t " Fredagen den '18' juni 1987"! "> Räntan och - , i Fredagen den: Att stoppa inflationen har vi- sat sig svårt, Finansministern ” meddelar i den reviderade fi- nansplanen, ati konsumentpriser- na steg med 4,7 procent under loppet av år 1966. Innevarande år väntar han att prisbtegring- 'en skall uppgå till 4,8 procent så någon ljusning kan sålunda inte skönjas för. den närmaste tiden, Nog har man från rege- ”rihgens sida försökt vidta jåt- gärder syftande till stabilare penningvärde men har blivit skäligen magert, Diskontovariationer är ett av de medel som man använder sig av i den aktiva konjunkturpoll- tiken, Det är sant att det inte " är regeringen som har att fast- ställa diskontots höjd; det ållg- ger, i stället riksbanksfullmäkti- ge att göra det. även om rege- ringen sålunda inte formellt bär ansvaret för den förda diskonto- polftiken måste man erinra sig att det. föreligger ett inte ovä- sentligt samband mellan rege: ringen och riksbanken! Det må här räcka med att erinra om att statssekreteraren i finansdepar- tementet är riksbanksfullmäkti- ges .ordförande.” För att dämpa högkonjunktu- ren företog riksbanken åren 1968 till 1966 en rad diskontohöjning- ar... Härlgenom kom i vårt land att nå en liknande, I år har eit par sänk- ningar "skett men diskontot lig- ger fortfarande så Net som 5 procent, Räntans effektivitet söm kon- -Junkturpolitiskt medel kan emel- lertid , som: liggér ot ne ad om”. dess” ifi rägasättas. "ning på: pengarna "som ”en -rän- testegring / innebär: ;skall, leda' till minskad, efterfrågan" och därigenom till.den inskränk-. ning. iden” ”ekonomiska' aktivite- ten.som. bör. eftersträvas. under. en, högkonjunktur... Å. andra. si-. dan skulle en diskontosänkning stimulera. de ekonomiska, aktivi » teternå. vid 'en- ”lägkönjunktur: - Detta resonemang torde" 'eméller- Vv: a' högst” "teoretiskt, Bl: är , därför att betydande. delar, av "vår ekoriomt inte påverkas av, ändringar i räntan::måste denna: som vapen mot inflätiörier'an- ses ha begränsat värde. Man bör "tia ick' "gå tillbaka till ti- tin. . grund” f resultatet räntenivån sådan höjd Den. teort vå "pengar 16 juni 1967 inflationen. diskontoförändringar kan ha a vis: sa psykologiska: ver! samtidigt : måste ' man komma: ihåg 'att folket .till sist. I sitt -"handlande vägleds väntningar man ställer på fram- tiden, Den | mångfacetterade bild s som ofta präglar -konjJunkturen i en . avancerad ekono att tilltron till den da teorin måste” "minska, även om” vi här. en, kraftig inflation kan högkonjunktur för Pb närvarande inte. anses föreligga. utom möjligen inom. +, begränsar tt de områden. Till detta kommer de "betänk: ligheter som följer "tehöjningar inte får ningar, för olika "företagsstruk- : åföretagare drabbas turer.: Småföretag KORR Den engelske skådespelaren Pat nya TV roller, ” Patrick ”Wymark. utan” om fyra helt olika episoder. allmänhet "håddarer” Den, aktuella "in en kostnadsinflation. Den måste återföras på den; inhemska . 1ö- neköstnadsstegringe de" från "internatio; rens "skyddade' näringsgrenarna, framhåller. hr. Strän derade finansplanen.' Det. inslag av hög efterfrågan - de konjunkturbilde år sedan föreligger man tror'att. ränta betydelse "som ”konjunkturregu- : lator så' bör detta givetvis gälla dett läge där investerihgsdämp- ningar inom: näringslivet strävas. På den nuvarande" kost: nadsinflationen verkar inte en hög. ränta, "Andra ” medel: "måste Hl för. att” hålla! "Däremot mäste: den höga räntenivan -—' om man tror: på denna. som” dämpande — hålla » tilbaka. investeringarna. - -Samti- 0) digt framhåller; finansministern r i-den "reviderade ;finansplanen, att ett avi den ekonomiska polf- yften. vär vatt ,stimulefa investeringar 'säna”1 ”börde” man;ä änte”ha väntat. nge som man att få til städ 'sänkningar och . man "borde dessuto - git flera eller" kra mingar!” enes mn Riksbanksfullmäk diskontot, verväga -Sänktiingar, av, kningar; men! av" de, för. i gör också ovan nämn: av att rän- samma verk- Sir I i :Iricki Wymark, välkänd för TV- publiken -.som den maktlystne Sir John Wilder i den, nyligen avslu- tade TV-serien Maktspelet, åter- kommer i svensk TV inom kort. I sommar får vi se Sir John i fyra flationen”' är” n, "speciellt i nell konkur- Sir Jöhn, allag Patrick .Wymark, i som framgångsrik advokat, tre av hans fyra nya TV- spelar huvudrollen i fyra. filma. de teaterstycken, skrivna spec ellt för honom. På engelska heter 'serien Four Of Hearts (Hjärter fyra). Det är inte fråga om, någon ' följetong + REFLEXER och ”Du är mig. skönast, du junidag,' då liljekonvaljen' blommar , och. vindens smekande andetag kring fälten. sprida-i fulla; drag dess vä ukts rikedomar”, a ig I den revi- ff... som -'prägla- mn föp: några inte nu. Om n har nägon Ovahstäende., vackra” strof. och; liljekonvaljen' — som". nu: blom-j mar. i alla. backar och .skogsglän- tor. —, erinrar 'mig om er händel- se ur två" barns värld, Lars toch Lena heter: de. Det. är vår och de är varje dag ute på vandring bort: den' närbelägna. skogen, . där rsvinner i en. dalsänka. Vad har de för sig där? Det: är:en mycket: ördold hemlighet. Om” någon följer; efter ,dem--för " söka få reda. på vad de har: fö sig,, gömmer de -sig :och- ligger: ljudlöst, stilla «till -faran är d "Borta "på :en' sluttning: under :de frodiga" lövtråden finns emlighe: dTten — liljekonvaljer . i. massor, De går: ofta i skogen, de här barnen,h och” de” upptäcker först." liljekon-: valjblader, - sedan ' följer de” blom-/ "I stänglarnas” tillväxt". Dag för. dag” ger 'de "akt .på hur: blomknoppar- nas utvecklas och nu, snart, snart; :lom. blött Hågra dagar; är. blom- stänglarna. "fulla av vita, doftande: priserna: ne: | klockor? PR skall Mor få en;bu-,' gjorde medl]! väljernar växer! Nu är”de' åter: på: köonvaljställét. De: smyger sig fram den vanliga stigen. Nu är de strax framme, , Plötsligt” 'stannar”" Lars, pekar mot” liljekonvatjernas ” växt | plats och' utropar: ”Sef”. ” Lena blir alldeles ' stel i. ansiktet. Där” — mitt i.'derag "bloristerland m-ha ftigar öreta-' tige måhända. inte bå Et. från, att GE MINSAM VA LDAG Just nu förefaller” det skulle dra inc BP. storm krihg "den gernensamma |. « valdagen, . Vad ' gör" då? Trotsar den' motståndet och lägger fram en proposition vid nästa års vårriksdag som även föreslår gemensam valdag? Eller lägger den :'hela' frågan på is? "frågar sig Hallands Nyhe- ter: Det sistnämnda skulle emeller- tid vara skada, ty det väsentliga 1 grundlagsberedningens förslag är att vi får en enkammarriks- dag, som kan börja dan 1971 om förslaget bifalls av 1968 och 1969 års riksdagar. Men därför är det ju inte sagt att " man skall höja sig med det näst bästa förslaget, Det bästa.är en ”. enkammärriksdag med fyraåriga mandatperioder liksom nu, dito kommunala mandatperioder, samt att valen saxas och förrät- . tas med tvåårsintervaller. Då får kommunalpolitiken behålla de nuvarande möjlighe- "terna att göra sig gällande i den politiska debatten. Får vi gemen- sam valdag blir säkerligen dess Y öde att föra en ännu mer ano: nym tillvaro än nu. Det är Ingen hemlighet att den gemensamma valdagen även I » regeringspartiets led väckt stor högertidningen Helsingborgs Dagblad: Varför skall det då vara omöj- ligt att riva upp kompromissen? Man: hotar -med att detta irne- bär att hela reformen än en gång . ställs på framtiden. Skall det va- ra nödvändigt? Om regeringspar- tiet verkligen vill en reform och olust, menar alla” blir överens om kompromissen kan förlusten delas tika bör även den kunna fördras lät- tare. > Högerns huvudorgan Svens ka Dagbladet, vars chefre- daktör — Allan Hernelius — suttit med i grundlagsberednin- gen menar ”att äta kakan 'men ändå behålla den är en smula komplicerat i politiken, vilket också de fick erfara, som vid de fortsatta förhandlingarna med landsråd 1 Sunds- folkpartiets vall talade både för kompromissen och 200 et. som nv Pont sk regeringen” fungera re- och "åtminstone att riva upp ju prestige- av alla, Då författnings- finns. argument, sol ras "mot gemensam valdag 'i riksval och kommunala val, men: har man varit med roriiss 'så får man — annars blir det hart när og ligt att driva praktisk politik. | I Sundsvall blev det också stor "majoritet för författningspaketet; sådant det nu ser ut,'och därmed / : är > saken : för. folkpartiets 'del klar. Man kan väl kritiska röster kommer att höras också vid högerpar terpartiets stämmor; det ; finns dock ingen anledning att tro an- nat än att kompro: 1 dessa församlinga "vinna :med bred mi . FE", annat, fall 'skulle . man]. -riskera att > det "inte. ;blir| Att. rationaliseringstanken inom någon författningsreform': alls "jordbruket avstannar. Men det eller "att det. dröjer: "många bör medföra, att ansträngningar- år, Innan "det blir" något] na att åstadkomma en snabbare av. Och det kan inte vara rim- ligt nu, då enkammarsystemet och ett rättvisare system. för röstningen vid valen är 1 sikte; menar Sv. D. ! VÅR LIVSMEDEL . SÖRJNING och beredskapstanken, bakom "vär, jordbrukspolitik har senom > kriget I Mellanöstern påtagligt aktualiserats, påpekar. V åster- Allenanuda. norrlands Endast en vecka riksdagen beslutat tida jordbrukspolitik,. som. byg- ger på en krympning av vår livs medelsproduktion, ringarna i det internationella ä- get visat hur vanskligt det är att invagga sig I förh att den internationella stabilite- ten är så stark at med kan användas som motiv för vår försörjningsberedskap: Den framtida jordbrukspoliti- ken innebär inte e sidosättande av ningsmöjligheter men jordbru-! kets beroende av importerade” Pproduktionsmedel är så betydan-' de att en avspärrning eller en” inskränkning av handelsutby:et Eanska omgående inhemska upprivande ' På vissa områden, 'dag'så snart 'som; möjligt”: "Ingen lär väl bestrida att det: försörjningsförmåga. -—'går en: dre man som "de" väl känner, Håns på Klinten "kallas han" Nu' böjer : han sig; ner och ! tartupp: "något. "Det kokar i Lena; Tänk, stora; . vuxna, gamla. Hans i”hennes: liljekonvaljbacket :+ > -Utani betänkande. rusar hon J fram, vx knyter.. händerna . . framför hohom och" utbrister: I”Låt"våra konvaljer vara” i fred”! "Hans blir-en smula överraskad, men ler godmodigt, mot . flickan m kan an om en komp- stå förd fråga om drivmedel och beroen- det av. .handelsgödsel, är vår 'si- tuation betydligt känsligare ån vad den var vid tiden för andra "världskriget. Därtill. kommer att «+ gengasberedskapen - ej... är :-till- "fredsställande "ordnad, om: den : Över huvud taget är ordnad alls. Detta internationella ber oende kan inte och får inte resultera i utgå från att' tiets och cen- missen också r kommer att arginall oe takt i produktionsminskaingen . dämpas, anser VA: "LAGOM TILL SOMMARTÖVIET har SACO till skolövorstyrel- - sen överlämnat ' en skrivelse där -sman fordrar krafttag mot bris- terna ..i skoldisciplinen, Och det är ju/inte första gången proble- met ' aktualiseras, skriver U psa- ta Nya Tidning:- > En av orsakerna till att svårig- Peterna tystas ner finner SACO -det vanliga påståendet att disciplinen främst hänger på iä- raren, Det är dock angelägnare att! med. SACO framhålla betydel- sen av fullgod kompetens, En o- -kunnig lärare blir osäker och svag och kan på bara någon lek- tion; totalt upplösa disciplinen och ansvarskänslan i en” annars --hygglig -klass, Att lärarbristen och förekomsten av inkompe. tenta ersättare har mycket att göra med den nuvarande discip- . linkrisen förefaller rätt klart. "> Skolan är en arbetsplats och - där skall som på varje annan ar- betsplats råda en sådan” Srdning och trivsel att var och en kan utföra sin gärning På bästa möj- liga sätt. Det är inte den minsta av skolans uppgifter att lära ele- "verna just en sådan attityd tl skolmiljön och därmed också till samhället, påpekar UNT. SFÖR. efter det att om en fram har föränd- oppningar om t den til ock tt medvetet ä- våra försörj- påverkar vär exempelvis i- REFLEXIONER | "och håller fram båda "händerna. De är tomma, Stillsamt säger han: ”Jag har inte tänkt taga' några blommor från dig, det måtte du väl . begripa. ' Jag ' har : själv lilje- konvaljer.. hemma vid min stuga. Gick bara en tur i skogen, något som jag tycker mycket om, Me- dan jag gick här fick-jag syn på en ask, som nägon 'kastat ifrån sig, ligga” mitt bland liljekonval- jerna,' och .den tog jag' bort; Det var fullt av konvaljer under den (och de fick ingen sol, Se här”! .. : Hans "böjer ' sig ner 'och "visar I ställer. där "asken legat. Blommor: tt Nas; som växer där asken legat; är . blekgila och svaga." ”Nu ' kommer 'de" "ätt" grönska fört 'sedan' solen” kommer ' åt att ilysa på dem”, säger "Hans: '””Jag tror nästan de vackraste" klockor- «na. kommer. här”, =.s.c:s sd <Hans. räcker handen. ät barnen och försvinner, bort..i, skogen. - Lena och Lars står ensamma vid . liljekonvaljstället. '' De ; är skamsha, De. hade trott att Hans ville förstöra .deras konvaljer. Så var inte fallet — han hjälpte. i stället "de' konvaljer: som. låg i i mörker: och! inte kunde få sol. Sä- kert . hade "dessa ' dött om '. inte | Håns'. hadé kommit; och ; hjälpt dem.” Tankfulla går de mot” hemmet. "JL Att de kunde:misstro' den snälle Hans på Klinten! En lång stund går” de "båda barnen "tysta, men helt plötsligt säger' Lena: «> - ”Du ' Lars, vi plockar en "stör bukett till /HansP? > > " Såsom: blommorna” ute: i: natu- ren — "både "liljekonvalj,' färgät- migej ' och alla de' andra sköna blomstren' ' behöver "sol och värme, så är även vi människor beroende "av sol och ljus. : : Det heter i en liten barnasång: "Jag är en planta uti Guds gård; för, evigheten uppdragen”, Mång- en "har för sig att ett liv i ge- menskap med Gud är. ett glädje- löst liv, Att tro så är fel; absolut fel.. Gud är all glädjes källa. Je- sus kom hit till vår jord för att vår glädje -skulle bli fullkomlig. -| Han kom för :att frälsa oss, för latt rädda. [eg från mörkrets . väl- de... - Liljekonvaljerna i skogsbacken, Primärkommunerna skall en: "ligt gällande lag utge social- hjälp till behövande vare sig an- mälan gjorts av den hjälpsökan- de eller annan.. även den som tillfälligtvis vistas i en kommun - och . anses ' behöva samhällets . hjälp skall kunna erhäl:a bi stånd, . ” Att . kostnaderna för sådan ; verksamhet ibland helt faller på den berörda kommunen och un- der vissa omständigheter kan tas ut av annan kommun eller staten har emellertid på sina håll lett till att man från kommunled- ningens sida sökt bli av mer be- svärliga socialfall.: Det har sålun- da inte sällan hänt att en familj som legat kommunen till last " fätt flyttningsbidrag och t. 9. m. "bostad ordnad på annan ort en- bart för att kommunen vil fkju- >ta problemet ifrån sig. Dessbättre- har transaktioner av detta slag blivit ovanligare, Reaktionen: mot förfarandet har varit stark då det humanitära syftet med socialhjälpen allvar- ligt åsidosätts om enskilda eller familjer' skjutsas mellar: kom- munerna, (Sydsvenska Dagbladet). 1 'ipå allt fler' områden," En positiv .[peiskt, samarbete får enligt vår I sommar möter vi honom : aggressiv jordbrukare och ägare. av en spelhåla. | roller En- gemensam" nämnare - finn dock: i varje pjäs råkar. huvud- personen” 1 delo-med kvinnor på ett eller annat sätt ' Fyra olika författare har skri- vit episoderna: Mike Watts, Ray- mond ' Böwers, > Allan -"Prior och Paul Lee, oa vn NY ROLL ÄVEN: FÖR ' PAMELA, > Första avsnittet i serien; som ännu » inte . fått något svenskt namny: sänds den 21 dis. 'I det möter vi Patrick Wymark som : Ernie, -en herre 'gom äger ett något schabbigt. nöjesetablisse- mang, närmast en spelhåla. - I nästa pjäs heter. den framstå- .|räcker med'att :sänka- diskontot bebhalt vr mee Mt AS sg Aktuell . kommentar | - nu vasre arabstaterna visade tydligt, hur underutvecklade de 'sistnämnda var trotg all militär och annan "hjälp som erhållits från östbloc- ket och även från västerlandet, Dessutom framgick av kriget, att israelerna var praktiskt väl för- beredda för vad som skulle kom- ma, "medan" araberna var propa- gandistiskt upphetsade men sak- nade 'den israeliska krigsmoralen, ""” Sydsvenska Dagbladet.'- "Vår regering var tydligen rätt bekymrad, när den nyligen be- slöt sig för att frisläppa investe- ringsfonderna och utvidga bygg- nadsinvesteringarna inom' den Ne fentliga sektorn, Utvecklingen onekligen ., gått framåt -myc a sakta under de senaste, månader- na. Men detta öde delar, Sverige med så gott som ' hela Europa, där det ånyo visar sig att: det inte och lätta på kreditåtstramningen. Dessa indirekta uppmuntringsåt- gärder får effekt först efter sex å nio månader, Dir jur. C. R. Pokorny a i Företagsekonomi. Det är sannerligen hög tid att ende aktören Perry — en försagd tjänsteman — och där får Patrick Wymark återigen Barbara Mur-' ray . som motspelerska. Det var Barbara, ' som . spelade Lady Pa- mela, ; Si Johns hustru, i Makt-: spelet. Tredje pjäsen i serien handlar; om" bonden Tom Delahunty och i den fjärde spelar Patrick Wymark' en. . framgångsrik "advokat vid namn Miles Parker, - : "INTERVJU INLEDER; "Patrick Wymark' kommer ' själv att "introducera" serien" i ' svehek besök. ”— han jagade bl, a, 'släk- [iingår i Strömstad — gjorde TV - intervju . med: Wymark; där han berättade både. om-sig själv," TV-rollerna..' TV-hallåar. Ewonne: Winblad pratade med honom och denna intervju blir alltså upptak-' ten till den nya TV-serién med Patrick" -Wymark, i fyrd. nya TV- roller. Å a TV. "I samband med- hans Sverige-].. rollen: som: Sir John 'och ;de nya" [Men det socialdémokratiska har. man på bred has börjar diskute lya frågan om hur stora resurser ” samhället kan ställa till förfogan- de' för åldringsvården under de närmaste 15 åren och hur dessa resurser på bästa sätt skall. an- vändas, Rätten att åldras i trygg- het är -.en rätt samhället måste ; garantera.. Mén det kräver ome- j delbara” åtgärder i handling och planering.” hovet av en socialistisk ordaning! . Vi tror inte på en torpedo under olitiskt -sett"har den nya given! ingenting av' den” väldiga kraft .som fanns i välfärdsidéer-| na. Vi-kan förstå att ett ung- domsförbund söker - förnyelse. ' via sNorgiska rådets” session 1. Helsingfors: år ; framkom "en. splittrad nordisk "inställning till frågan "om eventuell. anslutning: ” till. EEC. Trots "överenskommet. ser, om ' samråd . i » denna fråga kan" vi ej bortse från: risken att EEC" .kan "komma att. utgöra ett.” lika "allvarligt hot mot det nor. diska' samarbetet som -en. gång de" misslyckade förhandlingarna on försvarsförbund och tullunion, säger Centerns" studentförbund i en skrivelse .' som ' :tillställts ledarna för samtliga politiska par- tier' i' Norden... Genom . oupphörliga - ansträng- ningar. har. vi: under de 'senaste femton. åren lyckats närma. de nordiskå länderna. till: varandra inställning till ett" vidare. euro- mening ej innebära att den fort-' satta" nordiska harmoniseringen och, integrationen avstannar, - Centerns Studentförbund anser att . Norden bör bidra till ökad frihandel inom Europa och värl den i övrigt! Vårt ' deltagande de, västeuropeiska industriländer- nas . samarbete får emellertid ej innebära, att vi inskränker. våra möjligheter att stödja de under- utvecklade ländernas handel och med olika medel, förbättra deras handelsvillkor. Inom Europa bär som låg. nedtryckta i mörker un- der den bortkastade asken; hade dött om” Hans inte hade kommit och tagit bort asken. Det är myc- ket som kan skymma ljuset från Gud för oss människor: självisk- het, ofördragsamhet, njutnings- lystnad, maktbegär och annat, vilket allt går under namnet synd. I egen kraft förmår vi inte taga bort allt detta. som utestänger ljuset från Gud. Men Jesus kan. Han har icke kommit för att för- därva människosjälar utan för att frälsa, för att låta ljus och värme och glädje lysa in i våra hjärtan. Får han göra det blir våra liv fyllda av fröjd och sång.” . Nu i försommartid är naturen klädd i högtidsskrud och vi gläd- jas åt dess skönhet. Dock, ”Ack, fattigt blommar dock vär jord, hur härlig än dess prakt är spord, mot mänskans själ i tro och hopp, när livets sol för den gätt opp. Den solen blid, den solen klar, som varit förr än världen var, hur saligt, när vår själ fått se - en strimma av, dess ljus sig te! Då först är verklig sommar här, när ute sol och blomstring är, och i vårt hjärta lyser klart den sol, som icke skapad vart”. i|remaål "för handelspolitiska 'över- de nordiska länderna "arbeta för. en. ökad och; friare handel. även méd de östeuropeiska. staterna. Då en sammanhållen och köp- Må de, unga 'socialdemokrater-” na förkunna sitt budskap om be? d plats; Blixtkriget mellan Israel och gjort det. genom att. gå: stillbaka 1 gamla spår, Dagens Nyheter. « Fem storföretag är i startgro- parna med industrier i norr, Det är tidningen Arbetet som talar om detta på sin ledarspalt och — hör och häpna — ger en po- sitlv kommentar därtil, Kommen- taren lyder: det här kan bli in- ledningen ' till ett differentierat näringsliv i norr, som skapar vet- tigare och rimligare förhållanden än som hittills rått. or Arbetet har tydligen "dragit än- sultat. Det behövdes en ordentlig ommöblering i valstatistiken för att Arbetet skulle förstå; att wet: tigare och rimligare” förhållanden ifråga om näringslivets. lokalise- ring är" nödvändaga. . Det :är skönt när syndare sig” ”ömvän- der.., «on ta Skånska Dagbladet.” Det finns "markägare 'Som nt betalning -upplåter plats: till :skrot- bilar i skogar och hagar, inte säl lan utmed"' ön "större: ”trafikfed. Ibland kan antalet skrotbilar, va- ra stort. När markägarnä - själva gått med på. detta -har myndig. heterna mycket små. möjligheter att gripa in, även om dessa plat- dast om” dessa''" 'bilkyrkogårdar , utgör en uppenbar; fara för tra- annat sätt, för lekande barn” el ler liknande] torde myndigheter- na kunna sätta effektivt. stopp. för oskicket, Se lek « Bilarna blir Fler och fer, 'skrot- bilarnas antal "ökar i samma, bro: sig på” "att vidta drastiska”. åtgär- er om man heit skall kunna lö- sa” problemet, "7. I Ihea Noråvästra Skånes: Tiningar. - 4 Aftonbladet har genom, sin. ad- ministrative frankt låtit meddela att. politik minsarin inte bara” bör drivas på ledarsidan "utan även: "på" nyhets: I reportage äl ställen, Tidningen änser sig Ka skyldighet att framföra sina ter på ett slagkraftigt sät stans kunde: man: väl i- varje fall enas om" en politisklinje = helst i förväg. ' kraftig 20-miljonersmarknad bakgrunden torde ge ett: betyd- Nigt bättre utgångsläge än sepa-; "rata . närmanden, . anser ; vi” det uppenbart att de nordiska ' län- derna för. att. kunna 'förhandla” på jämställd basis och ' vinna ge: ter, måste enas om gemensamma sonderingar och : : förhandlingar med EEC, Stundom har i debatten nämnts speciella svårlgheter' för enskilda nordiska länder till! följd av den nuvarande <marknadssituationen -— tt, ex, det danska jordbruket, den norska fiskerinäringen -o. s..v I tidigare diskussioner har kort- siktiga nationella hänsyn tillåtits dominera 'i' alltför hög grad. En- ligt vår uppfattning bör dessa svårigheter betraktas som prob- lem för vissa 'näringsgeografiska områden och näringsgrenar i Nor- den. De bör: därför -görag till fö. läggningar, där intressegemenska- pen. snarare grundas på närings- geografiska "förutsättningar än på administrativa gränser. - Vi anser att en sådan . helhetssyn på :det nordiska näringslivet är en nöd- vändig ' förutsättning .för . dess framtida internationella” konkur- renskraft. . ! «En fortsatt snabb utveckling av nordisk samverkan och sam- ordning är en uppgift för Nor- dens. politiker oavsett partiltill. hörtghet. : Centerns ' Studentför- bund vädjar därför till partiie- darna att stödja dessa” strävanden och verka för ett principuttalande från respek- tive regering, att dess positiva inställning till medlemskap i el- ler associering med EEC, ej inne- bär att' man ämnar acceptera några inskränkningar 1 det nor- diska samarbetet eller att detta får fördröjas i sin fortsatta ut- veckling, gemensamma = nordiska ' sonde- ringar: och = förhandlingar, med EEC, - handelspolitiska. överenskom- melser angående områden och näringsgrenar inom Norden med speciella marknadsproblem, -; i De vackra proven på karaktävs- fasthet har i tysthet utförts av karaktärslösa, + or De flesta åsätter sig omedvetet ett större värde än de medvetet hör.” för .'sina speciella synpunk-| ställa upp. De som. skulle kastas i den brinnande ug- nen. blev arna bundn; nen. Gud förhind kastades I rade inte att de men han räddade dem be. den. Der! Uundan"”el frielse gjord På konungen, att han talade. väl Oss, med -munväder” Det finns: "tydligen tillfälle: I världspolitiken, då "munväder "är bättre än "mycket annat, atv ”Ing-Mart Johah: FOP, ”väninnan”), och ; tillbaka år Bosses: Högberg-må- let, har nu låtit. fotografera - sig för en veckotidning endast iklädd boxhändskar. ' Det var hon som bröt samman, men "litet PR' och en" slant kän göra underverk, ut som en tanke. "PA VÄGEN Vår Gud, den som" ”vi dyrka, förmår. rädda oss... Men om han icke vill det, så må'du veta, o konung, att vi ändå icke dyr- ka dina gudar, och att vi icke vilja tillbedja den. gyllene bild- stod som du har låtit ställa” upp. (Dan, 3: 17-18.) : Ett påbud utfärdades, i att : fol- ket i Babylon skulle falla "ned och tillbedja den gyllene bildstod som ' Nebukadnessar hade -:lätit var olydiga Sadrak, :Mesak och Abednego hade anvisats ansvarsfulla > pos- ter i provinsen, ärelystna, för dem. att vinna befordran skul- le ha varit att vinna konungens ynnest. Men de älskade sin Gud mer än personlig vinning. Om de skulle vara trogna m de de inte a en ot Gud kun nungens påbud. De var unga och ; och det bästa sättet nnat än trotsa ko- I enlighet med det straff som olydnad "mot päbudet medförde, de trogna, modiga yhgling- a och kastade. i ug- ' den brinnande ugnen, häpnadsväckande be- e ett sådant. «intryck om deras vill erkänna, fordran 1 Gud. och gav dem: be- POE rat one, ser gränsar till allmän plats, En-,. nu en lärdom av 1966”års”valre- 2 fiksäkerheten eller fara på något . portion, ' Samhället” måste. beräda ' man nu vill driva politik lite var” som vittnat. fram : "Att sammåä nummer av tidning. - en har. en artikel under. rubriken ”Träsket” är en hä delse som ser
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.