. fallet Storbritanniens. kostnader - mark; + « +» andra' länder,' framförallt 'samväl-- : vis att kunna importéra från des- ; ningen till EEC måste emeller-. tid. innebära att Storbritannien åt7”, sk Khögprislinje. Det betyder att a EAnorns TIDNING -— N Måndågen den 12 juni 1967 - = 1 IT = Storbritannien och EEC I en veckotidskrift som sysslar skall användas för såväl tiona-. de med ek iska af- = liseringsändamål som till prisreg- färer behandlades nyligen vissa ' lerande ändamål, Bl a skall ex- . grundläggande data ifråga om -portkostnaderna' bestridas :med Storbri över den och: medel ur denna' fond. Genom att” problem inför en eventuell EEC- importavgifterna - måste .inleve- - anslutning. . Det : fanns i denna reras 'tilb den gemensamma fon-/z översikt någon siffra som på ett' den får -Storbritannien' en -ökan- drastiskt sätt belyste Storbritan- de importkostnad även för "de niens situation och de förändrin- livsmedel som köpes utanför det - gar som en anslutning för detta eventuella nya EEC-området, . land kan innebära. "Det gällde Storbritannien intar här som jordbruket och i översikten fram- = förut: nämnts en särställning. ge- ” Hölls att detta för Storbritanniens nom att landet har den lägsta del hör till det svåraste. kapitlet. -självförsörjningsgraden bland de o Priserna på importerade, livsme- ' berörda länderna. Det blir därför del kommer ' att stiga för vissa en mycket intressant fråga vil- varor med upp -:till '40 procent = ka villkor Storbritannien kan er-" Det sades "vidare att 'prishöjnin- hålla ifråga om bidragen till den garna ifråga kommer. att belasta . gemensamma fonden. Om man ge- nn FS För några få årtionden. tillbaka var svensk ayrshireboskap lan- "| ar och hör. svensk ayral Av agronom Erik L; Larsson AR vara högst belåten; Någon slutom- döme om RDM:s lämplighet för i med svensk SRB kan dets största kr Vid ti- den" för första världskriget beslöt | man i Finland ta avstånd från den svenska, typ-. och färgaveln och. gå sin egen väg, vilket innebar att man inriktade avelsurvalet på den mo- derna skotska ayrshiretypen : och ämtade ” nytt 1: terial från Skottland. Denna reaktion på den billiga” svenska'exteriöraveln med- förde 'en' isolering av de svenska] -ayrshiremä vilkas dj t dels övervägande härstammade från Skarhult- Hjuleberg-importen ' 1847 tr Ayn. i. Skottland) dels på' sena- i importer av djur med betalningsbalansen för 'Storbri- nomför det att Ak modern” skotsk typ (finsk). I vårt er eg = tre miljarder kr importavgifter ffler = en vän lan d var i början av seklet mer - : fr 3 m man skulle väl- livsmedelskostnader höjs så, att de fonden, inneb detta' en te ja den ”. 1 eka ller HI totala levnadskostnaderna. kom- "ligt starkare belastning på de län 3 > typen - av ayrshire, vilket mer att undergå en engångshöj- . der, som har en låg självförsörj s SKA” Typ .slutligt ” avgjordes när : Ad > 2 ning med 2,5—3,0 procent. ringer rue och import Svenska ' Ayrshireföreningen -år av I "Som". bekant . har . detta "tidigare utgrort ett tviste-' ämne mellan å ena sidan Väst- . tyskland med -betydande import:" och å andra sidan Frankrike med” .exportövetskott. för livsmedel, Det " är. ingen tvekan -om att" ;Fränk-" rike på, livsmedelsområdet har en: betydande fördel. MH Uppgifterna om ifråga om handelsbiansen beroen- de på ändrade villkor för livsme- délsimporten kan ' vid första på- I seende ” förefalla orimliga. Stor- britannien och andra länder som eventuellt anslutes till EEC kom- . mer givetvis att kunna importera: från de länder 'som har livsme-: 1927 beslöt ett samgående med Avelsföreningen «+ för «. Rödbrokig Svensk. Boskap (RSB). Detta be- slut innébar: även en :sammanslag- ning ' mellan : de båda kreåtursra- serna, ayrshire och , RSB, till: den därmed ”nybildade” rasen, SRB, - -; Samgåendet "mellan de båda . avelsföreningarna: var helt i sin självklart icke nu fällas men det bör stå klart att priserna på 'liv- djursmarknaden därvid icke är av- görande: - oo Nn i M> frågar, vad har resultatet blivit av de finska tjurarna inom ' den . halländska" serffinaveln? Inte heller "härvidlag kan ges:ett -slutligt svar men en ansats vdärtill kan utläsas ur Hallands Seminför- enings årsredovisning 1966, där" för, '4. hittills enl NAT avkommeunder- sökta ”finska” ayrshiretjurar upp- ges s k'F-tal på resp 110, 107, 103 och 103 eller i medeltal 106. Det' verkligt intressanta är dock den av agronom Arne Roos samtidigt läm- nade uppgiften att för 5 angivna hallandsfödda ayrshiretjurar, vilka vid "vanlig. NAT-bedömning erhål- lit F-talen resp 100, 105, 98, 98 och 103, "har . vid ”en . beräkning på grundval av döttrar med SRB-tjur som morfader” (d v s döttrar, som betraktas som korsningsprodukter och ej ingått i' avkommeundersök- ningen) har motsvarande F-tal bli- . vit 106, 108, 109, 100 och 107 eller i medeltal 106, Helt riktigt fram-. hålles att .vid en s k' roterande - del'att sälja och som 'står utanför.” bl EEC till priser, vilka alltjämt an-' " sluter till en orealistisk ”världs- = visst: land kan genom . medlem; mårknad”, : > "skapet vinna. stora fördelar; ge Så enkelt är "emellertid inte det ” ' nom att den gemensamma mark: hela, och” Storbritannien befinner ” naden utan tullhinder ställes till". alla medlemsländernas ”förfogan-. " de”. för en fri 'konkurrens; I ett” begynnelseskede kan däremot i stora” ' mängder livsmedel : från +, betalandet av importavgifterna på " Danmark, Efter en EEC-anslut-'- 1: del ' till ' den ning för Storbritannien är av allt fonden te sig orättvist. Den som att döma även Danmark inklude- ' har stor nettoimport ger stora bi-' rat.i EEC. I' så fall hör båda län-. "drag till fonden utan att belasta : derna till 'deh interna kretsen och ' denna med några, större uttag till I D kh då 1 "att täcka exportförluster på jord- > gen att. sälja” sina livsmedel, till ; bruksprodukter: Hur detta påver= G kill. de kar de" olika: medlemsländernas i : svi bedöms" På lång: sikt får I pr ' ses så snävt som här antytts. Et port i"ett särläge, För. det första : importerar. britterna som bekant: lie ra området: Därvid stiger själv-" för lvsmedelsimporten från Dan-: st Storbritannien en avsevärd ' desländerna; men även från Byd-: be amerika, Hur:' kommer" ” anslut” ningen att påverka :' kostnaderna för dé livsmedel, som importeras från dessa. länder? Om» världs- marknaden inte. påverkas "genom en ytterligare ökad stormarknad i Europa, kommer britterna givet-. något angrepp på eller nedklassning' av värt de- y amhällsskick,/4 r: "klarar: påteöta Correspon sa länder; till ungefär liknande priser. 'som förut — såvida. inte skall styras av direkt" eller. indi "I-rekt "valda representanter för fölket, föratt r inte” att. precis samväldesländerna och såvi te några direkta av ändra fakto. rer betingade förändringar; inträf. far i världsmarknadspriserriar så! långt är allt oförändrat: Anslut”; ”oktdning: vard helt överflödig, ef- -stersomi folkrepresentanter: redan "Ny har: stora och 'mänga möjlig- heter. att öva inflytånde.s >> 'Just'i fråga om samhällsplane. tingen, den . enligt' utredningen främsta uppgiften för länsstyrel. serna, finns ju sedan ett” par är .1'- varje z län : ett. "planeringsräåd, H sammansatt ijust på det sätt som utredningen nu: föreslår för läns styrelserna. De folkvalda styrel- "serna' för "ländsting och primåär- ke rer kän också när de vill minstorie "successivt : och -förmod=—|- ligen omedelbart övergår till en” det "brittiska jordbruket då ”kom-l mer att: skyddas genom. import-, avgifter . istället för som nu sker” -Eenom :subsidier från: staten. Im-: portavgifterna "kommer emeller-' tid att inkrävas till EEC-länder-. nas gemensamma fond," vilken . Överblickar tid och där vi har obe- ta. kontakt "med ' länsstyrelserna och dessa "med dem. Länsstyrel- serna 'har' också 'en mängd and- ra möjligheter” som också i regel "torde v utnyttjas, att på olika håll inhämta - ; erfarenheter och . Synpunkter; Det länsförvaltningen” bete Ko nar som" något oundgängligea :nödvändigt framstår. därför, sett ur andra synvinklar, som någet Onödigt, ' vilket kan bli. mer till skada än nytta, menar öC, > SÄKERT ÄR DET KLOKARE ; att, lyssna till andras beröm än' till eget, skriver Jor dbru- »-karnas .Föreningsblad efter Lantbruksförbundets' Jubt leumsstämma; ' Med tillbörlig reservation” för innebörden 1 artighetsfraserna » kan. man också tacksamt notera «tungt vägande värdeomdömen som. är smickrande, Att svensk ,jordbrukskooperation blivit unik i världen beror inte bara på .soli: dariteten mellan . jordbrukarna , utan också på effektiviteten i de egna företagen, 'sade jordbruks- ministern, Han tillade att Lant- 7 bruksförbundet gett värdefull longerna”, . Rabatterbjudande”, medverkan i den dynamiska ut-| ”Gratiserbjudande”,. "Gåva... vecklingen och att det är ett : Vi känner igen den här sortens . Sanisattonen me ra ör -reklamerbjudanden, som blir allt Eg y y vanligare i.butikerna och. bland jer också ansvar, : s . NORA ' Bäst möter vi,' sade ordföran- |' Varuprov som delag' ut. i brevlå- dorna; skriver Hand elsnytt: den, framtidens påfrestningar, | 9 om vl lyckas stärka jordbrukets Konsumenterna är inte betjän- ta av sådana här jippon, köp- konkurrenskraft, internationellt mannaorganisationerna har ; ut- och i förhållande till andra nä-| talat sig mot systemet (men älla ringar 1 landet; butiker låter det fortgå) och vi "Tack vare samordningen inom anställda inom handeln är defi- föreningsrörelsen intar. vi dock | Mitivt emot dessa former av-va- vid” internationella jämförelser ruförmedling, som ytterst får en framskjuten position 1 fråga betalas av konsumenterna och om effektivitet. Nu gäller det att | Ställer till extrabesvär-i butiks- behålla ett försprång, inte minst | arbetet.” med tanke på den stormarknad | - Det räcker tydligen” inte läng- som vi torde komma in i inom | Tre att bara göra uttalanden mot fabrikanternas metoder. Går det inte att nå en uppgörelse mellan "' KF, ICA, Tempo, Epa och andra tongivande och betydande före- tag att. gemensamt bojkotta för- . säljning av produkter under be- Mnämningen ”gratis” och ”rabati- erbjudanden”?, Folk lär väl: inte göra av m mer tvättmedel än man än JIPPON I BUTIKEN ” | ”"Ett päket' gratis ,. . om ni kö” per tre paket och insänder:ta stridliga plusfaktorer men även det handikapp som ett högt kostnadsläge . innebär, s När jordbruket och dess orga- nisationer- uttalar sin tillförsikt inför framtiden, så bygger de bå- da på erfarenhetsmässig känne- dom om vad solidaritet kan åstadkomma och på vetskapen Platt bonden som livsmedelspro- ducent har en roll som är en av huvudrollerna även ' 1 svenskt näringsliv" och måste värderas "därefter. tredje eler fjärde paketet är ”gratis”, .rarna förstår säkert själva att det. har, man redan betalt genon: överpris på de första. -pak' i , rädda >-resterna "av. skiljas, från” SRB en grupp av' dj " som” gehom - "fortlöpande nafutd gt I Halland har ; man”. Aikvi medan - gen på sätt den senare genomfördes (i, typavelns. tecken) måste . anses som högst olycklig; : vilket också . blev sagt i "den tidens debatter. För ca 'ett-decennium senare deklarera- : de prof Ivar' Johansson: ”Att sam- 'manslagningen mellan "RSB och ayrshire var ett, misstag torde nu kunna fastslås eller kanske rättare att den blev ett. misstag på grund av. att ayrshiren helt" uppslukades av- RSB” a glädje" "att: den" då nybildade Sveriges «. Ayrshireförening '. Sville den! .:gamla ayshirerasen” > « och : anförde. "därför tvenne fördelar:” PFör det första .ur- Han . uttalade även sin | 'd la am dni av (.obesläktade tjurar är det de på korsningsdöttrarna be- räknade F-talen — de sistnämnda — som är av intresse, Och skulle fram- deles :' på - större . avkommeflockar . erhållas: likartade resultat kan man berättigat sluta sig till att föga kan vinnas . genom , importer. av finsk ayrshire men att det även kan fin- nas enstaka goda ”mjölktjurar” så- som. de- båda med F-talen 107 och 110, resp 13 Merola och 166 'Matti på den halländska tjurcentralen. Emellertid är det i längden icke hållbart att bara :se' till F-talen och 7 mjölk-; fetthalt-förvärvningen. "Från. skrivarens' horisont” synes det som hade F- -talsurvalet i i praxis ut-' 'vecklats "till en "ny" slags: formalism "med? förbiseende : av bla den” fun- och ” vartil - inom SRB:s fbredningsomräde. För | det : andra får man” möjlighet . be- ; driva: korsning mellan två. varand- ra närstående raser, vilka härstam- ningsmässigt hållas skilda från var- andra, : för . att genom sådan; kors- ning: framställa" goda bruksdjur. Av samma / skäl” vore det. fördelaktigt om man bildade! ännu' flera under- grupper inom SRB”>— Tyvärr vis ”sade” det. sig att, Svensk. "Ayrshire= förening icke var sin uppgift vuxen; å fruktsamhet . Vidare måste "beaktas, mjölkbärheten” 'med juver och spenar, hållbarhet , och benställning och temperament samt i' vår tid köttegenskaper och snabb- vuxenhet. Tills: vidare". vet : vi föga: om” huruvida, de finska. ayrshire-' djuren i ur dessa synpunkter är bätt- re eller: sämre än ' svensk” ayrshire eller SRB;.varemot de finska avels- I ledarna förtjäna 'en honinör” för" sin öppna redovisning av 'ev letalanlag; Till på sistone har åvelsurvalet ” I vårt eget: land :mera Bedrivits efter sportsligt-spekulativa än efter Ppro- | dukti enär: man rätt shart sig synpunkter porter: från; Finland. med «stor : framgång; starkt” inställt" "sig på sk prestationsavel det den . g amla ökt : bevara”. Jängsta | Svenska: :-ayrshiren intakt ; och." vid seminavelns' start: på '-40-talet var av 4 obesläktade avelsgrupper tven- ne” med tjurar: "av oblandad ayrs- -.hireras,; alltså” ca hälften "av. SRB- tjurarna, Emellertid har: SRB-pres- sen: från -den mellansvenska avels- föreriingen' medfört att ayrshiretju- rarna trängts. hårt tillbaka: varmed följt att' svensk ”ayrshire ,' numera finns i endast en: av: de: 4 avelsi grupperna, där man dock även:in- satt. ett 10-tal.' finska ' ayrshiretju- rar. Detta har ansetts som ett: ex- periment och skulle. resul bli och :prot, "Johanssons uppfattning orde .. hå: uppmärksammats långt slaget vär dock star! äre inom RSB än inom' svensk ayrshire med där- av: följande ' kraftigare muskelut- utveckling" samt” bredare rygg och kors; ” RSB:s "mera tilltalande '; ex- teriör ; medförde att .denna rastyp snabbt tog överhanden och ayrshire trängdes undan genom användning av RSB-tjurar i.de gamia 'ayrshire- besättningarna, ' Inom , ” magrare jordbruksbygder, . hade "emellertid ayrshiredjuren” "vissa :"obestridliga förtjänster framför. RSB främst till följd av att de var mindre och liv- ligare och därför lättare kunde fyl- la sitt näringsbehov på 'mindre rikt avk d ker?" Väl bed vägledande". för tjurrekryteringen inom SRB-rasen.: Mera i förbigåen- de skall. nämnas att på 'Gotland har samtidigt — -under : missnöje med inköpta SRB- tjurar — prövats tjurar. av , Rödt Danskt Maelkek- vaeg ARDM).” därav man sagt sig . mogna, ' kant bör vara åyrshiredjurens stör- | re förmåga att fetma. och . magra (mjölka på hullet) samt RSB-dju- rens benägenhet för fettansättning | varjämte det kan antas att ungnöt av ayrshire blir något tidigare « slakt- ;tis Ingenjö örer blir. arbetslösa. - i TT 3 spå grund av: ”gruppmyg oleri”. . Stockholm (TT). "För medelålders ingenjörer har det' i -många -fall blivit "något av efi'chock när de: eftef att under hela "sitt: verksamma liv. ha varit intensivt. > efterfrågade," » plötsligt finner'? att de" blivit överflödiga, skriver 5 "tidskriften: Industriell Teknik: a Tiden. ällmänna- "debatten "om detta. "nya" sociala .. problem: har man-hänvisat till att de medelål- ders ingenjörerna har alltför gam- malmodiga kunskaper, att. de sjä va liksom företagen eftersatt nöd. vändig vidareutbildning.- Man be- höver. . emellertid -inte tränga långt " ner under , schablon- och yttänkandet i dessa' frågor ' för att ana, att dessa argument inte räcker: som förklaringar: till den Na problematik, « som vi står in- Ör ts tor Uttalanden som gjorts i press, TV - och : radio, '- visar otvetydigt att” det Bär en gräns vid 45-års- åldern, över vilken det är mycket svårt för .en "ingenjör att finna en ny. anställning 'helt oberoende av "anledningen till -hans fristäl- lande . och hans efterutbildning. Dessvärre tenderar denna: ålders- gräns "att sänkas i och med att arbetsmarknadens' kärvhet perma- nentas, och i dag torde man kun- na' räkna med att gränsen i prak- har behov.av, bara därför att det ' stiken går "vid .40 år, '- "När man 'velat: göra gällande - att -un; i och "de, flesta husmöd-:; K paomen: tränger undan de äldre, har: man: knappast beaktat, att de” som i dag kommer direkt från sin skolmässiga ingenjörsut- bildning i åldern 20—27 år tycks ha :nästan.: "lika stora svärigneter, ätt bli accepterade 1 företagen som sina :kollegor ' över 40, år. Först efter ca fem års "praktik tycks de bli begärliga för. våra moderna. och ”rationella” . företag. Den allvarliga -fråga' man . här ställg inför kan alltså enligt: tid- skriften " formuleras: Är vi an- vändbara som ingenj rer endast mellan 30 och '40' år?; " Andra tjänstemannakategorier har säkert anledning att i dag ställa sig lik- nande frågor. Det är vissa befattningshavare i företagens ledarskikt, 'som till varje pris vill hindra nya kon: kurrenter i samma åldersgrupp som de själva att komma in: och hota 'deras planer. Att de. medel- ålders blir diskriminerade ur an- ställningssynpunkt, ' beror” därför inte på att de är föråldrade med avseende på kunskaper, det be- ror snarare på att de konkurrerar med det ledarskikt på olika ni- våer, som börjat få inflytande på företagets handlande; Detta 'in- flytande "börjar göra sig” gällan- de just vid 40-årsåldern antingen det gäller 7 direktionsnivån eller verkmästarnivån. "Det finns enligt tidskriften 'en- dåst en lösning på problemet :; att motverka denna onda cirkel, som visat sig så ödesdiger för många medelålders ' ingenjörer och som på sikt ödelägger företagens ut- vecklingsmöjligheter och gör dem till säte för ett- gruppmygleri Man mäste börja kräva en. större personlig resning och stil hos dem man befordrar i företagen och inte bara' ytliga lojalitetsattity. qer. . ine heraras? P medan motsvarande antal av svensk | fingrar, Alltjämt finns dock i mån- | Även den kortsiktiga elter för ut- i lågt eller för "högt lufttryck kan Jslår vi att ni frågar på" gummi” -J under en masonitskiva i bagage- Ne "kommentar: Aktuell | Vemodiet är konstatera att den svenska ayrshireboskapen nu synes vara på väg till historien, Av finsk ayrshire lär f n ett 20-tal semintjurar' användas i vårt land ayrshire kan räknas på ena handens ga sydsvenska besättningar även utanför : Halland många värdefulla kor 2»ed svensk. ayrshirehärstams ning, av vilka de bästa bör ”paras” (semineras) med tjurar av svensk ayrshire för att bilda underlaget för 'en — enligt skrivarens mening - välbehövlig avelsgrupp inom svensk seminavel. Det bör dock stå klart att denna icke bör bedrivas så att utvecklingen blir beroende av fort- gående importer av utländskt avels- material. . För” därmed förbundna risker krävs inga bevis och varnan= de exempel saknas som bekant icke, vecklingen blinde måste medge att dylka importer reellt är en -kapi- tulation och ett underkännande av det egna avelsurvalet. "vo, Inom Hallands Seminförening fin= nas fn — utom ungtjurar — "tven= ne" avkommebedömda ' tjurar ' av svensk ayrshire nämligen 163 Lord (SAB 220) och' 275 Licens (SAB 300) "båda med F-talen 103, vilket senare kan - väntas ' bli väsentligt högre vid en omräkning lik den som gjorts"för 5 andra tjurar (se ovan). I begränsad. omfattning finns där- till djupfryst sperma från numera avgångna F-talsbedömda svenska ayrshiretjurar, '' Enligt skrivarens erfarenheter och starka övertygel- se är det höggradigt angeläget att de' utvalda bästa korna av svensk ayrshire nu och framdeles semine= ras. med" ayrshiretjurar även om därmed: följer någon grad av in= avel. :' Vid en fortsatt tillämpning av en roterande gruppaver: bibehåller man. därigenom : den ' genetiska va- sålunde” urdkommai framtida ovissa och riskfulla importér. av" avelsmas terial: Också härvidlag - gäller. det 'gamla ordspråket; man "vet vad man | har men: inte' vad "man får Varje " Överhuvudtaget: visar erfaren- heterna 'underlde 30 är som före- ningsrörelsen fungerat att kapi- talanvändningen ej skett på: ett riktigt sätt, Den bör i framtiden handhas av. sleringselit. som . ett förmyndarskap, då det faktiskt är en hjälp till primär- - föreningarna större och mer kvalificerade än En. ny. humanistisk konserva- tism är enligt professor Erik Anners "den ideologiska. grundto-|] n nen i det programutkast som ut- arbetats under hans ledning och som skall' bilda underlaget . för högerstämmans ' debatt i Karlstad. Sådana ' karakteristiker blir” van- ligen en lek med' ord." Hr An- ners' är inte särskilt 'meningsfyllt att sätta sådana epitet på en tanke- produkt, I det här fallet kan, det rent av undanskymma det hopp-]; ingivande faktum att; högern 'be- slutat sig föratt låta stommen till det nya partiprogrammet byg-lär över 058. FT ga på en ordentlig analys av det framtida samhällets problem. Man kan inte komma ifrån att alltför mycket av nejsägeri kommit att belasta partiet i det förgångna. Det vore ' märkligt ' om inte” ett flitigt studium av vad framtiden kräver skulle tvinga fram en vä- sentlig' förändring 'i' den attity- riationen inom "SRB-rasen' och: kan |: na i i realism” "om det: :.komplettera- » måtten. Då blir det också lättare att. I tid förutse de högst san- nolika kollisionsriskerna -med alla andra kapitalönskemål och att bestämma hur' vi kan bygga för att verkligen få ut .det. önskade antalet bostäder, Svensk Sparbanketidskrift: . en väl utvald finan Detta bör inte ses Inför -andra världskrigets " ut- brott tvingades nedrustningsvän- även då de blir dag. nerna 1. riksdagen tänka om över Lantmästare Anders Jerlström, len natt. Det var ingen skam för 2 i Nya perspektiv dem att, göra så, tvärt om. Ifall ' : . våra dagars .nedrustningsivrare skulle överge sina nuvarande pol sitioner, så vore” inte "heller ' det något: att :skämmas Över, Det skulle. bara innebärå ett åccep- terände" av' att. vår, värld. inte, sär ett fredens paradis. nt Kd Smålandspostéd ”. Prisstegringarna: väntass bit a procent eller ungefär desamma som 1 fjol, har : finansminister Sträng meddelat. Vi. char”, ingeii orsak att tvivla på hans löften detta fall. Det kan--rent »av tänkas, 'att prisstegringarna hin- ner bli ännu större, innan nyåret” utgör” inget undantag. Det SJ vill höja priserna igen, Meh en insändare . 1. Svenska ; Dagbla- det "anser, att SJ i stället borde sänka sina taxor. I. USA har man upptäckt, att taxesänkningar kan medföra bättre ekonoml Meri det tror nog ingen här hemma -. Regeringen ' har, som -bekant; prissänkningar på" sitt" program. Men : ingen: tror längre” på : det pro ramrnet," inte . eris' rej eringén. = Bostadsprogr mm spekulation i en: "framtida ”avelss djurexp +" Får anses :vilseledande och , vid ' sidan” av; "avelsmålet, "som alltfort bör. vara att. frambringa svenska djur för förädling. av sven=' ska, foderskördar ;. Från - produk tionsekonomiska . -syr punkter torde | också." framdeles / ..gälla : att... minst hälften: av våra: kors 'näringsbehov bör: täckas -med-- hemodlat grovfo- der, Är vi ense att siktet bör vara inställt på ”Den” Ekonomiskä Kon”: bör. vi . även : kunna "enas - om : att: bevara den i vårt land väl: bes prövade" gaml svenska ayrshirebo” Rusta: bilen nil | Netgear ena 2 för sommaren! | "Nu är det hög” tid att göra bilen sommarfiri "och" säker,' Sätt hela bilfamiljen i arbete föratt få vår- bilen snygg och. prydlig” uppmanar motortidningén "Vi "Bilägare ' "alla de” tusentals” läsare ' söm nyligen ot sin första bil. : "DÄCKEN: FöRST e äver 'Kontrollerna noga '”bilringarna runt :om.: Av bilens instruktions- däck skall”ha. Var. noga med att regelbundet kontroHera detta! För ge fel slitage och sämre vägsäker- het. Har ni köpt en begagnad bil utan instruktionsbok? Ja, då före- värkstaden. Låt samtidigt fack- mannen se över slitbanorna, Han kanske upptäcker sprickor i cor- den som ert ovana öga inte , upp- täcker, . Dö MÖGFARTSDACK. CM » Har ni en osedvanligt snabb bil? Tänker ni köra på motorvägar ute i Europa (i Sverige är det ju inte sä Jätt att drabba just motorvägs- 'stumparna :., .) ja, då gör ni klokt i att från början gå in för: hög- , Tiksom yriga arbetslösa -— Anrä en lägre” framtida : pension.” D at bok framgår vilket lutfryck, bilens |. Fackförbunden på beklädna ; de äldre "arbetslösa alldeles inpå ” har 1 denna fråga skrivit till s0- ” av beräkningsgrunderna för ATP PK-norm, .. kan sägas motivera den senaste tidens pressorgier i exem: pelvis” turernä kring . "kvinnorna kring ' "en "viss boxare. Men , titt hålsjournalistiken bottnar. ju, in: te heller i någon missuppfattning Jintresse”, utan i ut ryckets' kras till att vad 'söm helst som” tänkas fånga » ”allmänhetens tresse” "skulle! vara” legitimt som . pressens ' medel. i nar i en ofördelaktig situat? on också när det gäller pensionen. 'Som bekant utgår inte full AT:>- pension för Iden. som. är £ da] mer än övriga sarila-ATP-poäng. klltursprigning då Sverige Det bir do keinté många så” an ta politiska debatten : ha nsgrundande : - komsten,:I varje. fall mister han pensionspoäng och "får därmed - l|upplagd förutsättningsiör 2 sökning i I syfte att kartlägga för- ! "arbetsvillkor! och ut- ligheter” bör kolnma Hill. stånd om vi skail fåren : givande diskussion och genomtänkta. be- 15. I slut” på detta det svenska kultur- sektorn, som har: problemet ned livets ytterst. väsentliga område. s "Helsingborgs Dagblad" : "är en orättvisa. som inte; s drabba 'den ofrivilligt arbetst som en följd " av ”textilkriser:”, Do ra : Sveriges. : allmänna lantbruks- sällskap grundades '1917 och" är sålunda årsbarn med såväl ryska revolutionen: som” svenske jörd: ”elalministern; De. begär: cn skyndsam översikt och ändring för dem som 'blivit”arbetslösa,. Vi | bruksministern.. . utgår ifrån att socialministern är Nya perspektiv: Lantbruks-"' beredd att göra den föreslagna förbundets idétidskrift : översynen 'och att ändringarna feed inte dröjer. ATP- -reglerna för de NS äldre avskedade och. för. alla andra som, blir. arbetslösa Lör ändras snabbt. (ETT. ORD åvarså fartsdäck, - Dyrare, -men säkrare. Tänk på familjens trygghet! . , so RESERVDÄCKET: "Glöm - inte + reservdäcket. ” Det brukar få. ligga. glömt och- gömt utrymmena, Det skall ha” "luft: det också. Ge det bara några hekto mer , än : de " däck bilen rullar på , .. fat Gå . igenom hela. bilens "verk: tygsutrustning. Se till att dom- kraften fungerar, Pröva gärna en solig :- söndagsförmiddag — (innan punkteringen ' drabbat'| er)! . Har man gjort det en gång känns det tryggare. Glöm inte att låta heia familjen vara med, kan vara bra att fler kan det... Verktygen skall vara lätt 'oljade eller fettade, så att de fungerar. Låt gärna domkraften ligga i en plastpåse, så slipper den: vara fylld av, damm och grus när "den skall användas. > . | VARNINGSTRIANGLAR ' - Får man'en punktering mäste man kunna' sätta ut varningstri. : anglar minst 100—150 m från bi- len i båda färdriktningarna. Två NN Det Brukar "vara dyrt att” köpa så- > dana ting utomlands. . k utrustning! Glöm"ej en extra ben- sindunk, bogserlina eller säkrin- gar och billampor i reserv. 'Säker- hetsbälte och bilhjälm betraktar vi som” "självklara. trevligare ' hjälp av gummimattor. Dem kan man 'också lägga under hjulen om man kör fast på en leråker, på én sandig tältplats eller i' Glöm. dock inte. att -ofta ta ut gummimattorna och lufta bilen, Mattorna är förvånansvärt billiga, vita däcksidor. Flaskan har inbyggd borste och kostar 9.50' medan flas- sådana är bra att ha i utrustning- 'som behöver.rengöras, en,”Kostar orhkring 6—38 kr. Man 'fektiva skumtrvättmedel. Bubblor- måste f, ö. ha sådana om man kör "na ”lyfter” upp. smuts. som sedan i Italien och Portugal — där kan »bara borstas . polisen kontrollera utrustningen, | - ' a (Lantarbetaren) i APA VÄGEN - ser aytsläcken icke” Anden, [0 Tegs: Enligt en berättelse hade en ung fordomtima en magisk: dörr I sitt palats, . Den ' öppnade sig, om det var klokt att rida ut på något vågsamt företag, men om det var oklokt, tillsluten, En dag var kungen mycket oro- lig, och "hade föresatt ye ei ge sig ut på ett riskabelt företag, men dörren ville inte” öppha 'sig.; Hån befallde att: man skulle. bryta upp dörren, och'så red han: ut. I an återvände emellertid mycket =: Sen efter "ett misslyckande. et värsta "var dock. att dörren: SÄKERHETEN FRÄMST Medan vi är inne på säkerhets- t GUMMIMATTOR: ÖA I kupén får man det renare och (även tystare) med snö, den till sin döda, . en Helige. Ande ka n ' liknas vid en dörr. Stundom öppnar den KLÄDSELVARD Vägar till stora: imöjligheter,sAnd- "Nu finns specialtvättmedel för en varning för oklokt, handlande, my YI Utsläcker Anden, är det ka i avsaknad av borste kostar 4 som att bryta u ms kr. Har ni inte 'plast- eller galon- | Skulle vägleda ocP en dö "beslut. klädsel 1 bilen utan" tygklädsel, | Stundom leder den Helige Ande så finns ef. ferm Någon dramatisk: erfaren på v äger ES fallet var med Saulus 1. LR talar han Damaskus, Stundom " Med en-viskning, Men en leder han oss rätt, "öm vi akta på hans, maning, | (Forts. å nästa sid.) av begreppet ”oavvisligt: allmän. sa "och målmedvetna. omtolkning förblev wdörren . ra. gånger förblir den stängd som .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.