"" angrepp ej:vore att räkna méd, |: "Lördagen den '17 Fun! ”1967 an . stt Doo . LAHOLMS TIDNING' , , L- a : po Set ar db nr . Tördagen den 17 juni 1967 ” =L a ho senta Slut Profetior och verklighet möjligt för att reparera försvar ret. Vi vet emellertid, att ' det var först vid krigsslutet 1945, som värt försvar var fullt effek- "tivt, och att vi dessförinnan tvingades till eftergifter, som" ej varit nödvändiga, om försvå- ret. varit klart.” När 'man nu, 1967, hör ik nande sirensånger om det för bättrade läget, som skulle med-: ge betydliga nedskärningar” i försvaret, är det svårt.” att för stå, - att inte orden. fastnar; 1 halsen, och en; ovanlig otur, har man haft att redan efter myc- ket kortare tid än vid tidigare uttalandert "det utrikespolitiska -Jäget blivit. helt "olika än: som förespåtts. se Det är ju vanligts-att man in- te fäster" sig vid historiens' ”lär- domar utan tror, sig själv vara nog. Det var länge sedan Gus tav II Adolf talade: om histori- en,'som :”en lärmästarinna i det "gemena "lövernet”. Men nu har man ju. själv: fått uppleva - på tagliga” erfarenheter” på de be dömningar: man "gjort; Vad sorå alla borde. kunna vara fullt. eni- ga. om I dessa. dagar är, att lä- get kan mycket. hastigt föränd- ras, skrives i Bffektivt. försvar, söm ” utförli t behandlar. detta spörsmål; Det. synes under. 'sådana för- nållanden knappast möjligt: att. de" ansvåriga " "skulle våga bygga försvare på bedömningar av det" slag, som. ovan skisserats, Det: är :nödvändigt, att försvaret bygges ' upp: 1 samförstånd. och på "saklig grund. "De senaste dar garnas. händelsér talar sitt tyd- Niga språk. Försvaret bör föras Försvaret kan tyvärr inte; om det skall kunna fylla sin upp- gift I allvarets: stund, änpassas efter de ofta växlande utrikes- . politiska lägena, En försvarsor- ganlsation tar lång tid att bygga upp och kan i ett kritiskt läge inte skapas plötsligt ' Vi minns väl, hur det var 1939, Försvaret är en försäkringspremie, som - måste betalas, även innan det . brinner i huset. Det har visat sig, att de profetior, som ledande . personer i vårt land många gånger gjort angående det s. k. förbättrade utrikespolitiska lär get varit direkt felaktiga, Ingen Kan begära, att någon i den o visshetens. värld, i vilken vi le- ver, skall kunna med' säkerhet sia om framtiden, Men därför sy- nes det vara plikt att uttala sig med stor försiktighet i detta av- sende.' Bedömningen blir, alltid mer eller mindre subjektiv. För att kunna bedöma, värdet av ut- talanden om 'det världspolitiska läget har man därför anledning undersöka, hur. riktiga” eller oriktiga tidigare uttalanden va- rit. Det finns rikligt med såda- na -Varje gång ' försvarsfrågan varit . uppe till behandling. i vårt land, ”v :Ien motion i juni 1914 strax : före utbrottet av första världs- «kriget förklarade tre blivande utrikesministrar, att — avspän- - ningen "avi .motsättningen, Eng land—Tyskland var, tydlig, och att även den "ännu: ömtällgare motsättningen Frankrike—Tysk- land långt” ifrån var” oövervin- I nerlig, s 1925 sades, att 'frederna etter "Kriget avlägsnat orosämnen, som tidigare utgjort en fara för "fre - den,: och. ' att- Nationérnas sför- bund skulle minska” mot: ättnihg- arna. och krigsriskernä,: v värför |. en” betydande nedrustning” kun: de" göras” I vårt land: ': 1936 föreslogs 1 regeringspro- positionen. - indragning: av fyra : infanter[regementer, pa Sal 1939" — förklarade ' dåvarande! + | statsrådet Sköld, att några blixt-|, -plikt och även n kvinnorna utbil- | och detta: sades några ; timmar före Italiens angrepp och ocku- | Pan av Albanien, - När. sedan, värläskriget. kom F . 1999, : måste” vutan hänsyn” "till kostnaderna göras "allt, som: var 2 SEDAN KOMPROMISSBESLU: -IET FATTATS I GRUND. - LAGSBEREDNINGHEN har: krafter inom öppositions- partierna, arbetat för att spräc- ka överenskommelsen, skriver. Skånska Dagbladet, cen- terpartiets. huvudorgan: nu Vid såväl folkpartiets som cen- terns och högerns partistämmor förekommer motioner som yrkar På upprivande av beslutet. Folk- partiets landsmöte beslutade för - några dagar ' sedan att. godta . kompromissen. Till centerparti- ets riksstämma i Kalmar på mändag och ' tisdag : föreligger också motioner med krav på slo- pande. av gemensam valdag. An- märkningsvärt är att den kom- mitté som. behandlat dessa mo- . tloner tillstyrkt ett upprivaride "av beslutet i grundlagsberednin- > gen, Kommittén vill att riksdags- » gruppen skall arbeta för en för- fattningsreform utan gemensam valdag. . Vad innebär. ett sådant för- slag? Jo; att — om det antas av partistämmen centerpartiet |. skulle Springa, Hrånp träffad på båda sidorna finns ändå möj- överenskommelse oc ventyra Nå författningsreformen.. y lighet till göd sikt bakåt: . oh Man får lvligt hoppas att cen- | terpartiets' riksstämma liksom | VI vEr ATT DEN STORA st folkpartiets landsmöte : förstår MÄNGDEN AV. ALKOHOL: . SKADOR . att man inte utan vidare kan diktera en förf att man fram REN fråga Sh inte beror på att de som a miss. springa Ifrån en för kort tid se- brukar alkohol av ett oblitt öde dan intagen ståndpunkt, Vill l och en- olycklig disposition är man av taktiska skäl uppskjuta | förutbestämda att':använda alko- hol, på ett sådant. sätt att deras sociala anpassning: eller. persoa- författningsreformen vore ” det hederligare att säga detta rakt liga hälsa skadas,.skriver. Ac- |]. cent (NTO/IOGT): ' ut I stället för att försöka konst- ruera upp en rad nackdelar med gemensam valdag, Ingen förme- nar motionärerna vid - opposi-, 3. 4. tionspartlernas stämmor att plå Det finns naturligtvis männi dera för sklida valdagar, men för skor med en markerad disposi- Md tion för narkomani av olika slag. " Men inte ens dessa är ovillkorli- gen dömda ” att bli alkoholskada- de, vår del kan vi inte, lika lite nu som tidigare, anse motiven mot Säkerligen finns det "inom bå- de nykterhetsrörelsen och de gemensam valdag hållbara, Des- frikyrkliga samfunden många sa motiv är helt en fiktion, På- ståendet att den kommunala de- människor som skulle ha blivit alkoholskadade om de hade ac: mokratin skulle råka 1 fara sak- cepterat 'alkoholbruket. :Men det nar underlag. har de inte gjort, därför att de : Om edan tidigare haft intresse av”att betala för denna säkerhet "vet -man ytterst lite om, De hat aldrig getts tillfälle Att vi Ha. Men tyvärr måste man drar, lägre pris eller bättre färt- ” möjligheter, före större säkerhet. Olyckor kan bara: andra: råka ut för, själv räknar var och en med att klara. sig; Därför är: lagstift-; ning enda framkomliga vägen att "komma till rätta med både pro- ducenter och konsumenter, Det: gäller "inte' speciellt trafiksäker-, heten. Vill man. att” något: skall verka generellt,” måste det fast; slås i lag. ” > Detaljer-i förslaget Van ”diskit - teras. En, gvgjord brist. är. att: man inte ansett sig kunna lag" stifta om defroster även för bak- rutan, Orsaken' lär vara. att det är svårt att utarbeta förskrifter. : Möjligen kan man säga att det -framdeles inte blir. lika nödvän- | digt som .nu:att. ha bakrutan klar, Skall varje bil obligatoriskt utrustas med yttre backspeglar i När vi nu äntligen fått ett för- slag'till delreform av författnin- gen) där partierna kommit över- har tin i en miljö som rensat ut alkoholrisken ur deras liv, även om man är klart med- ens i grundl är det oförsvarligt att stjälpa det- veten om att det finns en ' grupp .som innehåller dåliga risker i tå. Det är ett stor ansvar som motionärerna i så fall påtar sig, menar Sk, D. förhållande till alkoholen: och om att denna grupp har spelat en stor roll då det gällt nyrekry- teringen till alkoholistanstalter- na, är det enligt: nyare forsk- ningsresultat "lika. klart att det stora flertalet alkoholmissbruka- SÄKRARE BILAR Förmodligen stiger blipriserna när de nya säkerhetsnormerna kommer 1 kraft, skriver Arbe- re är produkter, av dryckesva- tarbladet: : norna I sin omgivning. Under så-, "Fridell sitt alter ego, ser på Sven” Tatt vi.är. maskinbetjänter, . att vi, utan tvivel är”en av'de'bästa" böc-. Yr. den, från att ha varit individualis-') Undet "en". - skapälsevecka: "blis/ han ”dade' som" soldater, men även, p Ttekvarn” (1945), ”Död mans hand” 11948: int Jock visa hur. vi håller på att in Pojken i. Folke Fridells två ser naste ' romaner ”Dag som ovan” (1964)-'och ”Nattfjäril” (1966) he-. ter Sven; Han är son till korg- makaren ..i byn. Korgmakaren är en drömmare, därför är familjen fattig. Sveri är! den yngste i familjen, kmen han ser klart orsakerna till fattigdomen, Därför. kommer han . ratt medvetet sträva mot socialis- mens” idéer. På Yllet i den stora. fabriken bryter "han sin isolering... Han. blir. sextonårig sekreterare i ortens, första fackförening. Detta hörs helt som en socia- listisk roman, Och dock är dessa två volymer i lika hög grad män- niskoskildring : och ' tidsskildring. På ett förunderligt sätt nalkas Vidén' med en' drastisk. humor” och ' "förmar porträttet av modern : till "en . slags mjuk : kärleksskild- ring som starkt kontrasterar mot, : Svens reaktioner då det gäller ; arbetarnas - sammanhållning. Den .: unge Sven har behov av kontakt : med andra människor: Modern är den "enda som riktigt förmår ge honom stunder. av lycka, - Men. när Sven blir mognare Kan ; Folke Fridell inser också” sitt behov, av dröm- som ingenting annat vill av oss mar. än nyttja : vår: kraft. under. vår Dessa” ve romåner. är färdiga produktiva tid, Själva får vi ing- konstverk. De har inte mycket av enting veta om : industring mål, den « socialistiska : tendeng " söm! om "resultatet av vårt arbete. "Vi fans" i: Fridells' första böcker. ska bara vara maskinkuggar. Värt Många” tycker kanske 'att' Folke" värde är plus minus nolb En kug- Fridell något tappat stinget.. Hans' ge 1 ett maskineri kan lätt bytas berättartakt- -är.. lugnare, : kompo-” ut och den gamla kastas bort, sitionen "fortfarande lika : säker begravas. "Det är något hett och som. tidigare, ' viljan att nå in i bittert över dessd romanerna. Då människorna ' större.” Vad: man de kom ut etsade de sig in i en. mest: beundrar i dessa två senas-| Hade man själv arbetat i en stor- te "böcker ” är Fridells + förmåga industri ' så visste man hur sant att :tränga' in i.sina personer ba-. Fridell berättade. Han var en för- rä --genom" att använda en lugn fattare som visste' vad han ville vardagston. och: med lågmäld. hu; säga. Han fick också mycket. er- mor skildra, det. som. verkligen , kännande .. och '« har . ända sedan hände. Det är stor konst att få; dess räknats som' vår störste för- detta att: räcka, att med så små:nyare av .arbetardikten .' efter och så -ärliga :mMedel nå" resultat.! Koch, Hedenvind, Kjellgren, Värn- : Ännu'vfinns- allt det' som. Fri-! rund: -och Lo-Johansson. dell; förfäktat'! i jan: av .sitt> ' Särs Vill; man här mna författarskäp. Samma: känsla . av" roma Syndfull: skapelse”, som förslavas .urider. maskinerna. Olus-" ker: som" «skrivit: nder ;nittön- ten; finns','om "vilt får: allt: hundratalet.:. 'Döt örefaller” vara | "Tkortare rbetstid, allt bättre .be-" ett :direkt: lyckogrepp,. denne rin- f€ + vårt : människovärde” dustribetjänt: . "som" nn" dag": ;baraj vi ännu; prutar. på: Industriernås stannat” hemma;” som ' vill: visa att. -J arbetare” kommer; från Jandsbyg-- hän har” ett "éget. jag "med ' värde. mékapas” de. snart, till en :li-" så. hemma, gör revolt mot måski- ick i en. grå massa,: blir. till nefha,;” inernasg slavar. : Sot "I-Fridell "skapade "härmed'” någon- itt: författarskaps. upptakt, i'ting nytt,inågonting: som: kanske römanerna .”Tack för mig .— grot-; älla . visste'. om "förut, men "som ingen "riktigt: våg É säja ut;' Häån satte fingret på den: ömma, punk- är; Folke .Fride samma, ten; lät: oss alla förstå. vad vi ha- utomordentliga kompositö då det) dé frätfratt "kväva. av svårt” liv; Vi gäller -. romanernas, uppläggning: I fick! inte” trainiba':: Ner? "värt ”egen- Men; då ;har hans berättarpuls en värde. "Inte : hli;betjänter;. åt. -den längt hastigare: rytm, "han är utenya maskintiden, Vi ' mäste se" till för” att" ruska om: och riva upp ätr skaffå en) slags: maskinkultur där människan”: fortfarande: står främste rn i = Allt-detta hade: Rivar.Bohm pre dikat i. ”Död | mans, hand”; också det "en, bok I som-:vnärmast. slog då man första (1946)... RR ”Syndfull "skapelse". i en..hård . Jol 'rettonårig börjar ae” han. arbeta-'i fabrik; i -Lagan, -tjugunio, a 1. :han-. på. med det. Han : fostrades' i- syndikalism och: var. 'engågerad i nykterhets- rörelsen. Han lärde sig hålla. tal och hälsnings| nföranden. och bör- jade, resa -runt som föredragshål- lare, Han 'skrév,' artiklar -i Arbeta- Eörtattningsteform skall kunna han. också närma sig sin åldrige st .: 0 = o. : > Fesor och far, Det blir 'etf slags: band: avg» =" te | kamratskap ' mellan dem. .. Sven ilemmas I. ett jädustrisamhälle :mot: det + invanda.” Folkel.' fPolke Pridell - förnyaren inom arbetardikt d landet runt inte minst efter sina många föredrag, - sa . saoh men få har lyckats. klara sig. så bra som: Folke Fridell, Idag, 63 år gammal, har han inlett 'en 'självbiografisk svit där vi möter Rivar-Bohm på nytt. På något'sätt hår Rivar-Bohm blivit symbolen "för ' människovärdet. Han . behåller" gärna” det sämsta arbetet i . fabriken, . det ' är inte arbetet :i sig självt som är. det förnedrande, det är' behandlingen av. hela arbetarstammen, det oper- sonliga.. Som vore arbetaren en del, av maskinen, ingenting "mer. «I ”Stenansiktet” (1962) angri- per Fridell på nytt människans oförmåga till kontakt 'med andra. Vi har em oa Task där, vi döl- jer vårt inre Här, är det en penslonär :.som- Poar "centrum, Röde -Book, som vägrar” ta emot sin. pension och lever på att sälja . gamla tidningar. Författaren. vill visa. här, små hanser', vi har. till individualism, i '"dagens ” samhälle. Här -som i: alla' Fridells. böcker | firar. humorn ständiga triumfer.; Det-ä mera » ett. slags beska: piller. som: man... r.. ät. -kanske . ett "slags". grimasleende.. då pillret, smakar beskare, än "vi . tycker "om... Men: utan-tvekan. en mycket, nyttig hu.” Fridell har ' "skrivit ” "en. lång. rad -romaner,. novellsamling-' ar och ungdomsböcker, Han har översatts till "flera "språk; Hanj hår blivi” en” känd och ' uppskat- tad - föredragshållare” som” rest ' i hela” vårt land. : Bland "annat var hån; méd Folket: I Bild på deras störa "turhéer där: Synkopen 'spe-, lade. och bland" annat "Karl Ger- hard sjöng, Om sina resor och föredrag" berättar "Folke" Fridell i den'bok har ger ut i höst som fått ' det. tålande namnet ”Bokens vecka”, Det bör bli:enm bok :som” går j t under Bokens" vecka!”- ERAN "Ingvar. MWahlén. ingen. uppsluppen: humor, ], Aktuell kom mentar | . Den nya investeringsbankens utformning blir beroende av om vi vill ha den som instrument för en bättre fungerande marknads- ekonomi eller som medel att sty- ra marknaden utifrån sociala och politiska värderingar, I först- nämnda fallet låter. man banken arbeta i konkurrens med andra "| kreditinstitut och bli relativt obe- roende av regeringen. I det se- nare fallet bör den ha monopol- ställning och stå under nära upp: sikt fråh Kanslihuset, Ungefär där finner vi skillna- den mellan mittpartiernas och regeringens uppfattningar om ban- ken, Den' rör mér än en makt- fråga, Den gäller gränsdragning- en mellan en marknadsekonomi och en dirigerad ekonoral. Dagens Nyheter. Till chef för invésteringsbanken | ” har utsetts bankdirektör Arne Callans, . ett, konventionellt. val. Man kunde ha väntat -:att rege- ringen skulle "ha ' sökt inom af- färsbankernas toppskikt för att finna en man med :'stor erfaren- het när det gäller att bedöma nya projekt inom näringslivet. Istället har man stannat för en av :bankdirektörerna inom 'riks- banken, Hr Callans 'har tidigare sysselsatts med att ordna obliga- tionskön, vilket” väl givit honom en viss vana -att även. bedöma finansieringen ' av - stora projekt. Han ' tillhör även styrelsen för AB ”Industrikredit. Men för den nya viktiga posten förefaller hans meritlista i» minsta laget, Handelstidningen. . Ätt motverka ”söcialisering. och centraldirigering är. inte att främ- ;ja ett'ohemult ”kortsiktigt'privat intressé”” Det är "at; tjäna -hela Pationen så visst som att ala ; har -ett- intresse av att ”näringsli- vet, :av: vilket" vårt "välstånd är beroende; får utvecklas : under jgynnsammast möjliga betingelser. . Svenska Dagbladet. - Genom att förmå regeringen att öra :en sådan- ekonomisk politik gynnar” häringslivets" "utveck. ling: . och' minskar riskerna. för driftstopp, kan” också : garantier skapas för en tryggad: sysselsätt- ning, ”Det "räcker inte bara med krav. den. dag molnen, hopar sig. Helsingborgs Dagblad. | Tånga D gväga. brevhälsning man "ur sin postlåda, fiskar upp. allt.och det vimlar" av matnyttig ett brev från en så avlägsen trakt fisk i havet. Dessutom överflödar som: "Seychellerna, den lilla. ögrup-. det av läckra sköldpaddor. av en pen i Indiska Oceanen, som är en ' mindre "art. on i brittisk kronkoloni, och enligt.in- , När allt - kommer.”omkring, sä vånarna själva ”ligger: långt" från ger. min vän till slut; har .paradi I " Sannerligen det är inte var dag att: leva, vilda ' bananer finns över. , "genomföras är .— som” det ofta : att... beslutet fattas 'i öjliga enighet; Om cen- ” "terpardet: tvärvänder : och om man, tycker sig ha funnit: en viss tveksamhet även i. övriga: parti- ” er, skulle .det mycket väl kunna hända att regeringen anser sig ha funnit den ursäkt man behö- :'ver för att lägga hela reformen på is, Det är vad regeringen helst av allt vill, Det skulle 'göra det "möjligt. för 'socialdetnokraterna att även I fortsättningen tillgo- " dogöra sig fördelarna av det för- åldrade tvåkammarsystemet; det Nuvarande kommunala samban- » det .och den, överrepresentation som på ett så avgörande sätt H gynnat, det största partiet." Alla . som har för avsiktratt förhindra den föreslagna författningsrefor- - men bör.vara medvetna om att " det är socialdemokraterna de ar- "betar 1 händer. ': Folket 'skulle inte heller i fort- » sättningen få möjlighet att i val - vid ett och sammä tillfälle av- göra hela riksdagens och därmed även - regeringens sammansätt- ning. ” : (Barometern). ra angeläget att bryta den alko- » holsed som tränger ett mycket stort antal människor nedför stu- pet till den klart etablerade al- koholskadan, = ' i "+ Nykterhetsrörelsen hävdar att "den effektivaste metoden att bry- ta "alkoholsedens tryck är att å- stadkomma ett mottryck genom att det i varje miljö ska finnas en grupp av hednyktra, Ju 'mind- Te isolerade dessa hemyktra är från andra &rupper med annan inställning till alkoholen. . desto effektivara insats gör de för att Att säkerhet kostar pengar är. dana förhållanden mäste det va- lätta alkoholsedens tyngd.” oo i den vildmarksglömda liden ren. och också -i andra blad. Han förberedde, sig för. att bli. dikta- re, Hur. mycket”. visste "han om detta "att bli"diktare? Han. säger fram .budskapet om den ' "enskilda människans värde in maskinens tidsålder som fick honom att för- söka bli romanförfattare, > Efter. tjugunio år slutade 'han så I fabriken 1946 för att bli dik- tare på heltid.' Det har gått bra, Visst har vä- gen ibland varit törnbeströdd, Jorden « är r härlig förstå mig rätt >: 4 men jag rår inte för : att jag kan glädjas som ett barn år allt det varma . . é och allt det sköna | som brinner och som.spirar, växer upp och blommar fram - i en benådad nordiskt Vemodsvac- | ker junimorgontimma jag kunde njuta hela tusen år av att få ströva bara i den vita t körsbärsskogen = . och att få se och ömt betrakta den röda 'smultronstigen längst därinne > i där gräset växer högre - och träden knappast vågar andas och luften doftar stark a av pors och kåda förstå mig rätt — men jag rår inte för ott saknaden blir obeskrivligt tung när jag skall se en dag' för" sista " gången 4, : en blåklint öppna sina ögon emat "solen och höra än en sista. gång asparnås milda skygga sus från sommarängen . " "|De fallande nötterna innebär vis- all ära : och 'redlighet”. I Det. kan. de nog också i viss mån hå rätt i eftersom . det - från 'huvudön själv, att det var Justen att få i Mahé är: cirka -160 mil ' till när- maste afrikanska kust och 270” mil till Främre Indien, '”, Två "vackra, frimärken, ett blått ' och ett gult, med de för öarna typiska jättesköldpaddorna avbil- dade, fångade strax min uppmärk- samhet, Brevet vär från en vän, en schweizisk konstnär, som se- dan mänga år är bosatt här. och brukar ibland låta höra av sig till mig. , . ter frid och lugn,.säger min: sa- | gesman, är ' detta paradiset, > ty vad mer kan mar väl begära än milsvida, vita sandstränder, blått hav "och flödande :solsken' nästan året -om. Den 65 km långa en: resa genom en väldig tropisk , urskog' med kilometer 'efter kilo-! kospalmer. Något över. 11.000 per- soner bor i huvudstaden. Victoria, de ' flesta -under” rostiga tak av korrugerad plåt. Anledningen till att. man "överhuvud: taget .sover så där och inte under bar, him- mel med. blott 'en. skärm, säger de, är "att man vill vara ifred” för oroliga andar som nattetid smyger omkring. Var stadsgränsen för staden Victoria börjar eller slutar är in- te så lätt att. utröna, bästa: säts tet sägs vara att iaktta de unga flickorna, . då de 'om morgonen trippar i väg till sitt arbete med skorna på huvudet för att spara sulorna." Där de stannar och tar dem på sig, där börjar stadsgrän- sen. Moralen på öarna tycks det vara si och så med,. åtminstone öm man fär döma av statistiken ty av 100 födda barn är 43 föd- da utom äktenskapet, beroende tydligen på att de söta flickorna är litet för frikostiga ; med. sina ynnestbevis. Förutom av' kärlek "Jever Sey- chellerna huvudsakligen av kokos- nötter som exporteras som kopra. sa risker för öbornas skallar, men som tur är dimper de flesta ned om natten eller mycket tidigt om > Budolt Zetterquist. morgonen, Livet är mycket lätt meter med bugande,- vajande ko- | överseende, en slickad 'beskedlig- enkel : vind-| set ”och-. Seychellerna två saker gemensamt: . båda är vackra och alla” vill: komma -dit. "Det är! bara en sak' som är" litet” kinkig, och det är. hur man skall komma dit. i för tyvärr -finns ännu ' så: län; blott - en båtlägenhet-.i. må ac Hittills har man väntat: för; | på flyglägenhet;' Ber len. äve i på Tore” Leth.' U-hjälp är ett Iman io. blem, . där ensidiga satsningar knappast är möjliga. Det är tror ligt att jordbruket.;bör prioriteras och att man bör vara försiktig med att rubba traditionella, insti tutioner, eller utsätta dem för på frestningar, Om man emellertid helt 'avstår från insatser på and- ra områden, blir det dock endast fråga om ett uppehällande , för- svar, Folkökningen ', kommer snabbt att sluka produktionstill- växten. Det är nödvändigt att ar- beta med ett framtidsperspektiv, och där har insatserna för födel- sekontroll vital betydelse. Sverige är. ett av de få länder, som re- dan arbetar med sådana projekt, och det finns all anledning, att fortsätta därmed. N . Västerbottens-Kuriren | . Ge småföretagen en” chans - att överleva . genom att möjliggöra för- dem att konkurrera på lika villkor med de 'stora!, Det är ”ka- pitalförstöring när t. ex. lönsam- ma småföretag I dag:tvingas ge upp på grund av svärigheter. att få lån medan de stora. företagen som arbetar med väsentligt högre kostnader kan få lån i'kraft av sin -storlek. Bertil Harrison i Ekonomen, Sspfhanädt där det ' i' Finland . har + Hittills; . förekommit ett : : verkligt -liberalt . tänkande, har det. förekörmmit på inte på. -vänsterhåll. borgerligt, "4 "Att göra" rättelser I” en” tidning är mycket spännande; Det händer nämligen; ati också rättelsen. Blir spaltspöke, sng a Uh ehe Stockholms « stads, nykterhets- nämnd har 'en tidning med nam- net ”NN-nytt”, 1I:två nummer för- sökte ' tidningen : förgäves" presen: tera ej ordförande i körkortsde- legerade. Först blev det fet port- rätt, en herre i stället för en. fru. I nästa nummer: följde” en rättel- se med .beklägarides; Mend. istället för dämeris bild fick" man” se en samling. färgburkar. Nu. väntas med: S inning nästa tong. I He etligen :. : skulle vår”, gemen skap i församlingar och. samfund vinna oerhört: mycket på "om vi försökte kläda - vår övertygelse mer I samtalets än den härda de- bättens 'form.” Det. finns" "sammal- häng: där "det är .svårt att” föra lett samtal: och där konkreta" av- göranden måste” -fattas, , Men, sä- kerligen. ”skull meningsutbytet . också i sådanä”fall-få"enannan- karaktär, "om" :vi "med "större all: var ville gå in. för” att odla det andliga .samtalet,-' det lågmälda "personliga . tankeutbytet i vårt församlingsliv.:, Här: Zligger 3: oanade” . möjligheter: . till” förmed- fe av andliga: rikedomar." ;/ Y eckoposten;' baptistsamfundet. - STR Text: Luk. 6: a0—22. ! : Det finns: mycket som kallas” "ett barmhärtighet men som snarare ' borde heta. obarmhärtighet, hjärt- löshet. Dit hör den -s.;k. barm- turen runt: Mahé är som en dröm, ! härtighet som består i att man prutar' av på Guds krav, tummar på Guds vilja, : Ett -: slätstruket het. Dit hör också den hjärtlösa barmhärtigheten, som utövas från |" piedestal. I nåder:räcker man ut sin förträfflighets hand till de ar- ma och förfallna." - Nej, säger Mästarer: ”Varen barmhärtiga, såsom eder himmel. ske Fader är barmhärtig”. Den sanna - barmhärtighetens genomgående kännetecken är dess omutlighet. Kristus är ingalunda tiggaren vid vårt hjärtas dörr som ber om att få bli insläppt: Han är konungen vid vårt hjärtas dörr, som av nåd 'aktar hos oss gästa, Guds barmhärtighet har ett strängt, omutligt drag. Man skul- le rent'av kunna tala om Kristi skoningslösa barmhärtighet. Kris- tus vill inte vara vän med OSS under falska förutsättningar, Den gudomliga barmhärtigheten är synslös både mot de frommas och de ofrommas synder. Hänsynslös [”. mot den kristendom, som upphör | ä framför kassäskåpet, mot Teligi- Öst fyrverkeri och' stora fraser utan täckning, Hänsynslös mot synden i den bästa vännens hjär- ta och det egna hjärtat. Endast sådan Vobarmhärtig” barmhärtig- 4:e:söndagen ef ter Trefaldi För en värld som' hungrar ef- un en poöre SA : den Kommer ' människan - att 'se obarmhärtig mot . synden. Hän-|O ghet. | er sitt frälsningsbehov och, för hen- ne in på frälsningens väg ” =, | - Här finns inte plats, för” en ;ne- gativ och grinig: dömaresjuka. -« Här springer -ur: kärlekens omutlighet förståelsen fram..”För- låten och eder skall bliva förlå- Sju un förlåtelse utan förbehåll. Oo nger är Utplånande. = & gånger, Slösan-= ”Du skrymtare”, "tag först ut bjälken öga”.; Börja med dig i första hand” på din När 'du ser andras. giver och eder skall. bliva Det är ett ord om bar ” het i" praktiken. Ur" armnärtig- ”mig är barmhärtighet vederfa- ren” springer som blad från stam handens barmhärtighet fram. ko på oarden Hejdlös. ' Utan tan- änniskorn; vår hjälp, Inte i första nål ända ra storverk utan vardagens små - säger Jesus, ur. ditt..eget” själv! Tänk gen synd, kärleksgärnin; ningar. g gar och handräck-- Gudstjänst är mi ännt kotjänst. Barmhärtigheten mäste otjänst. vår gärning, vårt hem och te, Det arbe. är kristendomens A, och av allt hjärta ömma; vara dem ett. slädjebud, vilkas fröja är gäckad, det är : inför Herren Gud Gudstjänst. obefläckad”, het än barmhärtighet, ty endast
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.