LAHOLMS TIDNING "Torsdagen den 8 juni 1967. , LT | Svårt dilemma > sålunda satt i gång resolutions- maskineriet till förmån för Is: 'rael, under det att”: Clarté. i Lund: har lagt sin. tyngd i våg- skålen för arabstaterna, . - > - + Det skulle: säkerligen vara nyttigt. för vårt land, om 1 var- je fall de. ansvariga myndighe- terna vore mindre snara att ta parti och I stället ginge in för en sådan neutral hållning, som länge visat sig - ”gagnelig för värt” land, 4 7 t Den Feutralltet, som - under . läng tid varit ledstjärnan - i svensk politik, har under senare år alltmer försvagats, ' VI har börjat att frejdigt ta parti för den ena parten I internationel- la sammanhang, --och den -åter- hå 1 som åtmii re- geringsmedlemmar tidigare an- sett. självklar, har på .vissa håll förvandlats till. sin motsats. Man riskerar att ej bli tagen på allvar, om -man tror.sig kun- na uppträda som någon slags högsta , .domstol för : världssam- vetet... 2 1de lägre reglonerna bar man helt naturligt > gått betänkligt längre, Vi' har fått vänja oss vid | demonstrationer utanför främ- mande ambassader, åverkan--på desamma och brännande av flag- gor för att tydligt visa sina känslor och sin politiska. omo- genhet. Det är ju härvid &, Kk. vänsterradikaler, kulturradikaler, . provles och mods, som särskilt utmärker" såg. Egendomligt: nog har dessa kretsar, som i ald- - rig brukar försumma: något, till- fälle, hällt 'sig förvånansvärt "tysta under de senaste dagarnas 'spänning, Anledningen är gans- :ka tydlig. Man vet ej, riktigt på vilken, föt man skall” stå. "Man skulle ju gärna vilja del: 'monstrera för Israel, men prob- "Jemet har” blivit komplicerat, ty Sovjet, Nordvietnam Yoch kommunistländerna, som : oftast varit, idoler, i dessa kretsar, har tagit parti för arabstaterna, Det är ett pinsamt dilemma för dem, som - anser . sig böra uppträda på gatorna; ; Man ser därför för ögonblicket provlesfronten splitt- rad. ;Verdandt rv "Uppsala', har) VERKLIGT BLAENDE / EXEMPEL" "på markvärdesstegringar eller pengavärdets fall — stryk .det som '&j "önskas" + kan: man få om ' man studerar exempelvis "Halmstads: :stads köp: av, fastig: heter, Som vid” senaste stadsfull- mäktigesammanträdet när cet gällde att ytterligare. utvidga det sg. k. Vallåsområdet,. skriver te daktör”. Gustaf Fagerström 24 Handelstidningen:. Om .vi lämnar åsido hrr-: Wil- helm och Carl Otto Kuylenstler- na — vi återkommer till dem $ge- smått: otroliga siffror: > > En gård förvärvad år 1947 för: 22.000 kr, nu säld till. Halmstads stad för 267.000 kr, En gård förvärvad år 1941 för .000 kr, nu såld för 266; 900 kr. tv En gård förvärvad 1945" för 11.000 kr, nu såld för :291,000 kr. En gård förvärvad år 1941 för. 23.000 kr, nu såld för 335.400 kr. .. En gård. förvärvad år 1954 för 19. 000, nu”säld för. 112.000 kr?" ” Och slutligen” en Ed ärvd säld' för 34.400 kr, ' Lön Räknar man i "procent" pli" stegringen för bondejordarriå”ie- ké mindresän 1.243.procentt:.. . För, Kristinehed. fick Carl Otto. ” ” Kuylenstierna” 1.670.160 kr. Kris: : - ”tinehed är taxerad till 400.700 kr. ANLEDNINGEN TILL i vadan ” stegringen stannar vid "INGRIPANDE - futtiga 477. procent: Carl, ! ör r uridisk sak-)' yttmästare Wilhelm Kuy- Lör ät + mör, Jari, sak :"Jenstierna; sålde. Gustavstorp för. D 215,000 kr,': vadan far ;och..son derna kan inte-vara-svårfunnen,.|.- tillsammans” inkasserat! närmare anser.Vestmanlands Länsj. två miljoner kr, . . Tid ning, I pressen har relate: CS CAtt märka är att när Tyttmäs- rats åtskilliga fall av misslycka- tarens fader; framlidne : "herren de barnplaceringar. I den' gamia tiil: ' Sperlingshöln; - godsägare .barnavärdslagen skrevs att vissa |" Carl SC "Kuyléenstierna/ sålde "yrkeskategorier > skulle vara fö-|- mark till” "Halmstads" stadjt I Furet .;reträdda 1 nämnden, Dessa kvä- bopkade priset” vara, 80, P7 kvm; "Uflkatlonsgrunder ströks 1960 'joch därmed följde att önskemå- : : let om rekom stan: var .einellertid inte fallet vid se- maste transaktionen, » Hiligger I hr två principer för” an "kommunala nämnde 4 bryter sig mot varandra: Skal! vi ha ”sakkunnigenämn- "der", så bör det väljas. skollära-' re och pedagoger till. skolstyrel-] sen, redare och :'fraktintressen- ter 1I' hamnstyrelsen, Ingenjörer |- till Tekniska verken och träd- gårdsmästare tlll ;parkstyrelsen, Sakkunskapen skulle då, för vis-, so "få sitt och lekmannaförnu?t- tet få gömma sig 1 ett hörn. Fullt konsekvent genomförd borde denna princip också kunna ga- rantera ett väl genomfört dub- belkommåndo och ett och annat prliktigt sakkunnigegräl mellan experterna I nämnden och exper- torna bland nämndens tjänste. män, . Den andra principen ger lek. mannaförnuftet dess chans att råverka samhället med hjälp av expertisen på tjänstemanhad- dan, För vår del ger vi denna princip ett klart företräde.i den kommunala demokratin, skriver JANNA ock - Utställningen -Linné' a nänynet: 1 "Uppsala kommenter ar : Jordbrukarnas: Eöre ningsblad med-en. gnutta, re "servatlont + rov: :. Utställningen har' anordnats av professor Olof Selling, den be- römde- - paleobotanikern som.” fjol, lämnade sin ' professur, vid: Riksmuseet för att sägna sig. åt utställningsverksamhet ' på .högs- som, .om, de” anordnats för att: gottgöra - e PR-tilfällen, . för : att sona” vå giskt ha skrutit med — eller för bättrat. utrikeshandeln med I) "det; faktum att blomsterkungen var Svensk, "Näringslivet, måste: få veta hur Linné kan använ das”; heter det I ett av referaten. ; Att Linné, blivit mest världs-' bekant . av "alla världsbekanta VET, Möt . UC] Svenskar finner Föreningsbladet mindre intressant som nyhet än, DE SENASTE HÄNDELSERNÅ den "gamla sanningen att han I GÖTEBORGS RADHUS: mer än någon annan av vår kul; turs 'heroer symboliserar : den svenska andan och att hans gå vor till vår odling 1 allt högre: grad upplevs som gåvor till hela svenska folket, till oss alla, inte bara till naturstudiets yrkes män, Det är hans sätt att upple- va landskapet och naturen som kan förklara att svenskarna är, sett så naturbundet folk, mn Att vi upplever minsta blem- ma som ett trovärdigare vittne om skapelsens” mirakel än de konstfärdigaste - plastprodukter; det är tack vare Tinnéarvet. - RÄTT ger anledning till eftertanke, Ett vittne är tilltalat för mened. Vittnets försvarsadvokat har re dan 1 något uttalande som för- mildrande omständighet, hänvi-| sat till vittnets ungdom, Men det fluns inga, unga eller gamla, med normala förståndsgåvor, som inte vet edens betydelse,'un- derstryker Göteborgs-Pos ten: , I raden av oöverlagda uttalan- den som denne” försvarsadvokat Ejort sig skyldig till under den senaste tiden är påståendet att ett vittne på grund av sin ung- |: dom inte" förstått Innebörden av edens betydelse och därför nu står under åtal för mened det minst intelligenta. Medborgarna har 1 alla' tider varit tillräckligt begåvade för att Inse att om de med handen på bibeln eller ge- nom sanningsförsäkran svär på att säga hela sanningen, intet förtiga, tliägga eller förändra så är detta icke en ceremoni vari ingår. en tom fras, Texten kan : inte Vara enklare och klarare. "|. or a Straffet är strängt för den som svär falskt. Men eden är också den starkaste hörnpelaren 1 vårt rättsväsende, ett av de viktigas- te medlen för att bevara rätts- ning" ta kulturella nivå. Det kan av], referaten av Linnédagarna: se ut.|' - |» skuld att inte tillräckligt. erior-' ; - ofta av övernäring. Få NIE k i När Lantbruksförbundets ord- förande, advokat Ture- Bengtsson, öppnade! I förbundets. . jubileums- stämma ;kom: han 'självfallet in på de jfordbrukspolitiska proble- men och underströk därvid bl. a. att'frägån om produktionsvoly- I nien! har fått orimliga proportio- ner ”i debatten. Det är inte-:lo- giskt att: söka genomföra den fortsatta rationaliseringen under trycket av produktionsminskning och prispress fortsatte hr Bengts- sot., Bakom hr ' Bengtssons kon- centrerade | anförande , skymtar vetskapen. om att den pågående ” ratiönaliseringsprocéssen i jord- bruket -— 'starkare :och på: bre- dare” front: än någon 'gång tidi- gare — även inkluderar en inten- sifiering” vid. många: av: de kvar- varande ”och upprustade: enheter- na,: Undey 'dessa ' förhållanden är det vanskligt - att ha inskrivet i ett '”"jordbrukspolitiskt '' prograrn såväl samhällets krav. på en fort- satt rationalisering som en. tids- bestämd: pressning nedåt 'av själv- försörjningsgraden. Vid det löne- läge, "som" karakteriserar 'Sverige, mäste jordbruksproduktionen lik- som annan produktion bedrivas tämligen intensivt för att därmed kutiha” sia” ut .fasta kostnäder och i synnerhet j arbetskostnader : på en 'stor mängd 'framställda pro- dukter. I den situationen kan ett program . inkluderande er sänk- "äv självförsörjningsgraden säsom'.'en" målsättning lätt kolli- dera” med resultaten ;av den på- gående. intensifieringen i den del av jordbruket.: som: inte beröres avinddläggning: oc Åk Är Hr Bengtssons påpekande: är realisti "Jordbrukets. organisa- tioner” 'har "hela tiden, hävdat. att rationaliseringen '. -bör vara den viktigaste målsättningen för tiden framöver. . Pressning. nedåt! av produktion.;och'" självförsörjnings- grad bör komma i andra. hand och . naturligtvis » anpassas . med "I hänsyn till de förändringar i det internationella ' avsättningsläget som. .efterhand. kan. inträda.. H Det.. "svenska jordbrukets själv- försörjningsgrad är, för närvaran- de omkring 20 procent.” "Det före- fallef.i'den.; situationen vara Vik- tigare- att inrikta diskussionen på frågån hur. man : skall :kunna |sty- ra "produktionen" 'mot.de”. produkt- sortiment ; ocH - de." kvantiteter: av dessa " som, rågorlundä svarar mot det inhemska behovet, Det gäl- ler "med andra ord; den” "viktiga" frågan« om -prodiktionens 'avväg- ning för att så långt möjligt und: vika de punktvisa överskott; vilka vi nu "har .och" som är" svåra! att avsätta till rimliga priser; på: ut: landsmarknaden: i ; »Det' finns Ante: någon : generell regel som -skulle.: kunna Jösan de problem -'det gäller,.. genom i- ar- heterna att mekanisera olika bro- duktiönsgrenar, betydandi målsodlingén. Detta ' praktiskt” taget; oföräfidråd; medan, totalarealen. pressåts "ned: under" några är. med 300 000 å v400 000 ha. Detta, har. betskraftssituationen- och möjlig- I: . ; vien produktion: a I ' olika: grad har vi. en” ätärlig gjört "att. ”spannmålsarealen” otalt I” "I sett. har” blivit . — eftersom” avkastningen per ha ökat starkt — lett till. väsentligt; större. spannmälsskördar än tidi- gare och detta medför i sin tur underlag för en stor fläskproduk- tion, ..Jordbruket är här inne i en besvärlig cirkel, I den moderna och intensiva ' produktionen : av nötboskap för slakt korigumeras stora kvantiteter fodersäd. Det är självklart att nötkreaturen över- tagit en stor del av den spann- målsförbrukning som hästarna ti- digare svarade för. Nedskärningen av jordbruksarealerna sker emel- lertid företrädesvis i sådana delar av landet, där nötboskapsproduk. tioner: är . dominerande. "Antalet mjölkkor minskar mycket starkt. Därmed -har vi även risk för ett vikande underlag för produktion av: nötkött. Om så 'sker får vi en minskande förbrukning "av foder- säd till." köttproduktion, ' Redan nedskärningen - av :- mjölkproduk- tionen medför 'i och för sig en betydande minskning i anspråken på fodersäd. i ' Vi står inför risken att samti- digt som totalarealerna minskas hålla "kvar den. nuvararide situa- tionen .-med : betydande . överskott av spannmål samt därmed även ett fortsatt underlag för en fläsk- produktion större än den inhems-l- ka ' förbrukningen, - Det är viktigt att söka olika utvägar för att "vända -eller änd- ra utvecklingsgången:och söka nå en . bättre balans, Detta är vikti- gare än att: angripa produktions- volymen .' totalt... En - naturlig åt- gärd är då' att.'så längt möjligt omhulda nötkreatursskötseln, vil- ket .bl. a, innebär att med. alla medel söka finna marknader för nya :mjölkprodukter. Till - bilden hör "även alla andra åtgärder som kan ' -.möjliggöra en . bibehållen produktion av nötboskap av den omfattning som kan. vara lämp- lig för landets "behov. Det gäller tillvaratagande : av':kalvreserven, ökning av. slaktvikterna etc. "En nästan -självklar- utveckling är även att söka tillvarata en be- tydande” del 'av 'de "arealer : som friställes” genom” att' de tages; ur det: "ordinarie : cirkulationsbruket för en .vidgning..av' fårskötseln,' "Det -finns många -.andra vägar. Sockerbetor' och fabrikspotatis tar i' anspråk, betydande arealer av landets bästa' jordbruksjord. Ifrå-V ga om "sockerbetor gäller det .om- kring. 41000” ha, Det är viktigt att. dessa . produktionsgrenar -bibe- hålles... Om en stark "press ' nedåt skulle” ha. intfäffat . exempelvis ifråga om sockerbetorna,; skulle detta ha medfört. friställandet -av arealer : .som "i: nuvarande ” läge kunde ha förorsåkat 'avsättnings- -svål igheter för : andra produkter oduceras istället |. ma gäller. fab: t slå vakt (om "flera, olika: pro- dukter” i' det .snä va. sortiment. vi har underlättar även jordbrukets använding av' arbetskraften. . Vid.> den . senaste : prisförhand- ingen: ägnades som bekant frå- .gan om . vårvetet ' speciell” upp- etorna,.. Sar rikspotatisen, -A' ealistiskt påpekande. det möjligt att genomföra en ef. fektivare = kvalitetsbetalning för väårvete. av högsta kvalitet, Detta är en angelägen åtgärd. Vi kan härigenom ' fullständigare klara självförsörjningen ifråga om ve te, Rågodlingen är ett annat vik- tigt område. De svenska fabriker- na av spisbröd av olika slag har en god internationell marknad. De köper gärna svensk råg. För närvarande är dock produktionen för liten, Här har forskningen viktiga uppgifter. Den viktigaste orsaken till att rågodlingen har pressats starkt nedåt torde vara de omfattande groddskadorna un- der senare år.' Om sorter kunde dragas fram, vilka är mindre ut- satta för groddskador, skulle råg- odlingen tvivelsutan kunna ökas väsentligt, Detta: vore i så fall en ätgärd för att minska de nu- varande punktöverskotten. : > Man får i sammanhanget inte heller... glömma . bort :möjligheter- na att 'söka' inrikta produktionen på helt nya produkter, som kan avleda . produktionsresurser från de nuvårande överskottssortimen- ten. 'Vi skall här inte gå närmare in. på detta. Trots' det snäva: ut- rymmet vi har för variationer :'i produktionen, torde det- dock in- te vara någon omöjlighet att fin- na en del nya utvägar, Allt detta | måste ske i nära samverkan med förädlingsindustrierna och mark- nadsorganen,” Ifråga om produkt- utvecklingen måste ' jordbrukets ansträngningar. samordnas ' med ansträngningarna inom förädlings- industrin; Marknadsåtgärderna kan intensifieras och utvidgas. - "komn Vid - en EEC-anslutning : skulle möjligheterna öka genom de an«: tydda åtgärderna. : en P, [säger att de svenska varven bör merita fp ” Varvsindustrin befinner sig a riksdagsmännens , arbetsförhållar en svår situation, Finansministern Iden i riksdagshuset väntas resul- har exempelvis lovat att Udde-!|tera i ytterligare ökning av: mo- vallavarvet 'ska få: statsstöd och|t det har vi inget att erinra emot. Vad som är intressant i samman- hanget är när socialdemokrater- nas självutnämnde företagsexpert e El s. ha samma stöd som andra skepps- byggande länder: ger: sina.” Som bekant .ger många länder avse- värda subventioner till sina varv för att dessa ska klara den in- ternetionella konkurrensen, Vi väntar med spänning på när en socialdemokratisk riksdagsman ska "framträda och säga att det svenska jordbruket bör ha samma stöd som jämförbara” länder ger sitt: jordbruk. | | Ung Center Riksdagsmännens flitiga motio- nerande i de mest skilda frågor håller 'på att anta proportioner som nödvändiggör en omprövning av hela systemet. Något hopp om att -man med allmänna förma- ningar skulle kunna dämpa den- na aktivitet .— som 1 och för sig fyller en viktig uppgift — kan Man, knappast hysa. Snarast-tor- de de upprustade partikanslierna , och " kommande « förbättringar 1 u Trafikkonferensen . Inför dågen H” i Riksdagshuset, anordnad av centerorganisationerna, "' - Trygg Fylgia. och:, andra : frivilliga - or- ganisationer,: antog ett uttalande där; man av. de inte: mindre än 100 förslag -till. åtgärder för säk- rare: trafik som framlagts -konfe- rensen ville. prioritera. tio. föl jande. "er ds 1) Radio/TV" bör i sina. barntra. fikprogram främst-lära barn enk- la" trafikregler -samt syfta till-att skapa "en försiktig attityd i tra- fiksammanhang. - Barntrafiksko- lorna;'. som ;bör: finnas | i 'varje kommun, -och : även föräldrarna bör 'sträva. efter. att ge all träfik- fostran ' praktiskt.” Parallellt” med skolans trafikfostran - bör ' föräld- ingå” moment "öm mörker. fallsvård. 3: Alla” rfiksorganisationer: bör rekommendera 'sina” lokala : orga- nisationer att ställa. vägledare till förfogande "för smärksamhet, Det .nya ' avtalet in- nehållér . bestämmelser som 'gör . hjälpas. åt att förmå alla trafi- kanter att ge sig ut i trafiken ihr länge stått klart att de" betongpelare som. "placeras mitt 4.motörvägarna. för, att bira . korsande vägbroar” utgör en svår " trafikfara; Mot dessa betongpjäst: ser. ; krossas.” trafikanter. töm skulle kommit undan” om de fun- nit effektiva ånordningar som avvärjt frontalkrock mellan .for- don och 'bropelare. Värje månad .dödas' genomsnittligt en person I » denna olyckstyp, Andra. typer av dödsfällor som exempelvis . ägsvackorna — kan av ekono- . miska” skäl inte elimineras. Det är den indirekta och aldrig kjart uttalade -konsekvensen av under- låtenheten att rätta till dessa felaktigheter. i. vägkonstruktio- ..nen,"Betongpelarna kan däremot göras ofarliga med begränsade insatser; nämligen genom avbä- rånde' lister, som "bör — i mot- sats till vad som förekommit — :konstrueras så att någon spets Icke riktas mot bilisten. ” Sedan" tillstöter naturligtvis - kravet på att man 1 det fortsatta .motbrvägsbyggandet undviker betongpelarna, som från teknisk synpunkt "ingalunda är nödvän- ! diga. "'Merkostnader blir en god inv estering 1 trafiksäkerhet. | "(Dagens Nyheter) » Kärlek dör aldrig av svält men På åtminstone en Punkt blir män och kvinnor eniga — båda misstror kvinnorna, j Det är bättre att giva ä än att lå. samhället, : . 2A Samma gäller anstiftan till h mened, | ” nykterl ei na bort'-— och kostnaden blir i regel lika, H sofa 4 + Stockholm (rm) ” - "Det 'skall inte förnekas," skriver tidningen "Arbetsgivaren, att. Ar- "I betsgivareföreningens plan för en ny förhandlingsordning innehål- ler moment, som kan te sig stö- tande och -oroande för dem, som på grund av. en naturlig konser- vatism gärna håller sig till det som gammalt och beprövat är. »-Den..som så vill: kan förvisso stapla. många hinder i vägen för ett accepterande av arbetsgivar- nas. projekt: spänningen och kon- kurrensen mellan löntagarnas 'or- ganisationer, fruktan för att för- handlingsutrymmet skall bli allt- för. begränsat, olusten inför tan- ken -att hela löneglidningen på arbetsmarknaden måste tas med i ramen och avräknas,' ängslan för att ge utomstående expertis inflytande ete, co « "Mot detta och annat av samma typ står .dock- kravet, det nöd- vändiga kravet, på att finna nya former för förhandlingarna, helt ivarnas valg tja " förhandlingsördningen - » Över- levt sig själv. Glädjande nog sy- nes alla. parter i:princip- vara överens . om. att ..en reformering av förhandlingsordningen är. ound- viklig, låt vara att man på" sina håll inte är” särskilt tilltalad av | perspektivet. ' Med ' tålamod, :sam- hällsansvar och vilja till samver- kan bör denna enighet kunna.fö vandlas. till: ett bättre. system” det hittillsvarande, . ' ”- SAF-planen - gör: inte ' anspråk på "att vara- fullkomlig eller he- lig. Arbetsgivareföreningen är öp- pen för kompletterande 'synpunk- ter från motparternas sida. Under let för en reform av förhand- lingssystemet vara, att uppnå en så stabil ' prisnivå som ' möjligt och att förbättra landets inter- nationella konkurrenskraft, .-Det förutsätter att man förmår avlägs- na. sig ,från den okontrollerade löneutveckling,' som snabbt skul- le göra det onda "värre, ' . enkelt av det skälet att den gam- sStockholm CcT). En ny kostnadsbesparande me- tod för elmontage skall nu lan- seras av ett skånskt företag. Man räknar med att den nya meto- den kommer att revolutionera el- montaget och hälsas med stor till- fredsställelse av byggfolket och inte minst av de elementfabriker, som tillverkar bjälklag och vägg- element, skriver Byggnadstidning- en. Genom att slippa monteringen av eldosor och rör, som hittills skett för hand, bör man nämli- gen kunna -. minska antalet ele- menttyper med 30—40 procent och ytterligare rationalisera och förbilliga tillverkningen, Den. nya metoden, som utgör ett list-system, kan i korthet sam- manfattas så här: Listerna består av en under. och en täcklist av elast, I listerna finns plats för samtliga elledningar och på ls terna monteras lamp- och vägg- uttag samt strömställare, Listerna BILLIGARE ATT BYGGA MED NYTT ELMONTAGE " !ersätter konventionella dörrfoder; golv- och taklister. På byggnads- platsen där ellist-montaget' kan utföras sedan allt annat arbete är klart, behövs ingen spikning, skruvning eller pluggning. Ellis- terna monteras snabbt genom limning, som sker med sprutagg- regat. Systemet medger stor flexi- bilitet. Vägg- och lamputtag kan placeras var man önskar och lätt utökas vid behov. En första provlägenhet enligt den nya metoden skall demonstre- ras under juni i Norrköping. Se- dan . kommer ytterligare provlä- genheter : att demonstreras för byggexperterna på olika platser i landet, Bakom den nya, som genial betecknade metoden står en grupp experter, vilka under ett och ett ' halvt är hållit på med att. förbättra systemet, Det anses nu fylla alla krav på flexi- bilitet och säkerhet samtidigt som det i allra högsta grad förenklar elmontaget. | Tio moment för säkrare trafik | rarna ; ges ' trafikinformation, : |. 22) I körkortsutbildningen; bör: måste -..större. hänsyn tas' till, tra-| alk! fiksäkerhetsaspekter: skilda :tra-1 och låndsvägskörning” sämt ötyckes fikantstråk;:: avskilda - och - bilfria att på så sätt; medverka :' till en . smidig trafik. omläggning. ”Dessutom : bör ' alla rial väljas.” Likaså "bör. kantmar- .Jäven. för fotgängare, : alla förhållanden måste slutmä-| -. under första” veckan "efter 'tra- fikomläggningen, då . vägledare finns.” : as 4) ""Vägledare :” -bör finnas" vid ävergångsställen : intill -pensionärs- hem, . ålderdomshem, 'barnstugor och 'sjukhus "under "längre tid :ef- ter omläggningen "till högertrafik än de 8 dagar" som, gäller. i öv- rigt. 5): Anslaget till "byggande. och underhåll av gator och vägar mås. te ökas i. minst samma takt som vägtransporterna ökar,'' Anslags- höjningen "bör 'i första hand ske i den takt som förutsättes i gäl lande vägplan. . Samtidigt . måste rvakningen 'mot .- överlaster kärpas för att lindra skador- 6: "rö . Pebyggelseplaneringen lekplatser 'o.s..v. Forskningen -an- gående planeringsmetodiken.i des: sa sammanhang bör intensifieras. : 7): Svart asfalt bör undvikas som : vägbeläggning och ljusare färger "eller. reflekterande": mate- :keringarna . förbättras : och vägre- nen möjliggöra. avkörning vid olycksfallsrisk,: i” - 8) Kraven" vid "typbesiktning bör skärpas avseende yttre. och inre utformning för att lindra personskadbr . vid : trafikolycka, . Detta skall gälla alla fordon. Prov bör även utföras avseende" bilens övriga . egenskaper, : Provningsré- vägledning för. konsumenterna. Likaså 'bör' regler snarast utarbe- tas angående släpfordoneng utse- ende och vikt i förhållande till det” dragande ' fordonets. :9) "Avgasrenare bör. göras .obli- gatoriska..' e 10) - Minsg "halvljus - bör . regel- mässigt användas ” under, . kör- ning vid nedsatt sikt och reflexer genom lag göras ' obligatoriska [5 Betflv ettiugan "Till utseendet liknar detta ska- dedjur rätt mycket den: vanliga husflugan, Betflugan förekommer nu ute i betfälten, där den läg-|r ger sina millimeterlånga;' vita ägg i grupper ' på bladens undersida. Larven kläckes efter. några da- gar och äter sig därefter direkt in i bladet, där den gnager sig en s, k. blåsmina. Efter 10—12 dagar är larven färdigutvecklad, tar sig ut ur bladet och kryper ner i jorden, Som allmän regel kan man räk- na med att hekämpning lönar sig först då ägg förekommer på minst hälften av bladen på minst hälften av plantorna. Lämpligt bekämpningsmedel är Dipterex SL. som är. mindre giftigt för varmblodiga varelser än t. ex. paration. Doseringen bör hälla sig omkring 0,5 kg/ha, Dipterex SL har god, både djup och läångtids- verkan och- rätt tidpunkt för be- kämpningen är när' äggen börjar kläckas. Betflugan har under de senaste åren förekommit tämligen spar- samt och bekämpning har, endast i enstaka fall varit motiverad. Skadorna förefaller stundom svå- rare än vad de i själva verket är. Det är i första hand de äldre bladen som äggen lägges på och dessa blads betydelse för plan- tans tillväxt avtager i takt med att nya blad utbildas, vilket sker snabbt i det utvecklingsstadium, som plantorna befinner sig i för närvarande, Dessutom är tillväxt. betingelserna gynnsamma. för när. varande, vilket bidrar till att Sultaten . bör offentliggöras tilll: ionsfloden. Något slag av'regle. ring och" kanalisering av - denha nskilda motionsaktivitet . fram-. tår därför som ett angeläget: in- lag i en omprövad arbetsordning för riksdagen. Väster pottens-Kuriren + Det 'är vad gäller riksdagéns arbetsformer inte - troligt att avi under de år som återstår av. två- k få uppleva någon markant för- bättring. Och framför allt nte . under 1968 års väårriksdag / som > genom det förestående riksdags valet kommer att slå alla rekord; k ens existens >. att N Gotlänningen ” Trots att det är första gängen ; st Soc på 300. år som ett skandinaviskt land får en kvinnlig regent, trots att hela svenska kungahuset kom; mer, att vara med ::på" bröllopet och tusentals svenskar att resa över dit har Sveriges TV.utackat nej till 5 av 8'erbjudarliden om" utsändning, däribland: direktsänd- ning "från bröllopsmiddagen' och från hyllningarna,' även" "svenska; . dagen. före. Nääs 8 ng Men Köpenhamn och "Danmark ligger otvivelaktigt . Mäng Stockholm, .- : « + Helsingborg Om, det "visar "sig omöjligt att via avgifter. skapa,,. tillräckligt hämmande : effekter -och.: .hindra samhället sfrån” "att »belamrasvav öförstörbara” enigångsglas, blir” väl. den enklaste vägen "att" helt" bjuda , 'eländet.: Om: en totalka visar att samhället — trots pt tikskedjornas'' vinster, is helhet fö rlorar. på” ”engångsglasen, ekonomiskt och "i nedskräpad/na; tur.— 'då bör detta vara; ett häll; bart. motiv. för ett ing ipande ag- stiftringsvägen, : Dagens Nyhéte ”Demonstranter,: var hall hus? . Inte syns . ni på . gator: och torg,” inte "bränner ni” nägra” flag: gör, "TV: får "ingenting? att' "spegla, da» överinspektörer " hade man ve utan att önska 'det — -väntat ; att de åter skulle höra av” sig. Age- ressionerna ', 1: Mellersta : östern riktas förstås mot ett. land .som räknar. med USA:s sympatier.Dé" utövas av kommuniststödda: ,statet. Men det kan väl inte vara orsa- ken? Eller kan det? Tystnad, ut- trycker sahktion, 7 menar ni. Gäl- ler det: fortfarande; tycker” vi ert fredspatos är "Inäligt, soc; enkel: jippå där man "sekverädle:.h döm en stterikelgr "startfrukost; g rådets möte i: Helsingfors: nyll- gen: Erik Holmqvist är den -häste jordbruksminister Danmark nå ' gönsin. haft. FEN " Vöckans : Affärer , a Ty” en enda är Gud, och en en- da är medlare mellan: Gud " och människor: en människa, Kristus Jesus åå Tim: 2:5). ör några år sedan t en vacker berättelse "gor 0 Jag Läraren, "Den handlade "om. en ung man I samhället :. "&0m--för varje dag gick omkring och gjor. de gott. Så satt t ex. "en liten Pojke på hästryggen med en säck vete på väg till kvarnen.-Plöts- ligt tappade han: säcken." Den lilla pojken . ; gen att få upp säcken igen hästryggen.” "skulle ära onom i hans beky ymmer, om inh- te den Påpasslige läraren. sVänljet lade han säcken på hästryggön och den tacksamme pojken be fann sig åter på väg,” av om Mas UPPgift i livet för vår flera honom Folk Ait exompil ker, talar . och handlar MER Kristus kom för att jr bara sin himmelske nom vårt dagliga Yi da människor nl liv ka minska skadeverkningarna, de kan bli ha ning, N När vi nu ändå'har självutnämä- - var .oförmö- HM 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.