 'på en samling man inte gärna går förbi utan att be- grunda det jordiska -livets för- gängligheter och oförgängligheter, / Johann Mauthner, talgoxe,' en "bland många andra,|”: var. trogen matbordsgäst' utanför] - oxen ' själv,' som fullbordade 'und- I ringslivets allmänna "ekonomiska villkor eller styra den ekonomiska utvecklingen i en för detta för. delaktigare riktning är ett påstå. ende som inte kunnat sakligt un- derbyggas. Karaktären av taktisk undanmanöver är omisskännlig, : Norrköpings Tidningar. Det är Icke underligt om lönta- garna, som ser större delen av försvinna i form av prisstegringar och till: följd av progressionen ökade skatter börjar ledna på.he- 1a tillställningen! Företagarna har länge . förgäves påyrkat , ett : slut ” på. karusellen . löner—priser och de börjar nu få kräftigt stöd: från löntagarhåll, Riksdagsman Bengt Sjönell (CD) "of Svensk. Industritläning., Den utredning som: skall .Syssla med ' dagspressens. ekonomiska villkor, bör "ordentligt sätta” sig . in 1. den rationalisering och .de nya. arbetsmetoder ; söm. 'inom överskådlig framtid kommer: att "sätta djupa spår i tidningsproduk. tionen. En möjlighet. till: förbätt- rad: ekonomi ligger nämligen 1t tidningarnas "förmåga. att... samar. gängliga resurser," Hade. t.' ex. upptäckten att. tidningar av, oli- ka politisk kulör 'mycket väl lå- ter: sig "sättas. i samma sätteri och tryckas i samma press gjorts” i tid hade tidningsdödens fram- marsch blivit betydligt fördröjd. : "> Göteborgs-Tidningen, > Sifo kommer inte att anlitas av socialdemokraterna i fortsätthing- en, Dess: metoder är otillförlitli- ga' och högst oacceptabla,” säger en enhällig expertis, säger parti- sekreterare Sten . Andersson, -” Synpunkterna . är : naturligtvis ställda" utom all diskussion. Vi ber även att få yrka på” väder- lekstjänstens avskaffande, så dä ligt :väder den envisats med att spå: på sista tiden. Pe eralt : Tjusn Har ni. också lagt 'märke . till våra affärsmäns senaste giv? Det. tå att” de tar ett par: kronor extra för att "skriva ut och” skicka ” en räkning. till er — en "summa som ett ord, .som . Hölisywood människa i "detta. land; skulle. be- svära sig med att gr ä i täppan . strider, och förloras | genom "små underlätenhetssynder." ' " Waldemar” Svensson ' 1 Ljungskie, ” |E TT ORD: PÅ: VÄGEN Om jag talade både människors och änglars tungomål, men icke hade kärlek, så vore jag allenast en ljudande” malm eller en: kling- ande symbal. (1 Kor, 13: 1) : Vår söndagsskolklass består av en "grupp varmhjärtade männi- skor i den yngre medelåldern. En söndag kom en lång, ovårdad, ' torftigt klädd man in i rummet, där vi var samlade och blev mye- ket: hjärtligt mottagen. Han kom varje söndag i en manads tid. ' Under de veckorna hade' vi lyc- kats skaffa honom och familjen en bättre bostad, arbete. och rätt mycket mat och kläder, «ee En söndag efter det att. han vor kom han:'inte igen, Vi gjor- de” efterforskningar men ,, fann jet spår av honom eller famil- En del av 'oss vär upprörda men föreståndaren för RA sar de: "Vi måste" komma ihäg att" Mannen, och hans: familj led nöd och så delade vi med oss av vårt : överflöd, vår vänskap och. våra jordiska -- ägodelar; Vi. kommer ” kanske aldrig att få veta om våra ansträngningar att hjälpa . var Missriktade eller inte, Men| en sak vet vi — han är en mänsklig varelse som kom till oss I sin nöd. Vi kunde inte ha' handlat på ” Annat sätt”, eller i många fall: hela lönelyftet - beta och gemensamt utnyttja till-' fått alldeles” särskilt många: gå: va
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.