:DET'BORD i Onsdagen den ,7 junk 1967"” Onsdagen den 1. ett ”uttarande från Försvarets dj kongress i: Stockholm framhål- ler : man i att. ' förbundet 'skall verka för en total avveckling av (Ortsgrupperna inom det statliga lönesy - Vidare. d "den lönesystemutredning som tillsatts av parterna på den stat liga ' arbetsmarknaden = sträva efter att -lägga” fram underlig för dyrortsfrågans behandling 1" samband” med 1969 års för- hahdlingar. + Den högst orättvisa lönegrade- ringen efter dyrort' har sedan länge visat sig vara mogen för :; avveckling, . Centern har vid upprepade tillfällen aktuallserat frågan 1 riksdager: men hittills nått endast delvisa resultat. Den > senaste - dyrortsundersökningen - 7 juni 1967 | IT= = een Tid för avveckling” ” visade” med all önskvärd tydig- het att "tiden är inne för. € el definitiv ” avveckling - av Isyste- met, Levnadskostnaderna 14 ett : -dersökningen vara "med 'de” orter- som” enligt syste- met tillhör: grupp: 5. Vilka olä- genheter' detta innebär: för ”Tön- tagare i' statlig "tjänst stäp: i'så uppenbar "dag att de inte: Jängre kan” accepteras: - ". Ju” fler ”tjänstemannagrupper som "reser sig mot' orättvisorna 'desto' större möjligheter bereds |]' att vinna” "gehör . för" en 'slutlig « avvecklirig av det "orimliga! dyr-k Ortssystemet. s Försvarets : "civila tjänstemannaförbunds'- - uttalände bör följas. av "många fler: ert Utvecklingen av bebyggelsen 1- riktning . mot:-en alltmer ut- präglad . separering beträffande bostadsort och arbetsort medför ” stora problem för såväl enskilda människor, som r samhället i "dess helhet, ' Vad betyder” dessa länga "resor — 1 regel under stor trängsel >= " mellan hem: 'och arbetsplats « jär miljö och - trivselsynpunkt och vad betyder, de ur samhälls- ekonomisk synpunkt? Svaret på dessa. frågor. vet Ingen. Vi vet att trafiken" t, 'ex, i Stockholm flyter 'med en ” medelhastighet avica' io km/tim under, rus- "ningstia,. Vad kostar detta 'sam- RIKSDAGEN. en täterpellatlonsdebatt har 7 Hedlund, » påpekar I ord: "hr :Brukarnas”. "blad,: "berett ministern tillfälle: att. dementera uppgiften om SJ:s' avsikt att: läg- gr ned 90 procent av statloner: " Hr Palme föredrog” att. hänvisa till ät ämbetsverk och -tjänste- män ä självständiga, "att: han in- te. kunde, ta. ansvar. för .vad, de säger . och "att verken, måste ar- betå etter företagsekonoiniska regler; - > Visserligen; men här gäller det: . faktiskt så djupt ingripande ,In" « dragningar att .man; . Kan, hålla -med dp Hedlund om att” en ine "dragning av upp till 90 procent "av stationerna "borde godkännas : av” riksdagen," innan "planerna > verkställs, Det - kar. knappast ivar ra riktigt att ett äffärsdrivande , verk. får: genomföra” de störstå " ändringar'1 trafiken som före- kommit' på senare. tid utan”att ” hälle trivselmässiga -, : ARTUR LUN DKV: . AVSL? JAR SIG Till delegaterna på den .Nyli- gen hållna” förfättarkongressen” d Sovjet hörde också några, svens: ka representanter, Artur i Lung: .kvist och, Maria Mine, skriver "Artur "Lundkvist intervjuades 1, TV:s 'kulturmagasin ” "Monitor om: der ekonomiska; : konsekvenserna av. olika "bebyggelsetyper. -Under utskottsbeharidlingen häde: -folk- . partisterna. anslutit sig: till. cen terlinjen "som" emellertid - fälldes 1 kamrarna' av: socialdemokrater och en. stor ”-del: högermän.”— som vanligt: — .i.-broderlig .säm- IST åå. förm. av: direkt kost: nadsfördyring "och hur- inverkar det på ..köande "människors. väl- befinnande + och '.: hälsa? detta problemkomplex.. Har, än- nu, «inte blivit. föremål för .vare : sig .utrednifig. eller, . vetenskaplig ”forsköing.. . Ett antal "centerpartister med Torsten Andersson, "Bengt” sj nell. och ' Erik: Grebäck sen” hade' motionera . Hela ir Lund ist tillfrågades om han -hade känt någon tveksamhet .lik- nande Sartres, Nej då. Att dé LYskd författarna" fängslades var rö Karakteristiskt för svenskt lant bruk, 3 är: : föreningen jordbruk— ingen. undergär” snabba rit igar, jordbruksdelen,. är . omvandlingen oramatiskl och går. på djupet: . ingsdelarna blir färre och dläggningen av jordbruk &ccelererande , takt; under 1965-—-1966" försvann inte mindre än.genomsnittligt 30 jordbruk om dagen. ”Jordbruksmarkeri minskar dock, inte i. riktigt samma. takt, även om stora -arealer"' tagits i anspråk för: skogsplantering. Häs- tärna” är: numera . nästan” obefint- >lantbruket, och koantalet inskat med' hälften. på .30 sat Har: mäångduhblats. är Det. be: "snabbt och" en genomgri- jubileumsstämma den: 1 juni låtit "framställa 'ett bildverk Bilder" från: bondens" är” (inb » 70:—-); I Författaren —foto- grafens.namn,: Sung Jonsson, bor: gar . för att det. blivit "en; > helt okonventionell produkt. De nära 500. blldernä. ger en fascinerande Inblickat, lantbrukets förvandling; från primi myrslåtter lärigst i " -högrationaliserad , och ed "specialodling för-kvarn- tönservindustrin ir de stora lantbruksdistrikte het Bildernd, visa e ländrar by Ki "Ljusa;” - | odlingsgläntor förbuskas” skogplanterås, störa områden. blir öppna nn verväxta: husruiner? ;Sarmti:' och ' ser . man till: ror. på! brukningsmetoderia som i hästanspända sl :| bila vidunder, 'ener: En klassisk landskapsbila, en av de 470 i Sune Jonssons magnifika bokverk Bilder från bondens är . Våra bönder i bil för: Sverige helt ny extraktion i närhet av väldiga fabrikskomplex, Den gamla kära '”hushållsgrisen, ompysslad nära nog som familje medlem, har degraderats till fläsk- producent i svinfabriken;. de hem- förlorat. friheten. på gödselstacken och stängts in i minsta tänkbara gallerburar, som ,' förhindrar - all kalorikrävande'. och : "dyr ' motion; större. gård förr injagade nyttig fruktan. hos barn” och främlingar, |. har övergett 'sin. stolte uppfödare och "sitt haren och flyttat till se- minstationen; där” han, ' berövad all .romäntisk nimbus, industriali: serats till 'storproducent, av, djup: fryst. sperma; kapabel till” fäder: skap ät, bortåt 40 000 avkomlingar: Den: pastorala. bilden av man :med lie. och. kvinna: med ” räfsa ' eller rdemaskiner har bytts ut: mot aktiviteten av -mo- "som " mejar, -.och en” enda” rykan | tröskar säden” de: hantering: " Det är den; enskilda människans roll. i .denna". omställningsprocess som Sune. Jonsson" naket. och distinkt: illustrerar , med: sina bil- der” från bondens är..Hans bok är 1" Vissa avsnitt en” " hyllning]: till brukningsförmer och nä fång,.. t.v ex "tjärbrännin kanske" hunnit försvinna”; redan under de få måhader som ”för- fluti! mellan. fotograferingen "och bokens: utgivning. ;Och' Sune Jons- son; har lagt. stor . vikt: vid" att doktimentera "det ” försvinnande och vikande: Mern' främst ger han dock en. samlande total bild "av intensiv. utveckling " "och" 'illustre- rar : det svenska 'lantbrukarens nya "dubbla roll” som 'odlare och trdigr kan -man se hur; :göddjur av; och stora hjordar betar i:;oförmedlad trevligt ' kacklande hönsen: harl. den" väldige. Hero, som: på varjet: Vårdare av fält, skog och djur som råvaruproducent . och ägare i' den "komplicerade stor- industriella verksamhet, som lantbrukets = " ekonomiska '. före- FEN Förenta staterna har inte all- tid fått uppbära det beröm son borde ha tillkommit landet för dess enorma insatser på politiska, ekonomiska - och militära områ- den. "Men man får inte för den den kritik som inte sällan med rätta riktats mot 'USA bortse från de positiva drag 'som karakterise- rat Förenta staternas politik un- der "olika skeden' av de 20 år som förflutit sedan Marshall höll sitt epokgörande anförande vid Harvarduniversitetet. : Sydsvenska Dagbladet 1 bedömningen av v Vietnam har saken varit kristallklar, ty där ]har' man alltid amerikanerna att anklaga för en imperialism som Sovjet och Kina ju aldrig gör sig skyldiga . till.” Ungern och Tibet etc. räknas inte; Men :hur skulle man agera Inför Mellersta östern: krisen?. Nu vet man, Clarté i Lund "anger marschriktningen och förklarar sitt ”avståndstagande från den "orättfärdiga statsbild- ningen Israel”, Allt: blir. tydligen så enkelt bara kommunismen. får ningsrörelse bedriver. diktera" villkoren, - Ljusnan” Stockholm" (TT). 3 MENN Skärpta straff för narkotikahan- delns storgrossister, som ” avsikt- t, ”narkotikakommission kriminalkommissarie > Ake: Gus- tafsson i: en, artikel idskriften Svensk "Polis. mö Storgrossisterna S för." avsevärd tid föratt "hindras i-sin för: folkhälsan fördärvbring- ande.' verksamhet.' Narkötikaprob- lemet 'kan aldrig elimineras, ”an- sér ' kommissarie, Gustafsson..:Den iltegala” narkotikahanteringen” har fått : ordentligt : fotfäste "i landet. Vad . mar. kan göra ' är: att. sätta in alla résurser” för att begränsa dess "skadliga: verkningar; > Det "ligger "stora : pengar i: nar-]' kotikahanteringen, för hänsynslösa individer: arkotikalangningen blir: allt. mer välorganiserad.” Stor- grössisterna; toppmännen; skrupel- lösa, individer. som" aldrig: person-]. ligen befåttar”sig med narkotika, finansierar rörelsen. I-sin, tjänst har . toppmannen .. 4—5 -kurirer, vars "uppgift är. att utomlands hämta” ”varan”” och se-till ätt den kommer till: Sverige”. Enklast är att'. själv-- frakta» närkotipartiet, Man kan: bära "1000-tåls preludin: tabletter. "under: kläderna : utan att det: syns... — och. tullkontrollen ndast "genom stickprovsun- för narkotikagrössister" tet "på. ett- genomgående . tåg. 1 Stockholm går en - medhjälpare ombord. och hämtar'. den, : Ingen har" "under resan, tänkt på" den herrelös: äskar. —" Väl i gäkra: händer distribueras tabletternas till -langarna i'Stock- holm, 'Först. till storköparna och sedari till småhandlarna. På några timmar är partiet försvunnet. Om polisen: -kontinuerligt. kunde ha folk med ' personkännedom"' och mångårig ' "erfarenhet" av ' narkoti- kagrossisterha liggande vid vissa gränsstationer och flygplatser skulle "det ge ett mycket bra ut: byte, säger kommissarie, Gustafs- son. Kampen. mo oren luft" ”Stockhöhn (TD) 7 "Immissionerna — luft buller . mm — utgör”; samhälle inte. i' gor som: ber lan . närboende. : Den .omständighe- ten att. ' skadeverkningarna från I ;dagens "JTdor./ . denna, ening, I starka; :Varje år bygger, vI småhus för nära 15 miljarder kronor.” Det är en marknad där produktions- kostnaderna. stigit hastigt under / senare är och där stora bespa- - ringar finns att hämta vid 'serle- produktion. Men nästan hälften av hela smäåhusbyggandet Taller på. småföretag med högst 25 ärse ” arbetare. Om” byggfackens imittatly kan utlösa en liknande, strukturratio- nalisering - inom iprivatindustrin så är den dubbelt välkommen," ' Dagens” Nyheter” . Någon: form av spärr mot att löneökningarna ytterligare drar. ifrån — produktionsökningen Är ett, så vitalt önskemål Att att avstanna. Ett > helt fast- - läst' system är heller inte önsk- värt, En viss flexibilitet” är höd- ' vändig för att man, skall kunna | utnyttja och tillgodogöra. sig för- ändringarna i: den »'närings- och" handelspolitiska situationen! "= Nordvästra Skånes” Tianingar ” Lanthandelns sortiment har un- dergått en: fantastisk" förändring sedan sekelskiftets ”dågar; då” det väsentligen var . stapelvarörna mjöl, sirap, socker, salt och kryd- : Den moderna” -"lanthandeln har ett helt annat, oftast "tiptop sortiment med iatispråktagande äv kyl och. frysteknik. ' Av 'denna lanthandelns nya stapélvaror: är de : permanent.' eller - . tillfälligt kringboende 1 'alla” fall beroende -I för åtskilliga artiklar. . Varför. då icke visa köptrohet även i.andra falk så långt" sig göra :1äter?' Pris- kontrollerande instånser: kan mi ligen någon gån ningar” om” ett: och annat: fa pris i tätortscentra. Men" hur ri ga är icke den vinsten för: koörn- sumenten i det ögonblick då Jant handeln försvinner! DÅ måste var- je inköp. belastas med, .resköstnad amband” med och tidsförlust' i. . Det blir: ingen "propesttiog.. om reformerad” yrkesutbildning” Två; S och. det är en. mycket beklaglig försening med omstöpningen av en viktig" del. av” det: Bymnaslala - varit ätt reformeringen äv detta. kunnat ske i ett samman- Hang. "För. detta” talar bl: anden integrering”. av : undervis: ymnasial nivå: se ningen på man ” ”efterstri , diskussionen ingalunda Kommer + ” en samlad bedömning BÖrs, -" "bara! ett: tecken: på att..de- togs 'anläggning ;-kan- sträcka sig Risken "för "upp: dervisningen” «sätts: på ”efterkälke ir « Det betyder att riksdagen bö N få tillfälle att väga kostnader "och: andra' nackåelar mot bespa- . ringarna och ta ställning: till I vilken "mån riksdagen är "beredd "till. ekonomiska Insatser, , VAR, KRIGSMAKT HAR ETT i | BEREDSKAPSSYSTEM, i - som egentligen enbart Ihnebär .en, "beredskap för beredskap”, .d, Vv. s. Må har en organisatorisk ber edskap, som tillåter snabb över gång till en ordning, där "förband i större antal är i de - operativa chefernas hand skriver tidskriften Värt Fö rsvar och fortsätter: - Den. som personligen belastas av "beredskapen för beredskap” finner det förklarligt nog be. stickande att beredskap skall växla "med läget. I- verkligheten har vi inga marginaler för så- dana växlingar.. ”Beredskapen för beredskap" kan inte tillåtas nedgå -— om inte helt revolutio- nerande sänkningar 1 rustnings- , läget 1 Europa sker, Om avspän- ningsargumentet betonas av po- Utikerna kan grunden för vårt beredskapssystem, vilken — till syvende og sidst är sinnets be- redskap hos dem som bär syste- mets vardagsbörda, komma att angripas och försvagas. | " Detta är ett exempel bland många, som visar hur viktigt det är att: politikerna ger uttryck för den rätta' motiveringen för |. sina åtgärder, Om de mäste &kä- ra ned försvarskostnaderna' hos | vår rika nation, måste de också "ha det moraliska modet att tala om det enda bärande motivet — det ekonomiska — och inte söka | : skydd bakom suddigt tal om av- spänning, 7 I samband: -med allt detta tal om avspänning kan det vara skälj att erinra om hur.på våren och försommaren 1914 bemärkta peo- Htiker, bekämpade strävandena att kraftigt stärka rikets försvar | Deras: motiv. var ”det allmänt fredliga , tillståndet :i Europa”. Vad som hände vet vi alla, Det |. är märkligt och allvarligt att konstätera att detta slags argu- mentering tydligen har överlevt två världskrig, , Lundkvist, För " Den där frasen tionellia intern angelägenhet. Till denna skara sällar. sig nu Artur Lundkvist. Frihetsbegrep- pet är ,en sak man handskas med "som man, vill inom de nationella | gränserna enligt dessa samstäm- miga tolkningar från 'de extremt motsatta politiska flyglarna, vil- ka trots allt tycks ha mycket 80 på allvar: Närmast. en -hedersbe- visning valltså. : Man. måste -kun- ,nacskilja på denna sorts frihet ”öch''den' ansvarslösa frihet” man har i t. ex. "Sverige, menade hr övrigt. tyckte ; | han att hela rabaldret med pro- ; | Cessen mot de båda författarna var ”en intern rysk angelägen het”, .. refaller syn nerligen -vålbekant; -Vid, närmare eftertanke 'erinrar man” sig ”att regimerna !1' Portugal och Syd- Afrika. brukar avfärda” internat framställningar . övergrepp : :som. 'skett. med” mati- veringen. att det rör. sig om en -mot SVEN STOLPE OM TRiBU- I NALEN , Sven "Stolpe, författare, forska- re, publicist debattör: och ' lära- re, skriver i ”Kooperativas tid- ning Vi följande .o om den &. E tr ibunalen: -. avslöjanden? betsmän, borgmästare, Politik. är konsten. att hindra människor från att Nigga sgdy ad som angår dem. åa Konsumentinstitutet. deklarerar. - sin uppfattning om el-toaletter ny. I en: artikel” i Tiden SD avrea- gerar' departementssekreteraren "i finansäkpartementet; Bengt: KA Johansson, sin heliga ilska — el- ler "rädslat.—' över ' att. centern och dess ledare Gunnar' Hedlund sällar blir: angripna från social demokratiskt håll.- i "Erlander. "och" Hedlund angri- per: sällan varandra, helt enkelt därför" att de” lärt: att uppskatta varandra :söm ärligt syftande po- litiker: och »ovanligt'. hederliga människor”, skriver -artikelförfat- tare bl.a.” Men' så får det inte fortsätta, anser: Han: »”Socialdemsokratin : bör. inrätta sig för att betrakta centerh som det genuint :bofgerliga parti get håller på att bli”. Efter:en rad invektiv och over derhäftigheter ' om : centern och dess 'politik berättar artikelför- fattaren 'ytterligarer.> ' : ”I själva" vorket är ' det svårt att” finna någon annan - konkret innebörd .1: borgfredssamtalet än att de,:tre borgerliga partierna är beredda att bilda" en borgerlig trepartiregering - efter välet och att. centern tillåts markera. sitt (Så rädda är sossarför centerledaren] avstånd till' högerpartiet för att få - möjligheter", tillföra det . bor- gerliga blocket : nya väljare”. ”Men nu får inte Hedlund : till låtas” agera trojansk ; häst. i vårt läger längre, Då går: det illa 1968. Skjut på Hedlund :' ocksä”, dund- rar hr. .Johansson., 'HEDLUND. SVÄRAR I Expressen har K G Michanek intervjuat hr Hedlund om Tiden. artikeln: -. : att . bestämma vad de tror” att "I de vinner mest på, säger center- ledaren, — Har de varit speciellt vän- liga mot centern? . . — Det har de väl varit 1 frå gor .där 'vi-inte haft större me- ningsskiljaktigheter, - Annars har jag inte: märkt någon vänlighet. Och vi begär ingen vänlighet. :— Kommer du att skjuta hår- dare på dem nu? = Det beror på vad de kom- mer med. Jag behandlar.dem 'sak- ligt liksom: hittills. Sedan får de bära sig åt som de. vill, M Ia.” | "Många tror att de konsument- "> fl upplysan ” Roligt se Sartre” igen — skarp, Nplysande program som sänds i klar myndig.. Tribunalet (tribu- nalen är en språklig ryslighet) är förvisso narraktigt, men vem , kan undgä- att skakas av dessa Jag: har Bordet : fullt av ohyggliga referat från kommunisternas. framfart i Syd- Vietnam, » innan . amerikanarna ingrep: massaker på lärare, äm- intellek- tuella. Men därom inte ett ord, En militärrevolt fördöms med skäl: en' minoritet får inte ta makten med väld. .Men -kommu- nistiska: minoriteter, som terrori- serar Sydvietnam och Unger varför skall de godkännas? vaga hjärnor; stor saklighet. + kelt, är. det" väl. inte. Ännu finns TV är språkrör för ; Konsument- institutet.”.Så är emellertid: inte fallet.:;: De nyheter som presen: teras..där är alltså inte provade och bedörnda ' av institutet . om inte detta klart sägs ifrån. Efter TV-programmet - 'om ' eltealetter har: .Konsumentinstitutet — fått många "förfrågningar och. vill där- för efter: kontakt med ”vederbö- rande myndigheter klargöra insti tutets? syn på dessa" nya -appara- er, : Mycken reklam görs hu för el toaletter .och man kan lätt fres- tas att. tro att man äntligen fun- nit lösningen 'på ett för många | besvärligt problem. Riktigt så en- inga - provningar ' gjorda på hur .- i | dessa toaletter fungerar under en längre, tidg bruk. och man vet in- te i "vilken grad -rök och lukt " | från toaletterna vid "förbränning- en kan. förorsaka obehag för om- givningen . och: rubriceras — som ”sanitär;/( olä; genhet”, De kan där- för inte” hölnjärtat rekommende- ras för mer. tättbebyggda : .stug- omräden, . Vad beträffar "den elektriska installationen är = ektoaletterna ännu . inte S-märkta, Detta inne- bär att de i varje fall inte är att rekomméndera för ' installation 1 vätutrymme = förrän ..de blivit granskade och godkända för så- dan installation av. myndigheter na, . En annan sak man bör taga hänsyn till är elförbrukningen. Vid vårje förbränningstillfälle ut. går 2-—3.000 Watt, Skaffar många ägare av fritidshus inom' samma område toalett, kanske nätet inte en höga bela ni kan bil. ge stning som Tag därför kontakt med hälso- vårdsnämnd och eldistributöp in- nan ni bestämmer er för köp av el-toalett. För övrigt kan nämnas : att ka- paciteten är begränsad till. cirka 4 gånger per timme vilket gör toaletterna olämpliga för gemen- samma anläggningar. såsom t. ex. campingplatser, . — Det är sossarnas egen" sak) . dersökningar:;- täckt är liten; Eller man kan t, ex. gömma , ett . parti. tabletter i: en bil, som tillhör:en. oskyldig, turist, Denne tar':sedarn. ovetande: hem giftet medan kuriren solar sig isö- dern, Man kan också på utländsk ort..placera en väska i. bagagenä- Offentliga . provval där + alla röstberättigade får delta "blir det i Norrbotten inför: andrakam- marvalet om riksdagspartiernas länsorganisationer och Sverigos - Radio kommer överens, : Partiaktivitet och intresse för 'persorifrågor skulle öka. Däri ligger vinsten med sådana slags primärval. Men risken för att é nomineringen snedvrides och par- tierna låses finns också. Ett par- ti får svårt att komma ifrån en vinnande kandidat, vars ' seger offentliggjorts. Häri 'Ngger en bindning. Och seger i ett prfov- val hehöver inte innebära att den bäste kandidaten vunnit, Segraren kan vara den munvi- gaste, penningstarkaste eller den största organisationstalangen. Att kandidaternas förmögenhets- ställning förr eller, senare kom- mer in i en provvalsbild tord2 varg ofrånkomligt. ” Man får inte heller förbise ris- ken att partierna kan frestas försöka styra utvecklingen i i and- "ra partier. Förbehölls det offent- liga provvalet partiernas egna medlemmar som i vissa delsta- ter i Amerika eliminerades den sistnämnda risken men kvar finns nackdelen ' att partierna kan låsas vid det offentliga prov- ”valsresultatet, (Sundsvalls Tidning) | :jegna: över stort område ; ;och bli både svårbedömbara ”. och verkan i arbetet att, "förebygga vattenöverdomstolen.. : -.I sammanhanget :' understryker överdomstolen- betydelsen : av. att organen får tillräckliga: personei- lä och ekonomiska . resurser för att effektivt kunna. fullgöra sina uppgifter, För att. lagstiftningen "I skall bli.effektiv krävs att de be- I rörda, -myndigheterna inte endast utövar - -tillsyn,« förprövning och kontroll utan ' också att de genom initiativ, bl.a, genom talan vid: vattendomstolarna, kan verka för ett- fortlöpande sanering av «| samhällsmiljön, Om det nya nä furvårdsverket utrustas med en särskild ' ombudsmannaavdelning synes bättre förutsättningar vin- nas för att verkets insatser "mot vatten-' och luftföroreningar skall bli effektiva. De" problem som de nuvarande anläggningarna. erbjuder ' bör äg- nas större uppmärksamhet, Den otillfredsställande vattenbeskaffen- heten "i åtskilliga av 'vära vatten- områden torde . nämligen i. hög grad få tillskrivas det förhållan- det att så många nu”befintliga anläggningår inte prövats av vat- tendomstol. Mot denna bakgrund kan det enligt överdomstolens me. ning synas motiverat med stränga- re» bestämmelser: än de'sakkun- niga föreslagit, Immissionslagen blir visserligen tillämplig även på" sådana äldre anläggningar, men om den av de sakkunniga förordade milda behandlingen av dem genomförs kommer väsent- liga störningskällor att stå kvar och försvåra en önskvärd miljö- sanering. Ett bemyndigande för natur- vårdsverket att för vissa slag av äldre anläggningar föreskriva att behövliga '. reningsåtgärder skall vidtas vid äventyr att företaga- rens annars 'har att hos vatten- domstolen söka om tillstånd till fortsatt drift, anser överdomsto- len vara ett lämpligt sätt att un- derlätta för verket att komma till rätta med dessa problem ' Bästa medlet mot hemlängtan i främmande länder är att tänka på regeringen. / s i "svårgripba- ra gör ,en aktiv offentlig - med- och ' komma till rätta , med. im- missionsproblem:: nödvändig, anför de. centrala och regionala tillsyns- Nv kan' den. givetvis” få"svärt "att i elevernas och målsm: nnens ögon konkurrera "med "de "övriga" 'gym- nasiala” 'skolformerna.. Den. slag- sida som här' uppstår bär "stats- makterna ensammä"” ansvaret : för. "I tjugonde" århundradet, då-tek- nikens. utveckling: löst ”.de "flesta kommunikationspfoblemen . före- faller" SJ vara mänga . decennier efter sin tid. .Den :rationallsering som” företaget nu bedriver: 1.egen- rimligen inte resultera i "Tninskad säkerhet, Olyckan vid Motala bor- de; i likhet med tidigare hände]- ser i samma. stil,” ningssignal för SJ. oroväckande tankeställare, passagerare;' vara en var- och en PÅ VÄGEN. De förständiga skola då ,lysåj såsom fästet lyser, och de” som hava fört'de många till rättfärs dighet såsom stjärnor, alltid och evinnerligen. (Dan, 123). -. Det ringde på min dörrklocka och då jag öppnade, såg en poj- ke med, ett strålande" ansikte "upp emot mig och sade med stolthet : i rösten: :"”Jag representerar min a far”. Han talade om för mig vad, hans far hade för” sysselsättning" och att han önskade stå till: min tjänst.” Han varken ursäktade slg Sn tvekade; hans budskap var klart, : i Hur mycket mer skullé inte 'vi, den himmelske Konungens ' barn, göra det klart för andra att vi representerar vår Fader, och säga dem att han skulle: vilja göra 'an- språk på varje hjärta och liv för sin räkning: "i Av Dagligen . möter. vi i, vårt 'arbe- te, bland våra grannar, 1, bussen eller medan vi. väntar på .den, många som inte kärner Herren. Åtminstone några av dessa läng- tar efter ' att på något .sätt' höja sig ur sin trista, "meningslösa till varo, Är'vi angelägna att: vittna för dem om den glädje" vi finnér . i vårt förhållande till: ;Fadern? je."
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.