ax '. många som begriper sig, på" ret : ALLVAR ELLER DALIGT + pel; För Inte så många år sedän » je prisYy "ha": struktytratignälise ring, Nu har det t, o. m;;gått så | bara är gäligt” skämt den andra, » man emellertid fråga sig om de —= IT För, någon tid sedan avslu- tade Förenta Staterna en spe- clell Ilvsinedelsexpo, Den hölls]. på USA:s handelscentrum vid Vasagatan 1 Stockholm: Atgär- den belyser "der stora intresse |: som "Förenta Staterna hyser för] den svenska livsmedelsmarkna-|]' den. Intresset ifråga är natur- " ligtvis mycket vällovligt,; men det ger onekligen: samtidigt en tankeställare. Sverige har längel,. ansetts" vara ett land méd I det närmaste full självförsörj- ning. för : Jordbruksprodukter. I Den nya ”jordbrukspolitiken sig- nalerar emellertid något annat, l. nämligen en pressning nedåt |. till 80 procent. av självför rj- | ningsgraden' för jordbrukspro-|: dukter. Det är, mycket troligt | "att denna signalerade nya jord-Å- brukspolitik kommer' att - aktt-|. vera intresset hos stora koncer- I ner i andra länder, vilka förut | betraktat ' den "svenska" delsmarknaden' ' som tämligen], olntressant beroende .på,en rätt |. hög självförsörjningsgrad.', ot rVad.kan: då en stark; mirisk- | ning "av; självförsörjningsgraden |., innebära” för jordbruket? Inne- | Lördagen den 10 juni 1967 NS - I startgroparna :- livsme- 1 IT-= " Om utländska ”koncérner etäb-; lerar. sig 'på- svensk : marknad, kommer de också att; . kämpa för” att verkligen vinna terräng. De nöjer sig: inte med. att” en-. I bart ””vara, representerade” i landet. Det' finns som bekant stora koncerner 1. I väfiden som utan. vidare. skulle kunna satsa hundratals miljoner kronor. för? > att' verkligen. få fotfäste på en ny: marknad. Detta har egent- "ligen "ingenting att. göra: med . livsmedelstillgångarna-1 världen. - Intresset" för en ' köpstark mark- -nad som den” svenska finns” un: der. alla” lägen fråga | om den "totala. Jivsmedelsbalansen” i värl -deni. Om avsättningsförhåHande- tia rent allmänt blir: bättre; skul: de" detta "dock. betyda "att Sverk gös. jordbruk i en sådan situa- tion har lättare att. sälja ::de/ genom. konkurrensen uppståen-] de” överskötten” "än'. vad. som skulle” vära faller: vid. nuvarar- de situation, på den. -Hritechatio-' nella "marknaden, Det. g ”-att ” förutsäga - hur ' "situatione "blir ur. korikurrenssynpunkt en eventuell: stark "nedgång - den :' svenska. :självförsörjnings n bär, det. en lättnad om produk- tionen ochz -självförsörjningsgra: den. :sänkes? IT första omgången fetta : inte” utan” "vidare En. väsentligt ändrad an ifråga; 'om slälvförsörjningsgrå: |. den i Svérige kan' komma: att |. utlösa "ökad "aktivitet "med etab: |) lering inom landets, gränser.av | utifrån finansierade Iivsmedels-|' vilka förses med rå-| rån finansleringsländer- nåx Om; Så skulle ske är .det lig: nedskärning” av bjälvförsör ningsgraden' under: 1:f r till ”en' lättnad ifråga öm "avsätt- ningsmöjligheter "för landets” eg na Jordb ukare, - I BKÄMT?. 00 : Egentligen är det nog inte så geringénsrz plånerande,”. skriver » Ta det här med'den .g. k, turrationallseringen som: exem såg. man: Inom det makthavande |- partiet. "mycket > "skeptiskt 4 på samverkan mellan”olika' företag, Det, 'ansågs som” konkurrensbe: gränsnin, mast. fult. 2 H 1'dag vill man till Nästan var: långt. att finansminister förklar . rat att regeringen inte. vill” -8e någon form av, stöd åt varvsin- dustrin om inte varven ökar tt samarbete, » ' i Det sades en gång i tiden. sl det som var allvar i Heidelberg bara var dällgt skämt I Jena. Numera är det. tydligen så avt + det. .som. regeringspartiet ' den ena dagen anser som sann'ng . NÄR. DIREKTÖREN. ELLER... STY RE LSI LEDAMOTEN "blir över, vad händer då? Frå- gan har fått ökad aktualitet i koncentrationens, spår, ty i och med företagssammanslagningar följer ju permitteringar. Fend- menet diskuteras I Nya per- spektiv, Lantbruksförbundets "nystartade idétidskrift, I en arti- kel av Lars Lidén, disponent vid SLT och känd för sin debatthok 1 fjol ”Makten, över företaget”, Överflödighetsproblemet . är. sär- skilt kännbart inom föreningsli- vet, skriver disponent Lidén: även om den här.sortens prob- Jem är vanliga bland företag kan inte är ändå vanligare inom or- ganisattonsvärlden,. Där finns t. ex. inte på samma sätt ett ägarintresse som förvärvar elt annat, och som därmed kan gö- ra anspråk på företräde vid till- sättandet av de nya. befattning- arna. Ledamotskapet av styrel- sen, för. en branschförening eller central — näringslivsorganisation räknas vidare ofta som det ytt- re beviset på att respektive fö. retagsledare tillhör de yppersta I sin krets., Uppdragen får med andra ord en klar statuskarak- tär. | Ämnet är lika dystert som ar- tikeln är lättläst... Som tröstve- grunder "har använts ”upphi jelse 4 landshövdingeståndet,. berättar disponent Lidén. Mindre allvar- ligt menad är väl den lösning som artikelförfattaren hämtar från en bankman: inrättandet av ett slags statusbefattningar, t. ex. ett .närlngslivets. överhus med hög" lön för. parlamentsleiamn- ien och obligatorisk strumpor |; vetvisiatt.en personalpolitik exis- graden!” "Att den” blir: annörfunda |: avtal, $om träffades 1 fjor inellan |" arbetsmarknadens" "huvydpar pr, |: personalpolitiken ir företagen > har naturligtvis existerat: dockså |; tidigare eftersom de fackliga or- .- ganisationerna » självfallet irum på Sarbets - platsernas haft” möjligheter: ratt -” sonålfrågor, - också: Fn retagsnämndsavtalet; . .men:'sdet nya sär att samråd i | förtsättningen skall äga rum om '..den "mera "långsiktiga personal : politiken i företager. "En förutsättriing för. att ett sår dart: samråd: om. personalpoli Kei'skall kunna: äga :rurn är: gi- ngt -terår: Tyvärr. är.:det' väl -så;ratt en” genomtänkt sådan. for de saknas inom: många :företag, där = personalfrågorna : ' handläggs danaxföretag där man” inte; kom: mit : underfund. med att'derrur produktionéns « synpunkt” är . är en” hög: petsollalomsättning. för att nu: bara: peka” på ett par äv de problem; som ryms /inom”ra: "men för 'en långsiktig” personäl- politik, ' Och så är det naturligt- "vis viktigt att persönalpolitiken inte får bli' beroende av konjunk- >” turernas -växlingar. + all det gå: att skapa”. Cay? till insatser. på detta- område 4 tår man akta sig för att: ge -.sken av att ur personalens synpunkt De sitiva sätgärder” "sätts in” ent art fö tt: främja rekryteringen ” i "tidef'” av "arbetskraftsbrist, fran håller ”LO- organet. 120 "ELEVER 'HAR RR ANTAGITS' till. journalistinstituten efter en procedur som 'nog de. flesta av dem, och kanske än mer de många som inte blivit antas, Dagens Nyheter: : I varje fall avviker den' starkt från vad 'som gäller" vid: andra läroanstalter. Den: helt domine- rande delen av alla behöriga sö- kande är studenter, men student- betygen tillmäts inte någon be- tydelse, Avgörande är i stället «dels en' testning vid Psykoteknis- ka institutet, dels utfallet av an- tagni ämndens egna h är gjorda praktiska journalistprov: att referera :en. bandad intervju, att skriva om "några förelagda texter, att svara.på frågor, som: antås "avslöja .de ' sökandes ' nu- tidsorlentering. - Det viktigaste urvalsinstrumentet .' har varit dessa praktiska prov: Men i verk: ligheten vet man ganska litet om vad man mäter med dessa Prov, som "tycks konstruerade , rätt mycket ”på känn”, Man har med andra ord gått till motsatt ytterlighet mot uni- versiteten, som enbart tar hän- syn till betygsmeriter; Bådå Sys- temen är tvivelaktiga genom 'sin ensidighet, Urvalet bör "ta hän- syn till så. många faktorer som möjligt, och speciellt journalist: yrket är iute betjänt av en re krytering där alla är mer eller mindre skurna efter en. mall. ' : Vi föreställer oss att ett höge skolbetyg I alla eller några äm- nen (t. ex, svenska) skulle kun- na uppväga en låg poäng i nu- bandsorden för frun! tidsorlentering eller ”rewrittng?. | ramen för den normala förhand: F H lingsverksamheten- ” :vid behov -aktualisera även per-.1 :':Detta --understryks |." mera: på .en slump. Det är i säl finner rätt egendomlig, skriver 7 elativt: nya teaterformen ikal” är i själva verket 100 år gammal, Den 12 september 1866” hade "man i. New York : pre- miär på ”The Black Crook”. (Svar- te skurken); Dess blandning av lät-" ta sånger, färgsprakande dansnum- mer, effektfulla scenerier och en so- lid ””röd tråd” var någonting nytt för teaterpubliken. ”The . Black Crook” slog alla tidigare publikre- kord. med 475 föreställningar under 16 månader. Musikalen var född. - Nu, ett sekel senare, har denna pionjärföreställning och dess efter- följare ärats med en. speciell fest- lighet med titeln ”Salute to Ameri- can: Musical Theater” som” anord- nades/: av Manhattan School of Mu-' sic, vilken nyligen tillkännagav att iplir” det första större, musik- konservatorie t. som står fl tjänst | SKANDALÖSA DANSÖSER : ”The Black Crook” tillkom egent- gén av er ren slump. Två teater- producenter i New. York hade im- porterat. en rad ' dansare, dräkter och trickscener' från" Paris för en "balettföreställning. New .York-teaå- tern ”brapn : emellertid ned . till grunden, "och producenterna sålde dansarnas kontrakt till William Wheatley, chef. för Niblo's Gerden- teaterä. Wheatley lyckades , på ett mycket" finurligt sätt inkorporera nya element i ett' melodram ” a 'harles »M: Barras med titeln, "ite Black; Crook”. Resultatet. blev | timmar: lång Öfenek .. Det mest; sensationella i: hela för reställningen var danserna: där :de medverkande flickorna uppträdde i genomskinliga kjolar. och skära tri- »' | kåer.. Enbart, detta .skandalösa fak-' tum |. gjorde / "snart ".”The ' Black "Ciook” | till "det "allmänna" samtals-" ämnet/i New" York, mer jöréställ? Bingen bjöd också på "ri gra livligt 'uppskattade"sångnummer,' i Men: "Yo! Naöghtyy Naughty” Men” ger;: avancerade » sceniska" effekter och. söta, balettflickor ';.h ”The "Black" Crook” - kallats ,den amerikanska - musikalen. Egentligen har den emellertid ganska: litet ge-- ä red "dagens. älbal CC de: föreställningar, : halvsekel skulle” och. ännu . .ett n Extravaganta satt" vära' på modet : tills ' importe? kansi homnosflörer — "bland dem John Philip Sousa, som 'senare' kom att bli USA:s ”marschkung”.— bör jade; försöka sig på denna nya mMm sik> och teaterform. Den förste "amerikanske operett: kompositören, av; "betydelse '.-var emellertid Reginald : DeKoven, och ; en sång från hans största succé ”Ro> bin”, Hood" ” (1890) "lever" alltjämt kvar. som: ett: nästan : obligatoriskt inslag: i, amerikanska bröllop: ”Oh, | Promise Me”: .” nia - Medan, ;.r operettkompositörerna alltjämt. tjusade publiken med sina graciösa .musikaliska romanser för- de: den :dynamiske mångsysslaren George M Cohan in en ny fläkt på Broadway.' Denna enmansteater .— ty han bara inte spelade, själv utan 'skrev; också text och musik till så- dana "lyckosamma ” musikaler 'som "Little" «- Johhny Jones”, ”George Washington, DL och ”Hello Broad- evsTidningen "Livs, organ «Livsmedelshandlarförbundet," kh = svårt att förstå att. man kan. krä. "Useringars "och kalaset? frågar tidningen, "na skall "betala; 1 exempelvis företagarnas frihet' att 'dispone- efter... gottfinnande, - some so bosen med; The Black" Crook" fortsatte | för .Jgen gick i ax redan den 16, två "-va. åtgärder" mot: ”ehgångsglasen ”samtidigt som" man begär att handeln ' genom rationaliseringar "skatt "pressa Priserna, Erigångs- glasen. kan ju innebära rationa- kostnadsbespa- "ringar för handeln; Vem betalar "Svaret är enkelt: konsumenter- Det är allmänt, accepterat att -hälsovärdsbestäm- ” melser och arbetarskyddslags' ft- "ning sätter bestämda gränser för -ra arbetskraft och: butikslokaler a Samhället anser, ett visst” minimum av häl- . sovård- och arbetarskydd vikti gare än lägsta tänkbara" pris. Samma resonemang måste föras Pp miljövärdssektorn, Det ä är vik- way” — framstod som publikens. gunstling fram till första världskri- gets slut då smaken ändrades i riktning mot .en mer sofistikerad urderhållning.; '.,- Nästa milstolpe i den amerikan- ska musikalens historia inträffade år 1927 i och med premiären på Jerome Kerns och Oscar Hammer- steins ”Teaterbåten”, byggd på Edna Ferbers roman. I och med ”Teaterbåten” hade en ny form av. musikal: skapats där en autentisk bakgrund, = trovärdiga rolltyper och mänsklig värme ersatte tidigare produktioners extravaganta ensem- blenummer, balettflickor och grovt tillyxade typer. Musikalen blev en strålande framgång, den prisades som ett mästerverk och. spelas än i dag på många håll världen över. "-MUSIKAL MED BUDSKAP Några år senare var det dags, för ännu ett nytt element: inom musi- kalgenren: ; en musikal med ett budskap! George Gershwin, som tidigare mest ägnat sig åt att skriva sofistikerad jazz, slog sig ihop med sin textförfattande broder Ira samt dramatikerna - George 5 -Kaufman och '; Morrie - Ryskind, Resultatet blev "en satir om :den internatio- nella diplomatin med titeln ”Strike Up "The Band”: Framgången blev så stor att den sporrade teamet att göra .”Of Thee I Sing”, som hade prerniär 1931: Denna satir över det politiska: livet i" Washington blev Jen första: musikal som. fick et Pu- litzerpris i dramatik. - Den första :verkligt framgångsri- ka ' integreringen 7 "av ' musik, däns ch" drama". kom. emellertid. : inte förrän: 1943 "och. premiären på Ro- zers” och 'Hammersteins "berömda .”Oklahomia” som bygger på Lynn Riggs folkdrama ”Green Grow the PLilacs”. ”Oklahoma” innebar en ren prytning” med tidigare musikalfor- mer. Rogers och Hemmerstein fort- satte att utröna nya riktningar: in-' om” : musikalen med :”Carousel” | (1945), ”South” Pacific”: (1949). och | Broadway. N mer spännande framtid. The King and. P. (1951); Hamrnierz i stein avled 1960 och därmed sattes punkt för deras långa och frukt- bara 'samarbete, Bland den tidens andra stora namn inom musikalen h kan nämnas Irving Berlin med ”An- nie Get Your Gun” och ”Call' Me Madam” samt Cole Porter med ”Kiss Me Kate” (1948) som spela- des i' 1.000 föreställningar - på - LYSANDE UTSIKTER Musikalen har . nu lämnat det spektakulära revyaktiga bakom sig och har blivit en konstform där man vinnlägger sig om en inträn- "gande kännedom om ämnet, grund- liga ' personlighetsanalyser och en realistisk tolkning av materialet. Man har uppnått en finstämd av- vägning mellan musik och "teater, Musiken är alltjämt det bärande elementet, men den får inte fram- hävas på bekostnad av den sceni- ska tolkningen, : - Det. är närmast två "musikaler som framstår som klart lysande bland 'de 'senaste 'årens produktio- ner, nämligen Learners och Lowes "My : Fair Lady” . och ”Leonard Bernsteins ”West Side Story”. Den förstnämnda är ' den ' mest fram- gångsrika av: alla musikals "genom tiderna med inte mindre än 2.717 föreställningar på Broadway och en enorm Succé med identiska upp- sättningar världen över, ”West Side Story” är en musikal | där ämnet spelar 'en' mycket be- tydelsefull roll;: Man kan säga att | Bernstein och författarna Arthur Laurents "och. Stephen ' Sondheim här införde & ännu ett nytt slags mu- sikal .— 'den socialt engagerande, | Här skildras med sjup realism den | nutida ungdomens ambitioner och vanmakt samtidigt som man väd- -jar till ökad förståelse mellan folk med olika social bakgrund; Musikalen är'en '100-åring "med ' | ett: skiftande” liv bakom - "sig -men med lysande utsikter för en, innu Stockholm (em). . "Fängelser ' är inte: ett : medel r' "blott: anstalter, + där "vi :för längre” eller :-kortare "tid" placerar de för” samhället” obehagliga: so- ; I clalt. "sjuka " och "de". bör: därför .|endast brukas ' för de fall. där :vi' avstår från den "kriminelles” äter-' anpasshing' till: samhället, : Det. är! ralitså i inte -en-:fortskridande'rhu- träffét vi, bör sträva -efter, utan ett; börttagande” av..det" och grund- | tankarna: - detsämmay; : skriver e ;: man? trodde ' sig: : bota H mentalsjuka med: att : piska dem, binda +dem'zoch "stänga" in - dem som: vilda djur är lyckligtvis. pås- serad;: Den” tid:då man :tror sig bota + söcialy ' förvillade ' 'med-' att |; straffa ” dem,". diskriminera dem :Maj,. sköna - månaden,” dur, med kyla och hagel:”och till med sol och högsommarvärme. Månaden "har. annars - varit: 'skön, med en massa: blomster, 'därav namnet blomstermånad.' Jag har en ' del . Argeckninkar'. som jag nedskriver ' här: ' - Det blev: tämligen grönt tin den 1, maj .i år och.. böndernas ivårarbete blev avslutat. Jag såg de första humlorna den . 1, sam ma dag: såg jag gulärlan, Hård nattfrost. natten mellan den 2 och 3 maj. Svalan. var åter här den 4, jag "såg. två olika arter den | dagen; nämligen både » ladusvaia och '; backsvala, » samma dag såg jag . svart-vit . flugsnappare, träd- [piplärka . och den : snabbflygande ärkfalken. Körsbärsträden blom- made den .10 och den 11 var'det 23 plusgrader, "samma. dag var hussvala, buskskvätta,' svarthätta och" grå flugsnappare ' åter" hit- komna, .Jag hörde 'göken. pingst- dagen "och" som sist; anlända :få- gelgäst anlände törnsvalan den andra . pingstdagen. , Pingsthelgén blev - mycket." varm och vacker, högsommar med andra ord. RAå- dagar före Erik, så året är fort- fårande tidigt och allt lovar till en tidig skörd i år. Sedan kom en ordentlig rotblöta den 26 och 27 med mellan 50 och 70 mm. regn, Den första igelkotten såg jag den 25 och jordbrukarna bör- jade sin nedläggning av gräg den 24, Sommarens arga getingar bör- jade visa sig den 31, hoppas bara att de:inte blir alt för talrikt förekommande i är, Rovfåglarna '. förekommer - vid denna årstid mycket sparsamt. Dock har jag sett bivräk, lärk- falk och en enda brun kärrhök. Jag tippar att wvi i juni — just under min semestermånad — får -varmt och vackert, med regn emellanåt - för att skörden : skall bli bra. I Gunnar Svensson. va so ”tigare att naturen hålls fri från hälsofarligt. glasskrot än att de- taljhandeln. eventuellt kan spa- -ra något på engångsglasen. ' . (Magens Nyheter) för. verklig ;bröttsbekäråpning. Del. nu” tilländalupen; Den” började ; i| och med snö, men” slutade i moll, | borde, också tillhöra" det förflutna. Vi måste. ta. risken av att ha brottslingen ute bland oss i sam- | hället 'om vi skall kunna. effektivt anpassa, honom till detsamma. Ris- ken kan synas. :stor.. och "är : det i viss utsträckning" så längezayi alla, sociala” som asociala, 'omfåt- tarystra fattningen, ed'-'en vidgad . upp- lysning och: ett : allmänt .:, medve- .tande. om. kriminaliteten, som -en I .abnorm. företeelse blir. situationen | emellertid. så. småningom : en ..an- | nan, Ingen: vill. nämligen i grund | och: botten '. vara. abnorm sjuk så länge et: finns hopp om bättring: "Det" är först” "med i hopp: lösheten 'öch'" resignationen” som individen" strävar . mot .den.: mot- satta, "negativa framgången ' som notoriskt ' ofövbätterlig, Så. ett normalt socialt liv kan man därför förvänta den” kriminelles positiva .medverkan till 'behand- lingen och därmed också påräkna att han själv vill söka avhälla sig från" brott. Ett rationellt upplagt béhandlingssystem bör därför re- dan i sig medföra "minskad brotts- frekvens: trots. att: man släpper på den yttre 'säkerheten. Behand-I lingen i sig skall sedan gå ut på) att eliminera de brottsbefrämjan- de: faktorernas verkan. hos "indivi- den och. därmed, ännu - mycket mera” minska - "uppkomsten av brott: - NELAARA - Att” man här läpper på 'vVeder- ningsprincipen: när det : gäller själva. den brottsliga :.gärningen innebär inte. att. man -låter udda vara jämnt då det gäller den ge- nom . brottet. uppkomna ekono- nilska. skadan. Det torde meren- dels förefinnas. bristande respekt för. ekonomiska värden hos sär- skilt egendomsbrottslingen och en viktig detalj i vårduppfostran torde ” därför vara att bibringa vederbörande ' sådan respekt och : finns; det inget val. Om vi anser -foch" Hsolera' dem rån samhället mad och: swvedergällningsupp- | | eller. länge] det :finns. hjälp och utvägar. till - | Aktuell "komm mentar. Kennedyrundans resultat inne- bär för ' Sveriges del vissa lätt. nader i fråga om ' exporten till | sexstatsmarknaden ' EEC... Men (tullarna förblir i många fall trots allt så höga, att vära exportpro- dukter ' med "höga tillverknings- kostnader, som belastar dem, hår mycket svårt att klara 'sig över tullskrankorna, Fortsätter löne- lyften "i samma takt. som. under de senaste åren blir Kennedyrun- dans resultat för vårt näringsliv i en icke alltför avlägsen fram- tid lika med noll — åtminstone vad exporten beträffar, Införseln däremot bara premieras.” ! "Dir jur. C. R. Pokorny N . er IT Företagaren Regeringsfrägan kan aldrig: de- finitivt avgöras. I förväg. Man måste låta väljarna ta ställning till de olika partierna och deras politik,” och -sedan på grundval av Mr lösa regeringsfrå- gan. Givetvis " kan: diskussioner vara nyttiga, men maktskiftets villkor kan inte fullständigt kart- läggas på förhand. Det är bätt- re att acceptera, att partierna har olikartad politisk syn, än att göra sig illusioner om att oppositio- nen på förhand skall kunna sam- ordna sig i alla stycken. Sr NT -.Västerbottens-Kuriren . - Partisanförsvaret har på. allvar diskuterats som ett alternativ till det: tekniskt" och -personellt star. ika" försvar "vi "under flera år ef- tersträvat att få Men för Sverige att” det. land loch-d 'system" som: vi : lever samhälls: duktion, som -stär. på. . höjden :av vad” 'vi kan prestera, ”Men” detta ckså "ovillkorligen ' en långsiktig planering utan den Tyckighet, som "inträffar :om man för : vart år: på. nytt skall att 'skyddas; så "måste" vi fortsätta ' att” bygga. upp ett försvar "base- | rat på: äteknik och: industriell pro- | den väg vi följt: utan” låta" för! svaret utvecklas enligt gällande mönster, I konsekvens:' därmed” blir 'naturligtvis de ekonomiska: ramar. där kraven inte: kan uppe fyllas av. föga intresse och skul: le saklöst kunna avföras från ut- redningsprogrammet. - .- ,Häuruvida : detta sker är dock” ei. det för. frågan. avgörande, "ebY” : | Sydsvenska” Dagbladet i NNSOTEESEEEETS Förmodligen :- känner fånga människor: olust inför” 'en inten- sifierad trafiksäkerhetsdebatt. 'på det politiska planet... Eribart or- » det . politiserad ' ger” negativa ”&-. > terklanger. Och naturligtvis -mås- te en sådan ”'föras med" takt 'och hänsyn ' men vi. tror ' att våra parlamentariker ' har. den "res ning ämnet kräver. Inte” heller - torde de experter som nu tämli- gen isolerade handlägger 'trafik- säkerhetsfrågorna med förtjusning se "ett ' parlamentariskt . komple- ment i form av ökad. debatt och förstärkt, inflytande... Men ' kriti- kerna bör ihägkomma' att till den politiska debattens ”ovärder- liga förtjänst . hör ' " opintonsbild: ning” och i dess förlängning ber, slut och anslag, ' mn not Sundsvalls ridning"? sg "Kommunen | skapar ett sammån- hang mellan generationerna, Var- je generation :kommunalmän har möjlighet att lägga någonting ,a sin "personlighet och -sina am tioner 1 ett” aldrig avslutat j. verk, . nämligen uppgiften att. forma den miljö och : de” betingelser undér .energiskt : ; verkat. för ätt. "sprida -evangeliet: till ;hela ' folket." Man Far ansett : sig - ha ' ett” "budskap som gällt alla. Om; det på. gen ver mer glädje 'i himmelen ö er i en” e da syndare; som' gör bät ring, över -nittionio rättfä diga, som. ingen, bättring behöva”; «I? den -första "liknelsen :/ möter oss -hefden, som . lämnar" de "nit- Itionio; fåre i r att gå uti na [tens enslighet., och mörker. för att” söka "tätt på ett ' vilsegånget får. Han räds” ej 'de' vilda dju- ren "eller "nattens lurande” faror, - än mindre" skyr: han -mödor. och besvär, Han bär inom : sig: det : lugnet . och makligt söka nat- tens vila, Ett 'av fären i' hjor- den saknas. Det är anledning nog att "driva: honom ut ocH söka. I den "andra liknelsen sep vi” kvinnan, som tappat en av sina med de nio penningarna, hon har kvar, "utan tänder ljus och sopar grundligt sitt hus' för att: finna - det förlorade ' myntet, som : få : honom. till upprättelse : inför sig själv genom att han i "möjlig mån får ersätta - den skada han vållat - "genom brott. 2 Kulturens” ---årsbok . för 1967 är nu utkommen. En stor del av utrymmet ägnas åt möbelkonst, ' som, presenteras i förnämliga färgplanscher och be- handlas 'bl. a, av specialisterna Erik Andrén och Marshall Lager- quist. Den förre skriver om en märklig dörr från Stockholms- trakten, troligen utförd ' av den Melcherdt "snickare, som: gjorde inredningar bl, a, på Tyresö slott. Lagerquist behandlar Kulturens samling av förnämare möbler från 1700-talets senare hälft, sär- skilt byråar, bland vilka flera signerats av framstående stock- holmssnickare. . Med bruket att dricka kaffe och. te kom inte bara servisatti- ralj för dessa drycker, man fick även små behändiga. bord, som kunde fällas ihop. Om en grupp tebord, vars skivor försetts med figur- och blomstermålning, skri- ver Jan Gerber en rikt illustre- rad uppsats. - Sven: T, Kjellberg. har (granskat glimmar till. i skenet av. :.det tända Ijuset. Båda liknelserna uppenbarar, Jesu eget handlingssätt mot sin tids föraktade - publikaner och bouppteckningar och importhand- lingar i Göteborg från 1600-- och 1700-talen och letat fram beskriv. ningar och benämningar på möb- ler under denna tid. Hans upp- sats är en uppslagsbok i minia- tyr av stort värde inte bara när det gäller möblernaås material och utseende i allmänhet, utan också färg, klädsel o.s.v. Bland övriga uppsatser kan nämnas ett par av Bengt Bengts- son (om kabinettskåp och ”kron- stolar”) och samme författares presentation av en märklig Hal landsbonad med motiv- från Up- penbarelseboken, .Vidare skriver Britt Ginér om den svenska ba- rockens dryckeskannor och deras signerade figurscener. Från de. ständigt aktuella ar. keologiska 'undersökningarna +t Lund rapporterar Anders W, Mår- tensson om ett par märkliga fynd, ett : dosformigt bronsspänne och en s. k. Alsengem, en "smyckesten av stort intresse. för arkeologisk datering. 'Arsboken -har. i. år .en upplaga på 30.000 ex, och är som vanligt . förbehållen. medlemmarna av Kulturhistoriska föreningen för i södra Sverige, kärlekens ansvar, -som gör. det . omöjligt : för - honom ' att ' stanna tio penningar.” Hon nöjer sig ej: aldrig upphör att .söka efter män- > niskornas barn, som: förlorat livs- gemenskapen med. varandra'- och .med ; livets. egen Herre," I "Mästa- rens '.eget.;Hv' yser;: lek fram renar - igon, annan” människa Jiv. Lå- ter vi: det : ljuset falla över" värt :eget liv, skalt"det ;uppenbara hu: rudana vi innerst "är bakom" den : förklädriadys vi. så gärna: ”påtager . oss i vin umgänge : :med "värand- rail - får. uppleva ” kärlekens stränga. ;och « förödmjukande; dom, .som: dock syftar till att upprätta OSS, I våra: dagär "och: kanske” i vår omedelbara närhet finng' mänga enskilda . och grupper av männi. skor, som :lever i lekamlig. och andlig nöd, människor, som le : ver i 'sådana . förhållanden, som är ägnade att nedtrycka ”och för: :'kväva det inre livets växt och deras utveckling till :sannä,” "goda människor, - Hur - lätt fångas vi e€j av den själviska makligheten och likgiltigheten för livet utan- för vår. egen omedelbara »närtöt! Trögheten och :' utåtväridheten 'be- rövar oss ofta 'den'inre- Kraften att förverkliga vad vi anser våra rätt och sant, vår plikt, ..En av nutidens - stora Guds-män mer än de flesta.-satte' - liv "för att lindra nöden bland sina "landsmän, avslutar . ett . ka- pitel i en av sing böcker med egen bön, som" må, göra ; still vär Himmelske- Fader, som höra till'vde: s«priviligierade, vilkas liv är fyllt. med välsig- nelse, att taga ett steg in” på 'den äterlösande kärlekens väg. Ehuru Jesus : själv .. var utan; synd: tog Han på sig människornas och sitt lär | "oss Vi har icke på allva; liv. Håglöst låter vi "dagarna "för: Svinna. Vi är icke' helt -och -tullt me "ana om livets ansvar, Väck bördor, Giv, Nr ie måte nöja oss med att. leva. ja och endast "söka det nöje var ka vd kan ha med sig. Driv oss i måt mot Korset, Våra samver slunrar,' "Väck OSS; än känsla av värt ansvar för ar "som lider den djupaste, nöd. '9ss " kraft att i Jesu 'anda mrga dem. frälsning,. ända tills FN Ben hela mänskligheten sam- t lovsjunger Dig. Jag beder Dij natt. od i vår Herres Jesu vi icke måtte ' bar den frälsande Kärlekens kors, . - n SN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.