| LAHOLMS TIDNING — = LT , Manliga förskollärare behövs / fastslog barnpsyklatetn och över- läkaren ' Ingmar Lagergård vid en koriferens på. S:ta Katharina- stiftelsen 1 Österskär. D:r; ;Lager- gård betonade att” inte minst barn” från !hem' där pappa sak- nas är 1 stort behov av att få identifiera sig mod” manliga in- divider, > Det som är Lagergärd fram- häller är inte något nytt, men sagda: förtjänar att åter uppmärksammas. Tyvärr är det "- så att det för närvärande finns blott ett' ytterst litet fåtal man- liga förskollärare. "Försöken att intressera män: för detta yrke har väl främst, strandat på två punkter, förlegad könsrollsupp: det " Lördagen de FE . FÖRSLAG GRUNDLAGSBEREDNINGENS ' "kommer att diskuteras” och kritiseras vid partistämmorna i sommar, ” ” förespår .” Dagbladet, Vad man främst ig, mot är den; gemen-. . samma valdagen ,, och dets k. vände kommunala sambahdet:;.> Emellertid är detta det pris oppositionen, fått betala förv att vinna gehör för sina krav på en; » kammarriksdag”o och rättvis man-.. datfördelning,s«; Kritikerna ., bör - därför ha. klart för.sig att; om” "= reformen nu, stjälpes,, tvåkam-'' marsystemet : kommer, att bestå - och attödihgon I författningsänd- ring.” "överhuvudtaget då. kan komma till förrän långt in på 70-talet, På' samma sätt som ef- ter höstens val I fjol kan då en regering sitta kvar: den har vis- serligeit förlorat ett val men kan leva vidare, på grundval, av rös- ter förvärvade vid ett tidigare va Ar, Erlander . "och" hans: efter- trädare. skulle, då Kunna, fortsät- |” fa, med att. stå ömsom på. den ena, och: ömsom på den andra tuvan, d. eller andr första, kammaren ammaren.' Därmed skulle” Sverige inte: ha -anpassat sig. till den moderna parlamenta: . fismen;'som innebär att väljarna vid ett och samma tillfälle av: gör vem som skall. inneha rege- vw ”å a ver j RANGLIGA? BSKÄTTEREGLER Nej, mädnid kor behärskar inte Hs. alla vära! skatteregler, skri: tidskriften: Sunt Förr hufts v.Reglerna. har blivit många pch kräng!!g an Kö iv lg : veglerna ,, eller " "skaffar vi .med, att få dem "uttolkada mer.” en sämre pösitlon: och ären högre skatt än de; söm - lärt sig använda”de möjligheter skåttelagstiftningen . bjuder, läter.. egentligen. föga . rä och tilltalande men så förhåller det sig ändå,.Råd och hjälp på beskattningsomrädet börjar bii allt nödvändigare — och ”v alltmer, .” Gång på gång stöter man på År etta" att den skattskyldige -mås- göra särskild ansökan: om han . skall komma : 2 ätnjitande av "förmåner na”. "Men "egentligen är det ju inga förmåner utan .i stället speclafregler som tillkom; mit för att ellminera Icke önsk värda, effekter av” det" beskatt- . ningssystem vi har, för att åstad! Skomma' ett : ”rättvisare” beskatt: ningsresultat: Rhiligt vore då att dessa reg- ler kommer . alla tillgodd som uppfyller 'de yttre förutsättning- arna och Inte bara dem som kä ns ner reglerna och klarar av an. sökningen. : OM KVINNOR OCH KAFFE ' Man lär inte kunna frånkänna bondhustrurna sin beskärda dei av äran för att organisationerna förts framåt, skriver Jordbru- karnas OF öreningsbiad . vid Lantbruksförbundets jubi- Ieum, även om det talats förakt: fullt om deras uppgift I dessa sammanhang ”att koka kaffe”: Kunde någon fråga alla ' dessa hustrur » till föreningspampar . vad de till äventyrs kan tycka sig ha gjort för att underlätta männens arbete skulle svaret an- tagligen bli: Inte så mycket. Eller möjligen: Jo, i början + kanske, när, mötena var förlag. ' da till. hemmen och skulle åt- följas av rejäl traktering. Kom- munikationerna gårdarna emel- lan var på det hela taget livlig, och åtskilliga kaffebrickor duka- des och betades av, medan kar- larna dryftade föreningsangelär |" genheter och andra höga ting. Knappast någon av. dessa tjänstvilliga men inte överdrivet tackade lantbrukarhustrur skul le väl komma ' på idén att bekla- ga sig över sin ökade arbetsbör- da, Tvärtom. Oftast var det ro- ligt” ta emot folk, Kanské skulle de däremot ha ett och annat att säga om den ofrivilliga ensamhet som kom på - deras lott, medan männen reste runt i: bygderna, pratade och " agiterade, "Även för” män Svehska I en 3 Juni 1907 >» fattning samt "den "låga Jönen. Dessa har ett verkligt intimt samband; traditionella s.k. kvin-; noyrken Har alltid befunnit sig dT -strykklass-rent lönemässigt. "Det -är . beklagligt! att "så få män, utbildar . sig till: förskoll rare, eftersom det; på daghem , och fritidshem 1 stor utsträck-; ning finns barn från ofullstän- diga . familjer. — 1: 80—904 prö- cent . av fallen- är . det. fadern ; .som ,saknas.. . Identifikationen ” är: nägot: uppfostran: När | barnen "skall: hitta sin egen. identitet betövs ) det också ett. manligt ”identifika-. tionsobjekt. Saknas. ett sådant? kan det I extrema fall leda till: en "snedvriden "utveckling. Ex? empelvis kan en, pojke, som -1e- ver tillsammans "med sin" mor, omväxlande' med - de-. kvinnliga ; vårdarna på .” daghemmet, vr få ..svårt att komma I kontakt med pojkar '— och män blir . äldre; - ”Hän kan "ma: att uppfatta" sitt som "motpolskönet och "på så sätt få ett. snedyridet förhaällan- Samhällets . 'bärnavärdani e in- stitutioner' måste. få. välutbildad och välbetald personal av, båda könen, ' annars. kan inte t. ex. : blir hah, ofta omskriven. blir. han "mera kändis: "och mera ”jöurna: Hstiskt säljbär, det” är. u stort den enkla "bakgrunden till "den | B imahhang," men man |. också tveklöst att: man” här : tå det 'mest 'väsentliga i barnens]: - Ex, Tiss Tulleri lull; kok>kittelen full, mersj ov fransk" 1100-talshand- H "skrift gi den” än mer mystisk. Hur. har. den i kommit till ”vårö inte förneka att kän: i gerar Äfråges ällningar, där ;deni 72 Ten del av våra. barnvisor och ånglekar är kvarlevor från hed- nisk tidiivester av magisk-rituella : P a. "haft till. att blidka övernaturliga - lup besyvi ärjelser . som bl Värmländska säterkulturens rester vet vi att den ordlösa vo- ' I kalsäången -1ill- och lull haft en' tenorm betydelse för den genuina Isvenska folkmusiken, Ivar Lind. quists doktorsavhandling om gald. rar, de gamla germanernas troll- formler” m, m, ' (Göteborg 1925) har - genom Turessons, material: Y.Ffätt ytterligare stöd. . ätrarnag arbetssånger, hade ma- -Blskt ” syfte.” De. inleddes: med ga: "land Hö-hö-ho-sekvenser, uppre- ade rytmiskt tretal: tre hoan- formel Då "Hoooooo! . Därmed fick och ' vokalismen lull;-Äkta lull, framhåller -Tures- son, utgörs av tre långdragna sekvenser, tydligen "ett. typiskt fornnordiskt kompositiohssätt. ' Vaggvisanl . ”Byssan . lull” tecknar" "galder har "länge tillskrivits Bvert Taubé meh den”"härstammar., från ” Skottland ' och- hån kommit” till”oss yia Nor- : ge:sl dén nyutkomna. del: IV "av Turessons- ”Värmländska kultur- traditioner” (Tidens förlag)” som fbär den inte helt!adekvata ;titem staffansvisor.. till är inflätat i Versens s rytm. -|SE äl förhållandet i alla. vallvisor som jär galdrar:: Varianten. från Längsunds socken. börjar så -här: dä kommer” "tre svänner te målet (måltiden). SS ; a . rklig. melodi är även den som är "känd under namnet Fis- keskärsmelodin -: och -:som -; även Ibland kallas Erik XIV:s vaggvi- i. Dei £ förekommer, både som väggvisa: (Vyssa, fulla, ditet Barn), som. .Vvallvisa” (Limu," limu,” Och: DO äl ”Svensk. folkmusik”' har. Jan, Ling publicer; at ett talande, exempel på denna form: av Fi Att. Fiskeskärsmelodin förekom- åvlägsna of hi "isolerade . Ingen . vet. UKanske ', är 'melodin ändå genuint svensk och Bar ska- pats. på vära fäbodar ” oberoende tländska: förebilder. Det kah ammanhang nämnäs att. - som. Bellman .och - Hed- hörn » använt melodin i"olika pas- cher. SR Olof” von Dahlin isamlingsarbete-av den gam- : - -smeknamn på korna och . så en långdragen beséglande troll- lockeri" de';tre delar. som' känne- , ”Gamla.. vaggvisor” (bandet: inne-" håller . mängder, med. andra: ismår, Atorn”, sätrar?” le a om våra folkvisors uesprong 1 om vilken en. litteratur- forskare: som: Richard : Steffen Skriver att den är ”den mest ge- nuinå folkvisa som någon skald frambringat”. > . Tidevarv eftér tidevarv har gal dérvoka! ismer med, Ji, lu och lo "toriat "ut över" våra säterskogar jämte lockrop på kor, får och get- ter, i oändliga upprepningar. På en LP-skiva ;”Locklåtar och mu- sik 'på horn och pipa” som Sve. riges : Radios folkmusikarkiv ny- ligen gi ut: kan. den "intresse- rade "läsaren: hitta mängder 'åv intressant stoff,” inspelad : på. ort och. ställe: i ' beteshagen ”med”ko- skällorna pinglande i bakgrunden. När. man, hör. säterkullornas' ”kul- ning” förstår man. att detta” säng- sätt måste" övas alltifrån tidigaste barnaår för att den höga ' falsett- rösten skall: kunna "utvecklas, Un- dervisningen, i häll tillgick så att unga säterdejor och små vallhjon som .. var - röstbegåvadeé "dagligen fick härma; jden kunnigaste -säter- kullän;' De tränade hela' somma- ren; under" flera - år 'i' detta ' egen. -domliga'< sångsätt, «där: röstläget rna vit de. trog- riaste -traditionsbärarna genomyti- derna visar väven: det av Tures- son Msänilade: "vismåterialet.. "Ett |genomgående” drag är: att. famil- jeträditionen varit. mycket: stark. Ingen, vågade” "sjunga" annorlurida ellér' "bryta :den' nedärvda säng- traditionen : utan man följde "dia- interna andra befogad; naturliga ; nyhe (sobjekt på. per: sonområdet, +t. ex. folk 'som ut rättat | något eller: .avrundat.:en livsgärning, och en handfull” ex; hibitionister, som: på mera Pp sonliga" grunder , söker” ramplju: set! och' bara spelar" apa, är jak: ten. på - kändisskapets be mmel:. j se naturligtvis: Inte" oberört av direkta; " kommersiella ' intressen "hos vederbörande, Det! kan gälia |. boxaren," advokaten -ellér i hela | den : stora" -Nöjesvärlden, +, ; där I egenskapen att vara” kändis, om- skriven och omtalad, direkt kan ömsättas 1 reda pengar. :, ; En, "pressopinion, som "håller I kommerstella' textreklamanspråk ifrån sig kan inte" undgå att: söka klargöra sin hållning också till den snabbt” expanderande kän- dismarknaden; . " Svårigheten att tolka ”nyå'la- gar har under "årens "lopp ofta påpekats av jurister och ibland har det faktiskt "hänt att en lags utformare själv ställt "sig tver sam till hur den skall tillämpas: Endast : prejudikatsdomar ” felles F andra .beslut av högsta instans . har: "ansetts ge anvisningar om den rätta tolkningen. . I och för sig är det alltså inte en "sommardag" lämnar” tornsvale- ungen : iboet — för att förmodli- gen arig, sätta sin fot mer på marker, '$& ingen: "annan va relset NN 'denina jord är näm- ligen tornsvalan anpassad till ett liv: f:luften.< Man får gå till troll- sländorna' för: att finna en mot- | svarighet, men även. en trollslän- da vilar. sig ibland” på ett. gBräs- strå. .etempelvis. Tornsvalorna dricker medan de! | glidflyger. fram över; lugna vat-.: tenytor;; parar sig i luften, sam- lar > bomaterial : I- . Juften, äter i' luften, spver i luften, ja, de gör allting utom att de bygger bon) eHer. lägger, och föder sina ungar, Eridäst när. tornsvalan-: r ' ska- "dad, kan den tvingas 'att 'sätta sin fot på marken, och därifrån har' den "sedan ”den : största svårighet att lyfta. Den måste i så fall kravla sig upp på en upphöjning jav något. slag. >. H Tidigt i första dagningen "har jag vid flera, tillfällen: sett torn-' svåalor "komma "ned från” ”högre' : -Fluftlager,. Om kvällen. kan man ibland | också - se - tornsvalor för. svinna .i skyn, Sover ' verkligen | tornsvalor '.1 luften? . En fågel] : | forskare " i' Schweiz, Emjl Weit- nauer,. riktade under juli månad ett år radarskärmar rätt upp mot natthimlen, På skärmarna kunde han se ljusa fläckar, 'koncentre- rade; över .städer och andra sam- . hällen.; Misstanken att” det var torrisvalor bekräftades senare från flygplan '>— -man lyste med sträål- kastare: där- uppe. mot :natthim- len : föratt :kunna bestämma fåg- larna..! Upptilr 2.000 flygfän” Per dag ovanligt att delade meningar rå. der om vaden lag ävsett, eler 22 nur: den:skall tillämpas. Men I: allmänhet brukar lagstiftarna — - regering och riksdag — På olika.; «man haft och vad. mani söker. åstadkomma genom nya lagar, kommenterar lagtexte en i special”, la "motiveringar. och : riksdagens - utskott brukar också uttala. äsik- ter som skall iakttas av: ämbets- verk och myndigheter, satta att d sätt . klargöra vilka intentioner +” - - verks älla lagens, praktiska till. Vederbörande departementschef i här! ett harmoniskt "samband, kan en 'tornsvala konsumera, ett Sosträngande" näringsfång,. efter- "den "först "måste upptäcka isite byte och sedan pricka rätt med . näbben, . I "allmänhet tror folk "at. :Svalorna mest lever av mpning. ” Mestadels” föreligger :" men det har också hänt att lag. -. stiftarna. uttryckt sin förvåning Över-hur deras påbud uppfattats av de tillämpande ;instanserna.: (Sydsvenska Dagbladet) 2 jOE men de ett a små "skalbaggar: bl. :a.: kortvingar. När, det är .regnigt är det, dock inte. säkert. aft... tornsvalan biyr. sig, om , att. tjänstgöra, som väderleksprofet. "Då. flyr tornsva- lorna' mycket ' långt, till områden med "bättre "väder för 'att få tag på föda. Det kan bli utflykter på hundratals mil! 'Under 'tiden 'lig- ger ungarna ' hemma i boet, ned- sänkta i hungerdvala, vilket de kan: göra ' en dryg vecka om: det kniper." Denna ""regndvala tycks -tornsvalan ;vara ensam om bland världens fåglar. Även kolibrier kan ibland dock sova sig igenom liknande" situationer. Tornsvalan samlar "allt sitt'bo- måterial i luften. Det kan tyckas vara en hopplös uppgift, men få- 'geln passar 'på' när ' vinden fris- kar i och löv-,och'halmstrån el der vad” det:nu kan vara"virvlar upp. Både "hanne och hona” deltar i jakten på flygande ” ”vrakgods” j och bomaterialet fästes sedan' på , Plats "med . saliv, "vilket ' sker ' hos alla de 70 arterna tornsvalor som finns. världen över, En östasia- tisk. tornsvala som bor i grottor, lämnar. . råmaterialet till den'be- römda svalbosoppan, N Och när boet är klart, kan man få se tornsvalan försvinna med expressfart in genom: öppningen. Själva hastigheten i inflygnings- | ögonblicket' lär vara 60 km per timme, "en häpnadsväckande has- tighet, som på någon kort -deci- meter skall nedbringas till noll. En människa skulle under -lik- nande förhållanden: bli ordentligt omskakad, lindrigt sagt, men få- gelkroppen tål den enorma på frestningen tack ' vare sin ringa massa. e st Tornsvalan "tillhör -- naturens snabbaste ”flygmaskiner” så där 200 km per timme kan den prestera ' i planflykt. Varje dag torde en tornsvala flyga en sträc- ka som motsvarar fågelvägen 7; | Smygehuk—Riksgränsen. Redan i början av juli börjar de första svalorna lämna 'oss för att styra kosan till Madagaskar eller södra Afrika, I slutet 'av augusti för- svinner de sista, tornsvalorna från landet. Och i slutet av maj nästa år kommer de tillbaka — och då är det Sommar på nytt. Tore- Leth. apparat, med vars hjälp, han. "bevarar vår folkviseskalt. lekt och sångsätt enligt gammal sed. "Vokala tvåtons- och tvåtakts- mönster, liksom tretons- och tre- taktsmönster är' förebilder till de första vagg-, vall: och barnvisor- na. Vaggviselull är kortstrofiga, melodiburna, ordvisor, små dik- ter för barn .på en suggererande melodi. , Många rim. och ramsor ur den folkliga barnviseskatten har blivit bevarade och samlade i utgåvor 'som fått stor. spridning (Gamby:. Skatan satt på talle- kvist, Brodin:., Svenska. rim och ramsor).. När. . artikelförfattaren för cirka 10. år . sedan -frågade Ingmar-Bengtsson, professor i mu- sikhistoria i. Uppsala, :vart melo- dierna -till de många. originella ramsorna. vi..äger', tagit. vägen, medgav - han att.. här fanns. en lucka” i vår förskning. "Under .ti- den har. det, hänt. en del på den genuina ' svenska .barnvisans om- råde; Ej minst i” Turessons.-böc- | ker finns: det ett rikt "och omväx- lande” 'mäterial, ” "vars: existens "vi Kanske. anade men inte visste” nå- göt bestämt om, Sveribkt visarkiv borde med det snaraste. registrera .alla de. melodivarianter "Turesson "hittat för let "vetenskapligt: . Redan i första delen & av Pvärm- ländska'. kulturtraditioner” pekade Turesson på. vall- och. vaggvisor- nas ;släktskap och deras ursprung det, urgamla - sångsättet lull, I ärde' bandet. förtydligas. derina utveckling. "Vid " genomläsningen av en del ramsor" får man eh stark förnimmelse. av att det är uttryck ; för! "något .-som har att göra med tr oll, skogsrån och and- ra. onda makter. Under naturma- gins”. dagar; trodde. man allmänt | att' demoner av olika slag härska- de i' skog: och ' betesmark, Vilda vatt musikforskarna |. :framideles kan; ;beärbetatinateria- : President Nasser har gjort en försvarspakt med kung Hussein, en potentat som annars inte går säker i det egyptiska livsrum- met. Kammen växer, på härska- ren i Kairo. Man kan, inte undra på. det, de som skulle hälla ho- nom I schack räcker. honom skän- ker. 0 os : . Handelstidningen,” ova Statsminister Jens Otto Krag har meddelat den danska repre- sentanten 'för Russell-rådet. att den danska regeringen hyser upp- fattningen ' att ' Russell-tribunalen inte främjar en fredlig lösning av konflikten. :i. Vietnam. , Den danska regeringen. har dessutom för avsikt7att utnyttja de lagli- ga möjligheter den finner ända- målsenliga för att hindra tribu- nalen. att hålla nästa session i Danmark; Från danskt. tribunal häll har hävdats att statsminister Krags besked /”är pinsamt och en smula okamratligt "mot vårt svenska ' broderfolk”, Onekligen kan det danska' avvisandet av tri- bunalen . för den svenska rege- ringen: te” sig som både pinsamt och okamratligt,' eftersom . det ökar 'risken för att tribunalarran- görerna ännu en gång söker sig till Sverige... . io " Sydsvenska Dagbladet, Talet om överproduktion inom jordbruket ” och ' nödvändigheten att komma ned till. 80' procents självförsörjning har. skjutits sön- der vid det här laget. Sédan vår interna: debatt började "har. myc- ket hänt ' internationellt: Andra länder börjar öka sin produktion med. sikte på att lätta. livsmedels- bristen: i världen, Vär egen be- folkning kan” beräknas hå ökat med en miljon frampå : 1980-talet och fedan "detta sänker; vid "pägå- ende nedläggningstakt: vår. procen- tuella "självförsörjning, Problemen nar framtid gälla 'åter- bruk åv igenlagd jord. "Bohusläningen. 1. att industrin som -har t ta. härd konkur- reng på dsmarknaden, r isyn- nerligen känslig för . fel. och: för- summelser i' den: ekonomiska pot litiken. "Sådana ” ” påverkar: både kosthader” och Kapitalförsörjning. Sysselsättningen. nu och fram: rége- . Sanningen är tiden . är. ; beroende av att En tredubbling av u-hjälpen 'på fem år tänker utrikesministern vinna :sina "partivänner för. Man kan' tydligen vänta sig nya tag sedan han fått hand om biständs- frågan, Han "skall inte behöva” vänta förgäves på politiskt stöd från andra kvarter. Men nog är det en konstig regering vi har. . Ingenting hade hindrat den från att redan tidigare ha. visat. den rätta energin i. denna angelägna sak. Ingenting annat än «att'den . saknar förmågan att fungera som en samtänkt 'enhet. 'Statsrådens varierande auktoritet, får ersätta regeringens. Det blir en sinka: dus vilka frågor som drivs. med: kraft och vilka som försummas: Felet” ligger hos ordföranden - = hr Erlander, ' 2 " Eskilstuna: Kurlren, Jag är ingen vän av höga tal. lar snarare motståndare. Tand det för ett litet land som Sverige ej. går att leva vidare med Nuva- rande öppna . gränser«och , prak-' tiskt taget fri import. och' att" samtidigt hå det' högsta kostnads: ' läget i världen. Det mäste. leda. till företagsnedläggelser och. ar- betslöshet. och så” ssmåningom . re- ”Jevnadsståndard sultera I lägre relativt sett.. sea Bruksdisponent. "Jund i Sunt Förnuft. "De "Juridiska 'problém som” 'sam- manhänger med rätten till. pri genomdriva de skyddsregler m nn kan: komma: fram till”. otvivelak- tigt också, mycket" "stora, ' problemen: löses. skyndsamt;: » Det. står på Spel” =. civiliserat. ”sa värr : bli. det godas ligger: ätskilligt I i. hans ner sina; högt: både, "byggnader och. 7 pbildnin djur och rövare var/' andra faro- moment, :Lullens funktion var att + blidka och" söva onda" andar ' och j förhindra "dessa att:ödelägga" bo-!där " I en visa: som ”Tolv män 1 sko-"en: gen” sikeng” funktiorsbunrdna :karak- mosfär. ns + En fräga.. som Turesson inte går närmare in på är, hur det kommer sig att vissa harnviseme- polskor. | dialektforskning och| lodier tenderar. isatt bli Musikalisk en systematisk kartläggning av vår mest nationella. dans (80 pro-! cent av alla äldre insamlade. l1å-', tar: är. polskor) kommer kanske "gar.och tak med målningar, till skriftlärde . ansåg- 2 sig redan, : att bekräfta tesen att: polskan funnits i Sverige längt innan den fick : namnet efter den på 1600- talet importerade upplever: «man starkt säter- I "dess speciella / förg” och at-1— i rån : de centrala : omraden. ” vecklinge tyvärr ' bl i å . OText:” Luk. 14: 16—24, I Viborgs domkyrka på Jylland |I'har def store danske konstnären :ett.gästabud: "Joakim Skovgaard smyckat väg- 'vilka "han hämtat motivet. ur; bi. beln.' En av' de ' mest uppseende" I väckande målningarna och" den Mmodedansen . SOM- man; sent eller aldrig glöm-- från Polen, Man behöver bara ta Mer, då man en gäng sett den,” en vispolska som ”Lilla gubben- är den stora väggmålningen fram- uppå tallebacken” från Älvdalen ; Me i koret, som . föreställer det (inspelad på den” ovan nämnda stora gästabudet. LP-skivan). för att förstå att det Man ser där mannen, som köpt i därför bland den av högreståndskulturen "ett jordagods och som och utländska” förebilder (”Folie' framförde - sin. ursäkt till. tjäna- d'. Espagne”!) ” påverkade musiken” finns en äkta svensk ton i de av säterkulturen präg- lade delarna av värt land, . .Herbert Connor. . é Det gäller oss alla. Cancer kan och måste bekämp Riksinsamlingen mot cancer Postgiro/Bankgiro » 901951 Riksföreningen mot cancer . ”folk-! !ren, då denne bjöd honom till "gästabudet, Han sade' sig ej ha tid att komma, ty han skulle gå och bese sin egendom, Man ser mannen som köpt fem par oxar gå och plöja, Han sade också ”nej tack” till inbjudningen. Han var så upptagen av sitt arbete, att han ej kunde komma. Och slut- ligen ser man den' unge man, som nyss gift sig, han hade ingen lust att slita sig" från 'sin brud och gå på gästabud, Man kan på ett annat ställe se tjänare ute på vägar och stl gar, där de hejdar förbigående och inbjuder dem att följa med till det stora gästabudet. Och allra överst på den "jättestora målningen ser man mannen, som bjudit till gästabud. Han ser ut som Jesus och på trapporna kom- mer halta och krymplingar av olika slag, som vandrar upp mot mannen med den utsträckta; öpp- na famnen. "När: Jesus, vår Frälsare, vand- rade fram genom Galileens' soliga bygder och talade till folkskaror- na, så talade han om Guds rike och sade: ”Guds rike är. nära”. Han liknade vid detta tillfälle Guds rike vid ett. gästabud. Det var till. viljan hos människorna han riktade sig, En ny vilja, Vil. KO rn nn RUNENForTErenbLnnnn Och a att så en ny god förde han: med, at ecVi. vet; hur : fariseetna så : att säga vara. På gästabud... De vil- "le icke "låta sig frälsas' Jesus. Men "många publikan ”fättiga, utstötta, till sisten rövare, lyss- ” nade till hang Närnander” "manan- "de, väckande -eller - inbjudande ord, De ville till paradiset, : Om vi nu kläderv'av målning- ens gestalter" deras--:kläder och "Istället - tänker 'oss . dem .i våra ” kläder,. då blir. liknelsen: dagsal- tuell för oss. Än i dag kallar oss kyrkklockorna = till gudstjänst. Kommer du? än i dag när- oss Guds ord i någon form. . Lyssnar du och tager det åt. dig? äÄn”1 dag ' dukas nattvardsbordet för dig. Går du fram och böjer knä vid Herreng altare? ' både ' gudstjänst och: nattvard. Men det - kunde ' vara” fler. Vad gör de alla? Äter de frukost? Far på en utfärd? Ser om sommarstu. gan? ”Tvättar bilen? En och" an- nan är kanske nygift. Frukosten, utfärden, sommarstugan, bilen, den NE Fustrun, blir . ursäkten är de u Guds sike. judes till. ästabud sd Det är viljan at; komm: brister. Det är en tj somma som Är då det eviga livet, själens frälsning, så litet att fråga efter. Gud stärke allag vär vilja att : « komma till göstabudet, Kallelsen dit når OSS ofta. - tl Gud give jag vore” och alla” méd - mig, bland himmelens» tetla. ade ' skata) ' Gud fage Oss nådigt 1 höjden till att 085 ifrån domen "bevara Säll d rike om har rum, i Guds jan till det rätta, ' till det goda. AX Visst kommer det mänga tll |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.