” LAHOLMS TIDNING : värdens organisation, då manj|- "beslöt om inrättande av: statens " naturvårdsverk som: skall träda ' Arrie (cp) den stora betydelse "miljöfrågorna hår. .Han ställde |- statliga verket som skall" syssla "nerat". om + bättre miljövård,' för . landskapsförstörIngen, i I nedläggs. Naturen: kommer ' att « många vackr: utsikter. förstöras |.. " genom": i - deras "om en 'del: företa använda vissa arealer för betes: |. "Natur-: och miljövärden : getationen, :Enda sätter ' "att råda | I bot på detta är väl lokalisering a Torsdagen den r | tiksdagsdebatten . om natur- 1 verksamhet den 1 juli, inskärp- |. te riksdagsman Stig "Josefson il. stora förhoppningar på det nya] med. verksamheten . på :området och. hänvisade: också till atticen- terpartiet och folkpartiet. möotio- vilket . fordras samverkan mel Jan . - vetenskapsmän, "tekniker, näringsliv; och myndigheter; "Hr « -Josefsons förhoppningar delas nog av alla, .men. om de till fullo "infrias återstår att se. Förstöringen av många sjöar: 'och vattendrag har redan gått : så längt att det. borde, bli ytterst mån kanske det beror på hur mycket vi är beredda att offra, men våra resurser är som be- kant ' hårtiansträngda, >. I ett par avseenden har man rn anledning att känna stor pessi- mism, Det ena är I. fråga om I sam- band med attt allt fler jordbruk förfulas påt. 'många håll och” . igenväxning, när inte längre betesdjur hålles "efter Ve- av företag till andra orter än A-orter,' så att: -lantbrukare kan beredas sysselsättning, bo kvar på sina gårdar och ha djur, För mänga är nämligen . småbruket fritidsförströelse.. "även | - skulle sub- ventioneras, , skulle" detta” ”mer än väl uppvägas 1av” de, mindre |” : kostnaderna . till. naturvärden. Man kan, också tänka" sig, :som påpekades i mittenniotionen,' att i? drift 1” "samband: med köttajurs- 1 uppfödning; " Jordbri uksnodliggningarna” har emellertid också följder för. djurlivet, När. åkrar” och ängar, växer igen, förökar. sig Smågnar, ” mycket stora" besvärligheter och - av med på ett lättvindigt! sätt. ” syndarna.” . så långt på vissa " > turvårdsverket' blir” sin--uppgift: 15 juni 1967 IT = ..gare på. "ett. oroväckande sätt, eftersom de "skyddas av vöägeta- |. tionen... På många håll har man : bekämpningsmetoderna är, .Inef- fektiva. - I ytterligare ett "avseende" kan man inte undgå att känna! pes- . simism,. nämligen i fråga om nedskräpningen av naturen. På mindre trafikerade vägar, där faran för upptäckt är liten, finns "i dikena och ett stycke jin: 1. terrängen " engängsglas, .konserv- burkar, gamla kläder, avfall av |; alla sorter och så vidare, som ansvarslösa människör ' Bör. sig Denna nedskräpning kommer, tröts . intensifierad upplysning, att'öka. Kanske de i mittenmo- tionen . föreslagna " "obligatoriska naturvärdsorganen inom ”kormmu- nerna. skulle ha en "uppgif - fylla genom att i samarbete med pe Wolgers, ket. - seriöst. vet): kom förbi. fars: Ekborg fortsätter: roa” > Struntar: i kulturshobbarna nda "sedan jassäg Lårs Ek borg repetera in en av Karin Falcks TV-shower, har jag velat träffa” karln. Och en kväll sitter vi i hans lilla loge på Idéon och pratar: en 'stund före föreställning- en, Hela sommaren ska Lars Ek- borg tillsammans med bl. a. Bep- Monica ' Zetterlund och Sune Mangs roa och oroa oss i soöommarrevyn Vi älskar er. ' En fräck,' modern och mycket musir kaltisk . föreställning, " ': Folk gillar Lars Ekborg." Han NÅ tillhör en av våra pålitligaste' un- derhållare: Men han började myc-!. Egentligen : började han fav en. slump. Spelade i.en amatörKlubb i Västerås, då Calle Flygare! (han med teaterskolar: ni Calle bad Lasse komma upp till Stockholm, Asea förlorade en blivande kamrer och puhliken' fick en ny ' idol, : Fast debuten var inget att' hut- ra för. Hans egentliga! insats var att: leda in en -motsträvig häst: på friluftsscenen' "1 ”Vanadis.- skrället fick t, o..m. "mer betalt kommunernas "invånare" skärpa övervakningen för. att få fast Naturvärden. liksom över "hu vud taget” "miljövårder: måste vii - eri. uppgift för, alla medborgare. På lång sikt torde det bästa va- ra att intensifiera propagandan I skolorna, Man -kunde exempel- 'vis tänka sig att ha naturdagar instället. förde då och-då åter] i. kommande sportloveri och skol- ' resorna. - Barnen .och -ungdomar: na Horde. då "under "sakkunnig | ledning I små grupper få prak? "tisk kunskap i-hur -man upp- sträder i naturen, att man "inte får skräpa ner, inte bryta kvis- | tar, "inte plundra. fågelbon” och |" "sk vidare, Äggpiundrare huse- ; rar för övrigt” på det .mest, hän- I syrislösa” "sätt,; de” drar” sig” inte eng för satt röva: fridlysta" åg- |. lars ägg, tröts ”att fåglarna” r: "på väg att.” tre t all att natur: frivilligt; vaktar får vi "hoppas. pa. blods att na: vuxen och att det-så småning- om , skall finna sin givna "plats inte bara blir expertsynpunkter- «folk för gehör för: sina idéer; —- Waldemar Svensson reservéra- "Det, har gått F 7 "ett så” stort antal extensivt driv- ion. $ Man ' får. kanske . också ittrycka en förhoppning att det na sort blir. dominerande utan att också" det praktiska livets OM JORDBRUKSUTRED- .,- NINGEN FANNS FöÖGA "i NTRESSE, 0 AS för 7 deltidsjorabruket . som : driftsförm, snarare tvärtom, ”be- klagar östersunds- Posten . Också : jordbruksministern. var "ävyisande; konstaterar tidningen: . de; sigi imot "den trångsynthét, som frodas -i Stockholm och.har Så litet” med "verkligheten att gö- chi råservationen hette det CM ätt :deltidsjordbruken! Te r en form av: elastici- iet' hos.; äringslivet. och rörlig- het.hos arbetskraften, som från "sarnhällets” sida" finns ' anledning "slå vakt. im, Dessa jordbruk bör man > därför: räkna med både '.som övergångsform ochi. viss ut- sträckning på längre sikt. Som alternativ" till nedläggning: av jordbruk bör vi'i stället bevara 1 er framtida: miljövärdsorgani7 hållbar i Al veckor! en osa än unge Ekborg! Men all-vår bör- jan o, sv. Efter ett misslyckat försök kom han in på Dramaten. I en verkligt namnkunnig kull förresten, Max von Sydow, Mar- gareta Krook och Ingrid Thulin hette några av kamraterna, Så följde år av teater- och film- roller, där, Lars' Ekborg fick 'gö- ra: snälla, skägglösa ynglingar med pubertetsbesvär. När han var trettitre spelade han. fortfarande tonåring." - ' a "STORA: SPRÅNGET”. Tänkte plötsligt: — Nej, nu jäk- lar anamma! Hoppade'så över. till Kar de Mumma och revyscenen. Sen dess har Lars Ekborg bju- dit oss på härliga, mustiga,' gal- na, lismande, roliga eländiga och framför allt mänskliga revygub- bar. Bäde från scen och TV-rutan, Och vi gillar honom som sagt. För att han är. en 'sån bra artist, För att han får oss att ena minuten gapskratta. rått och hjärtligt och småle lite förläget igenkännande i nästa, För att han är en hygg- lig. prick; med stänk -av småjäv- lighet, . Hyggligheten blir aldrig menlös, Fritid har en skådis inte” myt ket, :.Kopplar. av” gör "Lasse med familjen . hemma i Gamla Stan, Det är en nyrestau- rerad' drömvåning, inrymd Ii ett gammalt .f£. d. fpannmålemagasin från 1400- talet, . våningen 'i 1 ” GÖMMER SIG I LONDON: — Jag försöker -resa också; så mycket tiden tillåter. Brukar stici ka över till: London ':rätt ofta, Det är en härlig stad att gömma sig i. Man strosar omkring, anonym och lycklig. Ser på teater, samlar intryck... Far nästan hem som en ny. människa, .' Framtiden då? — Ja,” jag fort- sätter. med : revyandet, gillar det bra och har inte mycket till övers ör. kultursnobbar som rynkar på näsan ' och: tycker att jag som se- riös skådespelare inte borde syss- la med lättare underhållning. Om de -visste .vad 'fel.de har! gusti börjar repetitionerna för en ”au- å" ntiman, . . KOMEDI, FILM, TV- TEATER. "— Det är 'en boutevardkomedi; som .heter:En flicka på gaffeln Jag: gör en kille-i. min. egen ål der” (omkring de fyrtio) som är specialist-på att- laga mat, .Grynet |- Mollvig gör en frasig tjej på baral. nitton. vårar...Vi träffas och: det . "na ” dettidsjoräbruk som: "möjligt. » Vi bör inte heller, plantera skog -' på åker, som iiframtiden kan,be;t Hövas . för 7 : växtodling. Därmed |” bevaras också" mera öppen Pygd vt - och- möjligheter. för- tätorternas « folk"Vatt utnyttja landsbygdens reaktions-- och; trivselvärdenä-. : Man bör tillvarata jörd-£och . skogsbruk "tillsammans: med” an- » nat kompletteringsarbete, i "den mån ekonomiska och praktiska "möjligheter ' det: medger. För . stora landsbygdsområden "är -det: ”ta-ett "livsvillkor; - "DEN: STATLIGA | FÖRVALT. "NINGEN 007 : exklusive ide” affärsdrivande verken :har ökat antalet anställ" da med 42 000 personer till ärygt 162 000 från "1960 till 1965, erin- rar Helsingborgs Das- blad: - Under samma tid Kär lönesuim: . . man nära ' nog fördubblats. Kost . nadsstegringen kan: beräknas till 34 procent om man tar' hänsyn till” fördelningen, "mellan den "”ök- ning som härför sig till löneupp- räkningar och "den ökning som beror på ökningen” av antalet anställda. > . ”:.Om man jämför med "motsva: rande utveckling inom. det. en- skilda näringslivet där konsum- tionsprisindex visar en uppgång under nämnda tidsperiod på 19,5 procent, finner man att närings- - livets effektivitet och rationali- , seringsvilja varit- betydligt mer "framgångsrik ' än inom .ståtsför- valtningen., " Med dessa kalla siffror som bakgrund ställde Paul Brundin i riksdagens :slutskede ;: en - inter- pellation = till finansministern där. han frågade om hr Sträng anser" siffrorna” motsvara rege- ringens 'uppfattning om effekti- vitet och . rationaliseringsvilja. Han ville också veta vilka pla- ner regeringen har för att höja effektiviteten "inom statsförvalt- ningen. = Frågorna är nyttiga Hr Sträng behöver nog sommaren "på. sig för att fundera ut' ett bra svar, I tid och otid ägnar sig rTegeringsrepresentanter åt att mästra näringslivet för bris- tande anpassning och ovilja att : Hållbar I iflera veckor utan kyla Långfärsk H-grädde är ny mejert- sv med något lägre fetthalt 35 /o) än vispgrädde och med läng- re hållbarhet men med samma an- åden som vispgrädde, Hållbarhetsmärkning med ett datum som anger den sista ade förbr en, Datummärkningen hittar Ni alltid SS [RS utmed den odekorerade längdskarv- . .en på förpackningarna. ” Så här vispar Ni H-grädde All. grädde vispas bäst väl avryld, Detta är särskilt viktigt när man an- vänder H-grädde, som måste kylas minst ett dygn i kylskåp (tempera- tur högst +6"C) för att den skall kunna vispas. Det är däremot inte " alls nödvändigt att förvara H-gräd-. den i kylskåp under längre tid men gärna på. sval plats — då bevaras kvalitetsegenskaperna bäst, NM rationalisera. Stundom kan man rent av iaktta ett rent moraliskt patos bakom de allvarliga or- den. Anklagelserna är som 'synes helt orättvisa. Det minsta man kan begära av ansvarsfulla po- litiker är att de åtminstone so- par rent framför 'egen dörr in- "nan kvasten skall börja gå på annat håll. VI HAR KOMMIT DÄRHÄN I DAGENS SAMHÄLLE — och detta är en lycka — att vi vet att vi alla har unge- blir en hel del 'kul generatlons- motsättningar. Så har TV-teatern hört av sig och Torbjörn Axelman och Dirch Passer:;: har kommit med sfilman- bud, Men det där är fortfarande oklart. . 'SKILSMÄSSOBARN HJÄRTESAK. Vad 'skulle' du. vilja ' göra helst av'allt om du fick välja fritt? Skrattrynkorna kring ögonen slä- tas "ut och han svarar dröjande: — En allvarlig film om skils- mässobarn. 'Om föräldrar som ryc- ker. i ungarna tills de nästan går mitt itu, Om barn som :slängs+ fram och tilibaka, som om de vo- re ägodelar inte små människor. Jag är skilsmässobarn själv, men ett lyckligt sådant, så. det har inget med saken att göra. Det är bara det att ämnet intresserar och engagerar mig, : Kanske inte det svar man vän- tade. Men det finns många .bott- nar i Lars Ekborg. Det är väl därför vi tycker så mycket om! honom, ' s Lisbeth Bendegard. + Faktum är fatt” högern före- "träder: en typ av" politik, den konservativa, medan centern och folkpartiet företräder, en "annan politik,. en. ' liberal. centerpolitik tillämpåd ' på aktuella. förhållan- ; den, : » Det tjänar ingenting till "att. med. taktiska knep "försöka : trolla bort. detta. förhållande: Den nye folkpartiledaren,. Sven Wedén,: försökte. g tråkigt: nog . på denna konst i sitt. första an- "förande som partiledare. Det gäl- ler i's Het att tala ett rent språk till "väljarna. "Partierna "mäste tar : la om. var de” står. . Sedan. skall] man: inte försöka sudda ut åsik- terna med allmänt tal om poli- : tiskt. samarbete "som : :skulle . för-' "skjuta de intagna ståndpunkter: 4 änn Steen = brännmärkte- --högerns . spel: 1 sitt sista tal som" partie | dare. Man får: även hoppas ' att hans efterträdare” också är Karl för sin "hatt och kan säga ifrån på "klärspråk och inte ge sken”av samarhetsmöjligheter: som inte «finns, Partiernas «intagna stånd. "för väljarna. inte "vilseledande tal om ;samarbete. utan underlag. ock (Skånska: Dagbladet. fär. lika. stor "chars att håmna på ena ellér” andra 'sidan av la- "gens. rämärken,. skriver Vest- 'manlands Läns Tidning: icen kritisk kommentar- till "Pub- licistklubbens. nya - publi rings- regler som rekommenderar und- : vikande” av namnpubliceririg vid fängelsestraff” på två år . och därunder : istället" för tidigare ett år och därunder: Denna syn har växt frani ur ökad, kännedom om felstegens orsaker och. ökad förståelse för felstegens offer, Ingen blir läng- re vare sig kroppsligen eller and- ligen brännmärkt med kronans eller medmänniskors järn, I var- je fall är det mot bekämpande av denna uppfattning.om brott och brottslingar, som den huma- na människovården syftar. Men följden av "en 'sådan syn på dessa ting'måste väl också! ledning. att dölja, att smussla j med felstegen" och:'det sätt på" vilket den felande sonat dem? Hjälper man den som behöver hjälpas med ett sådant döljande? Så tycks man mena bland ät- skilliga myndigheter, som bland annat har till uppgift att hjälpa straffade tillbaka' till ett mnor- malt arbetsliv, På många håll är man belätnäre ju ”anonymare” man kan smyga ut den färdig- straffade i arbetslivet . med på- följd .att vederbörande går i ständig osäkerhet om sin egen belägenhet. i omgivningen: är det någon som vet hur det är fatt med mitt föregående? Pra- tar folk om mig, tänk om den får veta det eller det? Är det i grund och botten inte en långt tryggare utgångspunkt för den som skall återanpassas i samhället att veta att överord- -nade, arbetskamrater och and- ra:i omgivningen känner till si- tuationen från början? ' Därmed är första "grunden lagd till det förtroende, som är förutsättnin- gen för att de skall kunna ge stöd och biständ åt den till nor- malsamhället äterkomne, stöd och bistånd att återvinna själv- aktning och självtillit. Detta är en riktigare väg att N .Jinte skulle vara första gången -— +» Hitisk. linje som de kan stå til -| När tidén för regeringsskifte kom- : regering. - vara att det inte finns någon an-| Aktuell - kommentar: Den politiska situationen 1 Dan- mark : kan bli synnerligen intres- sant om det visar sig att Aksel Larsen verkligen befinner sig 'i trängmäl' — vilket för all del och tvingas göra eftergifter för att behålla greppet om sitt parti, Han kan tvingas' gå så långt att socialdemokraterna måste avveck- la/det ”röda kabinettet” och där- med riskera sitt parlamentariska underlag, Vad som följer på en sådan boskillnad måste bli en spännande historia : med tanke på att inget parti av egen kraft kan svara för regerandet. = "7 Sydsvenska Dagbladet. Den Kritik hr Ohlin och” hr Wedén nu riktar mot högerpar- |tiet har en positiv, inte en nega- tiv, innebörd. För oppositionspar- tierna gäller nu att driva en po- svars för I regeringsställning. mer, lär det stå klart för de fles- ta att hr Wedén besitter just de egenskaper som krävs av en stats- minister i' en borgerlig koalitions- Handétstiäningen. | Sven Wedéns uppgift som folk- partiledare blir i, många avseen- den komplicerad, Var och en, som kan tolka valstatistik, vet att 1966 års vålresultat var en svår besvi- kelse för detta parti; det gav in- te alls vad 'de ledande tänkt sig, I. det läget förekommer åtskillig nervositet inom folkpartiet," . ” Svenska Dagbladet; : : Att Sven Wedén är en sann li- beral därom råder ingen tvekan. Att. så skulle vara fallet har-ju faktiskt” satts "I tvivelsmål,. men sädana "funderingar är. ogrundade. Vad: söm Kkänske ligger. honom till last.. är tidigare utrikespolitiskå |I västinriktningen > gå före >. "vårt Jands' neutralitet, men numera jc dän ? till tet som: kriminalitete , spritmiss- bruket: och andra 'yttringar av bristande psykisk: : och social an- passning,” uttalar: 'samarbetsorga-], net: för. åtgärder. mot ungdoms-|, brottsligheten : i yttrande till re- si gerlngen" över”, narkotikakommit- téns. betänkande, > I- .Den : tekniska och ekonomiska utvecklingen med (stigande. mate- och betingad av. starka förändring- i samhälleliga." institutioner, livs: mönster ' och värderingar. De snabba för ändringarna i samhället |” ställer "många : människor; : inte minst dagens ungdom och. dess föräldrar; inför anpassningsprob- lem. vid . vilkas lösning de. har föga hjälp av tidigare generatio- »ners erfarenheter, « Genom ett väl utvecklat system av samhällsåtgärder har flertalet medborgare en grundläggande ytt- re trygghet som har få motsvarig- heter i andra länder. Denna so- ciala och ekonomiska grundtrygg- het motsvaras emellertid inte av en psykisk och emotionell trygg- het, .I anslutning till denna bakgrun- den :. betonar samarbetsorganet vikten: av en bättre mentalhy- gienisk beredskap 'i samhället. Av betydelse är också att effekten av olika ' åtgärder som vidtas . mot narkotikamissbruket blir veten- skapligt belyst. Detta missbruk ut. 'gör ännu ett begränsat problem men har nära anknytning till andra: former av asocialitet och missanpassning. . Narkotikamiss- bruket bör därför kunna. påskyn- da tillkomsten av en organiserad behandlingsforskning, - Till sist understryker samar- betsorganet vikten av att det un- der inga förhållanden bör anstå längre än till höstriksdagen med ändringar i narkotikalagstiftning- en. Vidare bör polisen få de re- surser som behövs för att på ett intensivt och kraftfullt sätt spåra upp narkotikamissbrukets smitt Ja källor. + gå än att — ofta av -bekvämlig- het? — söka avskaffa verklig. heten genom att hålla tyst om den, En tystnad som ändå inte håller utan bryts ned av en ny- hetsförmedling, . skamligas prägel och ger sin smak och färg åt det den syss- .lar med. Sanningen kan vara skärande, men den för säkrare till hälsa än den falska omsor- giften, or 2 N ställningstaganden "där han Jätit 8 rseln! av. narkotika väl ä kömmit. i ”gång-— i och för'sig|. . ingenting. förvånansyvärt,, lika li-b riell : standard 'har 'varit "åtföljd |" . sion i livet, som bär det torde nan helt dela övrigas håll: ning beträffande vår utrikespolt- tik. » Det är Ingen lätt uppgift som Sven Wedén får när han ny ax lar Bertil Ohlins' mantel. ' Men han kommer säkert” att" klara' upp: Skånska Dig plädet ss pose che När företag lägger ned dräb- bas den äldre arbetskraften" sär: skilt svårt. Just därför hade .det varit önskvärt att' strukturratio- nalisering fått fortgå i. dämpat tempo, d. v. s. kostnaderna inte tillåtits att' stiga så snabpt: Här" liksom på åtskilliga andra "områ- den ' framträder: : faran. med ..én snabb inflation; Det hade: behövts ett om inte stabilt så i-värje"fall stabilare penningvärde. Ingen: be- gär väl av statsmakterna, att de” skall hålla ett fast penningvärde — det vore kanske inte önskvärt heller, Men alla 'de 'som'-nu;sgår och oroar sig för vad deras öde ; kan bli vid en fortsatgsstruktur- ' rationalisering, alla de sorå kän- ner hotet av förestående "permit: teringar måste. på : statsmakterna ställa "det kravet, att man gör mycket stora ansträngningar för att hindra inflationen att fortgå i samma snabba takt” som : den gjort under de senaste ären. kh Mellersta Skåne. ' Säkerhetsbälten. blir "nu obliga- toriska' på alla platser ri bilen.:I framsätena finns de redan i '80 procent av vår bilpark; "och, i praktiskt. taget alla nya - bilar, men de utnyttjas bara - till" cirka 30 procent, "och: minst i tätortstra- ik där de kanske gör. allra störst tta, Att göra, användandet” ob- ligatoriskt kan. verka - väl .dras- tiskt eller. åtminstone” svärkontrol- lerbart;: "och enbart” G "Någon stor. artist är I Shåw. Hon är. Ingen av 'de "ändra engelska. pop- sångerskorna 'har gjort lika. bra skivor söm: "hon: Men med 'bara . ett halvbra 'gitarrband bakom' sig på en blåsig och kall scen och utan alla "de. möjligheter. en: bra skivstudio bjuder är det inte myc: ket kvar: av den Sandie” Shaw man gillade, På Gröna Lund sjöng. hon fel och osäkert. 'Dessutom blev hon tråkig I längder fast hon bara höll på en” "halvtimme, Ludvig Rasmusson 1. Sv; Di Vem vet om” en sädan tid mig — till (Est. 4: Ester, den vackra, modiga . ju- diska flickan "som "blivit vald sån du” icke. just för som denna har I kom: - ay nungslig - värdignet? med honom, o hon tre I äg SERIE innan hon försökt med kö e nungen om sitt folk, ne i "Var och en av og h - fastän vi kanot! rats Vi kanske: inte. i; Såsom Ester gjor- a att Gud kal- gens strykningar, slutar VLT. [för 6 4 N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.