t a i a Iron TIDNING Ne [d Mändagen de —=1T Den; ljusnande” framtid I Knappt har -studentsångens op- . timism om en ljusnande framtid tonat bort då industriförbundets verkställande, direktör Axel Ive- roth tar upp samma tema med : syftning på vår samhällsekonomi- , ska framtid. Detta skedde på ons- dagen . då . hr Iveroth talade vid årsmötet ' med Familjeföretagens förening: — Den prognos jag i dag skulle vilja göra pekar mot bättre . konjunkturer. :Kurvorna kommer att vända inom en inte alltför avlägsen” framtid, framhöll han. . -Den prognosen,' ställd "av en "" man som bör vetå vad han talar om när det gäller detta ämne, Jå- ter som ljuvlig musik. jämfört med” rapporterna om = driftsin- skränkningar och nedlagda indu- strier samt stigande arbetslöshets siffror i vintras: "Alltjämt 'före- kommer ' förresten ' dystra speku- lationer omi den ''s k äldre ar- betskraftens möjligheter att häv- da sig på arbetsmarknaden, En konjunktursvängning av den art. hr Iveroth spår är i annalkande, skulle vara ytterst välkommen inte minst ur dessa perspektiv. > Men hr Iveroth gör även vissa ” förbehåll för att vi skall få till- fälle njuta helt och fullt av det goda en" konjunkturuppgång kan ge. Det kan bli en överhettning i konjunkturen sommaren och "hösten 1968, Överhettning. brukar i klarspråk betyda detsamma som "ökad inflation, Därför bör finans-” ministern planera: lågt för de of- fentliga utgifterna och utnyttja de” "förbättrade konjunkturerna för" att åter få igång de stagnerande + industriinvesteringarna, säger di-' rektör Iveroth. Därmed . skulle” . der gerhensamma kakan — pro- duktionen — bli större och ge verkligt , utrymme för standard- "förbättring, ' '” A Hr Iveroth ';'går ' vidare i i texå ten och. framhåller, att framtids utsikterna för svensk industri ä också . i. väsentlig : grad” beroende ; av: hur: den: ekonomiska pol utformas, En., konsekvent: ringspolitik; "byggd på: samhäll: ekonomisk . -balans" och där” "ÅR 2000 ÄR INTE SÅ FöR. FÄRLIGT AVLÄGSET; tänk efter, själv, Mycket kom- mer. dock: att förändras ånnan dess, . däribland > jordbruket; på: | minner Jordbrukarnas Fö "renin gsbla' - 3 '.Här det kommer att utvecklas |: j under de närmaste”tre" decenni- : , erna ' sysselsätter” "Olika? I kanska jordbruksexperter, däri- "bland, jordbruksminister Orville |' - Freeman, meddelar en högst 'all- |; ; varlig om än science fiction-Il nande bulletin från Förenta;Sta: "ternas informa Jons jänst. Bake a "grunden. är”, dé. ålärmeranar |” framkidsutsikterna, , Dramatiska: ' framsteg mäste" skåö. och; de kan! . och kommer ”att skå tack) vare forskningen och nya: tekiileka hjälpmedel, Möjligen blir. det in- te precis som det utmålas i.aden;| nämnda - framtidsvisionen, och Sverige har väl inte jämförbara förhållanden. N -. Men — överallt. t världen & ler, de allmänna omdömen. som "USA här gört roe cd ot ' Det kan ju inte längré £ fortgå som det gjort sedan 1961, näm- ligen så" att konsumtionen ev .. lUvsmedel varit större än pro- duktionen. Då. blir 'snart:aha' reserver tömda och akuta brist- situationer på. något häll .Oomöj- liga att behärska, . 1 Därför fastslår nu: denna” offt- ciella amerikanska källa: Vad som är alldeles uppenbart är att den tiden nu är förbi, då man med gott samvete kunde övervä- ga olika sätt att minska jord- bruksproduktionen. Fram till se- kelskiftet och bortom den tids- gränsen måste alla ansträngning. ar inriktas på att öka produk: tionen”. I-så fall kan det — tack vare vetenskapens framsteg -ifråg " Om att skapa växter med.oanad betydelse för äggviteförsörjnin- gen — hända att jordens försörj- ningskris kan övervinnas, Allt detta tål att ' tänka på ä- ven 1 Sverlge som gjort sig rykt- bart genom en från alla andra industriländer brukspolitik. ALDRINGSVARDE EN »Aldrandet. är ingen sjukdom. Likväl är det en absurd stånd- punkt — som: fortfarande durni- nerar uppläggningen av vår äld- ringsvård — att de gamla klart och enkelt kan delas in 1 friska och sjuka och att de senare är sjuka på samma sätt som andra kategorler och bör få vård av samma slag,' Nya T täåning: " Ett steg 1 rätt riktning har tar gits genom direktiv från: rege- ringen att sjukhem för 'långva- avvikande jord- finner. Upsala en 19 juni 1967 IT = faktorn styr den "fortsatta. ekono- i miska utbyggnaden, bör ha som . | mål ' att - låta marknadskrafterna » fungera så effektivt :som' möjligt. ” i Accepterar: man” en: sådan :nä- ringspolitisk filosofi,: tror direk= tör Iveroth att man skall, kunna? "lägga grunden . till en : mycket långsiktig industriell expansion, Vad ' säger hr, Sträng och hans ”regeringskolleger om. saken? El-, "ler oppositionen, som . om den " vinner nästa års val skulle kun- na "träda till ungefär sämtidigt - . som den av hr Iveroth förutspåd- » da. kunjunktursvängningen sätter in? Är inte. detta ett fint ut- ', gångsläge för” en "viss" nyoriente-'! ring i 'vår ekonomiska politik, just” en'. sådari som oppositionen så enträget pläderar för.” sö » av stor omfattning "blir 'méning- gränserna skall dras och särskilt och individuellt synnerligen väx- lande status, ofta snabbt växlan- de. Det är naturligt att en mångd "olika vårdformer diskutera: pen vård, kommunala ålderdoms- hem, , servicehotell,. pensionärs- | . med sådana. åtskilda, väl diffe- leftid att en gammal människa, för: att få: den i värje situation +lämpligaste vården,' skulle behö- va.ideliga flyttningar, "vilket är | tigt "Lösningen. ligger: måkänd -' de hälsocentra; wmed ålla "skilda | vårdformer'” integrerade,” Soni kissérades' vid Kärlskronamötet Ett sådant centrum skullé arbe ta efter principen längsta.” et fektiva-.; ; omhändertagandsnivå nr å Ve 8 i varje "patient: skulle: få häll i.:sämband med den senaöte löneöverenskommelsen, I skulle - försöka hålla ”o ' ringarna nere. Men ''det. å: men ' dyra: transporter: ”hela : svenska; fölkets järnväg”.” främst: de, our som ännu Nar ståelse "för värdet" av + Kollegan. borde 'inte -ha. und- ”Tation, hr Hedlund, riktade till kommu: nikationsministern i frågan: vid : vårriksdagen och inte heller det snorkiga svar; som Kr. Palme lämnade. ” TS NÄR ' vi FAR EN 12-ARIG " SKOLA - i kan det "vara befogat ätt ifrå- gasätta den huvarande indelnin- : gen av skolan i olika stadier,'så "ger Skolvärlden som anser att man mycket väl kan tänk: d sig en annan stadieindelning: Det kan ju redan nu konstate- ras att, grundskolans högstadium i fråga om organisation, avbets: former och lärarsystem har myc; ket med gy och fackskola.. Genom den kom- mande integrationen av'de nu- nasialstadiet till med ett antal utbildningslinjer | samt genom den kvantitativa ut- vecklingen 1 riktning mot att nä- ra 100 procent av årskullen går: i skola på detta stadium ökas likheterna mellan grundskolans högstadium! och" gymnasiatsta- av dessa stadier:till ett: G-årigt stadium "kan komma. att bli en aktuell fråga. Genom en sådan integration " kan -man säkerligen skapa förut- sättningar för' en' kontinuitet 1 skolarbetet som blir värå " för eleverna, : : Klandra inte.de missnöjda, Det så att vi en gång blir nöjda, rigt sjuka bör få förtursrätt vid or = ” den fortsatta utbyggnaden av vå- Men den intensiva debatt omv åldrings- vården som fördes vid Sveriges Läkarförbunds riksmöte I Karls- krona visade hur splittrad opi- nionen är om vårdens adekvata utformning. Som alltid 44 man rör sig med mänskligt material ra sjukvårdsinrättningar, - Högmodet finns hos alla, det "Konst är ju det man inte kan; för om man kunde vore det ja ingen konst. co cs os - | funderar "över hur: "det går ihop | med. vad. som sades från stathet I arha delade om' var kategori- | | äldringar har ju både som grupp I. .hem, sjukhem , etc.. Olägenheten ; .rentierade institutioner är emel- I himanitärt och medicinskt orik-']. kanske inte statens egna Verk? Fi tydligen politiken ut i dag för — gått att observera den interpek]' som : » centerpartiledaren, , varande skolformerna på gym- I > en ' skolform |. diet, Den nämnda integrationen | [ är de som driver 'på utvecklingen ' är bara möjligheten och sättet att . - : Dj lägga det i dagen som skiljer sig. . gjord Och ;, Chichester har” kallat land. il "Plymouth. Utan en ..indi- | vägar, från tonåren. "fram till: pen- .skilliga timmars debatt gett. klar- De signal. ufö & 6004 HOPPSAN Se SSR ÖS IEEE - CoDEN 21:10 SÅNNRooRer SÖNDER ST = Grnonn 303 Teckmngen v ij När sir Francis ”Chichester steg : a land”i Plymouth på - engelska ka- nälkusten,.. hade" han” under sin jor- | sedan. kom- ckå Drake hem ' till I England ; efter. én - världsomsegling. Med. sig I bagaget". hade han . ett svärd som: han : skänkte: till.-drott- ning -Elisabeth> I: -'Y Sydney fick | Chichester: besked. om "ätt han ad- och på" Englands jord skall han" dubbas' med "samma svärd som . Drake hade med sig hem, : Sir + Francis ”har tfällbordat ” sin seglats ensam, "vilket "inte Drake lv: ensamvarg.' "Men det. var ingen. ”bruten”. 66: vidualist som ,:alltid gått. sina” egna ;sionsåldern.- När. "andra. människor | slag; soloflygning: ica Chichesters färd runt jorden. Det framgår att färden inte varit helt bekymmers- lös. Vid ett par. tillfällen, har det: varit fara "på färde, ” - fickan, Han skulle” skapa sie; en, framtid. a "Ja; "eh "fra! tid "blev det, men kanske inte: på det sätt han tänkt sig. Efter att ha prövat på fårklip- parens,:gruvarbetarens, timmarhug- garens, boxarens 'm m yrken fast- nade han som fastighetsmäklare och återvände till England tio år sena- re, smått : förmögen med. 20.000 pund på. fickan, Nu' började livet "leka för honom. Han skulle äntli- gen hitta. på något som var Jivat. | Först, sex månaders flygutbildning ; och sedan ett get, plan. . "Eftersom Lindbergh. redan" kros- sat Atlanten fick Chichester hitta på hågot nytt. Han flög till Australien, där han hyllades som en folkhjäl- te vid "ankomsten till Sydney ' 1930, Sedan följde flygprestationer . slag i rån i ; Australien "Jol nston. Memorial::Tro= en, bästa: navigationsp 5 "form"! av : pussel. ”ningsproblemet upp. : Vad ' skulle Chichester ta sig till för att" för- sörja :sig.. Han gav ut navigations- kurser. tillsammans med" kartor, i Ganska » snabbt märkte han att: det var :kartorna som sålde och” han. koncentrerade sig helt på dem, Förläggare i kart= branschen alltså...” ; Men ett stilla liv som kartför] "gare, passade , inte Chichester. För "att. få. den spänning. han behövde, "skaffade han :sig » båtar och deltog i kappseglingar, Båtarna bar sam- ma. namn :'som ' flygplanen, Gipsy - Moth; ' 52 år : gammal, -.1953, köpte han 'sin' första. segelbåt och. inled- de en helt ny. och fantastisk kar- : Men det. "såg: inte ut' som -'om " Chichesåter skulle "göra någon 'seg- larkarriär,. Han :upptä -suur; Det-tog. tio"är' för Chichesz ter'att. repa": 'sig "efter: den smällen. inte. med; det kl: ternatet,; 'Snobberiet och "”idrottsfå heriet” "passade honom” inte: -Famil- II "stället ”,,Chichester. avslutade sin flygarba- na med; en flygnin; "från" Australien till. England Det drog ihop, sig till g: och. Chichester 'anmälde sig "Som j stridsflygare i Royal ” "Air Force." Han: blev ratad; för gammal, stämde ' sig , för /att' ta - ett stag med "att "lämna in'..I. femton; må- nåder” svävade han: mellan: liv "och död, men 'red "ut stormen. På 'som- maren: var han 'med om. kappseg- ”lingan' över Atlante Det”. var” en t.:som 'slod” vid. rodret. 4 kon "hans kunsl på ett "helt; annat.;sätt,.han ” blev lärare. it "navigation, Och: skrev, en Han: vann, Sedan". dess har det bli- vit fler. atlantseglingar.; Men sådant blir + tråkigt :i; längden, "resonerade tydligen ; ;Chichester,' i stället: skulle pö er "jordbruket a nästkommande för-. handlingsomgång” med "regeringen. Dert” saken” står fullt klar sedan RLF-stämman i”. Visby ' efter åt- Ven - -utredning :'om' de. heslutat va' att Sverige mprövar -sin försvarspolitiska Sc målsåttning "med. sikte på en, minskning av ” dét militärg försvaret. Detta -be- slut fattades med stor majoritet dågarna efter : det världen -ska- kats? av: ett Kri vig i Mel "Man kan” för övrigt. utdra, om SSU-arna' egentligen satt- i: konsekvenserna i effekthänse- ende aven minskning av: försva- ret Det finns en gräns, när det gäller” kostnäder . och ”organisa- tion som man inte ostraffa: un- "derskrider. Och man: skall inte hänge sig åt några föreställnin- gar om att: den: gränsen. ligger Jängt uhder nuvarande” kostnads. "ramar. ”Dét finns i själva verket inte” så mycket att skala av i toppen på - anslag och organisa- tion” "utan en "uppenbar. risk för "en total” nedbrytning” av. värn- "Kraften, Det är en sådan politik SSU laborerar med.” : Om -Bourbonerna sade: Talleg- "rand. försmädligt' att de ingen- ting lärt och! ingenting ' glömt. Om" dagens SSU-generation'kan sägas. att de lärt sig av hr Her- mansson (k). men tyvärr inte .glömt bort det. -'gåmla. 1 segelfartygens han 'ensam” segla"; världen: runt, ide Och hur det gick har vi "Jorden: "rint,jensam. i:en”liten båt av. en, ”pénsionär” der flera dygn. ibland. Det är:inte a framtida verksamhetsformerna för | : "jordbrukets" två topporganisatio. ner, "Utredningens. syfte: skall. vis- serligen " vara”, att förutsättnings- öst. utreda. det framtida . förhål- landet ..och” samordningen. mellan]. RLF och, Lantbruksförbundet men utredningen. fick” så klara besked å [fman har: RLF-arna i denna" fråga, - Frågan: om.; vem som "egentli- .gen. skall' ha sista ordet” när det .gäller. att. förkasta: eller :godkän- na en, förhandlingsuppgörelse: har länge > diskuterats. Från : RLF-si- dan» har man: hela tiden. strävat efter att den fackliga . organisa- tionen. såsom varande den génom |- av oörganisationsgemenskapen :som har. den direkta. medlemskontak- ten skulle ha det direkta ansva- ret. för. förhandlingarna och upp- görelserna.' Vissa. oklarheter har rått :om var man: har haft Lant- bruksförbundet när: det; gällt de fackliga åtgärder som : eventuellt har kunnat komma ifråga. Klar- het på den punkten nåddes emel- Mertid vid dén senaste: uppgörel-] - sen då Lantbruksförbundet dekla- rerade "att förbundet inte kundel/ delta i nägra fackliga; åtgärder. Den inställningen är helt förklar- lig med tanke på den ekonomis- ka föreningsrörelsens "bindningar i ekonomiskt sammanhang, ” "Detta uppträdande från Lant- bruksförbundets sida bottnar inga- lunda i någon ljum. inställning til |" . HHordbrukets' förhändlingskräv utan grundar sig. på klara ekonomiska realiteter. som ingen kan, bortsé) ifrån; sc 2 Den utredning . som pågår och som nu ”får ytterligare . problem att "ta. ställning -till .sedan RLF- stämman behandlat frågan stan- nar emellertid inte bara vid själ- va förhandlingsordningen. ” IT det yttrande RLF:s centralstyrelse fo- samordningsmotionerna från Värmland; :S:a -älvsborg och Västerbotten anges klart att må- let "måste vara att ta' upp hela gat" till " organisationsfältet ' till prövning. Centralstyrelsen slår. fast att den nuvarande ordningen 'med två fristående topporganisationer in- nebär en kluvenhet -som orsakar ren rad” problem : av, såväl 'ådmi- nistrativ som ekonomisk art. Man anger vidare att den, ekonomiska föreningsrörelsen är bunden, av ekonomiska hänsyn som utesluter den att medverka 1 fackliga åt- gärder. Den näringspolitiska be- vakningen av jordbrukets förhål- landen bör därför åvila den fack- liga rörelsen. RLF-stämman har nu begärt att denna utredning skall arbeta så att den kan vara klar till nästa (Sundsvalls Tidning), år, 1969 stundar det nya förhand: -gusti; 1966: hade han. med: "sig. en: li- : igång utan sömn sun- |; Om det blir så att Frankrike kommer att spela en aktiv med- "Ilarroll vilar ett, oerhört ansvar på de Gaulle, Det :kommer inte att bli” Jätt att försona araber och judar, att skapa' förutsättningar för en normalisering av förhäål- orsakerna .är många 'och endast genom att i största möjliga män söka undanröja dem 1, en freds- uppgörelse finns möjlighet att trygga Israels existens för frame tiden, Holsingborgs Dagblad. Det ser tyvärr ut som om man vid centerns stämma kan frestas att spela ett högt spel om den uppnådda . , författningsuppgörel- sen. Med' anledning av inkomna motioner ' om ' den. gemensamma |, valdagen föreslår nämligen en stämmokommitté, vari ingår så- väl centerns ledamot i grundlags- beredningen hr Wahlund som hrr Torsten ' Bengtson, Torsten " An- dersson 1' Brämhult och 'Johan- nes Antonsson, att ”partistämman :-Åskall uppdra åt riksdagsgruppen att "sedan remisserna' inkommit arbeta : för en författningsreform utan gemensam 'valdag. Ambitionen är i och. för sig förståelig,. men vad händer med” hela "uppgörelsen, om centerstäm- man godtar detta uttalande? Det är. knappast. :med någon... större entusiasm som statsminister Er- lander. godtagit "uppgörelsen, och drivs denna: efterhandskritik av gemensamma valdagen för långt, bör - man: inte blunda för risken at; hela” uppgörelsen. kan spricka och +; därmed "riksdägsreformen äterigen ställas. på en” oviss fram- q "Det är kiokt På' förslag av” Konstnärernas riksorganisation 'skall' som en en- gångsföreteelse "en ett-årig 'utbild- ning av' konstnärer till tecknings- lärare ordnas; Endast 'förslags- ställaren och Konstfackskolan har haft -förslaget på ' remiss. Det är remarkabelt att berörda personal- örganisåtioner inte beretts till .1e.: at: yttra. sig., Man. frågar, sig åckså. om det rimligt" att "ara ett. hastverk: av 'den > här |” arten 'samtidigt 7 som: fimunderla- [5 ge: för "teckningslärarna krymper markant. på vissa "skolformer," i ” lvissa fall.ner, till: en tredjedel” på kort tid. CEnz "ettårig kurs "kan inte, inte. ens: om "den" avses kompletterad med de; övriga" kra- ten. Ox: "av hans fru: Chichester - är: nämligen vegetarian "och ; odlar ;'själv: ibland vetegroddar," fast sturidom tar han |. | sig. en. liten snaps för att koppla av. - Den värsta perioden under seglat- ; sen, som av många betecknats som segelhistoriens största. bragd, . hade Chichester när han' "rundade ”Hor- net”.:d 'v s Kap Horn i Sydamerika, Omkring :den. 30 mars rundade, han Hornet i storm; Han & sov inte på en veckar, och : var 't' dålig kondition; men runt kom han och kunde:se framåt mot lugnare farvatten, 'Helt utan missöden" har inte seg- latsen gått. Under ' färden mot "Au- stralien 'gick 'rodi ' sönder ” och Chichester' var, på väg" att ge upp; men. genom. en. finurlig. anordning med ett segel kunde. han fortsätta till Australien. ss + Ett par hållhakar på. Chichesters seglats runt jorden: - : Start den -:27 augusti 1966 från Plymouth. — Godahoppsudden 21 oktober — ankomst till Australien den 12 december — avresa den 29 januari — Kap Horn den 30 mars, Och nu återstår alltså bara 'dubb- ningen med « en annan sir Francis svärd ,.. RLF-stämma ' man nästa år för att ta ställning till utredningsförslaget, lingar med regeringen och då bör linjerna ' vara! klaral soc ons Det antyddes även ätt en extra skall, kallag - sam- Det var således "klara besked och beställningar från RLF-arnas sida, Atskilliga röster höjdes på stämman för att man redan nu skulle göra en rad klara principi ella ställningstaganden. Det gjor- de nu inte stämman, -men den som lyssnade: till debatten kan inte hysa något tvivel om 'att RLF-arna nu är beslutna att kla- ra upp förhållandena mellan de två organisationerna, C. P. X - Det finns alltid faror här i ri vet för den som är- rädd för dem, Tala inte om Dig.själv — det görs automatiskt när du har gått. En lögn far halva världen runt innan sanningen fått stövlarna på. Cräsmjöldag g. "Denna i svampsjukdom uppträ-|. der . årligen " på 'stråsädesslagen, men angreppen brukar inte vara av sådan svårighetsgrad att någon speciell bekämpningsåtgärd är mö- tiverad. '1966 var emellertid . ett undantag, .då svära” angrepp före- kom i -synnerhet på korn. inom vissa områden: och i flera fall fö- retogs' också bekämpning. : Svampen. bildar en ullig, först vitaktig, . senare guldbrun belägg- ning på' "främst blad och -bladsli- dor: I synnerhet. de nedre; starkt beskuggade delarna av växten an- grips 'och i mera. avancerade 'sta- dier kan. hela blad och bladslidor bli: hel verdragna av svamp- täcket, Om man, vHl bilda sig en uppfattning om - angreppsgraden bör: man” vika beståndet ät sidan så 'att man verkligen ser i vilken utsträckning beståndets' nedre de. lar är angripna, Det lär knappast finnas "något fält :som inte är angripet av gräs- mjöldagg för. närvarande. Detta är emellertid ingen onormal före- :Iteelse, mer däremot: förefaller an. greppen att' vara påfallande svå- ra på en del håll med hänsyn till stråsädens . utveckling och” detta är en iakttagelse, som även rap- | porterats från Danmark, Stora variationer ' förekommer - dock, även mellan närbelägna fält, Hur angreppen kommer att utveckla sig inom den närmaste framtiden är emellertid nästan omöjligt att säga något om eftersom detta i hög grad beror på den komman- de väderleken, Svampen gynnas av varmt väder, men är inte lika beroende av -hög fuktighet som ex. potatisbladmöglet, Bekämpning kan utföras med sprutsvavel och lämplig dosering är 5—6 kg/ha. En bekämpning |t verkar förebyggande och skall därför sättas in just när en kraf- tig infektion -kan väntas för att skydda de blad som inte redan är angripna. Försöksresultat sak- nas som visar när och om en bekämpning skall sättas in för att den skall vara ekonomiskt mo- tiverad, Växtskyddsanstalten läg- ger emellertid i år ut försök för att' vinna ökad kännedom i den- na viktiga ' fråga. I de fall en be- kämpning ändå skall göras mot ex, sadelgallmygga eller bladlöss bör man "överväga att samtidigt blanda i sprutsvavel mot äs- mjöldaggen om så är möjligt, landena i Mellanöstern, Konflikt-|. - 'vecklingsarbetet' utförs ven om realexamen och vissa konstskolor, anseg täcka” ”skolstad- gans "bestämmelser om behörig: het till ordinarie tjänst. Härtfll' är utbildningsvolymen låhgt Ifrån Hilräcklig, Skolvä viljan att i samförstånd - söka ” lösa "de problem som följer ; med en snabb strukturomvandling bor- de sakligt sett yara lätt att åstad- komma, Den enskildes rätt” till arbete, ; trygghet oci, fortsatt del- aktighet 1 "välståndsutvecklingeri garanteras säkrast om. en. -sådan vilja får bestämma : handlings- mönstret och "prägla": samhällets insatser, Det vore därför : oklokt både ur den enskildes och landets synpunkt..om äsiktsskiljaktigheter beträffande medlen ” tilläts för- hindra ett snabbt - uppnäend äv målet. | riden; Sydsvenska: ; Dagbladot. 'Om hu riksdagen: inte ville: be: hålla” avgörandet hos sig 'själv om hur fort trafiken:på :vägarna. skall tillåtas' ske — vilket borde varit det naturliga. — "kunde "den 1 varje fall ha krävt en bättre: pre- cisering av vad kommunikations- ministern avser. med ”differentie- rade permanenta hastighetsbe- gränsningar”, "innan den” skrev. under sin fullmakt in blanco. Vestmanlands Läns Tidning. 4 Har inte det fina ordet ' ”forsk- ning” snedvridit vår verklighets- uppfattning och fått oss ätt tro testora miljonprojekt ' söm staten. och storbolagen” kan” klara Så är det Uraturtigtvis sinte.” Kun En stor det av, det: : jordnära ut: da. individer / överallt. vet, "ariställda i företag eller själv- ständiga ”forskare” i eget: garage och -Kontoret. på fickan. "Dessa ”småinnovatörer” får- ibland ' snil: leblixtar som "bildar grunden för en hel industri: De utför i det tysta ett arbete som . är ett. yt terst väsentligt led i, den industri ella : utvecklinge! : H vinrestauranger i "förorterna! "Men mar. .bör' inte. intala sig! vatt >”man I därmed, genoii att bidra” til liyfs- ning” av. alkoholsederna, | nå- gon - märklig .: nyktörhetspolitisk insats, som om felet :-med. landets 250. 000 ålkoholmissbrukare' 'skulle korta "kjolar; . denna inriktning "beror: att jag har: några. ,flie kjolar inom "synhåll ha "de" flesta” dame alls. sen ger. största "möjlighet nu sön och .. solen. : vill : alla fånga; U utseendesynpunkt: : N överlägsna ' den korta kjolen. Shortsen sprider 'synintrycket öch koncentrerar - det. inte.” som” korta kjolen till ett:pa de flesta” damer inte skönt, . På 'sjuttiofem' procent ; av. damerna är knävecket inte vae- kert, : Harry, Hjörne i Göteborgs Posten. |ETT "ORD: PÅ VÄGEN Se, Guds lamm, som Zborttager 9.) världens synd! (Joh, 1: Vi kan: lära, oss inycket. värde: fullt av lärjungarnas. liv. "Andre- Jänande. Han var en av Johannes Döpa- rens lärjungar innan -Jesus-bör. jade sin gärning. Kanske han var tillsammans med '"profeten'..den dag då Jesus döptes. Han de Johannes röst i vår, texts ord. Han kände den Helige Andes kraft, och hans själ, + blev..«upp- tänd. ”Vi hava funnit' Messias”, sade hall, Han var redo att mot- taga Kristus och att själv bli mottagen som lärjunge: för. att leva ett liv i tjänst för Herren. Andreag var missionär, till..sin- net. En dag i Jerusalem" hörde Filippus främlingar från 'Grök- land säga: ”Herre, vi skulle vilja se Jesus”, Filippus. berättade, det- ta för Andreas, och i sin.hänfö- relse för Mästaren gick de genast och berättade detta för: Jesus. + I dag är det tusenden som allt- jämt följer Andreas. exempel, .De leder främlingar till Jesus, ja, även sina bröder, Låt oss fråga oss själva om vi gör detta! . : - att det rör sig om annat än jät- .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.