| MANN | Gi | dammnD | stona | «tunn | attenas: | stmmnnos | orterna Fersen RE a . M | "LAHOLMS TIDNING misdagen den 20 Juni: "1967 | "Tisdagen den —= = IT Nytt val | [: En av de frågor som författ- . ningsdiskusstonerna rört sig oml 1 vårt land har varit ' den om "valsystemets> utformning, Sedah pågra år in på det nuvarande] seklet har någon form; av pro- portionell metod använts för att "fördela mandaten i. riksdagen " mellan de olika partierna. Även . om det då och då framkastats . förslag. om övergång till majo- ".ritetsval torde förespråkarna för en sådan reform vara få. Debat- ten har 1 stället rört sig om " utformningen av den proportio- : nella metoden... De som har un. derstrukit vikten av”att manda- ” ten fördelas så rättvist. som möj- ligt. mellan” partierna 1 förhål- lande till dessas: 'röstetal. har ' bemötts av dem "som ansett, att " eri för långt driven rättvisa kuri- I . de leda till svårigheter för det | parlamentatiska systemet -att i -fungera. Det är huvudsakligen | från socialdemokratiskt håll som dessa synpunkter . har = förts] :'fram; Man har på det hållet.ve- dat ha ett valsystem som man- " datmässigt skulle gynna ett stort" pärt! på de mindres bekostnad. > Härigenom har garantier för.s.j. . ke: starka regeringar förmenats | : Kuhna skapas. - SRK "Denna tankegång " framhävs ' 20 junk 1967 310 av dessa "skall väljas på sam- Vr ma sätt som andrakammarleda- För Harold Wilson och: hans labourregering har: den: nuvaran-] vedermödor och molgångar [7 [Leeds och. New-Castle "och dess- raskning för - Wilson själv, men utom i.de starkt industrialiserade 'väl för den allmänna opinionen universltetsstäderna ' Oxford och i "England, . Bortsett från att en möterna, 'nu väljs, Den nuvaran- de” valkretsindelningen « behälls sålunda liksom den' järkade ud- de parlamentssessionen gätt i mot- gångens tecken, Det är först och främst på: "inrikespolitikens områ- Cambridge var utan tvivel en för- isolationistlsk vänsterfalang krossande: överraskning. Och "det om' labourpartiet, ringa gamle kämpen Shinwell, lände 'labourpartiet — till - in- ledd av den hälsade . och förslag: under rubriken; val-|: ' systemet 'låtsar” den inte vom” att datalsmetoden,' när 'det' gäller de, som de "svåra motgäångarha ,valsystemet,' De "återstående 40 'avtecknar 'sig: De: stora” kommu . nal; Ach regionsvalen slutade med mandaten resläs, få -karaktä- nederlag — icke blott 4 Stor-Lon- ren av utjämningsmandat och "don utan också i ett stort antal används för 'att nå en rikspro- t grevskap och industricentra, vilka ”Jabourpartiet hittills räknat som portionellt ' rättvisande = fördel :sina säkraste och pålitllgaste stöd- ning, För att få mandat måste jepunkter. ett parti emellertid" ha ' fått" 4 |. Nästa svåra besvikelse blev det procent "av "rösterna I landet: "kykslagna svar, som president de Parti, som inte fått så stor del; Gaulle” levererade. på Storbritan- av rösterna men' fått minst 12 TR "anhållan om medlen 3 Europas. gemensamma "markna procent av rösterna 1 viss. val Här till ansluter sig så en rad mot- krets, skall'dock få vara "med om: gångar» och. nederlag på det ut mandatfördelningen "P'densamma.! "”rikespolitiska” planet, sa ilka mar- "UT sak finns det inte anledning. keragsav namnen. Rhodesia, Aden, Hongkong, .Gibralfar, . Förenade till invändningar” mot grundlags "arabrepubliken. och Syrien. .. beredningens :” resonemang” på ; : "Den: krisstämning, som vid som- dénnåbunkt. Valsysternet bör 8e-bynarens " inträde . präglar. de !te- en” "med ' Hänsyn ! till röstetalen ”garide männen i labourpartiet är - rättvis få rdelning av "mandaten. Lförvisso. berättigad "av omständig- la väl- Vi" hälsar därför : med 'tillfreds-' ' heterna, Att deras kommuna ställelse. att socialdemokraterna jarmajoritet gick förlorad just I partiets, starkaste bastioner, ” så- "har lämnat sin, tidigare. ;stånd-! som” Manchester,” Liverpool, ' Not- tröst, att I mer än ett dussintal de Gaulles kärvt avvaktande håll- andra valdistrikt var det inte de ning med djup och triumferande konservativa, som tog hem segern tillfredsställelse, och likaså en än- 1 vädjandet om väljarnas gunst nu mindre. betydande Iimperle- utan. oavhängiga valkandidater.. '|grupp: hos de. konservativa, så I den berömda autombilstaden var Englands folk nu i stort sett Coventry, som lidit svårast av re- klart inställt på ett gynnsamt geringens ekonomiska restriktions- svar från de Gaulle som lön för politik var ett -labournederlag på de uppriktiga brittiska bemödan- förhand väntat. Samma gällde. dena att vinna inträde i Europa- också Lancashire, vars väldiga! gemenskapen. Nu råder Inom vi bomullsindåstri sedan länge stått daste kretsar en bitter besvikelse, under tecknet" av en fortskridan-: som ingalunda har sin rot enbart de "stagnation och nedgång. Lik- i sårad brittisk stolthet utan ock- artade opinlonsmotiv, förelåg ock-'så 1 insikt om, att det även för så. 1 Manchester, Leeds och New-, England kan bli en ekonomisk Castle, där maskin- och konfek-' existensfråga att få tillträde till tlonsindustrin' haft stora svårig-] det. europeiska stormarknadsom- heter: att kämpa med till följd av |rådet. Icke minst på grund av att regeringens . ekonomiska: . politik. | Londonregeringen förklarat sig Något större framgång hade 1a-;)beredd att-lösa alla svåra prob- bourpartiet 1 Sheffield, Englands]1lem' beträffande det egna jordbru- stora stälcentrum, där det iycka-] ket och det gapande hålet i be- des för partiet att med ett ytterst | talningsbalansen och ta med i kö- smal marginal rädda sitt mandat. | pet den avsevärda höjning av de . President de Gaulles ”maktord” i engelska ' livsmedelspriserna, som 1 frågan om Englands anslutning |utgjorde - en .: förutsättning för till Europamarknaden kom må-iStorbritanniens inträde i, EEC, så tingham, Leicester, "Coventry, > förslag, som bef — 7 - " redningen nu lägger fråm, ifrån. går den. sina. direktivs. När den presenterar sina... överväganden SH « En ndersökning av den finsk- .språkiga i befolkningens i Sverige storlek, . och, fördelning över lan- Hu många finskspråkiga i Sverige? "också. i:de' direktiv till” 'grund- den har. några: sådana: att - -rätta "det > NN i lagsberedningen som justitiemi- > sig efter... Det socialdemokratis- ka” omtänkandet i valsystemsfrå- 'ser för ör ' göras och sammänkopp- lag med 1970 års folkräkning, an- gen "Nordens central hända ' icke som : en .dyster över- | kändes bakslaget från Paris 'så : mycket nesligare och bittrare att svälja, Om de utrikespolitiska svårighe- terna, vilka står. i samband med restbestånden 'och det nu nästan helt 'utplänade, brittiska kolonial- väldet, . behöver - här” ej ' mycket ordas, : Rhodesiaproblemet; står Ili- t som någonsin, trots bloc- kadåtgärderna, Aden-protektoratet i Sydarabien har utvecklats till en gärder, som . både, 1: Sverige" och Finland, bedöms... som angelägna och även intresserar Nordiska rå- det kräver för 'sin ' planläggning och : genomförande .'en något. så när klar uppfattning om verkliga ka olö ” nister”"Herman Kling anförd . till statsrådsprotokollet. :den 1 ; april 1966, Han sade: bl, a. att. ; det hade-”sin givna betydelse” "att xalsystemet motverkar. skad-» lig partisplittring och får valen |: att Be. någorlunda markerade ut ” Slag I folkrepresentationen, "sår "ätt majöritetsbildning underlät- tas till & gagn för styrelseskickets -funktonsförmäga”. 1954. års! ” fattningsutredning hade: ju föl . slagit, att” ett, antal; mandat, del. "EO. 8. k'reglonmandaten, '- syfte "att I vissa:'lägén underlätta: en majoritetsbildning "skulle "Jas enligt d'Hondts' metod/” i "Tanken på ett valsystem konst- . ”ruerat, Ydet förmenta syftet. att skapa underlag för starka rege- ringar, var. länge dominerande i den soclaldemokratiska' författ- ningsdiskussionen. .Någön ”gång| hösten 1966: ändrade 'man emel-j' . mokra ta tning.” De. socialde- ; mokratiska: | "var naturligt, ; :; eftersom dan tidigare understrukit vikten - av en rättvis mandatfördelnings]- metod, Hur grundlågsberedfilng. s framgår av dess nyligen? fram- -lagda betänkande: Partiell' för- -fattningsreform (SOU: 1967: 26). >Enligt . grundlagsberedningens mening bör man ;"vid ' utform- + "ningen av ett nytt valsystem. i första hand söka tillgodose öns- kemålet att mandatfördelningen :1 riksdagen skall vara. rikspro- » pPortlonellt rättvisande”, Bered- ningen vill dock försvåra 'för 'mycket små . partier att yimat representation i riksdagen: - Grundlagsberedningen föleslår "att den nya enkammarriksdagen skall bestå av 350" ledamöter, LANTHANDELN; BETRAKTAR SIG INTE som! ett näringsfäng som av något lags uppoffrande välvilja bör hållas ”under' armarna, antar "Jordbrukarnas Före ningsblad: N Man kan dra: paralleller, mel lan det mindre jordbruket och lanthandeln: i det längsta klarar man sig-tack vare familjens ar- ”betsinsats. Lika litet som man numera kan tala om någon jord- bruksromantik kan man tala om lanthandelsromantik, I betydan- de 'omfattning bör lanthandeln kunna anpassa sig och leva lön- samt, t Dock vore det för mycket be- gärt att lanthandeln skulle kun- na tillgodose de icke bilburnas, d, v.'s, framför allt de allt talri- kare äldres behov av Inköpsstäl- len i glesbygderna inom rimligt avstånd, Statsmakterna är upp- märksammade på glesbygdens problem. Både från jordbrukets föreningsrörelse och från Koope- rativa förbundet har understru- kits samhällets ansvar för gles- bygdens, folk också ifråga om att bevara nödvändiga inköps- möjligheter. 'Tyvärr ser det ut som om de beslutande betrakta: de glesbygdsfolket' som ”dessa mina minsta bröder” och inte » kände.det sociala och humanitä- " ra ansvar för dem som det bor- de finnas i ett samhälle som strä- var efter rätt åt alla och orätt åt Ingen, -men så småningom får det väl bli ändring härvidlag. Man kanske kunde tänka sig stöd 1 lämplig form ät lanthan- deln, liknande det som kommit olönsamma busslinjer till del. styrelse nn framställning till re- antalet i Sverige boende vilka har neuralgisk huvudpina tf problem- : komjmunisterria” gla 4 fram. "Ge. . nom "ett valsystem om jämfört de. än vanligt -méenap V-K. i gan köm ju mycket plötsligt och; några” tilläggsdirektiv: hann man aldrig ge beredningen: "Man får emellertid räknå med sådana här geringen. ; > Under de bäda 'ärtlondena "efter kriget" har- Sveriges finskspråkiga ; genom :: immigration konsekvenser, när man ändrar VIKT SN a : i; .| brukar f..;n, ange storlel uppfattning snabbt, '- Socialde- 200.000—300 000, påpckar förening: mokraterna harr: som." bekatit e gjort det många gånger när det gäller författningsfrågan. Dock leg "inte. såsom” beträffande -valsystemét alltid varit till det DAGS IGEN | FÖR RÄNTE. ÄNKNING: > , : : Diskontot har på den senaste tiden sänkts” itvå omgångar med -sammanlagt en n procent. Om man med det. nuvarande ivar förmån: ligt för. "kommunisterna, hoppar]. des nian "kunna fortsätta” att re-], > jade” var ; normalt hög; står. det klart”. attivi "fortfarande, har ett mycket teläge' i landet, ; fästslår anstadsbla- Rel utgått tterligare', en'”ränte- ng: skulle; komrha urider ärmasté tiden. : En, Stock: holmstidning > uttryckte "saken : sålunda; räntan måste sänkas Fl terligare för "att man sedan” "skall. : nivå för att man sedan skall kun: "na använda räntan som ett regle- ringsmoment i konjunkturförlop- pet, Om" konjunkturerna : åter. vänder, och. visar , tecken. på. en överhettning, skall” man” kunna, strama ' åt genom en ny ränte-' höjning. Men det går , inte; orm räntan: genom, en. "sådan höjning ulle- äka upp: på den orimligt Öga. nivå; där den legat före den rsta av 'de två 'senaste'diskon- » tosänkningarna; vistutes ast u har visserligen läget komp- licera dels. av: svårigheter ' alt placera : obligationslån; i dels av den ' intérnationella ' situationen. Flera av' 'obligationslånen har in- te kunnat Placer as, och det läget i tyder ju snärast! på att; en ränte. ; höjning 'skulle vara örestående. Men; obligationsmarknaden'" är känslig: det gäller" att” bjuda 'ut vid rätt tidpunkt, - Mellersta äs- tern:krisen kan ha gjort sitt till, tror:.s Kristianstadsbladet, Men bortser man från det internatio- nella läget -— vilket man i reaii- teten inte kan göra — är en dis- skontohöjning befogad, "sen för: dé, iya. statlig ringsbanken, Han. är känd få att: vara- en" "driftig -man; "så! det "går. kanske” bra, Det är ju inte bara på honom, man kan, tilläm- . på det gamla ordet, att: åt den |: som har, skall mer varda givet; skriver, . Väsvetbötten K ur ire Uppenbart” är f Varje: -fall;” att. hr Lundberg"skalj fungera” som! |: regeringens hyckelman 1. detta nya och stora kreditinstitut, som, . skall, syssla med att slussa. ut, svenska folkets skatte- och ATP: pengar I näringslivet. Många och vanskliga lär. de kreditbedömnin-= gar bli, som han därvid kommer. att få ta. ställning tll: Något! vänsterjobb 'blir det nog inte, En liten. forråell detalj har. också sitt intresse. Hr Lundberg har utsetts till ordförande, innän det ännu meddelats något om styrelsens” sammansättning. Det: är signifikativt för de statliga, bolagens sätt att fungera.- Det finns ingen bolagsstämma i van-: lig mening, och varken den eller' styrelsen har något att säga tiil om, när. styrelseordföranden skall utses. Den som rycker itrå. darna: och -säger -det avgörande ordet är regeriogen. Den som i sista hand . fastställer arbetsord- |' ning, godkänner budget och av- gör ansvarsfrågan är likaledes regeringen, ”Bolagsstämman” består i regel bara av någon be- fullmäktigad representant för regeringen. . - 7? Att detta är någon bra ordning som kan ge 'skäliga garantier för effektivitet och rnot missgrepp, lär ingen kunna påstå, Men rege- "ringen har aldrig visat Intresse för att ge de statliga bolagen en mer rationell och. effektivitets- befrämjande organisation, Man använder den för enskild före- 1 skrivna aktiebol gsla- gen, trots. att denna rimligtvis inte kan vara särskilt lämpad för en företagsform, där det bara finns en enda intressent, nämlic gen regeringen själv. När det därtill gäller en så vansklig och svårbedömbar - verksamhet ,som den nya-banken kommer. att. få, ter sig' denna egendomliga. ord: ning ännu ' mer otillfredsställan- : DRÄTSELKAMMARE I BORLÄNGE, 3 0300 va ' fattade" häromdagen ' ett beslut, som visar att majoriteten av dess medlemmar inte inser var gräti- sen för deras kompetensområde i "Bär, "hävdar Handéelstidnin "g en DK tillstyrkte "nämnligen "förslag om att staden "av skatte- ” medel. skall anslå 5000” kronor till FNL. i Sydvietnam: ve Självfallet skall de som så öns- » kar ha möjlighet att hjälpa FNL — men det är horribelt -.och klan- ”dervärt "att begära att staden skall liera sig med denna gerilla- verksamhet. Kommunallagen tor- de dessutom lägga vissa hinder -Å vägen för Borlänges eventuella -uppdykande på den världspoli- tiska arenan, något som stadens tjänstemän bort kunna upplysa de förtröendevalda om, . Om man vill gagna den sak man tror På sker detta lämpligast genom "att använda sig av rätt kanal, i det här fallet förslagsvis "de. politiska Partierna, menar HT med all rätt. : ” Drätselkammarens . tilltag 3 är nästan ofattbart omdömeslöst, - < mån både av: finskspråkiga i Sve- |och: ges full, offentlighet: : Natur- Figast. synesk undersökningen skun- finska 'som första språk och ,des- sas fördelning över. landet "och koncentration till vissa ' distrikt. - Det är alltså viktigt att en klar bild" åstadkommes av de finsk- språkigag antal.'och bosättnings- orter av: omedelbart ; praktiska skäl, : Härtill : kommer; > fortsätter föreningen, att den svenska under. låtenheten att "skaffa fram: detta elementära” aterial i inte'ringa komplexet, huruvida 'Storbritan- nien ännu kan eller bör fylla en maktpolitisk uppgift öster om Su- ez. Krisen i Hongkong utgör en del av samma komplex. " Labourregeringens utsikter. har alltså mörknat betydligt; Mr ;Wil- sons enda förhoppning "nu som förut är att vinna tid och manöv- rera så försiktigt som möjligt på alla. fronter, I den, konsten är han en: mästare, och hans: självförtro: rige. och ”av'det finskspråkiga Fin: | ende tycks inte ha minskats trots: 2 kommentar - - Kinas- första atomprov kom som ; ackompanjemang Chrusjtjovs störtande. Det senas- te provet sker medatl världens stora håller på att samlas inom FN:s ram — som en kinesisk på- minnelse om att dess värre allt- jämt en -stormakt hålls utanför de andras försök till internatio nella uppgörelser. Dagens Nyheter ett till Det 'ryska greppet att inte blan- da samman - politik och affärer är genialt I sin enkla fräckhet. Prob-| lemet blir väl bara att få arab- länderna att gå, på " valsen.” De skulle ju kunna börja betvivla sin store bundsförvants odelade och osjälviska stöd. Men om han bullrar" och slamrar ' riktigt duk- tigt I-FN och andra: akustiskt lämpliga platser dränks väl even- tuelle kritiska röster. : | Mandelstldningen ” Fortfarande existerar hundratu- sentals "arabiska palestinaflykting- ar, De har nu: kommit under israelisk 'överhöghet, och man kan endast hoppas :att den israe- liska regeringen skall finna på en utväg att sätta: dem i arbete och helst : också ge dem odlingsbar jord, Det är inte otänkbart att den jordanska regeringen visar sig villig, att . samarbeta ” härtill, medan det däremot inte är myc: ket att hoppas från regimerna i Egypten och Syrien, ' Nordvästra Skånes Tidningar , x Vi Jever i en- krympande värld, där: gränslinjerna börjar förlora sin" gamla" betydelse. Fortsättning- land; uppfattas som”. avsiktlig;:' I alla motgångar. finsk” press har. på senare tid in-].., en blir . emellertid " beroende på te. "sällan antytts, att iman." på svensk sida” skyggar för att'skaf: fa” fram: "uppgifter som kan för: imodas från 'en "eller annan syn: punkt te” sig obekväma, ja: ati rentav '— som det "hetat. = ekonomiska skäl” avstått från - inskaffade H Enn, ätt" behandla ' redan y: brönisvätska : för. bilar = | uppgifter. ++" kommer , enligt . Bensinbladet att ”Centralstyrelsen övertygad släppas. ut: på ' marknaden, i år. dm att "dessa ' antaganden "saknar åll. grutid men "anser det angelä: get. att varje anledning till miss: uppfattning i detta avseendeyun: danröjs, Detta 'kan endast ske, gei nom att: den redan av starka prak: facerbana I Erigland.-Först-utsat- tiska: x-motlverade "undersök: teg. er bil med"vanlig -bromsvätska ningen snärast. kommer tilllständ | för. "en serie tvärstopp'.från 160 km'1: timmen, :Vid.-det :27:e tvär: stoppet. måste. bromspedalen -pres- sas "ända. ned. till: golvet och efter Den är. resultatet, av. fem ' års forskning / och sägs / förebåda eri ny, standard. när det gäller broms- effektivitet." ”-. ni na” göras: i' samband med, folkräks ningen, +1970: på .så” sätt: att: alla som har” finska: första språk dalen pumpas tre, gånger för; att stoppa -bilen.” Bromssystemet. töm- Perimentvätskan,, "Proven pades' "och ' denna : gäng "uppstod Prov utfördes: nyligen .: på: <en endast fyra. stopp till. måste. per des därpå och" påfylldes med 'ex-! uppre-.: MED NY. BROMSVÄTSKA |fektiviteten. Efter 37 tvärstopp avslutades proven. . : | - Alla: konventionella . broms kor absorberar mycket lätt fuktig- het från atmosfären. Det har den effekten att vätskans kokpunkt sänks... Vid . nödbromsning eller; mycket: värme; att "vattehbemängd bromsvätska” kan. koka: och sålun- effektiva bromskraft, : som; över- förs från - huvudeylindern..' Den nya "bromsvätskan” har. låg fukt- upptagning, d.'v. s.”' absorberar mycket mindre fuktighet än and- fa, vätskor. och tillåter. dessutom att. vattnet avdunstar, när ”fuk- igheten . minskar, en egenskap söm andra .vätskör inté besitter ' i ; Aldefsgruppen ' 1524 nade mellan åren 1960-65 7 det förstås bidraget till .folkökningen . landet, ” konstaterar amanuens Thea. Westermark, AMS, i én ar Ej tikel. i” Platsjournalen, Antalet äldre haär/ ”också "ökat kraftigt." kolöverstyrelsen : har . nu av: "gjort. det ' kontröverslella. I ningsärendet” ”skolstyrelsen ock länsskolnämn. den inte ville ge förord för ordi- .narie, rektorstjänst åt 'en t. » rektor på grund. av dennes engna- åldersgrupperna. sätts i relation till den totala : folkmängden vid periodens' början fär. man för ål: ”gemang i'den sy ki nysvenska rö-: dersgrupperna” 55—64 "år 'samt. 65 "relsen; Sö gick emot de lokala och äldre ökningar: med "1,1 resp. :;:1,4 procentenheter samt för grup- . och regionala : instanserna, och: 'pen 15—24 år. en ökning på 2,3 :Bav vederbörande "förordnande. procent, '-Aldersgrupperna 0—14 " Beslutet ' är "desto märkligar är 'samt 25—54 minskade ' samti- t a digt: med 0,5 respektive 0,7 proö- som övers yrelsens överdirektö: "cent, . 1940-talets.. stora barnkullar Jonas' Orring i ett -TV- uttalande wäger alltså tungt. Aldersgruppen' från april solidariserade sig med :15—24 år lämnade nämligen det ; skolstyrelsen i Göteborg och i, största bidraget till folkökningen: detta sammanhang gjorde 'någr: a med drygt 170.000 personer. Anta- minst sagt olämpliga politiska uttalanden. Hr Orring har nu . fått en. ordentlig bakläxa från det ämbetsverk, där, han själv har en hög befattning.” .Sö:s beslut är det enda rimli- ga. Självfallet är det, som över- styrelsen påpekar, utifrån .. all- ”mänt demokratiska värderingar » inte önskvärt att extremistiska äsiktsriktningar blir: företrädda inom skolan, men samtidigt mäås- : te det ligga i demokratiens .vä- ' sen -att den själv tillämpar sina egna bärande grundsatser. Fram- för allt vore det helt orimligt att för en rektorstjänst diskvali- ficera en person enbart för den- nes medlemskap I någon viss or- ganisation. I det aktuella fallet hade inga anmärkningar riktats mot sökanden i fråga om hans tjänsteutövning under hans tid som lärare och t, £ rektor — mer än tio år. Saken hade givetvis kommit i ett annat läge om det funnits tjänstefel eller eljest I tjänsten dokumenterad olämplig- het med i bilden. - > kraftigt; i åldern 55-—64.--år "med cirka 85.000 och i åldern 65 och äldre med cirka 105.000. Däremot har: antålef barn, 0—14 år och personer i de mest aktiva åldrar- na 25—54' är minskat med cirka 40. 000 resp., 50.000. "I alla regioner" 1 övre Norrland samt" i 15 ftegioner: i mellersta och södra Sverige tillhör en :'för- hällandevis stor andel av” befolk- ningen åldersgruppen 0—14 år. De tre storstadsregionerna samt Karlskoga, Västerås och Luleå/ Boden har en stor andel av be- folkningen i'de förvärvsarbetande åldrarna 15—64 år, I 17 regioner är. andelen ' åldringar . 65 år och äldre högre än 15 procent. För regionerna -i övre Norrland lig- ger däremot denna andel under riksgenomsnittet. - Regionerna i övre Norrland har som nämnts hög andel barn av -befolkningen, men under perioden 1960—65 minskade andelen barn mer i des- sa regioner än för riket som hel- het. "Största bidraget till befolk- ningsförändringen lämnade .grup- pen i de tre storstadsregionerna samt i Nyköping, Västerås, Karls- hamn och Uppsala. De yrkesverk- samma åldrarna lämnade det stör- sta. bidraget i storstadsregionen, mälarregionerna samt: i Nykö pings- och Karlshamnsregionerna. Antalet åldringar 65 år och äldre i ingen” iniinskning i bromsningsef-" Om. förändringen inöm de olika : samma gtad. ta bidraget till NR en -lämnade denna: åldersgrupp: i Falköping och Stockholm äm, Le r;Tonäringarna' "Sverige "utgör, let äldre personer har också ökat" åringar. : Ungefär. en tiondet av. befolkning- en; ungefär - 800 000: Av dessa tjänar drygt 275 000 så mycket att de. måste deklarera för inkomst — över .2 400 kr, sålunda, ' Totalt deklarerade dessa ungdomar 'un- der: 20 år år 1965 för en inkomst på över 2- miljarder, konstaterar reklambranschens tidskrift Info i en: artikel om dagens - rika ton- Tonåringarna disponeräde allt- så redan för två år sedan i ge- nomsnitt .8000 kr. var, och en. Det - var pengar som i liten om- fattning gick till fasta omkostna- der men i hög grad till rörliga. Då har man ändå inte tagit med alla dem som-tjänar under ”taxe- ringsminimum” liksom .dem, som lever på ibland ganska" frikostiga veckoslantar. .Här, hittar man visserligen in- te. så många bilkunder. Men de finns där liksom också moped- kunder, och motorcykelkunder, plastbåtsägare och klädentusiaster. För, att inte tala om popspisare öch skivköpare. Omsättningen av skivor i landet nalkas snabbt de första hundra -miljonerna, . Vad skulle skivproduktionen och skiv- handeln : vara tonåringarna för- utan? Det mesta är pop naturligt. vis — sådär 70 procent. Men tit- tar man på trängseln vid skiv- diskarna så hittar man tonåring- arna också i den seriösa, rent av den klassiska avdelningen, Gamle Bach har många anhängare, wien- klassikerna också, liksom senare tiders Ravel, Stravinsky, Hinde- mith och; många andra, Det är ett grovt misstag att tro att popens och den seriösa musikeng gäng- barhet enbart bestäms av en ål dersgräns, . H Den som fångar in denna be- längvarig; »bromsning. utvecklas .såtp da bilda ånga, vilket "minskar den ; . Falkenberg/Var- i den utrikespolitiska utvecklingen i stort, bl, a. förhållandet mellan stormäkterna. Här hotar som be. kant åtskilliga mörka ' moln vid horisonten. Krisläget i Fjärran och Mellersta Östern är oroande. . Hantverk och Industrl Det är ett misstag, att:tro”att hög lön nödvändigtvis betyder hög produktivitet. Vi har i 'verklighe- ten flera exempel på företag och : branscher vilkas löneläge kan sä- gas vara relativt lågt, men vilkas produktivitet trots detta ligger på toppen. Det 'kan inte vara arbets-. marknadspolitikens . uppgift. att" långsamt strypa ' företag ”' och branscher med ett' lågt ..relativt föneläge genom att systematiskt och med lock. och pock ta deras personal ifrån dem. Strukturra- tionaliseringen "måste: vara ett: re: sultat av. en ekonomisk process, inte en följd av subjektiva be- dömningar : hos myndigheter. och organisationer. . Arbetsgivaren Vill regeringen "verkligen .beva- ra ' försvarets :. muvarande : styrka är det ofrånkomligt” att"ställa nöd- vändiga ekonomiska, resurser till förfogande." är regeringen. beredd att även göra detta. tryggas ock- så den hittillsvarande. enigheten i försvarsfrågan ”—ien enighet som tydande egenvärdejv ve Ye oe "Sydsvenska Dagbladet. När. det pästäs, att: de” "enskilda föräldrarna är: skuld till -barnens psykiska 'skador «och att:samhäl- lets. uppfostran är räddningen för barnen ur deras dilemma,' då gör man 'sig skyldig till förvrängning "lav den faktiska verkligheten. Då gör man vitt. till svart,. generellt :|sett.. . Växjöbladet”. I och för sig. är. r det ett Vackert därag hos oss svenskar, att vi.är ”ilyhörda för: orättvisor och för-, tryck. ute i den "mycket .dynamis- ka världen; Tyvärr har den käns- Tan under de senaste: ären" på” si älltagit: 'sigomycket- ensi Jä att föra ett genomtänkt; reso- ;hnemang men; desto' mera avslöjar existensen, av ett tämligen . "oref. ” lekterat ” " propagandistiskt, . medlö- peri, Det är' våra många radikala, stora, enter små "genier, söm; der” vänstersdcialis iskt' håll? inrlkespo litiska syften, "och" det ligt; "eftersom ' läget. . så spänt och ”nervöst,: att det; är divekt farligt att använda det. som ä.r den inre. debatten: numera -angrips .på.:ett'. mera | sak. ligt' sätt "'än,-tidigare.. Det. bet d dock” ytterligare: fö ändringar: vidlag för” att: man” skall. rå den effekt som eftersträ holskadefria - 'samhä den mättstock man: nr se ETT ORD = > PÅ VÄGEN Innan Paulus, tältmakare : till yrket, fick bemyndigande att för < ra evangelium till hedningarna, var han en farisé och skriftlärd enligt judisk lag. Han uthärdade sedan mycket för Kristi skull och riskerade ofta "livet, Han gjorde det för att andra skule få sina ögon öppnade för sanningen, mot. taga Kristi förlåtelse och den "ut: lovade arvslotten bland de heliga, Alla kristna borde. läsa Paul rev, Han var väl förtrogen: med Israels och grekernas kultur. Väl beredd för den uppgift . Kristus gav at ob for han ut med bud. . et om Krist ärna : us till. hedning-. För mig 'står / Paulus son av, de: mest framstående som fn karaktärerna vid sidan av Abra-, ham, Isak, Josef, Mose. och alla fra ledarna bland Israels folk, Vi tackar Gud för dem alla, De inspirerar oss till gudaktighet. På leder Oss framåt mot vårt rv: de (eviga livet” AA ” med helgo- sig till den — till, dess sma Krav på miljö, umgänges- sy nor. Där har storaffärerna främs- ta chansen, Genom det 'rörliga” li. (Sve ns k a Daj gbladet). ökade-i alla A-regioner. Det störs- X - tydande. köparkår -måste anpassa / 2 vet, färgrikedomen, : :omväxlingen, chansen att träffa. kompisar, cg S i ett spänt världsläge har ett be- /
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.