[YTYIN TTO FI TANNINER EE | , | V | "so; Petrén I.en'artikel I NOT disk I oå -« LAHOLMS TIDNING mrertrr na i Rn eRRen er Ås Anna sn i . | Mies Onsdagen den: 31: maj: 1967 ”. i 2 Onödig En onödig plåga är tomglasen” . ute i' markerna. Inför 'somma- '-iren och semesterresorna. ser in- Pte minst lantbrukarna med oro ipå den allt mer omfattande ut- "spridningen" av skräp på” betes- "marker, åkrar och skogar. Det "rör sig inte om.enstaka 'förete" ” €lser, Det är tstället fråga! om . en nedskräpning av sådan om- fattning, "att 'uppsnyggning "och renhällning kräver stora: belopp. » Glasflaskorna leder ' dessutom "till' onödigt lidande för djur, som skadas genom tramp eler får glasskärvor i matsmältningska- ”nalen t, ex. genom ensilage. + 1 Man får förmoda”att nedskräp- ningen oftast sker'i obetänk- > samhet. I varje fall hoppas vi > gärna: det, - Hursomhelst: är det : hela" en fullständigt onödig! fö- | ärna , tror. man. att s. > ck hög ståndard skall kunna medverka till allmän hyfsning. ITyvärr förefaller det inte vara . » Så, Standarden — den. materliel- har aldrig varit så hög - nu,-men detsamma gäller ' om hedskräpningen. längs tra- ” fiklederna, vid sjöar, friluftsom- : tv En ”utredning-som nedskräp- ' : ningen med engångsförpackning-.. I + ar har äntligen tillsatts. Nu får man «hoppas .att utredningen. ifråga: skrider: till verket utan 1. onödiga dröjsmål, . i : 7 Tläsflaskorna 1 naturen är 'en så allvarlig sak, att ett förbud A avmot engängsflaskorna bör kunna eve ” "DE NORDISKA LÄNDERNA" står nu inför nödvändigheten "att allvarligt ''genomtänka" vad 4 som marknadspolitiskt. kan" gö- ras... En "nordisk ma kan - bevaras endast på "ett , 'kons- '. taterar 'hovrättsrådet | Gustaf kontakt, . nämligen iså att , samtliga berörda: länder stannar ' På; samma -sida: om, den ”konti- , . nentaleuropeiska' tullmuren: .'- Från denna gemensamma: ut- ; gångspunkt borde det vara möj- >. ligt att utan uppoffrande av 7 nyanser; "som 'skiljaktigheter” i säkerhetspolitisk åskådning be- " tingar, finna en gemensam platt- form för de kommande EEC-för- handlingarna... Parentetiskt för- tjänar framhållas, "att de nordis- "ka' ländernas "tilltro/till der: egna betydelsen, - vilken s illkor, som fulla” rhedverkan;: pas. : Sannihgenr " het, vilken ogärna Jäter-sig slås 13 sönder för. att släppa..n.. nya. . -- medlemmar, . vilka ganska -tyd- ligt eftersträvar att uttunna'ge- menskapen. innehållsmässigt.; '' 2 Denna: grundläggande svårig- het beror icke på de Gaulles per- +: SON, utan vida. kretsar . inom EEC-länderna delar denna upp- !-r fattning, Den skiss som de' Gaul- le tecknade vid sin senaste press- + , konferens, enligt vilken. ett oför- . ändrat, EEC bibehåller. funktto- | ner av att vara kärnan ti det bli- .vande, europeiska ' marknadssys- '””temet, 'medan övriga länder på olika sätt får kretsa. 1 en yttre ring, kan tyvärr bli en realitet. [« Hr ' Petrén : håller inte' för '.- "osannolikt att slutet på en lång "och ” krånglig — förhandlingsom- "gång kommer att ligga här. / PERMANENT JORDBRUKSPO- LITISK BEREDNING? Chefen för Lantbruksförbun- « dets näringspolitiska sektion di- rektör Erik Swedborg frågar i , Jordbrukarnas Före- ningsblad vid förbundets 50-årsjublleum varför man inte skulle kunna tillsätta en perma- nent - jordbrukspolitisk. bered-' ning: on : Noa Denna skulle ha fill uppgift ”s att en eller annan gång om året, tillsammans med adjungerade 1e- damöter från organisationer:och ämbetsverk, sammanträda för att överväga vilka frågor som är aktuella och i mån av behov fö- reslå tillsättandet av expertkom- mittéer.- för. att' snabbt utarbeta '..underlaget för behövliga juste- ringar- av jordbrukspolitiken. Det kan invändas att det ankom- >;omer' på jordbruksdepartementet att ta dylika utredningsinitiativ. + Den invändningen finner jag fö-]. 3 a ga Vi har ett I - nikationsproblem på det jord- "brukspolitiska fältet som för "närvarande enligt . min mening - Inte är tillfredsställande löst. Kommittéer är fria staters liv, .skulle : man kunna säga. Men även kommittéväsendet kan be- . höva förändras, särskilt då ini tiativet till statliga utredningar. ' En rationellare ordning än den , nuvarande alltför slumpbestäm- .da syns vara på sin” plats. «oc. Men låt oss' framför allt för|- framtiden slippa mammututred- = LT "Onsdagen den 31 maj 1967: ar. sig . ut- |: pd eo er Nod "Möjligheterna för. bl. a, aktie- bolag att placera pengår för fram. 'tida. investeringsändamaål i s.'k. fskattefria Änvesteringsfonder har förelegat.I mer än 25 år, Investe- ringsfondernas - verkliga” betydelse gäler "dock '1' huvudsak -de 'se nas "5-8 Ares; ein 0 5 Vad innebär investeringsfonder- na? Det.väsentliga' är” att' dessa ger ”Töretagen möjligheter till skatteavdrag för vinstmedel, om dessa "vinstmedel avsättes till en förd, som är avsedd för framti- da” investeringar i skogsbruk el ler — rörelse. Avsikten med förfa- skor ”beKandlar pantglasen : med: randet' har varit Sm fö q + få - "retagen - till. åtgärder (me on- ». nonchalans. Det finns ett enkelt junktufutjämnande. -”Verkningar, medel mot. detta: sätt högre PåN- Mar, kan naturligtvis gärna kom- ter på tomglasen! Det skadar" ju masmed önsketänkandet. att: in- ingen, ty'var; och :en.kari und-'. vesteringsfonder hade: funnits i vika kostnaden. genom att läm-; början: av -1930-talet . under den H : , 4 ressionen. Då skulle tvi- na ett bytesglas bller återlämha |Yelsatan, avesteringsfönderna ha .»det..pantbelagda ; tomglaset. 'En- haft: en mycket stor "uppgift! att kelt och "effektivt, utan -tjatig:.fyla, . Me Reg propaganda! I För./en sådan at j : ; allvarligt övervägas. Det anses ju att knapphet på arbetskraft sett. på längre sikt blir känne: tecknande - för "vått . näringsliv; Under: sådana "förhållanden? är det knappast försvarligt att bin: da "människor vid "en; tillverk: ning av 'engångsglas, som sedan kräver: ytterligare arbetsinsatser |. för att samla ihop och .oskadlig- göra skräpet. UU ÄN ' Det hävdas Ibland i debatten att..det inte enbart är engångs- som: sprids 'i' naturen; riktigt." Många männi- 4 . NIA . . Fonderna utgör "emellertid inte "gärd /börde "tillsatta. utred- grunden till endast samhällseko- Anden kunna blå ett slag: gan- | nomiska fördelar. Inte minst de ningen, Fe SY enskilda. företagen .kan..ha .myc- ska snabbt. Lät. oss slippa att" ket stora, fördelar att vinna: ge. -vänta medan landsvägskanterna nom, den generösare behandling i ' fylls. "av : skräp «frård.. ”välfärds? skattehänseende som utnyttjandet livet”! or : av investeringsfonder erbjuder., är När ett företag avsätter pengar | till: investeringsfonder: och följer dé”, régler'. som är. uppställda, är beloppet: ifråga skattefritt, Det be- tyder att ett företag, t.. ex. ”ett aktiebolag, har möjlighet att. un- | der”ett. är. med 'stor 'vinst avsätta en viss. dél av” vinsten, som eljest till 'cirka-50:procent skulle. .ha.åt- ; gått till.skatter. När sedan" fon- . äta nå on | den skall :tagas i. anspråk för: in- inte mindre ån. femtlotnet fir! Vesteringår, sker detta utan att mor 'som tillverkar över-tusen:.Peloppet: beskattas; Därtill får fö- lika typhus.- Hur görs då valet? or.Set ett direkt avdräg I skat. Hur går det till rent. tidsmässigt -tUNderlaget motsvarande tio pro. från Sen första "tanken..via .be. | volt av den'i anspråk tagna fond; : SEN 2 :| avsättningen.” Detta "betyder :'att slutet tills det hela har förverk; skattefriheten " utsträckes . så ” att . Jligats? il 7 "ur den omfattar inte'endast' de ur- om. Vid Tekniska högskolan if. nelsen avsatta. fondbeloppen Md utan . därtill: ett. belopp . motsva- Lund har . professorerna Carln.randé ytterligare: tio Procent av ' Boalt och Curt: Kihlstedt startat;jqessa:. : ONES na en utredning med just. de! hä lig inns en mängd bestämmel- hällor bl as ep unkt Man ser som : reglerar: såväl vavsättan- de valt at Cm vv till; iNvesteringsfond ' ske” med Sr önsumeaterma mr Anycket högst tio, procent av. den för be- små möjligheter att hitta i den- 'na' djungel av typhus. Utredning«- - en,, söm väntas bli klar till nästa -. UTREDNING OM SMÅHUS > Det finns många: svenska . miljér som "går. i tankar att. skaf. fa--sig sen: egen ' villa,” skriver Nordvästra Skånes Tid-! ningar: KE intäkten ''åv , skogsbruket: Ifråga” skattningsåret : redovisade : brutto-' Investeringsfonderna aktuella let : från: vinstbeloppen; Bestäm- melserna tillåter - avsättning till investeringsfond med belopp mot- svarande högst 40 ptocent av års- vinsten, sådan denna framstår en- ligt vederbörligen fastställd ba- lansräkning, "; so. SL -Tre. kategorler av. företag kan komma ifråga: svenska aktiebo- Jag, ekonomiska : föreningar och sparbanker, Fo llanoA För att avsättning till investe- ringsfond skall vara skattefri un. der det år avsättningen sker, krä- veg för aktiebolag att 46 procent av:'den gjorda avsättningen inbe- talas på särskilt konto I riksban- vidtagna" åtgärderna, . Enligt it nansministern kan , man räkna med att det kommer att röra sig om 600—700 miljoner kronor för att stärka" sysselsättningen inom byggnadsindustrin. Vad industrin i övrigt beträffar har hr. Sträng räknat med :att 'motsvarande be- lopp blir. omkring ' 300 miljoner kronor, tv i : fer ' Det finns. för närvarande en- ligt : beräkningar gjorda inom riksbanken cirka 3,1. miljarder kronor i de svenska företagens investeringsfonder. De enstaka fö-' retagens nu begärda uttag: ur fon- derna uppgår t vissa fall till. vä- ken, För 'ekonomiska . föreningar och "sparbanker kräves 40- pro- cent," Härigenom är det'sörjt för att berörda företag ej kan använ- da , investeringsfonderna som en dirékt 'utväg att förbättra likvidi- teten med skattefria pengar, Man måste nu deponera på särskilt konto. i riksbanken étt belopp som ungefär motsvarar den el jest utgående ;skatten. Avsättning. en till investeringsfond sker : så- lunda dels genom fondering inom företaget, dels genom insättning på :konto i riksbanken, + Matt . Efter fem år kan 30 procent av fondmedlen'” (såväl från riksban- ken' som från: fondering inom fö- retaget) "tagas ut och användas för avsett ändamål utan särskilt tillstånd” och med skattefrihet. I övrigt kan Investeringsfond tagas i'anspråk förstefter beslut: av k.. mit eller om. så särskilt för- ordnas, .'arbetsmarknadsstyrelsen. När Investeringsfond :.tages 1 anspråk 'efter.. sådant särskilt be- slut får företaget rätt till ett sär- skilt s.k. Investeringsavdrag mot- svarande i tio procent :av den Ii anspråk... tagna , fondavsättningen. Om rett! företag 'tar ut: tio miljo- ner ' kronor: i skattefria investe- ringsfonder. för, investeringsända- mål, kan företaget alltså dessutom samtidigt. få: använda' ytterligare en miljon kronor till .investering- ar med rätt "till omedelbar” av- skrivning . och ' därmed 'följande skattefrihet, +: fyllt Mg > Investeringsfonderna "' har "som bekant . nyligen . aktualiserats : ge- nom ett . regeringsbeslut om ' att fonderna" skall: släppag fria" till industrins "förfogande, .Regering- ens motiv. för. beslutet har varit att' trygga sysselsättningen : Man räknar. med att cirka 5.000 bygg- 'nads- : och. anläggningsarbetare i kommer att beredas arbete under +; nästkommande vinter med' upp- förande av” skolor, sjukhem och ålderdomshem samt "upprustning "av: pensionärsbostäder ' genom: de sentligt. över 100 miljoner kronor 'per företag. Inverkan på kyssel sättningstillfällena är enligt före- tagscheferna tämligen ' måttliga. Inom. Konjunkturinstitutet : 'har -beräknats att den största: effek- "ten härvidlag nåddes i samband imed frisläppandet av investerings- fonder '1963,' då 5.700 ”nya” ar- betstillfällen anses ha 'åstadkom:- mits inom byggnadssektorn. , » Det är emellertid självklart att frisläppandet: av, investeringsfon- derna har, en allmänt stimule- rånde verkan på näringslivet som man inte erhåller uttryck för ge- nom «att mäta. antalet nya:'syssel- sättningar, more attt, För de berörda, företagen rör det sig om mycket stora fördelar. Ett aktiebolag som kan använda 100 miljoner kronor ur investe- ringsfonder. får: uppenbarligen en skattelättnad på omkring 50 mil- joner kronor, "Visserligen kunde avskrivning efterhand 1 varje fall ha gjorts men :'särskilt inom -bo- stadsområdet med tämligen långa tillåtna 'avskrivningstider innebär den ' omedelbara avskrivningsrät- ten högst betydande fördelar. ' "Intressant" i. sammanhanget” är bl.a. att man från regeringshåll energiskt och konsekvent har mot satt sig varje begäran från jord- bruket om någon form av kon- junkturutjämning, - Inom ',jord- bruksnäringen, där bl; a,' avskriv- ningsrätten för ekonomibyggnader är löjligt ' ålderdomlig : och helt verklighetsfrämmande, ' skulle. åt-' gärder. och" möjligheter liknande dem som. föreligger för industrin vara ett ytterst värdefullt instru- ment = inte minst: med tanke på; den - "betydande fortsatta kapital- investering som kräves i samband med pågående utveckling. Det må Aktuell 2: ' kommentär | CN n . Till skillnad från dem, som brus : kar ropa efter samlingsregering” för att få lugn och ro, skulle man nu vilja begära en isådan : koncentration av, Yegeringsmakten. för att få nyordningen i hela länsförvaltningen 'genoinförd,' Det råder "nämligen inget, tvivel om att reformen ur de flesta syn- punkter är önskvärd och ur ,ra- tionelta . ekonomiskt-organisatoris- ka synpunkter nödvändig, ont vi vill fortsätta med att förbättra vårt ' samhälle, Na . Man jundgår "nte intrycket att propån om en statlig bostadsbank är ett försök att skylla ifrån sig för misslyckandena inom bostads! pruduktionen på senare år. För- seningarna ' främst. i storstäder- na" beror, inte på 'bristande god vilja hos bankerna utan på då- lig planering :hos myndigheterna, Man gav "prioritet åt för mycket och upptäckte sedan att det allra viktigaste trängdes åt sidan, Att statlig totalfinansiering av bostä- derna skulle våldsamt rubba för- utsättningarna för nuvarande kre- Vestmanlands Läns Tidning. ditinstitut bekymrar kanske inte NE «7 me förslagsställarna. Hr - Henning] Det var. inga större. problem för . kommunikationsminister Pal. me att få sin fullmakt”att införa en permanent, differentierad 'has- Gohotsbagränsning av” riksdagen. Oppositiohen mot fullmaktsgivan- det föll mot löftet att riksdagen skulle informeras om - resultaten av den permanenta hastighetsbe- gränsningen. Om det då visar stig tveksamt om, de palmeska' has tighetsbegränsningarna”är lika" ef- ' fektiva 'som det nuvarande syste- vägande "del: övertagits av" lant- met med temporära hastighetsbe- bruksnämnderna, kopplas in på gränsningar, är det emellertid -in- landskapsvården. De "har .perso-”te säkert -att-det: är lika lätt att nella och. erfarenhetsmässiga re- få tillbaka detta system. 'Genom surser. att sätta in' och det inte den, godkända lagändringen är. minst: väsentliga. — de har jord- | et möjligt att'läta ”försöksverk- brukarnas '. förtroende ' och : kan ' samheten” . pågå. hur- länge som : därför förväntas få igång och ; le-! helst, Hur en längre. differentie- da en verksamhet för bevarande |rad hastighetsbegränsning verkar av vårt kulturlandskap, "tv [hade man kunnat pröva, utan att Nordvästra Skånes Tidningar. |göra denna ändring. Net ansminis | " Sundsvalls Tidning. Gustafsson (fp) - påpekade att sparbankerna i dag lånar ut 75 procent och Postbanken 80 pro: cent. Mn on Ar "> Dagens Nyheter. Det väsentliga är ätt jordbru- karna fortfarande kan fås att -va- ra engagerade i landskapsvården, Men det finns också möjligheter att låta. hushållningssällskapen, vars egentliga uppgifter till över- - "Finansministern 'har länge haft étt gott öga till de våldsamt sväl- lande .' sjukvårdskostnaderna, En dämpning av ; investeringstakten förefaller oundviklig. I'en sådan I situation är det naturligt att stäl- la de yvigare projekten. på' fram- tiden och att: koncentrera - sig på det: allra: nödvändigaste.' Att sjuk- Kan nu 'bara den nya pressut- redningen ' lägga fram ett Press- stödsförslag, som innebär att alla tidningar får. lika mycken hjälp, kommer' säkert. "förslaget att 'få én god press, Men någon' utjäm- ning av konkurrensförhållandåna vinner man inte på det , sättet: ” medges att dylika frågor inte är: lätta: att lösa men med god vilj skulle det, säkerligen finnas möj ligheter, även på jordbruksområ- vor eN hem och sjukhus för långtidsvård as na mo molatiur > kyla nar ngar | Det torde "förresten vara omöj- . r , relativt ' billiga anläggningar |)" - 34 ns a ”u - 0 ligt att åstadkomma likartade för- gör dem inte mindre lämpade att | 27.57 ne no nm - : utsättningar , och konkurrensför- placera: erst på önskelistan. NR 4a no or hållanden mellan konkurreraåde Handelstidningen. N ie oa om annan rörelse utgår man istäl- At Tä vinter, bör kunna: bidra till en :sanering av marknaden, i. 0. s Till fördel. för konsumenterna sond kan sräkna med. bättre Joch illigare bostäder-och till tillverkarna ORDNA + SÅ NYCKLAR. FINNS a PÅ SÄKERT STÄLLE > 0 . sam be- tänkliga" löneutvecklingen de! se- a "nare , ären. är! tillj stör::del ; en följd av. kompensatlonstänkan: ; det och konkurrensen idellan" or. | -ganisationerna,' Och det” Svår ADRESSER TALL SLÄKT OCH VÄNNER UPPSKRIVNA 9 ORDNA BLOMVATTNIN GRÄSKUIPPNING. samimanjämkar kraven från alla större grupper. Det är inga tek- niska hinder-som står, i vägen för .den "saken; bara. en bristan- de vilja att reformera" ett! för-]. brukat system, "att släppa efter på den egna prestigen och att tå in lite.större" hänsyn fill. sam- hällsekonomiska realiteter. i för- handlingarna; Att staten 'via' en sådan samordning kommer inf avtalsrörelsen - är inget. tillräck- ligt. motargument; om ' LÄNDER de. nuva- rande .förhandlingsformerna -be- "Den som planerar att söémestra - . utomlands har åtskilligt att tänka 'varas och den nuvarande lönein-, på, Hundratusentals svenskar är ”flationen fortsätter ett par omt :redan: rutinerade "resenärer 'och gångar. till, kan utmaningen mot "hyn (Cnske planerat färdigt för : RN NI : » .Andra- —. oci ur statsmakterna att ingripa bli. så många är de? — siktar på den stark att den inte kan nonchale-.; första: utlandsresan. - Till, vilken ras, a Mr kategori man än' hör kan det va- ">, (Dagens Nyhete AT em Ta”skönt att få några råd på vä- BEN as lata I es -'Ringa in' de klockslag, som .j de mest aktuella för Er del, t, ex, i "1. Varar passet över den tid Ni har semester? Om inte måste Ni skaffa åldersbetyg, "som - vid ansökan inte' får vara äldre än 3 månader, , och två välliknande fo- "| tografier” av" vilka "det ena skall vara" försett med Ppåteckning av ; trovärdig person om att fotot fö- ]reställer Er. ov MM -> Ligger; Ert -resmaål i något av kring Medelhavet. är är 1 NU ÅKER VI tama i ÖM . GAS- OCH VATTEN KRAMAR, PACKA VÄSKORNA + ” EN, TJECKOSLOUAKIEN) ÖSTYYSKLAND, att se, hur löneinflationen: skall rake rn] FÖRSÄNRINERA pg kunna dämpas utan" en tsamörd- | +» or FÖRGÄKRINGSBREV 222 OP. . + re ar a H la €l md ning -”av . förhandlingarna: som |.” I BANKFÖRVARER (SED Un iREsE. BESTÄLLA BILJETTER, ” ornangdliin fom, 4 vRESES. BOKA Ho CHECKAR El I NORDISKA nr guren kan Ni pricka av hur långe "+, beredelserna inför utlandsresan. - nför utlandssemestern -E a Nola OT HUMANITÄR. "OPOLITISK lt. ningar, tillsatta på lösa boliner. OPARTISK ns det tillrådligt. (men inte obliga- toriskt) att vaccinera sig mot ty- fus och paratyfus. Ligger resmå- det utanför Europa fordras vwvan- Nigtvis .vaccinering mot smittkop- por. vv - | " "4, När Ni ser efter att försäk- ringarna är i ordning fundera då 'också "på om Ni behöver: reseför- säkring inkl. försäkring av .res- gods. sr "6." Gör "ett överslag över hur Mycket: valuta Ni behöver ta med Er, sedan. biljetterna äp å 1 ESAN 2 Fölke SKAFFA PaSS OCH EV.VISUM. YACCONERINGAR a ÄNDRA oe) i PÅ POST OcH 3 - TIDNINGAR.” >> TELL ETC. sö BANKBOK) ni hunnit i för- ' (pengar: till. suvenirer, utflykter, extra måltider, dricks, vykort och frimärken m m.) Börja med så "litet sedlar som möjligt; tag. res- itén. i reseckeckar! Lägg slutligen j UPP en reservkassa så att Ni kan telegrafera — eler” skriva efter pengar om det skulle tryta. När Ni köper valuta kan Ni passa på att fråga. banken. om. råd betr. reservkassa.: Inom Norden kan Ni använda Er 'av Er bankbok — Ni kan göra uttag ' på , samtliga affärsbankskontor i Sverige, 'Dan- mark,' Finland och Norge, Klockan : visar "inte vad som händer under resan — vi hoppas att den blir fylld av upplevelser, sol och sköna bad.. Ni kan själv hjälpa till att garantera Er mot obehagliga "moln, + ve ” "Om Ni blir bestulen: " Vilka valutor Ni än väljer att ta' med Er så är det ett gott råd att- inte förvara kontanter "och resecheckar på ett' enda ställe, Råkar Ni bli utsatt för stöld kan det kännas skönt att veta att in- te allt försvinner På en gång. Har Ni resecheckar anteckna då num- ren på dessa (skulle någon stjä- la dem kan Ni genast' rapportera numren - till närmaste »poliskon- tor). Skriv inte Er namnteckning nr 2 (kontrasigneringen) på nå- gon resecheck förrän Ni löser I bilda” si "Jalla partier 1 rTiksdagen såsom .en tiden. ' "Vuxenutbildningen? : skall le EL 0 Vuxeniubildnin 1950-' och, G0-talen - har. p "| dervisningens "område: känneteck-- : |nats av de stora skölreformer som! inneburit rejäla "steg. i riktning; mot: en lika, rätt. för. alla att ut:| k I sig efter" personliga förut: sättningar'., Den -vuxenutbildning- ens "reform som: riksdagen härom: : | dagen beslutade innebär ett första : I det' gäller dem som i första hand "får. betala" de: stora. .skolreformer.! "Tsom nw mognar ut i praktisk till steg i riktning mot rättvisa ana | lämpning för ungdomen, ” a "Den nu" beslutade. vuxenutbild.” | inte fullständig och | vissa fall uppenba- des" den med tillfredsställelse av första. etapp. på . vägen mot. en mera rättvis. ordning, De skolre-' former "som. nu :.i allt större ut, sträckning blir verklighet i' ung. domsskolan ' har i :viss' utsträck- ning; vidgåt. klyftorna ' mellan: ge neråtionerna.. Dej är en fråga om rättvisa 'att även ge föräldragene. rationen 'chansen att 'änga med i utvecklingen," Vero ti < Vuxenutbildningen . enligt den modell ' som "tagits "av "riksdagen innebär i första hand en satsning på de vuxnas fritidsutbildning, De studiesociala anordningar som är förutsättningar för vuxnas heltids- studier. har. man lämnat åt fram- ske främst enligt två :linjer," en lokal knuten: till det” kommunala skolväsendet” och 'en . med” riks- rekryterings id eter ss ol frå ':Den lokalt: knutna vuxenutbild-; ningen skall kopplas samman med! grundskolans kursplaner för hög- stadium, ' fackskola,: gymnasium och ' yrkesskola.. Det .; ordinarie! skolväsendets” lärare och lokaler! skall utnyttjas för denna :under- visning. : Tillträde ges endast. för målinriktade studier som kan få avgörande betydelse, för den stu- derades yrkesval eller yrkesverk- samhet.... Studiemålet skall: vara klart angivet på förhand och stu- dierna omfatta flera ämnen, :: ”Den' riksrekryterade. undervis- ningen skall bl. a. ske genom att statens skola för vuxna -i Notr- vara den väl ocksåt), oc ' Förlorar . Ni. bagaget anmäler Ni det 'per brev eller telegram till Ert försäkringsbolag. Lämna ra orättvisor. Trots detta. hälsa- i satta ”vuxenutbildningen, ' tidningar, oc. H i 2 0 - Växjödtadet. : Kommunisterna kalla vänsterpartiet , för att. :|de'svänger åt-höger. - " cd ” Arbetaren å köping" 1 framtidén även 'skall 2 se nsr aan oda . kunna. anta' elever som: vill be. | .. Oavsett inställningen ' till -reli- driva enbart brevskolestudier.: Det | glonen måste man i-stort konsta- beräknas att-sko!an. skall :kunna tera jatt det behövs normer; fasta ta emot. cirka 1.000 elever perl, "mer 1 vårt: ä år. Vidare avses, att radio och levhadsnormer I, vårt samhälle, TV--skall: komma-vatt: spela en |Dessa måste inramas” av| en Ideo- framträdande roll !' undervisning. |logi, en målinriktning?. "7 "> ens -tjänst, .'e = SC) 0 Nya WermlandeTidningen. :; VAD KOMMER SEDAN? + [0 a Fr ”-” : Vuxenutbildnihgsreformen ' be.| .Om..de' kristna: kyrkorna. .har slöts som nämnts under stor enig- | något .att "säga människor idag, het, -Det fanns: emellertid en ' dell mäste, de” säg et, där; männi vvi ingar bl Ooppo- " : i bl." av ha en stor allsidig parla:|"Å8ra på; dagens "problem, mentarisk utredning om den fort-|Så. måste. vi” vara tillgängliga, på de-;'platser, där: människorna .sö- ker svar, och. vi "måste. hjälpa -till ' i det: mänskliga sökandet... Män och - kvinnor, :som' inte "alls kal lar 'sig kristna, "deltar "1, arbetet för rättvisa, frihet. och mänsk. liga rättigheter. Kyrkan är "kal. lad "att, arbeta tillsammans, med ' dem, även om hon; inte kan dela alla synsätt eller de ”'metoder, - Srverkliga —' Vi, betraktar denna" reform som én etapplösning, sade Lennart Mattsson i Lane-Herrestad (cp). De närmaste åren kommer att gå åt för att'i praktiken förverkliga det' som" nu ' beslutats.” Under ti- den" bör 'vuxenutbildningens : fort- satta utformning utredas: så att itvecklingsarbetet kan” fortsättas kontinuerligt, so Sofo " Något" sådant : ville :-socialdemo- kraterna emellertid inte vara med om.' De utredningar som behövs skall regeringen enligt deraå me- ning klara av själv, MT som används för att dem, ' + Svensk Veckotidning :. (Missionsförbundet). ';.;. VARFÖR FÖRSÄMRA? » De korrespondensstuderande är en mycket viktig och betydelse- full grupp bland de ' vuxenstude- rande och så kan' man utgå ifrån att det: blir även i: framtiden, Trots -många och dyra reformer är korrespondensstudierna det en- da möjliga för många människor. ..Den. som studerar per korres- pondens har framförallt tre tunga utgiftsposter att dras med. Det är "avgift ' för preparandkurs i det fall studierna skall leda till exa- meny, det är tentamensavgift och sist: men inte minst den egentli- ga kursavgiften. Genom den nu beslutade reformen har. det in- förts vissa' lättnader ifråga . om dessa: kostnader, men dessa för- bättringar inskränker sig till dem som studerar vid vuxenskolan i Norrköping, Andra får det sna- rare sämre genom att de nuva- rande brevskolestipendierna ;för- svinner. ' : sl - = — Detta beslut sätter |! mänga ambitiösa 'korrespondensstuderan- de i strykklass, konstaterade Cla- es FElmstedt (cp). Norrköpings- |ETT ORD - PÅ VÄGEN ; Varen vid gott mod, jag har övervunnit. världen. (Joh. 16: 33.) Den lyckligaste människa jag träffat var doktor Wilfred 'T. Grenfell. Han hade "möjlighet "att få en välavlönad praktik i Eneg- land men reste i stället över At. lanten till Labrador, ! hundratals engelska mil inte fanns någon. som helst medicinsk hjälp att få Som en Kristi stridsman levde han där, fostrade fram en ' stab av läkare och byggde sjuk- ' hus. Han var älskad utefter' hela kusten i Labrador. Near "En av mina lyckligaste upple- ” velser var. den sommar jag fick arbete: i Labrador tillsämmans med honom, St RAN r Jesus Kristus: var i sanning till sitt innersta väsen den mest praktiska . människa som någon- där det: på skolan skall kunna ta.emot 1.000 studerande årligen, '. men vi vet att vårt lands största korrespon- densinstitut tar in cirka -8.000 studerande för denna typ av stu: dier, Stora grupper av dessa ham. nar nu I ett sämre läge och, det är en skönhetsfläck på den nya reformen, Lyckligt det folk vars annaler är också rapport' till polisen på or- tent > Aa : - Om Ni blir sjuk: sl Skulle Ni bli sjuk under resan gäller Ert försäkringsskydd. Det man skall tänka på är att om sjukdomsfall inträffar i Danmark, Island, Norge eller Storbritanni- en skall man vända sig till för- säkringskassan på vårdorten, In-| träffar sjukdomen ”i. något annat land blir det allmänna 'försäk- den. "Då bör Ni också vara för- "betalda sedd": med" fotolegitimation : (för- ringskassan i Sverige som lämnar sin levat. Han, förlorade livet” jen vann det mål som överskyggade allt '— att vinna själar. och" ge verklig lycka åt dema som "söker Gud först. av allt och följer . ho- nom, .: + : oo Du och jag kan också bli del aktiga tav en- djup »lycka>— :om vi slutar att söka efter självisk vinning 'och i stället -har som vårt främsta mål att försöka gö- ra andra lyckliga,, Livets "högsta glädje ligger i att ta emot Kris- ut. ersättningen, ===. blanka sidor 'i historiska: verk, likadant, tus och uppmana: andra att göra ud "a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.