LAHOLMS TIDNING Ny —= = LT - Måndagen den 5 juni 1967 IT = Nervkriget i 1 Mellersta Östern Nervkriget i Mellersta östern "fortsätter intensivt mellan Israel å ena sidan och president Nas- ser och hans allierade å den and- ra. Men stormakternas ovilja till krig. har hittills förmått hindra " en.. --våldsam-. -. urladdning. - Den ” panarabiska propagandans krav på Israels utplånande bör emellertid nien men också t till Egypten. Des- sa -palestina-araber utgör Israels hätskaste fiender, vilket är för- ståeligt med hänsyn till der ; ö. lust av hem och existens! ter.; Under 1950-talets första - hälft förekom ideligen anfall in på is-.; raeliskt territorium av terroristor- . . inte fattas så bok ligt. att det "skulle: vara fråga om att utrota" judarna i Israel, utan snarare att' upplösa staten Israel, I dess stäl- le vill man skapa er arabisk ståt . i Palestina, där judarnay'. om" de vill stanna, kvar, blir' en mino- ritet underställd arabernas regim. . Självklart kommer Israels: parla- ment och regering äldrig:att ac- ceptera . en sådan lösning, Drivs dessa' oförenliga ståndpunkter till sin spets,: återstår ingenting an-=.' nat än väpnad konflikt, där pa- rollen. för judarna 'måste bli: 'Seg- ; rael och Egypten för att. förhind ra eller åter bli hemlösa. - Staten Israels uppkomst är en av de märkligaste politiska före- tceelserna i modern tid. Dess ur- sprung leder tillbaka till den s k' zionistiska rörelsen 1800-talet, vilken satte som mål att återföra de kring hela jord- klotet spridda judarna till deras hemland Palestina och där. åter- upprätta den judiska staten, Pa- lestina hade vid denna tid över- de arabisk k och lydd€ under den turkiska staten. Under det första världskriget för- lorade Turkiet” Palestina, "= till” engelsmännen, som sedan förval- , tade landet som mandat under ' Nationernas förbund. Fram till andra världskriget förekom - en kraftig invandring äv judar - till Palestina och'.efter: det andra" > världskrigets slut ökade! denna in- vandring i ett mycket hastigare för den uvga israeliska staten 1948, i tempo än vad. England ansåg lämpligt. Försök att hejda invand- ringen misslyckades ' i .stort sett.. De fruktansvärda judeförföljelser- na under andra. världskriget gav judärna, en betydande: -goodwill" I världsopinioneny man ansåg det: rättvist att judårna skulle få: ett eget hem i Palestina. ' Rédan 1917 håde England genom 'den 's'k Balfourdeklarationen:':-"principiellt ' ”tillerkänt judarna denna rätt. tionernas församling" att Palestina. skulle delas i en', judisk och "en arabisk stat, då' Englands mandat ; över, landet följande år. utgick. Då engelsmännen : tågade” ut: ur - Egypten. 1948 beslöt 'Palestinas - arabiska" ”grannstater' att gemen='. samt anfalla dén' judiska delen :' "av :'Palestina,-' Anfallet resulterade ; emellertid i ett snöpligt nederlag : "för de illa utrustade och illa led- . -'da ' arabiska ' styrkorna. Den 'is- , ”raeliska armén lade beslag på he-"' la Palestina väster om Jordan=: floden, Genom FN:s' förmedling ingicks. vapenstillestånd och dess bestämmelser reglerar alltjämt i, folkrättslig mening förhållandet mellan Israel och dess arabiska grannar, Någon fred har. aldri; slutits, Under kriget 1948 fördrev: i slutet på : ” vapen. ; Israel utmålas : nu: Ar” 1947 bestutade' Förenta na= : flykt, huvudsakligen till Jorda= ae i främst Egypten, För att stoppa” dessa angrep Israel i maskopi med | "England' och Frankrike på hösten 1956 Egypten och-vann en snabb eger över. detta lands styrkor i: ”Sinaiöknen. Genom ingripande a Förenta Staterna och Sovjetunio-; nen upphävdes fientligheterna i "området : och - FN " erhöll : genom i initiativ av' sin dåvarande" gene q rälsekreterare Daz Hammarskjöld : i uppdrag” att organisera 'er. vakt- hållning vid gränsen mellan 'Is-. : ra nya gränsintermezzon och: bi : da en :skiljemur m illan | Israels” "och Egyptens: militära styrkor. . Denna s k fredsbevarande styrka, har fungerat ända. tills. nu, då den . på Egyptens begäran drogs tillbaka, Vi är tilibaka. till läget innan det israetiska -"preventivkri-" : pet 1956. Det allra farligaste med återställande av detta' läge "är " Egyptens beslut att återigen bloc- kera Akabaviken, i vars innersta del. den: israeliska '. hamnstaden ' Eilat. ligger. Över denna "hamn ' går . praktiskt taget hela "Israels ' oljeimport och dess export av vå- | ror till Asien och Afrika; - Problemen : i : Mellersta östern kompliceras. ytterligare därigenom ' - att området. dragits in i de' båda supermakterna Sovjetunionen och” Förenta. Staternas : intressesfärer.” . Sovjetunionen. tog -deciderat parti vilken 'då i den ryska propagan+' dan förklarades vara ett ' bålverk.: för demokrätien'.i denna: del av världen. Ryssarna fann emellertid” snart att deras« satsning på" Israel" inte gav utdelning: på dera: van "att v "terna; speciellt : Egypten och. Syr” 'fien, som upprustats. med ' ryska rysk Propaganda” "som den amerikanska, | . imperialismens lakej. Förenta, Sta-, terna har givit' Israel” halvhjärtat” politiskt stöd. men . levererat: va-, "pen i stor. omfattning” till; landet ] för attv söka bevara: en.: : militär maktbalans mellan Israel och dess grannstater. , Förenta" Staterna är också.” Jeverantör av vapen; Still Jordanien och di: se . JÄTTERÖR — I dessa enorma "rörledningar pumpas vatten från Coloradofloden. : där. det — som på, ymänga. andra håll i världen — råder stor brist på färskvatten. Den 890 km långa. Tedninaen passerar. bl a över Sierra Nevada. : : . r Vatten. är livsviktigt för ' männi- skan. "Men idag finns det unge- fär en miljard människor i världen vars dricksvattenförsörjning är ett svårt problem. Flertalet av dessa li- der . av: sjukdomar som , "beror. 'på förorenat, dricksvatten,” t ex kolera och dysenteri, eller som uppstår på grund av att det inte finns vattei' till den personliga hygienen. Man räknar "med att ca 500 milj männi- skor ' årligen »drabbas':av sådana åjukdömar och ”att' minst ' tio - milj —'hälften 'av dessa spädbarn +— får sätta. livet tilll Miljontals människor lider av undernäring" och svält på grund? av. vattenbrist eller" därför att' det vatten -som finns inte 'an- am rikanska regeringen inbjödit til en" konferens söm "just nu" pågår "i Washington med 3, 3.200 deltagare från konferensen; om (vatten. för fred) Ett "studium: av: den politiska utvecklingen. i Mellersta Östern under de senaste -decennierna ger”; en skrämmande bild av. våldsam . arabisk nationalism, en inte mind- re: våldsam israelisk. självhävdel- ' : se, splittring; och misstänksamhet ” mellan ' arabstaterna, inbördes, en "| » ohöljd 3. : världsmaktscynism' + och - | oförmåga hos FN att gripa sig an - med - försök -att sanera den. kro: : niska 'krishärden i. Medelhavets ' innersta hörn, Det är ur denna atmosfär den nuvarande. kritiska situationen växt fram. . LÄNSSTYRELSEUTREDN GEN ' mottas på många håll. i'lan- det med oro, lindrigt sagt, 'skri- "ver Jordbrukarnäs Fö. reningsblad: . "Ju längre bort från residens- 3 entet hemställt. att organisalio- ne skall beredas plats i utred- ningen. ' "Riksförbundet. : under- ryser den vikt som måste. till- > hat= blivit on staden man kommer, desto lät- tare är det att komma i skym- undan, Erfarenheten har lärt att en bra landshövding kan ut. rätta - mycket till fromma för : sitt län, men blir avstånden allt- för stora vill det mycket till att hålla den kontinuerliga kontakt . med folk och bygder som är önskvärd, , Visser] "ligen föreslår . länsför- valtningsutredningen samtidigt all de viktigaste besluten skall . fattas av en verksstyrelse:- >. Ätgärden kan tolkas som en strävan att åstadkomma ett slags länsdemokrati, men för att den- na inte skall förfela. sitt syfte bör nog inte fögderiet bli större län att det kan överblickas. Frå- gan är väl också om inte det blev ' som bäddat för rivalitet mellan landstingen och länsstyrelserna. Ur lantbrukets synpunkt' lär det nog komma att bedömas som allvarligt att andra organ, sär- skilt lantbruksnämnderna, tosde få anpassas till de nya länen, Även föreningsrörelsen som häl- ler på med omvandling Inom . branscherna påverkas givetvis i sin reglonindelning av länsindel- Niirigen, ' Såkert är inte att den skisse- rade indelningen av länen övnr- allt blir genomförd på föreslaget Fått.” > NEDSKRÄPNINGEN . Kiksförbundet Landsbygdens Folk; REF, ser med tillfredsst:l- lelee att den utredning av frå- gor rörande användningen av engångsförpackningar och ned- skräpning i naturen som 1966 ärs riksdag begärde nu har till- satts, skriver RLF-tidning- en . Med hänsyn till den stora be- tvdelse dessa problem har för jordbrukarna har RLF genom en skrivelse till -socialdeparte- sanitär olägenhet med 'betydan- de ekonomiska” verkningar trän iJorabrukssynpunkt. På många håll 1 låndet”hår denna form”av nedskräpning en" sådan omfatt- ning'att' åkerjorden utefter" vä- , garna inte kan brukas och skö: das utan att engångsglasen föist töckas'; bort, Om 'så inte sker uppstår ofelbart skador på den bärgade grödan som kan medfö- ra hålsorisker för människor och djur vid grödans användning. - : Med hänsyn till problemets "stora betydelse 'och angelägenhe- ten att finna en lösning inran användningen av engångsgias stabiliserats ytterligare som ett . naturligt led i varudistributis- nen föreslår. RLF att denna rel- fråga ges prioritet i utredring. |. en'och blir föremål för behand- ling ett delbetänkande; 'snarast möjligt. : vh : OLYCKLIG CIRKEL - ” Så har: då regeringen frisläppt en det av investeringsfonderna : och koniminerna får klartecken "för, mer investeringar . då det gäller” .. skolor - och sjukhus. Pyggnadsindustrin kom: menterar:" "Det är följderna av det total: stopp för bl. a. andra -kommu- nala investeringar som "den 25- procentiga "investeringsavgiften inneburit som nu ska motverkas, Ena månaden ger alltså rege- ringen rött ljus för investering. ar och ett par månader efteråt, | då :: verkningarna - märkbara, . måste de. ge grönt är med. förutseende och plane ring på högsta nivå. För att utnyttja de frisläppta finvesteringsmedlen tvingas nu en projekteringsrush "fram, Vi RN i Dessutom deltar dir Stig j vårdsforskning.: Planerna "på denna därav blir) ljus för andra. Det är inte utan | att man stilla frågar sig hur det | får alltså i dessa dagar ånya be- F Freyschuss, chef för det halvstatli- ga Institutet för! vatten- och luft- stora, internationella konferens om vattenproblemen utformades; under det. första internationella sympösiet om '. avsaltning,' av havsvatten '- i Washington i oktober 1965 och är programmet, a ET : "greppet föder det andra” ch på hur, menligt ' det inverkar på pla- neringen "och :därmed på de to: tala byggnadskostnaderna, Bygg- rögleringen som” skulle -upphöra -all sannolikhet till "följd "av. det- - ta förlängas” Vi..är åter; inneyvi den -. olyckliga” regleringscirkel som :står: konsumenterna av va- ror och tjänster dyrt... .-. "Det, är: . verkligen ; ;beklagans- summerar ' tidskriften, BOKSKOJERI Ett litet råd i al "välmening ger Värmlands Folkblad på 'ledarplats: Köp "aldrig böc- ker. på . avbetalning av kringre- :sande dörrknackare! Det kan bli dyra "böcker, en källa till bedrö- "velse i stället "för en' källa till "glädje och fortsätter: . ..-:Runt om I-landet finns det sä- kert , tusentals. människor: som kan styrka sanningsenligheten i det påståendet. De skriver aldrig mer sina namn. under avbetal- telsebrev, säger att han sällan eller aldrig' håller vad han lovar. liga syften.” Man skall akta' sig för att ge- ”neralisera.”Det finns' naturligtvis hederliga bokförsäljare som går omkring i stugorna och försöker förmå folk. ått skriva under kon- » trakt. Men” vill man vara på den säkra sidan är det nog bäst att de myndigheer börjar. intressera väger åtgärder till allmänhetens skydd, vis på hur: det ena statliga - in " gjort, ' möss Sond befolkning & år 2000 att: | vara'séx, miljarder. -Behovetav vat- I ni ; |. ten -kommer , inte; att. kunna: . vecklingen. att. bi trakta 'som ett första steg i "det a nerikanska ” "Water for Peace”- Egentligen finns” dö en enorm vid.årets'slut, mäste också med: ningskontrakt.som gäller böcker, | "inte om säljaren är en kringre- |" sande herre med .väloljat mun- -läder NAN. erfarenhet, massor av domstolsutslag, trassel: och ho- Alltför: ofta är han ute i bedräg- na kompromissen om gemensam val- dag. Samtliga motionärer vänder sig is bestämda ordalag mot det förslag "som grundlagsberedning- aldrig" "köpa: böcker på det sät- "tet, ens -Detta :. skoj -. med 'avbetalade böcker har hållit på i åratal och . är av betydande omfattning. Hur länge skall det fortsätta? är det inte på tiden att våra lagstiftan-- sig för vad som sker och över- Avbetalningskontrakten borde vara så, utformade, det skulle 'vara "lag på det, att inte. bara folk med juridisk utbildning kan "förstå ' innebörden av dem. Det är: hög: tid "att någonting blir Vatten viktivaste världstråvan? till” södra Californien ' mängd vatten 'på jorden som .män- niskan kan förfoga över. Men na-. turen är så nyckfull i sin fördel- ning av detta" vatten och 'männi- skan är ofta så oförmögen "att ut- nyttja det på rätt sätt att brist på: vatten" alltid varit” ett stort "och svårlöst problem i många områden, | Med den tekniska utveckling som skett under de :'senaste. århund- radena synes det paradoxalt att vat- tenförsörjningen > skall . förbli. ett överhängande problem, men ' så är: faktiskt ' fallet, ” och" svårigheterna ökar å år från år. : "Vår" jord bebos: idag av ca He iljarder människor "och ';' folk- fredsställas enbart genom; att'f tillgångarna "måste flerfaldigas. att hålla jämna fade” ekono: 7 Konferensen Wastinglon; und= viker : satt "skapa. förväntningar "om Da & lös- Den. syfår största”. -antalet- människor med till- räckligt mycket vatten - till lägsta möjliga pris.” ” : ee MIRAKELFIBRER” . z > GERF ÄRSKVATTEK I anslutning fll konferensen. sas i ett "Washingtori-Kotell en stor utställning i av folika slag "av vat- tenutrustning. 'Sextio industrikon= cerner och. 12 KHationer . "ställer ut på de 7440 kvaädratmetrarna; Där. vi- sas modeller av. avsältriingsverk och. kloakanläggningar samt exempel på vattenmätare, brunnsborrar,' rör d- ningar och mycket annat..: Bland de intressantaste ”inslägen på. utställningen märks en apparat där man med hjälp” av fibrer om-” vandlar bräckvatten till färskvatten eller renar förorenat vatten. Appa- raten bygger på den' omvända os- motiska processen, .d v.s naturens' eget sätt att släppa lösta. ämnen igenom. cellmembraner : för att ge näring åt vävnader, fast alltså i om- vänd riktning. Experimentmodellen består av. ett litet metallrör inne- hållande 20 milj små syntetiska fib- fer — vart och ett utgörande ett ihåligt rör med mindre diameter. än ett hårstrå. Förorenat vatten pressas in i röret och kommer ut i andra ändan i form av rent färsk: vatten, Föroreningar och salt stan- gar utanför fibrerna och tvingas ut en annan väg, Forskare vid : Dupont Company, YT (AN - tensjuk jord. På 'andra håll lider . "det, måste. kombineras. på" ett ; väl som utvecklat apparaten, omtalar att den” fullskaleprototyp som är under byggnad kan producera ca 28.500 liter färskvatten per dag. Den fir 3.5 meter lång och tre decimeter i; diameter. Denna sk, permeator uppges bli avsevärt billigare i drift än nuvarande konventionella och atomdrivna avsaltningsverk:' Dana FÖR LITET ELLER FÖR MY! CKET På många håll i världen har. man problem med för. mycket vatten — 1 form: av" översvämningar av : vat- man brist på vatten och svår torka uppstår som ,gör jorden ofruktbar. På flera: platser går:en' massa «+ vat- | nighet;: otillfredsställände dränering, -avvägt sätt med: 'andra viktiga fak- torer ;sorå” kart ge' tillräckligt med föda” "åt en. växande befolkning. "Washington- konferensen syftar bla till, att” diskutera: hut ;»vattenförsörj- hingsfrågorna på , bästa sätt > kan samordnas med övriga. faktorer när det gäller. att: Komma till rätta med sjukdomar, : hunger : och ”armod.: I Förenta 'Staterna' räknar! man med jatt ca 85 proc av allt vatten. som förbrukas i. landet åtgår till konst- bevattning"... A Den grekiske. experten "Constan: tinos Doxiades förutspådde vid kon- ferensen; att.'ca, 20 miljarder. män- niskor : kommer "att. -befolka jorden vid mitten av nästa århundrade och att den "totala . vattenförbrukningen då kommer att vara :15 gånger så stor 'som dagens, Han omtalade" ati människan idag använder endast 13. proc. av . allt: det vatten . som. av- dunstar: och faller ned på jorden igen och. han trodde att hon år 2050 skall kunna” tillgodogöra sig ca 20 proc, vilket skulle ge tillfredsstäl- lande försörjning för 19 miljarder människor. wi | "Internationella « utvecklingsban- kens vice . ordförande Moharied Shoaib" omtalade att omkring hälf- ten av de 12 miljarder 'dollar ban- ken: lånat 'ut till'96 länder 'under 20 år har investerats i projekt som syftar till effektiv användning av vattenresurser, Men han tillade att mycket återstår. att göra inom det internationella samarbetets ram, Det finns skäl att hoppas att den på- [gående stora konferensen i Wa- shington skall leda till nya krafttag för att trygga tillgången på. vatten. Vad: det nu gäller är att inte bara stämrha. i bäcken utan. också i ån och sedan utnyttja även 'världsha- vens vatten, som kan avsaltas i atomdrivna : reningsverk. i F rfattningsdebatt på: 'ep-stämman Fem motioner mot gemensamma val Centerstämman i Kalmar 19 och 20 juni får inte mindre än 532 motioner att behandla. Det är absolut motionsrekord för center- stämmans del. Fem .av motioner- rör författningsfrågan - och en presenterat, LG Det -är således upplagt för en omfattande författningsdebatt på stämman, Författningsmotionerna kommer från Halland, norra Kal mar, Uppland och södra Kalmar. Författningsfrågan tangeras även i.en motion från Studentförbun- det med förslag om att partiet utarbetar ett program . för ut vecklad kommunal : demokrati. Denna begäran har författnings- kompromissens negativa inverkan på den . kommunala demokratin som bakgrund, SJ:s aviserade trafikomläggning tas upp i tre motioner som med skärpa vänder sig mot nedlägg- ringen av järnvägslinjer och in- dragningen av stationer och håll- platser. Dessa motioner kommer ol än från norra. Kalmar och Sörmland och de innehåller bl. a. krav på att. 1963 års riksdagsbeslut angå- ende trafikpolitiken skall omprö- vas och sättas i relation till.de samhällsekonomiska =:konsekven- serna för” berörda områden, Dyrortsgrupperingen inneb hårresande orättvisor, vilket för- anlett motioner från centeravdel- ningarna i' Arvika och Arboga, Statstjänstemännen ' i ortsgrupp tre får nöja sig med väsentligt Jägre lön trots att det allmänna kostnadsläget inte är nämnvärt annorlunda där än i de högre grupperna. . PROGRAMREVISION. Några motionärer från Stock- holms län och Jönköping vill ha en översyn av centerpartiets pro- gram. Motionärerna vill att miljö, lokaliserings- och bebyggelsepoli- tiken skall behandlas utförligare än vad som nu är fallet. Det nu- varande partiprogrammet antogs av förbundsstämman 1959 och se- dan dess har just dessa frågor! kommit i rampljuset på ett helt annat sätt. Då partiet leder opi- nionen i dessa frågor bör det gammalmodig utrustning. och: tek j Aktuell kom mentar. Att kritisera USA gär av bara farten men inför arabstaternas hot mot Israel tycks 1 varje fall flertalet av våra vanligare pro- testerare, inte' känna något behov att göra sig hörda. Tydligen tar det emot att säga något ogillan- de om en av de mångomtalade goda och progressiva diktatorer- na, som dessutom fått stöd av hela kommunistvärlden, Kanske bryts tystnaden så små- rningom men hittills har den va- rit påfallande. Tro bara inte att allmänheten inte noterat den. Upsala Nya” Tidning. Även 'om "problemet för. jord- bruket och dess organisationer är många och svåröverskådliga är bl. a. de senaste årens orien- tering bort . från en jordbruks- bevis nog för att framtiden skall och" konsumentorienterad, Nordvästra Skånes Tidningar. - politisk isolering och :fastlåsning kunna/mötas med optimism. Jord- bruket är en. integrerad del av vårt näringsliv och några, abso- luta producent. eller konsument- synpunkter, finns egentligen inte heller; Lantbruksförbundets poli-, tik är också i hög grad samhälls- . Moderniseringen av vår författ- ning är en komplicerad och tek- niskt besvärlig fråga. Den ”parti- ella reform som nu, "föreslås har sina skönhetsfläckar, men den kommer dock -— I förutsatt ätt den tas av riksdagarna 1968 och 1969 — att innebärd "utt "vit 1970 går in i ett nytt och spännarde ske- , de i den svenska politiken, Den: skapar också. goda förutsättningar för den fortsatta författningsre- fens ställning är -den. polittekt mest brännbara, CV 3 Västevi bottens-Kuriren. Fa I ett - samhälle, -som : IöKallse- ringsmässigt är statt i så: pass kraftig - omvandling som ”det' svenska, .kan" det "vara" vanskligt, att göra en indelningskonstrukti- on som håller för framtiden. Man torde kunna räkna med att få fram ett mycket digert och de- taljerat anmärkningsmaterial, som kan vara-till god hjälp när pro-, positionen en gäng skall läggas. Det måste ske förr eller senare 'men vi skulle tro att regeringen, vilken den än blir, sonderar stäm- ningen och söker få garanti.hos : Wi gtorss' Har uppenbar stimulerats av. nysocialismen” ungdomsförburidets Program. " en-artiket ir Tiden ger han-:rådet Fatt gripa tag. 'om .nässlan och utan omsvep överväga vad man nu "inom. socialdemokråtin me: nar med en. socialistisk politik”. : Han, 'hoterar att det tidigt blev ett 1ed i "partiets taktik att inte Å onödan kalla fram. diskussion om :socialism — det gick lättare | "att få" till stånd ett; praktiskt samarbete; . med, andra grupper om man .skylde” över ideologiska motsättningar, . Skulle : det.:beho- vet vara mindre i dag? Ja, Wig- förss menar "att det är dags” att "tala mera I klarspråk därför att "tiden arbétar' för .socialistiskå lösningar — bl.'a, hänvisar han "till 'ett kärvare klimat för "väl 'färdspolitiken och till" krisfeno- ” men på arbetsmarknaden; Vi är inte övertygade om att Wigforss - ser särskilt klart 'i dessa :sam- manhang, där så mycket av gam- Ja förhoppningar: kommer med 'i hans . bedömning. Vi- tror inte heller att: han får partiet att gripa tag i nässlan, Snarare tor- "de dess ledning med djup olust bevittna de 'extraturer. som ung- domsrörelsen slagit in på i kon- kurrens med |hr :Hermanssons i parthy " f |; "Magens Nyheter) Miljöfrågorna"” tas upp även” en motion från Centerns student klubb i Lund som begär att par- tiet skall utarbeta 'ett eget miljö- politiskt "håndlingsprogram. .Par- tiet har vid upprepade tillfällen i riksdagen . begärt ' ett ” miljöpoli- tiskt. program, men den :'konser- vativa riksdagsmaijoriteten : har avslagit: detta. Därför bör partiet nu ' fullfölja sitt initiativ. på det miljöpolitiska området genom att att: få fram bättre underlag för nya riksdagsframstötar, :I en motion från Västerbotten begärs att lokaliserings- och mil- jöfrågorna skall göras till huvud- frågor inför 1968 års val, INTERNATIONELL "AKTIVITET, - - : Bland övriga motioner- märks en från Stockholms stad 'med be. gäran om att partiet skall till- sätta en internationell sekreteraré med tanke på dessa frågors öka. de betydelse. Kontakterna över gränserna : måste vidgas i fram- tiden ock: frågan om u-hjälpen få en helt annan prioritet i vårt: politiska handlande. Därför bör en särskild tjänsteman På parti eéts kansli sköta denna utåtrikta- de verksamhet. Bestämt avståndstagande från TV-reklam, vidgad företagsdemo- krati, åtgärder för att lätta låg- inkomstgruppernas problem, åt. gärder mot narkotikamissbruket, förbättrad åldringsvård och sänkt folkpensionsålder är andra mo tionskrav, En rad stadge- och organisato- riska frågor tas slutligen upp i skilda motioner liksom en begä- ran om att partiets ledning skall ägna sig mera åt Publicistisk verksamhet för att informera medlemmar och väljare, En mo- tion från Stockholm begär vida- re att medlemsorganet Politik skall göras till 14 återspeglas även 1 programmet, i en statlig beredskapsfond ' tillsätta 'en egen studiegrupp förj” mr Martin”, erkänna oppositionen" för välvillig behand- ling, ; | "Helsingborgs - Dagblad. I -Ungdomen .har inte” följt "rit ningarna. Den har inte snällt och : prydligt sorterat in sig till "jämp- ligt "antal - i de olika utbildnirigs- kanaler som står till buds, Eck- att lesiastikministern - serkännér i. z man: har misslyckats med; st) ningen.” Eftersom” ma; mått göra "de övriga. na nog. lockande” här. det "äppstätt en” ” massvandring till gymnasier- t i I oväntade problem.” Det minsta” "är universiteten, Just. hi Vefkar spär- rarna oundvikliga, Det - behövde inbetsverk 7. skall. vi ingsutredningen?, tär ich, det får den . Ett nytt: få om utl det som-fen smutskastad. men öde, som säkert kommer. at! dräb- ba- också” immigrationsstyrélsen. Det. går ' naturligtvis att letä, upp en Hel: del skäl för att skapa. :det- ta. .nya. ämbetsverk.” » Månne ; ett av "skälen är te antalet "ärhbets- öka i tak; med den: allmänna. k, standardhöjningen? Hola AN t retagaren. dorna för ett utbyggt oljeskydd bättre, att läggå ansvaret för. be- redskapen på läns: eller distrikts- nivå i stället, för Högs kommuner, surser, Det bör dessutom” skapas Ör ol Jeskadebekämpning, som kan läm- na bidrag vid de verkligt stora skadefallen.. Att . hantera, olj riskabelt, : det är. rimligt: "att de som gör det får, betala, en, risk. premie i form av en 'miljövärds- avgift till den statliga, ONeskeng fonden, SN Dagens: Nyheter; | |E IT ORD PA VÄGEN Säll är den man som icke vand- Tr i de ogudaktigas råd och icke joner Ån ak bösto väg, ej hel- sitter r. bes . (Po 11) pottare sitta Det har: alltid s je od inspiratior 'attö jäsa "den första Psalmen i Psaltaren, I den Frerspeglas deras. liv, -som lever nia Gud. Hurdant "vårt, förhål- angle till Gud. än små vara, "ser ra ee : av dat t och. röner Inflytande på te missionsbiskop v var' en "gång kt mig" gläd- dar "väntat, så pekade en tern me. Martin, a på missionären, honom, och sade: ”Att leva som äller före, att det största e någon kan; få här I Jag hål livet, vet, är att andra kan se Kristi liv ho Svensk kornets honom, .Att tända, detta andra är att 'z ga Senaps- tidning; dågars- nödvändiga tamiska "egenskaper, Guds. rike r att kunna”sprida til ala människor. i "om tär visionen, där frågan som 'statsche- S förvisso inte ”anstormningen mot : verk och 'generaldirektörer måste som ofta saknar nödvändiga; re-. som "hade undervisat ” Det är rimligt att. fördela. bör
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.