LAHOLMS TIDNING / : nom "kallar Aftonbladet . en skojar » väckt, en förbittring, som bara Onsdagen den 14 Rädsla: för int —=1T " Angreppen mot centerpartiet I socialdemokratisk” press åter- kommer allt oftare och blir allt intensivare. Aftonbladet (s) drar sig inte ens för att tala. om ”den gamla skojaridén” om. ett] nät av livskraftiga tätorter, som centerpartiet anser kan bli en realitet med en konsekvent por litik på social och, progressiv grund... ;Att tala om ”skojaridé” i detta” sammanhang vittnar om | étt måttlöst förakt för de män- niskor, som med oro. följer ut- 'vecklingen mot 'en allt hårdare koncentration och ett: "ödeläggan- de -av stora områden; I «den "soclaldemokråtiska tid- skriften; Tiden fullföljer en de- partementssekreterare. i finans- departementet kampen mot cen- tern :och talar om ”de reaktio- nära” dragen inom t. ex. kultur- och ' utbildningspolitik”, Skjut på Hedlund också! uppmanar han, .-Man får. alltså fler. och fler hevig” på 'den oro, som uppstått ;p socialdemokratin," Soclaldemo- högt erna "är realistiska nog” att att centerpolitiken tar. fas EE "på medborgarnas : trygghet, inte” minst de stora gruppernas trygghet, som, nu är hotad, ge- en. . samhällsomvandling, sont "medvetet styrs. av ”byråkra: ter och: Nexpertér” mot ett' öper- 'sonllgt så hälle, 1' vilket de en- g allt mer blir - brickor r ett spel, Det är enbart tack vare centerns, kamp s som. ”Iokalisering-. en t någon mån bromsat denna farliga utveckling ”—, och det ve föl tu fer så, in be 50 .-&e de til idé”, LÄ ÖN I vårt påstående att soclaldemo- |, kraterna har kastat sina princk| '; pep . 'och ! idéer. över :bord har 80 den (erfar ,som' känner sig. träf: fad. Det må vara. goctälremokra- ternas” ensak;, om: "de: har under; minerat. själva” grutden för 'sin äskådning; men 1. en analys av det politiska läget kan man på möter av att socialdemokraten förstått . tin .suppyisar en hel gel tenden- juni 1967 IT = centern, te minst det mottagande, .som partistyrelsens beslut om >att bannlysa de renläriga ”socialis- rna fått. Djupt ner i de'social- demokratiska "leden och i. fack- reningsrörelsen' kan "mari här rligtvis inte. undvika att mär? ka, hur den byråkratiserade 'so- cialdemokratin "svängt som 'en vindflöjel för varje liten vindil”. ökar antalet miljonärer medan Tåglönegrupperna allt mer: hal kar efter. Detta beror på den lät-gå-politik som socialdemokra- terna praktiserat. nu Att det verkligen. förhåller sig! .opportunistiskt Är från år bevisas av det intresse som : Socialistiska ” förbundet, te bara av SSU och de sociar demokratiska studentföreningar- ha utan också av äldre politiskt medvetna socialdemokrater, Om de "missnöjda beger sig över- till hr. Hermanssons fålla, | kan detta beklagas även från- oppositions- håll, kommunismen, inte bortse - Ifrån fåran. .gärna ge söclaldemokraterna en!'|! komplimang för: renhållningshr- då: ingen, önskar. stärka men; n” "kan | vi vill tet på vänsterkanten. Faran, nu är väl att gränsen mellan kommunister och . demokratiska ocialister .suddas. -ut, på grund tt sina gamla, idéer, : Det heter, ofta; att "mitten . tlerna kryper nära, Intill social. | 3 mokraterna. Genom att dessa övergett sina. bocialistiska idéer ; "har väl de, i stället "krupig- ins 1. mitten, Att: de” "sedan miss- sen - progressiv politik m de går politik, , äpplen annan” "sakt T Kvar står. att: socialdemökra- 4 namnet. Biafra i Öst: Nigeria. Ibo- "I färdat: blockad. "mot ; Biafrag två Ös Nigerias ”självständighetsför- klaring den 30 maj kom inte som ' någon”; överraskning, Den marke-" rar" i "själva verket slutpunkten hittills efter en 18 månader läng inre maktkamp mellan Öst och Västnigeria." Men det gäller mer än 'dennå1 motsättning. Den till folkmängden största av de nyafri- kanska republikerna, förbundssta: ten Nigeria (med bortät 60 miljo- ner invånare) kan betraktas som ett” skolexempel på det fundamen- tal; isstaget, att' gamla koloni-- ala förvaltningsområden, tidigare” sammanhållna av fasta ' byråkra- tiska styrelser, utan vidare skall kunna förvandlas till fria ”demo- kratiska” stater gefter europeiskt mönster, I Nigeria sattes den par- lamentariska demokratin ur funk-. tion redan'”i januari 1966 och er-,' sattes med en central: militärdik- - tatur i Lagos under ledning. av detta blev"bara en interrimistisk' lösning, ' Motsättningen' mellan' de ; olika folkstammarna i Nigeria var föri stark för att kunna utjämnas på ett så enkelt vis.'I själva ver- ket är det här inte fråga om oli- ka :stammar utan om helt olika svarta, .nationer, . som , bekämpar; varandra, I. norr hausas, som är Skall Nigeria översten" Yakubovo. Gowon, Men «w..s> sagts, hi ett nytt Kongo? gas, gruvindustri bar” upp Kongos bekämpa östNigerias separation. ekonomi).. : Från: Lagos har det klart :ut-| öch resurser nog att göra. det? att federalregeringen med Det. återstår att se, alla” medel, även militära, ”skall Frågan är bara om den har makt det «talrikaste ' v folket,' i "väster rjorubafolket, som: praktiskt taget, nehaft ledningen och som . har fördelen att: bo. kring huvudsta- den Lagos, och 'i öster slutligen| det : välutvecklade :' och. intelligen- ta -ibofolket, som varit det mest missnöjda och » unppröviska mot centralregeringen Lagos. . och som nu: slutligen 'proklamerat sig som en självständig: stat : under folket: uppgår till omkring 10 mil- mer: individer, dess ledare- ären rste "Odemegwu' Ojukwu, som i framträtt som regeringschef i Öst-Nigerias huvudstad Enugu 'och därmed blivit en motsvarighet till vad Tshombe i. Katariga var, då hän, proklamerade Katangas 'obe- roende sav. Kongostaten. ne : Natupligtvis, ligger det nära till hands "att "vänta en' motsvarande utveckling"i Nigeria som i Kongo. Mycket riktigt: har också central regeringen i Lagos förklarat. Biaf- rastatens' bildande och utbrytning söm”en olaglig statskupp' och mo- ibofolk; Likaledes har Lagos: ut-l hamnstäder, . Port : Harcourt. och Calsbarv Anta rtyg har. fått ' or- der inklusive, skör och pälsar, m. fl. "skinnvaror: för: '3.480.000.000 kr eller i'runt' tal -tre och en: halv miljard: För 'tio år sedan var siff- ran 2.621.000.000 kr eller i runt tal: cirka två och en halv. miljard, framgår 'det av en av tidskriften Ekonomen sammanställd och pu- blicerad statistik över utveckling. en sedan 10-15 år tillbåka inom vissa ,.' konsumtionsvarubranscher — mat, kläder och möbler, -. - Av konsumtionen av kläder: verkade, vi -för tio år sedan 'själ- va: inom landet ' för .2,5 milj. kr och impörterade för 253” miljo- ner. I fjol låg vår "egen. produk- tion på:2,8" "miljarder: kr och. vår "import .på' 819 miljoner, tl manställtg : som"; .en - backspegel”. berörda : branscherna” när: det gäl- ler. att. bedöma ' den egna -utveck- "Svenska" folket köpte i Hol klä. 135 rder AVisstatistiken,'-som ' har. sam- ”ekonomisk för företagen" i:de .Jöch . möbli - Ta objektivt” Konstatera. faktum. — t "Att' det är ett "faktuni visar” VAR. JAIVSMEDELS FÖR” M .SORINING” : - och- beredskapstankeri”. baktnn | vär jordbrukspolitik, har genom ) kriget . i "mellanöstern -påtag"igt Horgåni snart sku fe v visa sig. Och skäll "Inte, ' regionala" och : lokala Partiorganisationer - snart helt, förvandlas. till” valmaskinter ' OCH » verkställande organ för rikspolt i- tiska" förmedlingsuppdrag. måsta | nya och. okonventionella 'arbets-'] hl, s öch . Nigerias "rätta styrkor, 'mén :denne.. andning ' i Biafras:.inre "ange borta från dessa ”marin” I (vad "den nu kan bestå" av) har — som det' förklarades i Lagos CU "instruktioner”; Enligt "obekräftade: rapporter den 3L>maj Jlärett par. nigerianska truppavdelningar redan;:ivara. på väg "Västerut för. :att i-bekämpa 7 Ojukwus å- sin gida: förklarat, att ..all lingen "i jämförelse "med 'andras, framgår "vidare. bl, a. ' att antalet arbetare' inom den svenska -indu: strin totalt ökade med 10 procent mellan 1954 och 1964, För livsme- delsindustrin'' som - helhet "ökade arbetarantalet : med i sex- procent ock för: ;procent, faktuallserats; menar sHelilng | ”Horgs Dagblat gå js Endast! en Secka" efter det att ifiksdagén' beslutat om en fråm- .tida jordbrukspolitik, som, byg? m 14 etoder börja utnyttjas. - sår "Frågan om "partidemokrati är inte uteslutande avhängig paiti- dhingärs "och 'riksdagsgzi vupper. genheter', kommer att avvisas och | att alla band' brutits mellan Biafra och.” federalregeringen ” Lagos, ' Det hette vidare i Ojukwus proklamma: tion 'att Biafra skall stanna kvär. jämförelse produktionens saluvärde per; ar- betare i'olika branscher visar, att detta: Sr betare: på ett är? En " löpande prise; ärde i livsmedelsindustrin ger på krympning>a rilivs :s-medelsproduktion, har: ”föräpd- "Ingar :1 det internationella. där. goda. vilja. och” (förmåga, AA, HR ERLANDER HAR RAKAT, sy |1' det jbrittiska” samväldet. och - för. "bli medlem "av -FN.' RE ",Det: återstår nu att se, om den- låg. vid 130.000 ' kr år 1954 och 230.000 kr tio:år. senare. — ' en ökrling på 77 procent. Beklädnads- ” för 'en' försvagning ' av vår öre "sörjningsberedskap.' :get visat hur vanskligt det'är att | "Invaggg sig 1 förhoppningar öm Att den Internationella -stabilite. |. ten är så stark att den tul och! ”med "kan: användas som motiv). Li Den, framtida Jordbrukspoliti- I DIPLOMATISKA . FÖR: : VECKLINGAR ' ” med Förenade: Ärabrepubliken. ättad över att situationen : «1jus-. nat ' för Israel- kunde statsminis- tern inte låta bli att säga. detta" nå utbiytning av. ibofolket' i. Ni- geria skall leda till ett öppet in- bördeskrig;- Frågan: är desto.:mer berättigad, som Öst-Nigeria (Biaf-' ra) iär«= den ekonomiskt bäst ut-:' rustade; delen, av Nigeria med bl. ar :betydande oljefyndigheter, . vil-" ka. hittills' givit förbundsregering-|. arbetarens siffra ökade från 28.500 till 48.900 kr och möberlhandlarens från. . 24.300. till... 57.000, . Siffran för” den ' den svenska totalt. > 51,400 till 94.300 kr —-en ökning med, industrin "sett. -' gick:/:;upp - från 83 cent. ; mförelse" mellan” "livs En ken innebär visserligen inte ett medvetet åsidosättande av våra ” försörjningsmöjligheter, "men jordbrukets beroende av impor- terade 'produktionsmedel är så : betydande att en avspärrning el- ler. en-"Inskränkning av handels- utbytet ganska omgående påver. "kar vår inhemska försörjnings- förmåga, ' På vissa. områden, ex. empelvis " ifråga om drivmedel och beroendet av handelsgödsal, lär vår seltuation betydligt känsli. gare lin "vad ' den var vid tiden "för ahdra "världskriget. sl Detta Internationella beroende "kan inte och fär inte resultera I att rationaliseringstakten inom Jordbruket avstannar, men «let bör raedföra, att ansträngningar. na att åstadkomma en snabbare "takt 1 produktionsminskningen dämpas. Förutom hänsynen til vär e- gen, försör lans k | na fr å ? rent ut. på TCO- -kongressen, Men; "han glömde. att han är statsmi-; en i, Lagos största delen av dess inkomster, ; (Alldeles : söm" Kata pr medel, n-|- i kläder; och + möbler . för nister i ett neutralt land, anmär- 'ker' Nya Wermlandstid.l' ningen; det. gjorde "emellertid Inte Nassers ambassadör i- Stock-. "holm som genast hörde av sig med en protest «to eo cc5 ! Formellt gjorde kanske hr Er-| - -lander en diplomatisk tabbe. Det har han också indirekt erkänt när 'han för radion' uppges ha sagt att hans formuleringar kanske inte var så noggrant. ge nomtänkta, Men eftersom hr Erlander spontant reagerat som vi andra — åtminstone icke kommunister — bör han förlåtas. > Däremot kan man ju fråga sig'| varför han så nogsamt aktade på sin tunga innan Israel vunnit si- den Internationella produktions- utvecklingen av jordbrukspro- dukter, som inte håller jämns steg med befolkningsutvu scklin- Ben, DET ÄR LÄTT ATT KRITISERA partiledningar och riksdags Evupper för underlåtenhetssyn- der I fråga om kontakter med partlorganisationerna ute på fil- tet, finner Sundsvalls Tld- ning och menar att man ock. så borde ställa krav på fältorga- nisationerna: — . . Men hur skulle det vara om — för omväxlings skull — dessa, både de regionala och lokala, granskade sina egna fögderier och analyserade sina relationer med partiets ledande orzan och med riksdagsgrupperna, Hur of- ta ser man dessa organisationer komma med egna politiska vilj jer ” Yttringar i form av uttalanden och resolutioner och hur ofta tar de själva initlativet till informa- tlon och debatt? Vi skulle tro att försagdheten och slentrianen är tämligen utbredda, Här finns ar. betsfält som väntar på att bear- betas, Vi skulle också tro att rå sultatet £ form av uppmärksam- VI.HINNER ALDRIG NJUTÅ . AV NATUREN,: ' Sgt för sommaren är vår allra brå- daste tid, skriver Jordbit- karnas Föreningsblad att lanthusmödrar ofta klagar, men fåst ingen vill påstå att år "överdriver arbetsbördan så skul le de nog ändå kunna tå sig en liten paus emellanåt: sc. Men, sa en rent ut. Det ser så illa ut om man mitt på dagen sitter stilla och bara solar sig. : Det-är synd om personer med så liten självuppskattning att de inte' vågar unna sig en stunds fritt mellan sysslorna om det så bara är för att njuta av solen, En timmes lunchuppehåll har de flesta : yrkeskategorier, De: ut. nyttjar sin rätt utan att motive-. ra och utan att be någon om ur- säkt för den sakens skull, : Så länge husmödrarna inte tar sitt eget yrke så på allvar, att de ger sig något så när samma för; måner. som kvinnor med arbete utanför hemmet, kan man tala N om dem som eft nytt proletariat elter åtminstone som en läglöne- | grupp I ordets värsta bemärkel- het av allmänhet och andra par. Se, menar JF. o. KRLN > Kän det vara riktigt att mä värdet av en insats med siffror . som, utvisar vad den kostar? D är professor Erik Wellander so: gör den” "frågan och :det är 'säå- 'kert många som själva gjort sj den, När: man följer "olika" i | Samlingar här i landet; får man "ofta ett. Intryck av en i och för sig nog så spännande tävling” men samtidigt en känsla av att det ibland mest är för tävlingens . skull många ger sitt bidrag, i Professor Wellander pekar oci Bekvämlighetsutik" - något för Sverige? , Stockholm (TT)... 18. k. bekvämlighetsbutiker är en ny giv inom den amerikanska ]livsmedelshandeln, berättar tid- skriften Självbetjäning. 1I- dag finns det cirka. 6.000 sådana bu- tiker och prognoser säger att an- talet kommer att: öka fram Till 1970 med cirka 50 procent, sc Bekvämlighetsbutikens konkur-| rensvapen emot de stora" butiker- ha är, som namnet anger, bekväm- ligheten — att kunna slinka in på väg hem från jobbet och köpa några kompletteringsartiklar. El- ler att sent på kvällen elley en söndag kunna köpa något ' man plötsligt vill ha eller har glömt, De flesta butikerna. har öppet 14—16 timmar per dygn. De mest välkända märkesvaror- na dominerar sortimentsbilden. I och med att utrymmet är begrän- sat — säljytan uppgår vanligen ta vet m ig n- k- så på hjälpen till u-länderna, De! till - cirka 240 kvm — och varu- hatten , rör sig väsentligen ol vilket belopp som skal anslås, närmare bestämt hur stort offer som krävs för att vi med gott samvete skall kunna alltfort nj ta. vårt välstånd — vanligen tycks' mån anse en: procent av ”bruttonationalprodukten vara d minimum som kan Jugna ned skuldkänslorna, Hur sedan an- slaget används är av sekundärt Intresse, tycks föga bekymra de på procenten inriktade ivrarna. Kostnadsramen är huvudsak, än- damålet bisak. . Det ligger mycket i den karak- teristiken, Det är precis som om vi vill döva samvetet och tror oss kunna det genom att peka På vackra anslagssiffror. (Helsingborgs Dagblad). utvalet mäste baseras helt på vad kunder i första hand önskar, blir sortimentet ett tvärsnitt bland de mest välkända och populära va- rorna. Man strävar också till att nedbringa antalet varianter och storlekar till' ett minimum. Inom konservsortimentet, där kunden i en supermarket kanske” kan fin- na 10—15 olika märken och va- rianter av en viss artikel, erbju- der bekvämlighetsbutiken endast en eller två, För bekvämlighetsbutiken är sön. och helgdagar de stora för- säljningsdagarna, Man tar då in cirka 40 procent av veckoförsälj- ningen. Även kvällstimmarna mel- lan kl. 21 och 24 är goda. Av dagsförsäljningen faller genom- snittligt en tredjedel på denna se- na tretimmarsperiod. Folk på väg hem från sammanträden, visiter och arbetsplatser : passar då på att köpa t. ex, vickningsmat eller vad de önskar sig till frukost da- gen därpå. De största försäljnings artiklarna är bröd, mjölk," läske- drycker .och juice, mm u- et : NP, CM ären 1954-1966 "visar ätt. kläder relativt sett har gått upp i pris betydligt mindre "än matvarorna. I indexsiffror ' med 1959 års prisnivå' satt till 100 har maten gått upp från 84 till 143, beklädnadsvarorna ' från 99. till 117 och möblerna från 84 till 132. Under de hittills' gångna åren av "Ison i ett tal i Aktuell kom mentär: CN 4 i . Israels segrar visar 'att också ett litet land kan försvara sig mot en betydande övermakt, om viljan är tillräckligt stark, yttra- de försvarsminister Sven Anders- Wien på fredagen. Han tillade att därigenom har ”Österrike och- Sverige ytterliga- re stärkts 'i, sin uppfattning att det lönar sig att bygga upp och vidmakthälla ett starkt försvar”. Svenska Dagbladet. "" Säkerligen kommer hr Wedén att i åtskilliga” sammanhang för- arga vårt stora regeringsparti. Den politiska: debatten är hans livsluft. Han är en formens mäs- tare. både i riksdagen och i TV. Han kommer att utmana.- Han har auktoritet efter tjugu år i politiken. Han har idéer och fan- tasi. Ingen kan -:säga annat än att han varit en utomordentligt lojal och insiktsfull- medarbetare till Bertil Ohlin, Nu ' stiger han fram och övertar ledarskapet. . | Dagens Nyheter, Det är ännu för digt” att av- tacka hr Ohlin, Han går som par- behåll.. Han är sällsynt” väl skic- kad för rollen som äldre. stats- man. mifön Handelstianin gen. En. förenklad "deklarationsblan: 1960-talet . har livsmedelspriserna' stigit 43 procent,: Kläderna HH och möblerna. 25, Tu -kett: 'skulle skapa, en mängd för- :delaår. Taxeringsgranskarna skulle tiledare. med gott om - krafter 1: få minskad arbetsbörda, de skulle slippa skriva rättelse "till" varän- nan deklarant, En sådah, blankett skulle skapa större förståelse "hds den som deklarerar, inte 'som” nu inge en känsla av olust. Och även för staten och kommunen -skulle ett förenklat system vara av go- do. De lojala ”skattebetälarha skulle med all säkerhet bli fler.” N Helsingborgs Dagblad, ” Med rätta har televisiöndng ny: hetstjänst under Mellersta Östern- kriget klandrats och .Hudradion med samma rätt berömts! ' NA Hade det funnits två 'konkurre- rande TV- -företag skulle" båda ha varit angelägna att ge tittarna en omfattande service, Så "fungerar konkurrensmekanismen, .,. -. ” Konkurrens inom samma före- tag mellan olika kanaler!" 'kanbe- tyda djup slummer på båda hi Il. Bon Sundsvalls "Tidning - : Några som definitivt spårat ur är de s. k, provies, som man, på -J visst radikalt håll här i landet "janser att man skall 'ta. på” vallvar, De. tycker så mycket och så för- färligt klokt, anser man, Den här gången har de behagat skära. av flagglinorna i Kungsträdgården” i Stockholm för att på det sättet protestera mot Svenska Flaggans ' Dag. 'Det rör sig sammanlagt om ” ett par hundra linor. Det är. inte” utan att man kan börja tycka att det "här, unga - :heriskapet . börjar tycka litet. för mycket: "och "det: skulle nog: behövas hårdare ban-, Hårdare : tyglar: Spärra : domtr—> Sluta ' med daltet! ' Visst: vet' alla "dessa :' människor som utropar detta hur :ungdoms- brottslingar" -.ska : behandlas. . Och vad: betyder: då någon vetenskap- lig: avhandling" (docent Bengt Bör- jesson)” som klart. bevisar: att..ett frihetsberövande. i;flesta. fall rakt... motsatt: effekt än den” stå-sig-påarna menar? = oo» -"Och vad bryr sig. dessa" männi: skor; om; sbevismaterialet ” om”ett hårt” straffs. föga ”allmänpreyenti- Viva verkan, att:det grymmaste av alla; straff; dödsstraffet, ::inte ”av- håller.: människor; i-länder där denna 'grymhet tillämpas, från att begå brott som obevekligen 1 der till gaskammaren? :> Nej, de vet: :vår” oförmåga att verkligen... s traffa:.”humanise- ringen”. av! "kriminalvården, är grunden till det elände” vii dag; får: bevittna, " av Så”. kommer kloka, insiktsfunla personer med' rika. erfarenheter | från hela: ungdomsfältet till tals. De vet inte, fa «Rektor, Dick Blomberg i Lövsta Klagade 1. ett. . TV-program inte '|över saknaden. av resurser. från samhället: — - Om vi. bara visste vilken" metodik .vi skulle använda så skulle vi nog också få de nöd- vändiga resurserna att genomföra den. i i on + Pak Na Ändå ; mäste "man förstå ' de många —. allra flesta? —' som -j déssa SORAN reagera mot” brottdlingar.. i ar vå trygghet för. liv "och 'egéndom, -:Om” ”skjutglada' ynglingar. till- låts” röra" sig TE ibländ, Os3, vad | finna OSS” sd lunda” än vi, . av oss vänliga” människor, ' SKRUM” (Riksförbundet för kri- minalvårdens humanisering) "vill avskaffa” allt strafftänkande;” den- na' grymhet mot dem som” avviker från det” normala beteendemönst- ret. | För: den: 'som omöjligt längre kan tro på straffets” allmänpre- , ventiva "verkan är .KRUM:s idéer helt 'godtägbara. fer ' Men "var finns” alternätivet? Den kompakta opinion som ut- görs av de många som vet att hårdäre "tag är det enda rätta ?kommer att finnas lika domine- rande så länge inget "alternativ till det nuvarande finns att tillgå, "Den opinionen. kan ' måhända i en. framtid omvändas endast av de 'kloka,' insiktsfulla som i dag inte vet. metodiken, : rös : Ta. Skolornas 'Samarbetsnämnder re - demokratisk ”potemkinkuliss Stockholm I (TT). - ” Det har . gjorts gällande att samarbetsnämnderha vid de gym: nasiala skolorna, som nu varit i verksamhet snart ett år,: fått en dålig start och att de inte blivit ett :sådant instrument för reali-' serandet av skoldemokrati-. som man "hoppats. , Säkerligen ligger" det: mycket i detta . påstående,, skriver hovrättsrådet Tore Lan- dahl .i en artikel i tidskriften Skolvärlden. I. vissa skolor" är samarbets-! nämndernas existens en mycket ; väl bevarad hemlighet. Det är emellertid viktigt att deras verk- samhet görs känd och att nämn- derna får en sådan ställning - in- om skolans värld som de är av- sedda att ha, I en diskussion, som föregick inrättande av samarbetsnämnder- na tilldrog sig disciplinärendena det största intresset, Nämnderna benämndes ju också disciplin- nämnder i onen om Erenasldee I pr itionen om e formen framhöll ecklesiastikmi- nistern att nämndernas verksam- het borde omfatta inte bara eller ens främst spörsmål rörande en- skilda elever utan allmännare samarbets, uppförende. och ord- ningsfrågor. Avsikten är således att enbart de allvarliga fall av disciplinbrott, som kan föranleda avstängning eller förvisning skall las av samar] ämnd, I skolöverstyrelsens anvisningar ut- talas att enklare uppförande. och ordningsfrågor inte bör handläg- gas i samarbetsnämnd, såvida de inte är av principiellt intresse. -J om "samarbetsnämndens kompe- tensområde i disciplinärenden är otvivelaktigt ägnad att vålla svå-|/ righeter, vid tillämpningen, I prak. tiken torde det bli rektor som avgör - om ett sdisciplinfall skall , dras, inför: nämnden eller inte, 'Det : är väl tämligen ' självklart, att i alla gränsfall ett samråd sker mellan rektor och samarbets- nämndens ordförande huruvida fallet bör tas upp i nämnden el- ler inte. Det är inte rimligt att ge bestämmelserna en sådan tolk- ning att: bara de fall där förvis- ning eller avstängning är tämli- gen självklar tas upp 1 nämnden. Svåra disciplinfall är dessbättre mycket sällsynta : vid våra gym- nasier. Detta förhållande var man medveten om när samarbetsnämn- derna skapades. Vad har man då tänkt sig att samarbetsnämnden skall uträtta för att främja dis- ciplinen inom : skolorna? Enligt anvisningarna skall som nämnts även enklare ordnings- och upp- förandefrågor kunna tas upp till behandling, Det är då att märka att nämnden 1 sådana frågor inte har någon som helst beslutsbefo- genhet, utan fungerar enbart som ett rådgivande organ, Detta är en väsentlig begränsning, som närmast gör samarbetsnämnden till demokratisk potemkinkuliss. Samarbetsnämnden borde kunna diga medborgare har rätt att:krä. ”, 1 Hul Juri misté” sitt. jobb”. |. Detta som var gjort av Besalel, detta. var minst trehundra år 58 nare. 1 tiden, lyktan”,' '”Den "vithåriga: Sfllökan” och .”På vakt "under. .heonlyktor- na”, : En misshaglig” pjäs: änses farligare än" en -insmugglad . ame-' fikansk atombomb:-- Det: ficks Wi några: artiklar: ssatte. hela”, Å revolutionen i rörelse, Litteratu- serna, a H Tore Zeterhol m i | Hbckernas. - Värld. 3 Det : så kallade" Riksförbundet mot " alkoholmissbruk” i. Sverige behöver, som bekant; argument: i sin ihärdiga kamp” a) alkoholbruket. Det gö pm. man berusar' sig då och” då, sägs det, och en drink vid" gör föraren säkrare, Fö och. trafikpropaganda ång september! Nej, det är inte dyrt att: g: krogen i: Sverige, men” det förenat med betydande kostnader, säger en. företrädare för restau- rengbransehen i Industria. t "politiska "språket ”b rjar sprida "sig tin. de mest, .oväntdile områden, a : ka on Aftonblad ETT ORD >. öv PÅ -VÄGEN Avslutningskapitlen” i "2. Mose- bok beskriver tabernaklets 'sam- mansättning, förbundsarken ; och inredningen. Berättelsen om "det- ta. storslagna verk. gör. ett sådant Intryck att man lätt förbiser den framstående hantverkaren' Besa- lels artistiska begåvning. Han var en utomordentlig yrkesman, 'som visade duglighet 1 fråga "om att arbeta både med” metall, ädelste- nar och trä. Gud"utvalde honom för detta betydelsefulla arbete, > Kanhända föredrog: Besalel att arbeta med guld i stället för med koppar. Men då han arbetade på Guds befallning, använde han all sin konstfärdighet, och yrkesskick- lighet, vare sig materialet ' var dyrbart eller ej. Vi läser 3 2 Krö- nikeboken att Salomo offrade brännoffer på ett kopparaltare Och I detta ligger en stor uppmunt ran för den kristne arbetaren. Vi kan ha en: känsla av att det vi har att göra för Mästaren- är av liten betydelse, Men Gud vill väl signa vår tjänst, även «om. den är ringa, då den utföres för Je su skull, " fylla en reell uppgift framför allt för att främja ett bättre disciplin- läge i skolorna. Men dessutom borde den kunna tjäna syftet att tillvarata elevernas rättsäkerhets- intresse genom överprövning av rektors eller lärares beslut 1 dis- det vara av gad verksamhet för samarbets. ändrade bestämmelser om besluts. kompetens, "Otvivelaktigt , skulle. värde om en utvid. På det här: antydda Utformningen av bestämmelsen ciplinärende, Härför fordras dock sättet kunde försöksvis prö vas vid ett begränsat antal skolor. 4 Å A ren. tas alltså på s allvar, av. ”kine- : i i : EE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.