( . har 1. stort saknats: :”" LAHOLMS TIDNING ' Tisdagen. den "8 Juni "4967. "4 : ra deta FRUN hört Tisdagen de —= IT cn Riksdagens behandling” av.den framtida jordbrukspolitiken..re- sulferadeé 'i' att småbrukare" un- der 55. års ålder får ett par års andrum innan det: särsklida övergångsbidrag 'upphör. kant . slopa det särsklida små- bruksstödet med > utgången . av detta år och behålla ett: över- 'gångsbidrag ”uniäer' viss "tid ; till "dem, som fyllt 55'år, 'De som inte uppnått dennäå ålder skulle där- emot + förlora hela: detta stöd med "utgången av detta år. i Södaldemokraterna förlorade emellertid": ; omrösthinger 1 :and- ra karmirnnaren som biföll en bor- gerlig reservatjori "om. att :små- brukare. -under , 55 "år - skulle få behålla, sitt övergångsbidrag t till och med 1971. Då första kämma- ren — följde ” regeringsförslaget gick : frågan till sammanjämk- ning i , Jordbruksutskottet . som gåck en "medelvi "vilket Innebär ätt dessa: småbrukare får: över- gångsbidrag , , under 1968 : och 1969, : " - Från 'ocnierhäll hälsas denna utgång . med , ".tillfredsställelse även om man; givetvis 1. enlig- het "ned sina” förslag " och” yr- kanden helst sett' att. stödet ut- gatt ä för. (ären 1970 "och. oskrider att jordbrus nalisering måste ; ör den för övrigt av eger kraft oavsett .vad:-riks- dagen har för uppfattning där- - om, » Medelåldern ä 'skottgluggen od; "den jordbruk politiska: "debatten," Efter, decei nier, av” -uppoffrände , fölkhushället ovärderligt bete. får de höra att de på något sätt "blivit: till "hinder: för.” rut] vecklihgeri, Det är: ningar som avspeglas | princip- . beslutet. vid dess' praktiska till-, lämpning skall kunna överbryg- gas till fromma för jordbruket, Ur jordbrukets synpunkt ' är beslutet på? "bäde gott och ont: Det. är dock än ör tidigt att göra en" allmän "bedömning av. vad det I praktiken kommer att innebära. Så mycket blir be- roende, av 1 vilken anda. riks- dagsbeslutet tolkas och 1 vad "mån jordbrukspolitiken liksom «under det förflutna året kom- mer att användas som slagträ 1 den ''Inrikespolltiska debatten, | där rallarsvingarna lätt riktas mot en näring med krympande befolkningsunderlag. Vintern 1968/69 . kommer att ske över- läggningar om prispolitiken , för tiden från 1 juli 1969. ” Då om inte förr lär det "bil uppenbart, varthän de styrande siktar med de Jordbrukspolltis- ka riktlinjer "statsmakterna ' nu fastställt, "EFTER DET SENSATIONELLA KOMMUNALVALET 1 höstas spåddes en vårriksdag med sällsynt hårda tag, skriver Bohusläningen 1 en kom- mentar' till deh avslutade riks- dagssessionen, Men de hårda ta- .gen.och de nya djärva greppen lt : Socialdemokraterna . föreföll " stridslystna och drog igång en debatt på högvarv, Det förefal- » ler som om luften gått ur propa- " gandaapparaten och bortsett från statsbanken har de nya djärva greppen. lyst med sin frånvaro. Regeringen "har: kryssat. med ostadig kurs. och tvingats till kompromisser på åtskilliga punkter. A andra sidan har inte heller den demokratiska .opposi- tionen som ' helhet funnit den säkra kurs som -höstens förliga vindar borde gett den, ” Mittensamarbetet har visserli- gen fungerat utomordentligt väl, men högern har. gång på gång visat att den vill gå egna vägar och :. markera särståndpunkter som det Inte finns. plats för om den. vill medverka i ett kom- n 6 juni 1967 — Småbrukarna får andrum Jord- bruksministern och. jordbruksut- skottets "mäjöritet villé som be- ”och” för ; omänsklig |; : Saratiigt vill vi: uttalå” den - förhoppningen att, 'de ”motsätt- |: IT = ar ' H ö ”ratlonaliseringsexperter” "utfär. dat utan aått ta . några Hänsyn till att det ändå är levande män. niskor ' man ' talar "om! Det är därtill människor som gjort ån arbetsinsats i "produktionen ' som knappast här sin "motsvarighet på nägra andra områden' i'sam: hället, = 0 avel En :' småbrukare som är I äl - dein "50-55" är har 'idag inte stora möjliggheter. att byta;yr- -ke. Arbetsmarknaden präglas"av |: friställningar' och ” omställningar och, vi får "med jämna mellan" "rum, rapporter or hur, svårt det är "för: den till åre! -betskraften att skaffa nya jobb. Mot den "bakgrunden" är det' cy: niskt, att. som jordbruksminis- tern deklårera: "de, har ju” "sedan en tid känt till att småbruks- stödet skullé'försvinnä och haft -tid på sig 'att klara omställning- en. Därför är det inte motiverat med». något särskilt.” sövSrgängs "bidrag "till" denna. grupp”. « v Men denna” motivering, ville "jordbruksministern - utan barmhärtighet; slopa det särskil- da småbruksstödet och ställa al la småbrukare under 55 år utan, stöd: med "några" månaders » Varb ; sel. + Följden hade blivit” "sänkt . standard :för- en grupp som, re- dan hör till de sämst ställda. ka solidariteten när, det: ga om - minoriteter ev som". längre : väger så tungt; vid, val Nu, blev, det Inte rikligt = Genom: satt riksdagens landra ljde .centerrtis: linje a en: anställ tanför FN klart för sig; "men kl larheten har ”inte” nått” sriksaägens social F Bg: deltidsjordbruket, borde främjas ”En sockerbagare. när bor i.sta- den..;””— ja, gör han verkligen | ri det? Eller. är det rentav" så, att den välbekanta barnvisan är. på väg” att; bli : blott och bart en saga? På sakkunnigt håll befarar man en "sådan utveckling, Medelåldern "bland bagarna är 'i dag '44' år, bland 'konditorerna 39 år — bland de, högsta 'medelå!drar någon yr- keskategori över huvud taget kän uppvisa,.- Och det värsta är att s f håller på att försvinna. storbagerierna, de industriellt or- ganiserade, har stora bekymmer med nyrekryteringen bland da- gens ungdom. :' För trots att ba- garyrket är ett fint, traditions- mättat "hantverk med många -po- Bagaryrket snart en saga med det' tina fina småbrödsbage-la sättet; nämligen : att intresse: iet runt nästa gathörn -— som Också itiva egenskaper” —. rent, fritt rärr stress, ett. yrke med måttlig konkurrens och osedvanligt stora möjligheter för den skicklige att ra till ökat intresse för detta medelåldern. visar 'en” jämn. och relativt brant stigande tendens. Fr exempelvig ; Stockholm. och Göteborg ' är inte mindre än 25 procent av. bagarna över '62 är och :samma ogynnsammä 'ålders- h [göra sig gällande, bli sin egen, göra sig en, ”förtjänstfull” fram- tid. — ja,.trots alla dessa förde- lar är det ett relativt fåtal ung- domar som söker sig in ft yrket. KRAFTTAG BEHÖVS FöR Så verkar' den socialdemokratis-. . J : Bruk; om deltidssysselsätt: ng I; | ala SOaNopiag m. Er e, | kvinnor, fördelning : kan I stort sett också noteras: inom" ländets övriga" stor- NYREKRYTERINGEN stadsområden. Rekryteringen till bageri. och ""Det> är” inte ”bara' barndomens konditorinäringen sker fortfaran- römantiske -sockerbagare — -han de i huvudsak på det traditionel- nå; en. omsättning, : om att. kompen: na samt undantagspriser, provisio. skälen. till att detaljhandelsföreta ner och rabatter är de vanligaste N AN Prisunde :bud säkraste vägen. FF konkurs för handlanden. | överdrivet. prisunderbud "gent gare gör konkurs. Detta ' framgår emot” konkurrenter 1. förhoppning | av en tysk. undersökning, refere- som ar. marginaleftergifter- rad 1 tidningen Köpmannen, som tror ätt uppgifterna iv stort sett - lär tillämpliga även” på svenska förhållanden. - Undersökningen omfattade ett KOR Kvinnomajoritet - sig ut Kirun « Ochs stor: världens —:största stad, städer: är nämligen: ten”: främyränr norpas; "stad or. 17 : 'kvinnor per: tusental mä 'kvinnokönet Uppgår överskott.” i' "Lun; z ö TOD 256, Stockholtir 1136; Borås, 124" och 1: Hälsingborg. till”109., Mätt; . absoluta” tal utgör. kyinnornas' "Stockholm 4 40. 315, :' 06,. Boräs 4.05 oc dznersbo TE, örebro, "Upp. 1. jämn. Den; staden. älltså: mo? 1 000" m 132 ' städer ; är. männen tet.” detta fallet " i" Västerås. + Skel ödertälje, Trollhättan, 7: sj Karlskoga; Luleå och :Trelleborg! k a | Av rikets: stadsbefölkning. om 2.321.314 att:det i städerna: kan. räknas :genomsnitt- ligt' 1.052. kvinnor " på: "varje. -tu- 4.527.545". personer: : är." | kvinnor,« vilket.- innel sental 'män,. | : "På" Tandsbygden | fäder: ju: dan ” änge "flerstädes" se främst. genom . statligt kredit överger "sti företag öch ställer I sig i närmaste stads "bostadskö medan buskarna Växer över hans . åkrar och förändrar kul- : turlandskapet, Tou (EN SAK KAN MAN DEFINI- ; "; TIVT SÄGA 0 I DE HÖGA LÖNERNA. VN — det .kan inte finnas Någon arbetsuppgift som - -mötiverar en lön på. 300.000: kronor om ' "äre, a säger. LO- ordföranden "Arne a jer ten intervju i tidningen Vi. Han tillägger: JÄndå finns det en hel del sådana! inkomster och man kan bara vara glad över att vi här det progressiva "skat: tesystemiet. Det jämnar: ju,ut. en del i alla fall. Norrköpings Tidningar: kommenterar: + . Hr Geijer kastar sig här in I ett .cirkelresonemang, som låter ganska bestickande, Det är inte första gången de, verkligt höga lönerna debatteras; Det är emel- lertid på det sättet löneläget på toppnivån skruvats upp till följd !- av vår höga skattenivå ocn vår progressivitet: Om exempelvis en chefstjänsteman skall lockas' att 1 -hundra städer "Hugades" » "giftermålskandidater e | bör: nog » inte i första hand. söka MH äktenskapsmärknaden i en om . det är, rikets som hela Skåne och halva Blekinge. tillsammans. Inte heller 'FOxelösund - att. rekommendera sammanhanget. : I” dessa . båda i”kvinnobris- alla" störst. : Statistiska : Cen: d. framför : allt. för Det". finns Bland - våra. 30 största 'städer. Ihar,- nästan jämn" kö spast föreligga någor kvinnoöver- tydligen. att- 'geltidsjordbrukaren ! skott: allsy Sverige tillhör. hämli- : gen. 'de få” "länder, i” åv sin befolkning,.dett; "med 1.004 kvinnor. per; 1.000 "män. Utveck: lingen: hog, oss har sedan länge gått. emot den. idealiska » könspro- betydande antal företag av skilda kategorier, storlekar: och belägen- het. 28 procent befanng ha gjort konkurs: på :-grund av de ovan. nämnda orsakerna;-för. 22 procent var det i stället otillräckligt drift- kapital, som' dessutom i flertalet fall blev ytterligare otillräckligt genom: atttas i. anspråk för: fri- kostiga avbetalningsvillkor; : kre- ditgivning.: med bristfällig .”kon- troll eller ingen” kohtroll alls av kundernas betalningsförmåga samt i vissa fall också en i. förhållande till" kapitalresurserna alltför dyr reklam: som gjorde att. man ham- nade i. utförsbacken, ' - 20. procent-av. konkurserna kun- de : skyllas ”på - otillräcklig . 'fack- utbildning - eller ”praktisk:, yrkes- 'erfarenhet,":som i alltför :stor. ut- sortiment.-""Vidare "oförmåga . att följa. marknadsläget och tillvårata | marknadens; chanser; - ofullständig "Ibokföring ioch . statistik "som: inte orde. det; möjligt: att' kontrollera örelseng utveckling, felkalkyle- «samt. upptagandet av för stor .och dyr 'kredit.! ..de undersökta konkursfallen:: ar'- orsaken ' dålig ;'personalledning” « och» bristfällig ;ledarförmåga med bl. a: dessa följ- "der: mindrd på öplitliga. .medarbe- tare,” felaktig Placering. "av. fölk, "I'oöverlagda jätgä der i personalbe- ' 1:18 procent ofta. förekommande frånvaro av: chefen utan att kva- illa ä p lificerad? ersättare" satts: in, äge, för små ar. kund. eller för- ör» 12" procent ker som övermäktig konkurrens, förändringar , I + ; Kopjunkturerna och: personliga . bekymmer. : "”Köpmannen”.. anmärker att en svensk "statistik 'över : konkursor- saker nog skulle: ha: kommit till- betydligt mer än +12 procent för övermäktig” konkurrens och -Nik- nande orsaker. Även hos oss skul le iman emellertid" säkert sfinha att anledningen. alltför : ofta ' är lättsinnigt umgänge med kalky- lerna och prissättningen,” 1' otill- räckligt' kapital och: 1 bristande sakkunskap.” - betydaride | « et SA kvinnounderskott. Vid en jämn sas ÅA a stöd. Socialdemokraterna; sade. nej fördelning ' "av," kvinnor 'i. städer "och därvid blev det; De föredrar t Och på landsbygd skulle det knäp- av landets yrkes. och verkstads- 'skolor finng — som tidigare an-|' sträckning förde.rmed sig för' stor] >> rlagerhållning eller: felaktigt: lager- | förbättrade ring,. överdrivet högt -privatkonto|..,: portionen. 8 drömmarra 'om. act ge: Cagspressuppglift N nyå, hélstatliga banken, en hemlig” lön — dock ke un der | :DE:SKYDDADE VERK: . lorna bedriver. ibland en för. säljningsverksamhet, ” tidningen Företagaren:, -- kopierat olika företags produk. ter och sedan » det andra bli ointressant-?ör ; dan i-gång varande företag, dä ; lokalkostnad, material, avtåls söka ett nytt jobb. måste veder- + börande : företag punga ut:med: orimliga summor för att tjäns- ” temannen över huvud taget skall få någon. löneökning, som m .tiverar flyttningen. Vill iman 3å- ledes åstadkomma en föränd i: höglöneläget skall man | med skattepolitiken. Nn » En intressant upplysning i an- slutning -till hr Geijers uttalan- mande regeringssamarbete, ' ven de finner man för övrigt i en Port.” Kan . Selsättninge: romdasen a att svor kställande” direktören, d; Gen Sveriges . investeringsbank, kommer att få CUSTAÄDERNA. 0 oa id och de 'centrala' verkstarissko- | som har | > karaktären av dumping, -päpekar : Det . har” förekommit att man kunnat . saluföra - dem i butikskedjor -eller liknan- «de till. rena dumpingpriser där- - för att.man ej behövt kalkylera realistiskt” Därigenom kan det + ena? tillverkningsområdet - efter re- : her, ATP oo. si v. måste kdlkzle- as in i varans pris, Följden kan uppsägningar, ja t. o. m. ned. ggning av sådana företag, som kanske: också har "väseptlig: ex- nte s, k. skyddade” verk- städer drivas med marknacdsmäs- sig prissättning kommer den an. nars goda idén. att göra stöme - skada än nytta i. fråga" o om | Sys nast. få idealjobbet, råder divck- tör Olderin i'arbetsmarknadssty- an de hundratusen ungdomar sor om någon vecka lämnar sko. «lan iör att söka sitt första! job. »väng drömmarna om de snahba oc höga inkomsterna, slå av på änspråken — satsa på en gedi gen yrkesutbildning i stället och Länk på att det nu är många t cm kudet. oh "Aven om läget” - arbetsmark- nanen "inte inger någon :st oro: så blir det begrip! trångt . när. piötsligt strömmar till, dessutom kort tid -| före semestern; Redan nuv har vi .4—5 000. ungdéö ar under 25" år som . går arb. a, berättar. hr Olderin. Främsi sådana som inte brytt sig om art satsa på ordent- lig yrkesutbildning. Tru fjärde- delar av dem Har bara folk- eller 'grundskola. Det är för lite'i dag. + Vi tycker att hans råd till ung- domarna är förträffliga och det är enbart att hoppas på att de också skall hörsammas, Vi har lite för länge haft en situation med höga initiallöner och ringa krav på prestation -— en situa- tion som berävat alltför mängijp den egna- framtiden, känslan av personligt ansvar för |. blott?[ rade' ungdomar tas upp som lJär- lingar. i bagerier och konditorier. För närvarande räknar man med att omkring 300 sådana lärlingar arbetar runtom i landet — men det räcker inte på långa vägar. : . Ytterst sett vill det extraordi- nära åtgärder till för att stimule- både traditionsmättade och intres- santa yrke. Det krävs informa- tion, propaganda om ”alla 'de för- delar yrket ändå har.att erbju- da siha utövare, det krävg sti- mulerande "åtgärder ' i själva ut. bildningen och det krävs förbätt rade utbildningsmöjligheter. Som . ett stimulerande, inslag: I utbildningen räknar man den riksomfattande, årligen . återkom- mande" tävling för: bageri: och konditorielever vid de yrkes- och verkstadsskolor som meddelar kurser för dessa yrkeskategorier. Nn t FÖRBÄTTRADE UTBILD. ”NINGSMÖJLIGHETER . Utbildningsmöjligheterna i yr- ket har på senare år förbättrats ganska avsevärt ——' man behöver inte längre lita enbart till tillför- seln av' lärlingar ' via landets ba- gerier och' konditorier, Vid flera tytts —:; numera tvååriga kurser för - bageri- ' och " konditorielever. För närvarande finns dessa: kur- ser vid yrkesskolorna i Enskede, Göteborg, Stockholm och Vännäs, vid verkstadsskolorna i Växjö och Örebro samt i Ljungstedtska sko lan i Linköping. Också I Malmö och. Sundsvall ' har - man startat sådana kurser, men dessa är s nya att man inte förrän nästa år släpper ut den första tvåårskullen |” bagare «och: konditorer. ''Totalt finns. det för närvarande 165 ele- ver vid dessa skolor, Dessutom finns det i Uppsala -en särskild konditorfackskola med 20. elever. Men tillsammans med lärlingarna ute på arbetsplatserna täcker det ta endast ca 40 procent av nyre- kyyteringsbehovet : bland bagare och ca: 60 procent; bland” kondito- rerna. . . REN : Situåtionen är med . andra. ord fortfarande -gariska bekymmersam men - med: intensifierade : propa- gandaåtgärder. :och . med” ständigt ». utbildningsmöjlighe- |! 7 TT , Aktuell - "komn mentar.: republikanerna börjat se om sitt gamla hus och sina. president kandidater. Och naturligtvis mäs- te Richard Nixon ge' sig in i den leken, Samtidigt är emeller- Inför "utsikterna att vinna mak-Jatt rubba regeringsförespråkarna ten och presidentskapet igen har|— det förefaller vara en fastläs- nihg på den. punkten som” är oemottaglig för alla argument, I > Västerviks-Tidningen Mer i skuggan än vid nuvaran- den tid det förhållandet att Nixon åter är en av huvudkandidaterna till presidentposten ett tecken på ris som alltjämt skakar det republikanska partiet — och på sitt sätt också hela det politiska livet i USA, NN Västerbottens-Kuriren. . Något av det vemodigaste i den "svenska .u-hjälpsdebatten är onekligen de' mer eller mindre irrationella föreställningarna om att vissa former av utvecklings- stöd är förnämare än andra-och därför ' bör gynnas speciellt. Så litet som vi vet om ”biständets effekt" är risken stor. att man satsar fel. Vad vi.-vet är att be- hovet- av hjälp är: omätligt och att. det är, nödvändigt att lämna större bidrag till utvecklingen i den fattiga världen, Det vore be- klagligt. om' vi skulle avstå från vissa möjligheter på grund av förutfattade- meningar. U-njälpen bör vara både generös och liberal, Handelstidningen Författningskompromissen har nåtts på en krånglig och krokig väg: och regeringspartiet bär onek- ligen största "skulden främst ge- hom den olyckliga ” gemensamma valdågen, :"Kommunalpolitiken kommer. i fortsättningen vid va- len helt 'att .kvävas. av Tikspoli- |.- I tiken, Det skall , onekligen... Bli intressant ' att höra ' rernissiästan" serna : i ärendet liksom : också reaktionen ..vid.. partiernas” riks | ter. kanske det. ändå kommer: att finnas .; täckning: för ; visans . ord, ”En : ockerbagare här. bör i sta Iden : Också. framtiden! : od OF P. stämmor 1 sommar. "Att det blir åtskilligt gräl « «på : denna punkt rö: ; uppenbart, : Frågan. är emél- I vägar > vi: äta Jäddan?. Hur det med "förekomsten ' av ir är silver i-våra matfiskår? Chocken efter rapporterna” i ' höstas . har fortfarande. inte lagt sig, gäddan, abborren. och . en .del andra: fis- kar får ofta ligga' osålda hos fisk- handlarna; . Men: rädslan för" att äta dessa fiskar är i. de flesta fall : obefogad, .. Om "gäddan inte fångats ' direkt ' intill ett” kvick- silverutsläpp tar man. absolut inga risker om man äter av den. Skillnad är om. man dagligen äter. gände från. en','kvicksilverhaltig USA- fökare värnar för solbrärnandet! "Kan orsaka cancer. Inför sommar- 'och 'semestersä songen kan det vara på sin plats : att uttala en bestämd varning för”: alltför hård Solbränna. Även -om man :inte behöver göra . det så drastiskt som dr J, Walter Wil- son, en av, USZ främsta hud specialister, Jag är en evangelist :, i kampen -mot denna dåraktiga . sed att solbränna sig, säger han -: i.en intervju för Time Magazine. Men att försöka övertala folk att sluta ligga timtals i 'solen är li- ka' svårt 'som att' förmå: dem slu- ta röka. : — Solbränna kan se trevligt ut, men det är en dålig hälsokur, sä-| ger d:r Wilson, ' Solstrålarna or- sakar . skrynklig - hud . som ' man exempelvis ofta ser i nacken på: jordbruksarbetare. De kan också: framkalla . bruna fläckar: på: hu-] den, :. vanligen . kallade leverfläc- kar. Men' ivriga soldyrkare kan löpa ännu större risker . genom: att få hudcancer. Den solvållade cancern är besvärlig och tvingar ofta till kirurgiska ingripanden, Men även om det inte blir så svå- ra; verkningar som cancer, är 5 Jungefär 30 procent av de fall, som hudläkare får att behandla, orsakade av solen. Problemet är av relativt färskt datum, 1800-talsmänniskorna skyd- de solstrålarna, 'bar 'bredbrättade hattar ' och parasoller. . En vit människas solbränna är i själva verket resultatet av att ett mörkt pigment ' tränger ut från ett mel- lanskikt i huden som ett skydd mot solskador.. Men solbränna betraktades inte som ett hälso- tecken . förrän -på 20-talet, sedan man börjat publicera artiklar om solljusets välgörande inverkan i kampen mot tuberkulos. Det hjäl- per. visserligen till att öka krop- pens produktion . av D-vitamin, som är ett verkningsfullt "medel mot tuberkulos, men i' övrigt har det inga medicinska effekter an- nat -än att det ger en tillfällig hjälp mot finnar och psoriasis, VÄRST FöR GRÖNÖGDA, , : -Japan -som satte fart på-t”kvicksilverhysteriet. : Flera dödsoffer inträffade och man kom på att:.det berodde på fisken, som höll'.27—102 mg kvicksilver : per | kilo... Men den koncentrationen |: med daglig konsumtion. blev resultatet" ödesdigert för :flera. -: . Undersökningar på det här om- rådet,: vilka" tidigare har skett sporadiskt, sker: nu: systematiskt; berättar. Ivar: Arnö i en artikel i senaste . numret: ' av... Jaktmarker |" Loch, Fiskevatten. ;, Medicinal-" och veterinärstyrelsern "är de, när. oe nsvari ga dessa , under- ökningar. Bland 7; annat "har. framkommit |! att två, sjöar. —. Viren. vid Linne- ryd .ocH Övre 'Hillen' vid "Ludvika — är så förorenade.av industriel- jla utsläpp ätt fisk från dessa vid Maglig förtäring måste ' anses vara. direkt , hälsovådlig, . Gäddor och abborrar som- fångats där vi-J sar en kvicksilverhalt på 2 till 4 mg .per kilo — en -bra -bit över riskgränsen. I ”Kvicksilverhalteri "ligger högst | & vissa mellansvenska vatten -.och lägre i norr och söder visar' re- 'sultatet av undersökningarna, Fi pkar: från. havet och: många fjäll- sjöar. har ; mycket. - låg. halt av kvicksilver. . Kvicksilverhalten öka "med fis. | karnas' "ökande - storlek; : Mindre fiskar; .sådanaä under kilot — in- nehåller sällan så hög. halt. att|l': riskgränsen överskrids, Detta fak. itum-är-ju trist för: sportfiskarna | — de har som bekant en benä- genhet att:inrikta sig på de; stora -bjässarna, , -- "Det finns alltså inga skäk un panik "när det gäller problemet med kvicksilvret och matfisken. Äter -man ej fisk dagligen utan -någon gång då.och då. en gång per" vecka eller så, löper man ingen som. helst fara för livet, "oc HON. son, . Endast den som till även- tyrs. har klorofyll i. ådrorna kan undgå att ta skada av direkt sol- bestrålning, Och allra. mest ska- da vållas I , ljuslagda Personer. Men man bör inte i det fallet räkna alltför mycket med härfär- gen utan i stället ögonens färg. Mest känsliga för solbränna är människor med gröna eller ljus- blå ögon. Mänskliga varelser skulle må bäst — bortsett från att de be höver frisk luft ':>'om de levde sitt liv inne i en byggnad eller en. grotta, menår d:r Wilson. De skulle naturligtvis bli ganska ble. ka, och vär civilisation räknar inte 'blekhet som ett skönhetsvär- de. Men det går bra att åstad- komma solbränna på” konstgjord | få väg, och d:r Wilson rekommende. rar sådana artificiella medel. För den som nödvändigtvis vill sol bränna sig föreslår -han använ. Att ligga i solen är nyttigt 'en- däst för växter, ' förklarar d d:r Wik dande av krämer, som helt skyd- har inte och kompass, niskor som de valsystem kan de kommunala frågorna inte komma, och man kan lika gärna anta ätt gemen: sam valdag . skall vitalisera den kommunala demokratin genom att framhäva sambandet mellan den: na och rikspolitiken och folksty- ret helt frikopplade från riksdagsval, skulle riskera och valdeltagande liksom. i and: ra länder med separata "kon. : nalval i allmänhet. Kommunalval minska” 1' intfesse - : Arbetarbladet... föklst. Visst är det nyttigt med kon- kurrens om den ' "sker ” "på CNKa villkor. ,. Med de .stora' som” Riksbyggen, KF och' kanske HSB får i. Byggproduktion "AB. (BPÅ) kan det bli besvärligt. nog för att få' komma in. och vara:med : och leka på 'de kooperativas gård. ” De allmännyttiga bostadsföretagen ska också odlas. sammans största bostadsproducen- ten .och får BPA ensamrätt "på ' den inte fäst på papper men i 'prak- Intressen enskilda sentreprenadföretag De; utgör till- produktionen, ':naturligtvis så ”kommer' ”bostadsbygg- att. domineras tiken, nadsmarknaden . brukar sällan "vara "nyttig." äkra. :ämnen, förefaller -oskyldiga, kan « mor fen. av5löj okända,” ” de. ännu kastat sig" ARN AAA av sina -föroreningsutsläpp att sedan Kan längre varar säke företag eller männi skor, från den grekiska stammen: efter- / rekiska" "kungahuset" "bär skulle de: klara Sig om. de hade kungligheterna ”och,« deras familjeförhållanden. ätt. = trygga fösnömmet försäljningen, i med? os "PÅ VÄGEN. -jag förkunnar evange- så är detta ingen beröm- melse för mig. Jag rnåste' ju så Ty om - lium,. göra; och 've mig,.orå jag iléke ds) nnade evangelum: H ad Kor.” Under. min skoltid för mäångå år sedan besteg jag Mount Kiso tillsammans med min. lärare och några: vänner, Def” var jen : vacker dag, och det var första SÄDEER hg, vr där, " vv st edan "läraren under när ra få minuter släppte osg ur sikte. vå- gade sig några av oss fram emot ett stup. Jag förlorade fotfästet. En väns rådiga dade mig från . död. Som kristna har vi räddats. från synden och dess förfärliga följ- der ' genom; Kristi. kärlek, :: som söker de vilsegångna, I Honom har vi en Frälsare undan straf- fet för våra synder, : men: också Na fruktansvärd i ve en vän och en ll i- vet. . edare genom -li- - Många människor” "går "vilse. De försöker springa ifrån: "Gud, "De bibeln 'som ' vägledning Såsom -kristna, män- har blivit . funna av måste vi Uppsöka : dem dar, mot solstrålarna, . Rasmus. att finna örlorade och hjälpa dem vägen tillbaka till: Gud. same fR sate, i. fortsättningen H ingripande ,räd- - och Aftonbladet föreslår - sett. skott starkt äv BPA, Ensidig” dominans / ar a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.