LI LAHOLMS TIDNING N , , pga Fredagen den 23 junt 1967” —= IT Ja till kompromissen 2 - Fredagen den 23 juni 1967. . Nu har alla partier, som hål- ler riksstämmor. eller kongres- ser i är accepterat kompromissen om författningen, På tisdagen antog nämligen centerns riks- stämma i Kalmar ett uttalande, där man inte kräver att uppgö- relsen skall spräckas utan tvärt 'om uttalar att en grundlagsre- . form bör gendmföras snarast möjligt i enighet mellan de po- litiska partierna. såväl högerns kompromissen, Tidigare har som folkpartiets riksstämmor accepterat fyrparti- erinrar center. , - 4 SOM VILLKOR för en enkammarriksdag vald på en gång har regeringen satt gemensamma valdagar, skriver Växjöbladet (cp) i en kom- mentar — till Kalmar: Regeringspartiet . centerstämman 4 es skulle med kömmulsternas hjälp själva kun- na -genomföra en författningsre- form. Socialdemokraterna anser emellertid; att en knapp riks- dagsmajoritet icke bör besluta mot en stor opposition i en så viktig sak som författningen. De borgerliga partierna har sålunda stått. inför valet att stjälpa hela |. författningsreformen eller godta kompromissen, - Centerns representant i för- fattningsutredningen har sagt ja till kompromissen. Hedlund har gjort detsamma under framhål- lande "av att eftergiften beträf- 'fände den -gemensamma 'valda- . gen icke harmonlierar med cen- .terns åsikt om den bästa lösnin- gen; Centerstämman i Kalmar har nu gått på samma linje. Cen-. tern' springer sålunda icke ifrån kömpromissöver ” Helt säkert ett klokt beslut. Ty om centern nu skulle torpadera kompromissförslaget, -skjuts 'he: a författningsreformen upp till- neger Växjöbladet, MAN KAN INTE ANKLAGA . : HÖGERN . "för: dess åsikter” men .v väl an- märka mot dess försök att: sitta på. två stolar, ' skriver Skåns- ka Dagbladet: : : I ett fritt och" demokratiskt land får alla äsiktsriktningar träda” fram. och presentera sin politik. Kritiken - mot "högern . måste'gälla dess dubbelspel: ut- talanden om :samarbete med par- » tier;vars politik partiet inte kan acceptera. Det är frestande för högern: att med 'profilpolitik plocka väljare från centern och folkpartiet eftersom" man inte " har några möjligheter att vinna sympatisörer ' från: socialdemo- kraterna. Centern och ' folkpar- tiet kan inte närma sig högerpo- Htiken, Mittenpartierna”kan för det första inte dagtinga med sin övertygelse, för det andra. zkul- le framförallt centern förstöra möjligheterna att vinna röster från socialdemokraterna om man närmade sig högerpolitiken,"” - Det tjänar ingenting till att » försöka trolla bort förhållandet att högern företräder en typ av politik medan centerpartiet och folkpartiet företräder en annan. Ir Ohlin gjorde rätt som bränn- märkte högerns dubbelspel i sitt F sista , tal som partiledare. Man får också hoppas att hans efter- trädare också är karl för sin hatt och.kan säga ifrån på klarspråk och inte ge sken av samarbets; möjligheter som inte finns, - Partiernas intagna ståndpunk- ” ter skall vara vägledande för väl- jarna inte vilseledande tal om - samarbete utan underlag, ., ” ATT DEMENTERA OCH '. OSKADLIGGORA” - en felaktig uppgift, som slup- pit ut genom de allmänna ny- | hetsförmedlingskanalerna, kan vara lika tröstlöst som att för- > söka fånga in maskrosfrön som spritts för vinden, menar Väs- terbottens-Kuriren (fp): T sitt tal Inför högerstämman 1 Karlstad råkade högerledaren Yngve Holmberg säga något om att han och den nye fp-ledarena Sven Wedén kommit överens om att efter de olika partiernas ärs- stämmor träffas för att resonora om borgerligt politiskt samarbe- te. Hr Wedén skickade dagen ef- ter ut en dementi och förklarade att säkerligen kommer hr Holm- berg och han att träffas då och F då, men nägon speciell överens- kommelse av den typ högerleda- ren nämnt, kände han inte. till. Men de politiska teckentydar- na hade redan spetsat öronen, och dementin kom tydligen bart, I TV:s utfrågning av centerieda- ren Gunnar Hedlund utgick man från denna påstådda "överens- kommelse” som ett faktum och den har också figurerat i dags- pressens rubriker, Det senaste är att socialdemokratiska ledar- skribenter börjat spinna på te- mat, att nu ämnar tydligen hrr Holmberg och Wedén kuckla i- hop något samröre bakom hr Hedlunds rygg, och hur gär det då med mitten? Så snabbt kan en anka flaxa 1 väg och förvirra den politiska debatten, IT= va partiets. huvudorgan, "Skånska Dagbladet, : > I centeruttalandet framhållea beträffande förslaget om gemen» "sam .valdag att! remissinstanser- nas lppfattning kan ge ökat ge: hör |för. en författningsreform med enkammarriksdag och rätt vist valsystem, men med skilda valdagar , för - kommunal -och riksdagsval. "Stämman "uttalar samtidigt - att ' centerpartiet bör tillvarata. de "möjligheter, . som eventuellt :kan finnnas för en sådan reform, alltså utan gemen- sam ' valdag, Dock” understrykes kraftigt att partierna skall vara” eniga om reformen. st Detta uttalande är mera post tivt till "författningsuppgörelsen | än det" utlåtande som en stäm-: mokommitté avgivit. BV -Som sakläget nu är är vägen klar för en grundlagsreform, Bå- de" 'socialdemokraterna; folkpar- tiet och högern har tidigäre ac" cepterat, uppgörelsen” innefattan- de gemensam valdag; och center- partiets riksstämma "har ju nu; "I Sverige har midsommarhelgen alltid varit föremål för stor pub- lieistisk verksamhet, ' och vad som inte skrivits om denna folkfest är knappast värt att veta, . Särskilt stort spaltutrymme om dess traditioner och betydelse äg-|v nade 'dagspressen ”midsommar” decennierna kring sekelskiftet. Or- saken var given: den 24 juni ha- de blivit föreslagen som national- dag oth det var en fråga som livligt debatterades... Man höll. på därmed ända till 1916 då den 6 juni stadfästes som , vår nationaldag. Uppfattningen om ! datumvalet för "det svenska släg- tetz dag” är väl nu 1967 1 stort: | sett densamma som annu dazumal när det som här återges publice- rades? =. «- "Midsommardagen kommer all: tid "att förbli svenska” folkets verkliga nationaldag, om än. mot förmodan en annan skulle fast- ställas...” skrev tidningen Båro- metern i en ledare för-sjuttiofem år sedan, Då var frågan brännan- de aktuell. Ei nationell högtidsdag hade ser dan' länge varit på förslag, Fast man då "kallade: den ”det svenska slägtets' ”dag” och: ansåg: att .den skulle förläggas till: den' 24 juni i vilket inte' blev: fallet.:. Det är Johannes Döpareng dag och ”kyrk- gjort detsamma; Vad centerstäm-: man sagt i sitt uttalande är en- dast att partiet bör tillvarata de” möjligheter som kan komma "att uppstå för att realisera reformen utan gemensam: valdag, "men? fmågra: sådana omständighete: finns inte. Samtliga partier. är som nämnts överens om komp- romissen. Vad :opponenterna 'in- om centern eventuellt kan -hop- pas 'på är att: remissinstanserna skall :avstyrka,. men detta änd- rar . givetvis -:-inte -> partiernas ståndpunkter, ; De politiska .par- tierna och remissinstanserna; så- "som landstings-'och kommunfö: binden, - är: två: .skilda ting.:Par-I tierna ; fattar. sina” ståndpunkter oberoende. av.dessa.remissinstan- ser ;Den"'part som - kan ta. hän- . "Centerstämmans > (3 lm ingsta- gande, blev: mera: positivt än man vågat "hoppas, : Det: hade”, skadat". både partiet. "och det parlamenta- riska' livet om .riksstämman. av- styrkt ett" acoepterande" av för- negativa; Jonsekotser gemensamma" valdagen är: över- drivna. Det kommer: förmodligen "att. visa sig att den svenska väl- "Jarkåren är kapabel.att skilja på. riks- och" kommunalpolitik, även i fortsättningen. Och; vill - man debattera: kommunala ' ”spörsmålt inför. ett -kommiumnalt val, finns |; precis” lika stora möjligheter "till det som tidigare: Det gänler bara att" ta initiativ. härtill. : sAtt i nu" äventyra, en författ- ningsreform hade varit en stor. dumhet; : - VALDSSKILDRINGARNAS .EF' '- FEKT PA PUBLIKEN :: "vär-okänd men häri vår ägnats en doktorsavhandling öm barns reaktioner inför skräckscener på film. Mera. polemiskt har frågan aktualiserats i en bok av: den en- gelska E Hansford-Johnson, som i sitt re- sonemang ' utgått från det fak- tum att de s, k, hedmördarna i England befunnits vara storkon- sumenter av s. k, våldspornogra- fi. Boken har. kommenterats i Jordbrukarnas Före lb ningsblad, som visserit- gen finner sambandet mellan våldsskildring och nya våldsbrott ännu icke bevisat men som 'sam- tidigt noterar den ' paralleMitet som lakttagits mellan ökningen | av våldsskildringarna i tryck, på bio och TV och å andra sidan ök- ningen av våldsbrotten: Mrs Hansford-Johnson har o- vanligt goda förutsättningar att bli tagen på allvar, Hon kan o- möjligen misstänkas för att vil- ja förneka diktens frihet. Prob- lemet är ju hur man skall kun- na dämma upp syndafloden av våldsskildringar utan att begrän- sa ordets frihet, Här blir mrs | Pamelas argumentering särskilt intressant, ty dels visar hon ö- vertygande att total frihet för diktare och konstnärer inte är möjlig, dels visar'den erfarenhet hon kan åberopa att: påverkbar- heten växlar med miljötillhörig- het, utbildning och annat. Den |: tycks vara minst hos intellektu- ellt verksamma, läsvana männi- skor och förefaller omvänt desto större ju mindre luttrad genom läsning man är. Genom Pamela Hansford-John- sons bidrag till debatten står al ternativen i motsättningen mel-|]' lan författarnas frihet och sam; hähets ansvar klarare än ticiga-|- re, heter det avslutningsvis iFfö författarinnan" Pamela |. samt : folk : riket kring”: hyllade "denna åsikt, Men — extrema — kanske en hårddragning av br "greppet? — monarkister ville an- norlunda. , Och i ärlighetens namn 3 många med. dem.. Den 6 juni bor- de vara rätt dag: ansåg' genna grupp,. Varför?: Svaret. var givet." ss Gustaf Vasa valdes ju till konung I Iden: 6 juni 1523 vid Västeråsriks- dagen, Dessutom tillkom även år: 1809 års regeringsreform på. sam. ma datum: « RÄNKLY: STEN DROTT: i NING: MISSLYCKADES "Som en kuriositet 'ska vi näm- na. att” en "präst I sin midsommar- dagspredikan, " slutet av .1890-ta- let. citerade 'ew passus ur den reg. Jementerade ”tacksägelsegudstjänst ag. nder . 1700- I sig vid" midsommartiden: 1756 hade.ko- nunig - Adolf” Fredrik: och" hans jränklystnå drottning Lovisa ' Ulri- ka "misslyckats i '$in” komplott att utvidga "kungamakten. Med: anled- ning härav så anbefalldés att täck- 'sägelsegudstjänst:-”för ” frihetens | bevarande”'skulle. hållas allt fram- gentipå "Johannes Döparens ' dåg. Detta innebar = ansåg monärkis-' ternas ite; bära” en .demoristra- tion: mot det - längesen framlidna SS 'kungapåret utan även mot kungar makten: som' sådan. pågick. År? efter. år. "tiden" firade” man den |- ”populäraste. nationalhelgen” - :och bekräftad och stadfäst, "Talar. man om pånegyrik. när. det gäller: ka: lendariska ' ting:.så "är uttrycket -hélt rätt. för" vad som propagera- des-i-tidningar och tidskrifter un- der: denna tid, Man skaldade om det ” "svenska slägtets 18 bn MIDSÖMMAR OCH JUL —r +: STÖRSTA HELGERNA i Midsommar och -jul hade sedan urminnes tider 7 varit ' solvarvets "största ”helgtilldragelser. (Påskens höga. .helgrang tillköm först, efter kristendomens - införande). "Olika Var delsom sommar. .och .. vinter. Inte endast vad 'den yttre prägeln anbelangade' utan också till inne- börden, Båda var glädjefester, Men under, det att julens glädjeämnen var av: andlig och medelbar natur så 'var den varma” 'ärstideng”. Stora fest med. sin .majade ' stång, ej människosinnets 'sorglösa ” sam klang” med naturen som i slutet av” den ' sjätte - månaden : nådde böjdpänktert av sommarens fäg: ring:.v.- > Från troende han poängterade man att vmidsommar- -dagen ' skulle firag' till! åminnelse av "Johannes Döparens. födelse; Det hade skett sedan ' mitten av 400-talet efter Kr, f. Johannes Döparens, dag ha- de. förlagts till den 24 juni eme- dan : enligt. Lukås evangelium han föddes sex' månader före Jesus ser Naturligtvis försummar man in- te att påpeka att midsommardyg- net 23-—24 juni långt tidigare fi- "rats som allmän folkfest — med anledning av sommar-solståndet. Liksom: midvinterfesten "med 'an- ledning av vintersolståndet. Bru- ket att tända midsommareldar: går tillbaka .till forntidens -solkult då Balder dyrkades, ' Sjörkarna spelar så ljust I idsommarafton är inne: ; sommarens ljuvliga julkväll. I dag: tvet är; fyllt av doft och föra "vindar, och böljeslag ännu en Nn gång ; kring lövad midsommarstång "gammal och ung skall samlas ;leka "och le och glamma - + + "> kkr - "ännu en stund. .1 den gröna lund - drömmarna spira och blomma "drömmarna gå och komma' - ” &« - +++ -ännu en gång i den svenska "CC" midsominarnatten ' "kärlekens viskande ord . blandas med-sorlet från ljusnande blanka: vatten . reningstiladet,. Rudolf Zetterquist. 24 juni vår. egenliga nationaldag SEKELSKIFTETS MID. SOMMARFIRANDE Under sekelskiftet så återspeg- lades i högstämda ordalag mid- sommarafton.., "Arbetet - fick fortgå under dagens timmar som vanligt. Fast man kanske force- rade mer än annars, Från och med eftermiddagen så kunde man ostört ägna" sej åt friheten och det natursköna och njuta den nor- diska sommarens skira :;friskhet och poesi... Torgstånden ti'stä- derna och köpingarna pryddes med löv och handlaren satte grönt vid sin butiksdörr. Hemma fejades och blomstersmyckades. även hu- sen lövadesg och i huvudstaden såldes otroliga mängder björklöv på ”lövmarknaden”. Natten faller på. Men vilken natt! Det är som .om solen :tvek- samt lämnar det fagra landskapet och efter bara en kort' betänketid vänder den tillbaka. Dubbelt skön och strålande.., i moln, Det kan . komma en för stadsbon ovälkommen regnskur. Men odalmannen utbrister: ”Nu regnar det tolvskillingar”. Stadsborna 'drar ut till närlig- gande skogsdungar : och marker och vår huvudstad är, klädd 1 löv- skrud, I stan s omgivningar vim- lar det av familjer. med matkor- gar, fotogenkök och hängmattor. Musik utövas och sånger sjungs enskilt och unisont, . ; Instrumenten utgörs till övervä- gande del av dragspel; mungiga det: var.denna de flesta ville; ha : Solen kan ju gål.a na från hästspårvägarnas trötta dragare... På helgdagsförmiddagen ägde det rum friluftsgudstjänster här och var och de flesta var talrikt besökta (även av icke troende). Sol- sommar- och nationalstäm- ning överallt, Att någon annan dag är den 24 juni skulle. bli na- tionaldag vägrade de flesta svens- kar, att tro, På radikalt håll höj- deg röster gom fordrade att 1:sta maj borde vara den rätta dagen. Den ”röda flaggans dag”, men folksinnet var mest fäst vid den blå-gula tanken, «. Så fick: landet äntligen sin nar tionaldag och det blev — som vi vet — inte midsommardagen, Fak- tum 'är att många aningslösa ung- domar tror att det är vår konung vi hyllar: den 6' juni -:med flagg- ning och militärmusik på Stock- holms stadion och Skansen, ' Som det skrevs 1 en radikal tidning. : "Den oss påtvingade nationalda- gen, kommer väl: att högtidlighål- las endast på dessa båda platser (Stadion och 'Skansen) till 'dess den faller i glömska, Medan mid- sommarhelgen troligen över hela landet och i all framtid firas den 24 juni. som nationaldag.” -: - Men sedan 1953 är som bekant midsommardagen hos oss förlagd till den lördag som infaller under tiden 20—26 juni. "Mer i år blir det alltså den verkliga nationalda- gen, den 24, Johannes Döparens egen dag! och . ”fela”. ,På Djurgården var den enda dissonanta tonen suckar- ". Bertil Hanzon Riksdagens vårsession är slut; Den: sista stora frågan .som be- handlades. var ' jordbruket. . Det blev inte 'den. katastrof "man be- farat, Men inte riktigt bra: hel- ler," Småbruket " sitter :, emellan fortfarande: Vi . får se hur det går till. nästa år. i vs - Sedan. har : partierna ägnat sig åt årskonferenser. Folkpartiet har bytt ledare." Hr Ohlin har. avgått och efterträtts"av: disponent :Sven Wedén från. Eskilstuna. Hr Ohlin blir 'dock' kvar. som "politisk tales- man : för partiet, .. Det: var” nog Klokt: Och han har inte gett upp hoppet att bli statsminister. ' . Socialdemokraterna kommer att starta en väldig kampanj till näs- ta års val för att hindra en sådan "olycka”,;' Alla krafter kommer att mobiliseras ; för - det-" ändamålet. Även. jordbruket" får: vara : med i kampen, Därför 'var man: en smu- ; > Efter riksdagens slut - da försiktig i år. Och lite var var 5 tacksamma för det." Vi kan inte leva på bara de importerade pro- dukterna, Som dessutom är: käns- liga för världens skiftande oros- moln; Liksom oljan som numera brinner i snart varje stuga för värmens. upprätthållande. Framti- den är oviss på det området. Det | Aktuei kommentar. ön - Utan tvivel bör högerns rika erfarenheter av särståndpunkter- nas följder — ”Den som tager till Svärd skall med Svärd" för- gås...” — underlätta partiets val mellan majoritetspolitikens möjlig- heter och isoleringens risker, In- för 1968 bör detta vara så själv- klart att högern'borde kunna ac- ceptera det sakligt riktiga i cen- terledarens föreläsningar, trots all begriplig irritation över 'den polemiska tonen. Dagens Nyheter st Hun högern än manipulerar och talar om, ett samarbete till vilket man skall ”bidra” med saker och ting så är det klart att en ny re- måste ha mittenpartiernas handlingslin- je som stomme i 'sitt program. Högern kan underlätta eller för-:; svåra att en sådan regering kom- mer till stånd. Det finns skäl att instämma i hr Sven Wedéns för- hoppning att högern när det kom- mer till kritan inte kommer att förorda en. politik -som inte tar folkgruppers intressen 1 möjligaste mån blir tillgodosedda. Men detta måste hr i; Holmberg klargöra snart nog. Att. ha t. ex. den nuvarande skatte-: och bostadspolitiken med i baga- get i 1968 års valrörelse skulle allvarligt kompromettera- hela op- gering efter 1968 ärs val; ansvar för att alla positionen. . + . Gotlänningen ; ” DM SE a Våra folkvalda ombud, riksda- är tur vi har det gamla vedbräns- let som reserv. Det kan intet krig ta ifrån oss. Och" överallt :— utom' i Rysö-| land — går ungdomen till "storms. blommar,' Sovjet '.reser »sig mot: Amerika,. Det kan inte smälta att! ett; litet. .land på.-2. 146. miljoner. inbyggare slog en rad länder med ., denna. ha Ingen" fred .: eller frid värld, Människorna vn 'så det..: S "sjn. nu ”Folkkostgiven” kom äv. sig. | äta ihjäl's sig det får: man” i 2” ; Stockholm: Cm) : 21 välfärds-Sverige får” man inte eller. knarka ihjäl sig, men att äta ihjäl sig det går bra, skri- ver : tidskriften. Bröd i en Kritisk artikel, som” tar” upp det dåliga stöd Folkhälsan fått för den nya folkkostgiven åv "år 1965, ', Hur utomordentligt ” angel det 'än' är att snabbt" rätta. till. nuvarande bristér är alla enseiom att genomförandet av ' den nya folkkosten är: ett. projekt 'på lång sikt, Med rådande utveckling och | brist på slagkraftiga initiativ från ansvarigt håll "är det. emellertid | fara värt att den aldrig kommer : att slå igenom därför att gemene ' men” helt enkel;t:inte känner 'till: den och därför att: rekommenda-'; tionerna inte ter sig särskilt 1oc- kande. I näringsfrågor. är. gemene man «heller inte särskilt medve- ten. I en tid, då varuhusen sväm- mar över av lockande" härliga? ”farliga” godsaker krävs det rak | finerade insatser: om man skall lyckas övertala genomsnittskonsu-; sumenten att istället äta 30 kilo mer potatis och dricka 50 liter. mer mjölk. per år." : Att Folkhälsan inte getts resur-Å Im ie ser: Sätt: kraftfullt: föra ' ut sitt bud: skap till. den "breda "allmänheten. eller att inget annat statligt. or-- gan finns ' till. härför, .är en -för- bluffande inkonsekvens. : Man ir- vesterar avsevärda belopp i forsk- ning och ”produktutveckling” men när: det sedan gäller att sälja va" Fan är man inte intresserad läng- | re; Det är: ingenting. annat . än; = ett förräderi mot inte bara de be-: trodda - männen: bakom: den nya folkkosten -utan. : också . mot alla dem. som ”av -oförstånd äter fel och lider: av: näringsrubbningar. För att äta rätt skall Medel- Svensson öka sin årsförbrukning. av. grönsaker, torkade : ärter och nor med 9 kilo, av frukt och bär med 27 kilo, av potatis med 30 kilo, av övriga rotfrukter med 11. kilo, av. mjölk med 45—54 li: ter, av mjöl, gryn och makaroner för direktkonsumtion :med 13—17 kilo samt av matbröd med 10—15 1 kilo. Samtidigt : skall: årsförbruk- |. ; ningen .av matfett minskas med 5—3$8 kilo och att sötsaker, d. Vv. 8, "socker, sirap, 37—52 kilo, nummer (om sådant finns), föras. ningsservi ice, Tel. 0430/ 32] 22. Fly; gförare Jan Sundberg få (S' ci rm K F Flygsprutning av "POTATIS mot bladmögel :har börjat Enkelt att beställa per telefon. Man bara meddelar kund-, antal skiften samt hur många sprutningar som. skall ut- Ring direkt Flygstationen »Mänslanda” i i Våxtorp, som också ger fiya kunder all information om vår flygsprut- Lars Dahlbom : Telefonpassning säkrast vardagar kl. 08.00—12.00, Gullviks Fabriks AB Malmö . Tel 040/93 41 20 namn och adress, areal och ia sor oe choklad "och kon: | fekt, malt- och läskedrycker,' med H "hos kommunalmän;-Hur många : avgiften och börja bygga? . ut i marknaden och att det blir gen, får inte våra med' och, be- sluta: om differentierade perma-|” et nenta- .hastighetsgränser. I stället för . beslut: på « parlamentariskt mot de äldre och: deras ideal. Var |riksplan får. frågan nu "avgöras ska det ,sluta?. T. o. m,'i Kina är. på departementsnivå, Kungl. maj:t ungdomen, i. uppror. Och-folkhatet ;eljer ”den myndighet Kungl. maj ibestämmer”. får utfärda föreskrif- terna, : "Här har" vi en fråga som gäl 45. milj. Det vill :Sovjet göra. om.."ler tre miljoner körkortsinneha- :vare med två miljoner bilar i vårt land, men då: manövrerar i som - en- däst ”förutsätter” att man får re- enligt man undan - riksdagen, dovisning av resultaten, ; ptredje lagutskott orr KR -; Det förefaller” va tlerna ståendé sådan ocH'att å heten kring vår alliansfria politik också tar sig' uttryck I' att 'den målsättning ' för försvaret : 'som hittills - av alla "ansetts ' "gor "en förutsättning för” att "hävda ' iden: na utrikespolitiska" linje 1 all vä- sentligt bibehälles. => to 4-4 Västerviks-Tidningen ” rrNA ge Principiellt har. "det väl länge anständigtvis erkänts, att vård av barn, gamla och sjuka måste hö- ra till ett människovärdigt sam- hälles viktigaste funktioner. Den tekniska utveckling som häller på ' att föra oss ;från bristsamhället till överflödssamhället, nämligen i fråga om den materiella varuför- sörjningen, ger oss för första” gången en praktisk möjlighet” att göra allvar av. den vackra prin- Iöipen att ta det-viktigaste först. iDet vore tragiskt om den..möjlig- heten, skulle slarvas bort genom " jämt skulle omedvetet få styras av värderingar som hör en gång- en eller i varje fall en försvin- nande tid till. Svenska Dagblydet Värderingsskalan är en annan för människor med 'sjukdom” eller handikapp. De skall vara: snälla och prydliga och. helst lysa av tacksamhet, Framför allt får-de inte visa tendenser - till ”syndir Så och så gör man" bara inte om man . ”är sån”. Ibland verkar det vara. handikappet som sådant. som är ett brott. H ” Författare Sven 0. Bergkvist. ön VT Sör Skolningen av nya. ledare är. sig själv. ett: undomsarbete; till det kanske mest resultatgivan- de, därför att'det: örméedlar' åt . sämhällskroppen en ständig ström äv nya krafter, "kunnigt; och på! skilda områden .förfaret folk, som efter: några år på ledarpost; kny-; tes "till andra uppgifter, för” vilka: de: i'sin ledargärning har' 'gjört sig väl skickade: ” + Nordvästra: & SSU: -prograrimet b dT framgångsrik a dens att skjuta ' parlamentarismen förskning,. Under dammet fanns' i bakgrunden när det gäller av- faktiskt" luntor från trafik. och trafiksä- ur. vilka lösningarna' till! atomiål-. göranden. kerhetsfrågor: ” . Svensk Motor 5 Tidning. (KÄR) i "för att. fö svarsfrågan ”återföres till sin position som en över 'par-' Det finns en” utbredd opinion '; sekelskiftet' derns,' elektronikens 'och den in- ternationella "integrationens- prob-i Leni” "hämtades. Damihtrasan som politisk" kom Pass med andra ord! | "Sundsvalls Tidning + Den blomstertid: nu. kommer med lust och. fägring stor: du' nalkas ljuva sommar, då gräs: och gröda. gror.' Meå blid och livlig: värma. till allt, som varit dött, sig solens 'strålar närma; och allt blir återfött, (Psalm 474: 1)... ” Är det inte nu på tiden att sto- pa den ' 25-procentiga investe- ringsavgiften? Denna fråga har säkert många ställt sig,: såväl bland enskilda företagare som projekt har inte blivit ställda på framtiden med anledning av. att vederbörande ansvariga instans inte fördyrat dem genom att med berått mod betala -investerings- ' Det finns många skäl för alt nu slopa investeringsavgiften: : 1) Det samhällsekonomiska 1ä- get befinner sig nu i en vågaal, Det finns anledning för sambhäl- let att se till att pengar kommer rörelse på hjulen. 2) Många -— även mycket 'an- gelägna — projekt blir nu upp- skjutna, vilket ' betyder :att , det blir en väldig anhopning "av projekt den dag, då investeringsavgiften slopas, om det dröjer länge, Då mäste en ny regleringsmekanism sättas I gång för att ordna upp kön. Kkeg- leringssamhället i sin prydno. Investeringsavgiften bör bort snarast. " Fö ör. Midsommardagen NN - Midsommardagens | gudstjänster brukar vara talrikt besökta. Och: aldrig ljuder psalmsången så mä tig som vid dessa.” Utan "tvekan" har midsommardagens psalmer, el- ler sommarpsalmerna: överhuvud. taget, . blivit mycket ' älskade av" menigheten. "Vintern . har... varit; lång och människorna längtar ef.; ter sol och värme, Hetsen gör.sig, allt - mer: märkbar. -i samhället, : även i skolorna.. Så kommer vå-: ren och sommaren med all dess: ljuvlighet, värme ' och grönska. : Undra. på 'att sinnet" blir fyllt av" tacksamhet. och gläd je. .Den blomstertid nu kommer. Det är "skönt att i templet få sjunga. ut sin tacksamhet för - allt som. möter oss i denna tid. Aldrig står; grönskan så vacker som nu. Blom-, morna har slagit ut i sin fulla prakt; ”Då gräs och » vär för "oss 'Bröda.gror”, het, Midsommaren r som höjdpunkt. Inte bara för de: SK re utan i lika hög grad för bar- nen, ' Midsommaren talar sitt. sär- skilda språk till oss alla. Mid-: Sommarafton "med sina danser skira grönskan, mi med kyrkobesöket som å vi. får sjunga lyssna nerna. Vi. ssna till de ljuvliga H episteln: ”Trösten. - EA. önden Gt folk” och till evangeliet, som ut- göres av Sakarias. lovsång: '”Lo- vad vare. Herren, Israels ” Gud, som har sett till sitt folk och be- rett det förlossning”, | a et var em vacker, strålande : mor mmardag, som Israet' Kol-. Nn, som var biskop i: Visby, skrev den psalmen, Han vandrade : mellan ett par kyrkor och slog Sh ned, Ja Hängers källa för att skönt han i den säades de, I källan fram, Psalme efter "Vers, Hå Du Sarons blomster skön du lilja I grön dal, Ack, värdeg själen kröna med, alla dygders tal. - TM AV. Sion -må "hon fuktas”MNwÅN med nådens dagg, att hon | förskönas och befruktas” Ner abe SOM ros på Libanon, mt (Sundsvalls Tidning). (Psalm 474: 5), AK Flens gr fåne a Torna Lindblom. > att avgörande politiska beslut. allt- - en "levande verklig',, kring den: lövade: stången "1”den: - ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.