, | a ta BANOLMS TIDNING Måndagen den 28 juni 1067” 4 —=IT. -Måndagen den 26 juni 1967 | ITE = > Den kommunala informationen. När den nya kommunblockin- . delningen diskuterats har farhå- gor > och på sitt sätt välgrun- dade sådana — om försämrad kommunal: information : skymtat fram i debatten. Man menar att åels "efter annons- 'och informå- tionskampanjen, d v s i maj må-: > nad före informationen och i näst- .. kommande januari efter densam-', . ma, På frågor om det fanns nå- "got man "tyckte. de kommunala en kraftigt glesnad repr tion även kommer att medföra försva- gad kontakt mellan de beslutan- de kommunala organen och olika , delar av kommunblocken genom . my ordnat speciellt "bra jämfört med andra städer och om det fanns något som an=;' sågs speciellt dåligt. ordnat, öka- de den' positiva inställningen från att dessa endast får ett fåtal kom-, + 15 före till 35 procent efter infor-' mationen och den negativa, inställ- ' ningen minskade från 71-till 57 munala : förtroendemän , jämfört . med nu. K ä- den utgör inte heller några publikdragande evenemang — så- vida det inte någon enstaka gång är fråga . om någon . kommunal sensation, Dessa brukar emeller- tid inte ge rättvisa åt det kom- munala arbetet samt initiativ och planering: för en. mer positiv mål- sättning.> . Informationsproblemet blir självklart- mer ' komplicerat ' om även städer och andra stora, tätorter -ingår i kommunblocken, De verkligt betydande kommuna- ' procent. Däremot. förändrades in- te kunskapsnivån nämnvärt. An-: " nonserna i ortspressen fick emel- » lertid ' höga observationsvärden: : De varierade från 38. till '71 prö-" . cent, Den sista sannonsen' i se-" . rien handlade om ”ungdomsver . samheten och vid 'en speciell pe-' ”netrering av resultatet av denna visadé det sig att 87 procent åv de. ” som läst annonsen ansåg den 'in-"' - tressant, ; 90: procent ,hade .sett rubriker och bilder. och 72: pro-. Ja investeringarna sker till exem- > cent hade även läst texten eller pel ofta i dessa och det är natur- "vissa avsnitt av densamma. . k tet att spri-., " ligt: om-, medborgarna. i if ifrågasätter rättvisan eller kanske nödvändigheten härav. Men de kommunala organen har hittills föga. utnyttjat de" möjlig- heter: som finns att sprida infor- ination om: den egna kommunen, Ett "intressant : experiment har emellertid gjorts i: Jönköping, där stadsfullmäktige anltiat kommer- siell marknadsföringsexpertis för och en gruppkorsbandstidning: De: sex annonserna var Ufformade un-. der rubriken ”Vad händer i vår stad” och två hade karaktär av, idéannonser. I den tidning, ”Vårt ; Jönköping”, som sändes ut som korsband; följdes informationen i annonserna upp. : i "För att få' vetskap om hur den: na information slog utfördes även da kommunal information 'ansps . '. bekräfta” att kommunal samhälls-. "information fyller "ett behov hos. ” medborgarna, Kontakten. 'mellarn de kommunala i organen och all.” ”mänheten stärks och skapar otvis- . velaktigt också bättre underlag för såväl saklig kritik som trivsel; Gi=: - vetvis är det också av stor be- "tydelse- att: allmänhetens . ku sådan information, Den skedde ge- ' . ” hom" åtta” annonser i. ortspressen » mation som sker,. Men det är kar : ske en fråga; på längre sikt; IA-) formationsinitiativet ' i: Jönköping" "tyder dock' på att här' finns 'en : dennä' form åt personer elleri fa- i President Lyndon Johnson har ltinlsate. en kommission med upp- drag : att. utreda frågan 'om infö- rande äv en' ”negativ inkomst- skatt” i Förenta Staterna 'eller andra sätt på vilka man skulle kunna garantera medborgarna en viss minimlinkomst, En: negativ Inkomstskatt inne- bär, att regeringen via skattemyn- digheterna.. direkt ' :komp' Några debattörer har tänkt sig ett skattemyndigheterna helt enkelt skulle "bidra med hela det belopp som en skattskyldigs inkomst un= derskrider en viss summa. Det vo= re liktydigt med en skattesats på 100 proc på den negativa sidan. En jAmerikan: med låg ii nkomst a "får bidrag av skattmasen?]- åtgärder som nu i finns, menar pro= fessor Friedman, Allmänna" medel skulle direkt användas för att höja de små. inkomsttagarnas standard och mottagarna skulle få använda pengarna på det sätt de själva be= stämde, utan några pekpinnar från Jiohet sådan 100- tig kunde emellertid betyda att in« komsttagarna förlorade allt intresse för att själva försöka öka sir in« komst, framhåller professor 'Fried= skattskyldiga. söm "inte . når upp', till en, viss bestämd inkomst, ex-. empelvis motsvarande samtliga tillåtna personliga avdrag" 1, dek- "Kommissionen skall framlägga sin utredning inom två år, Frågan; diskuteras. just nu mycket. Hvit i USA. Den, ameri- kanska "handelskammaren stod ny- lige som värd för ett symposium som: sammankällats för . ätt dis- kutera” denna: form 'av hjälp, utan behovsprövning, till. låginkomst- grupper. FS .. Betydelsefulla inlägg i debatten har; gjorts av. bl a "Milton Fried- man i sin bok ”Capitalism and Free= dom”, och det vore lika absurt som om man tog ut 100 proc i” vanlig inkomstskatt. =. on Förespråkarna för en garanterad minimiinkomst hävdar att systemet med en ' negativ inkomstskatt: har stora fördelar och skulle på ett ra=' tionellt sätt kunna ersätta många olika slag av sociala bidrag som nu utgår, Faktum är att man på många håll i Förenta Staterna re= dan i praktiken har en garanterad inkomst.. I några stater finns det lagstiftning om att varje 'person vars inkomst är ”otillräcklig” har rätt. att få bidrag så att inkomstea når en ”rimlig”' nivå, enligt de so= ciala myndighet ; bedömning, : man;.pl proféssor” i" nationalel vid Chicagos universitet; 'och av den | republikanske "senatorn Edward Brooke från Massachsetts, den'se- nare i sin'bok ”Challenge of Chan> ge”. Båda 'ställer sig positiva will tanken "på" "att ekonomiskt stöd i ;miljer, med: låga inkomster," På konservativt håll intar man -en me- ra kritisk attityd och hävdar att ett sådant system skulle bryta den 'di- rekta relationen. mellan arbete och inkomster "och i'större utsträckning ' möjlighet för de k inala myn: dighefterna : att " nå . medborgarna med "kommunal : information. Att. erhålla sådan information är: ett. - legitimt krav från deras sida och -bör. också ligga" i "de styran- > » tisk Huskteatér som setts i lan: da" alm heten n av de” mer groteska öreställningar av poli det på lång. t tid. En av” "partiets ledande män; Fr. Andersson; i Brämhult, nödgades själv.b ve sätta prestatloné fulla orden att; öch ">. dit”, — Alldelest, Svenska Dagblad ” Man erinrar sig He centern: representant " I” grundlagbered- ningen; professor. Stern Wahlund, Tiksofn alla de övrig: partiernas förettädare, den]. kompromiss som 'bl, | gemensam "valdag; 'partil éd , direktör. Hedlund made ställ bakom. uppgörelsen..+ och fö .-låter, det sig givetvis säga. beslutet innebär nackdelar den kommunala 'demokratin,. En | ” sådan 'diskussion I rådande läge är emellertid poänglös, Sedan - uppgörelsen väl träffats — och -.alla vet att. socialdemokraterna . ahsolut bestämt satte densamma som. villkor för att någon för- fattningsreform ,. över — huvud skulle bli av — är, saken över- spelad. Att bryta upp kompro- missen på en så väsentlig punkt skulle innebära att hela författ- "ningsréformen' skulle skjutas . upp på obestämd framtid. . . Författningsdebatten på, par timötena rörde nästan enbart | valdagskompromissen -— tyvärr, eftersom det finns fler kompo- nenter : I "uppgörelsen som sr mycket tvivelaktiga, ': men .inta ” hör till reformens förutsättnin" går och därför borde kunna kor- rigeras i tid, "menar Dagens Nyheter (fp): eve - Det gäller främst de'”korta tre- åriga mandatperloderna, ' som knappast kan ge regeringen till. räcklig tid för planering, och långsiktigt. reformarbete; och det höga mandatantalet, 350, som mäste bli en svår, och sak- ligt omotiverad, belastning för |. den nya riksdagen — de långa erfarenheterna av. andra kam- marens debatter borde kunna utnyttjas bättre för den här de: len av förslaget. Det är tvivelaktigt om grurid- lagsberedningen med sakargu- ment kar" mobilisera någon stör- re entusiasm för de här egenhe- terna 1 sitt. förslag, Med stöd av den remlisskritik som -förmodli- gen inte uteblir kan oppositionen kanske hyfsa uppgörelsen på de två punkterna, Det får 1 så fall ske i god tid, eftersom båda be- stämmelserna "regleras av. 'riks- dagsordningen. och alltså har grundlagskaraktär, ' Ellen vilka prestigebehov kan här anmälas som oöverkomliga - hinder? frågar DN. SOCKERPOLITIKENS . FÖRSTA OFFER | På onsdagen meddelade Sven: 7 ska Sockerfabriks AB att man träffat beslut om att nedlägga Hököpinge sockerbruk på Söder- matisk allt. sedan . betodlingens ning. ogh uppbrott: från en: ort, ”;Situationen. har varit: proble- - areal;pressats ner från tidigare 50000 har”'til nuvarande. 40 000, Detta här -gett: : Sockerbolaget en överkapacitet ' :som” "man. måste balansera, bl. a. ur;driftsrationeH " och ekonomisk. synpunkt; vilket, alltså nu-lett till det fattad ber i : Man" vill livligt. beklaga att:så måste i sker :Den : utrikespolitiska situationen är långt ifrån så-sta-. bil:som man vill påskina från. TSernE hal där - : man» dra olik händelserna 1 Met; Janöstern«=har” klart” visat” detta; För jordbrukarna 1: det berör? oda området kommer.:många prob: ÖDE och> betydande .olägenheter > att . upprusta. Man: känner för- |: stämning, även: oro Inför framti. den; För de anställda blir det gi- vetvis ett hårt slag, som för mån- ga kommer att. betyda ' omskol- där: de..rotat. sig och . blivit bor fasta, För: "kommunen slutligen blir beslutet kännbart på olika sätt — minskade sysselsättnings. möjligheter och. även mirskat skatteunderlag. i nå ot "modifierat skick, börjä bli” kännbar, Dess verkningar värslar inte gott för framtiden. I DAGENS LÄGE ” ”finng' anledning "att ställa in den ' ideologiska debatten 4 ett " vidare sammanhang, framhåller Jönköpings. Postenr na "En del somm under den svenska debatten framhållit, ””att ideolo- gierha uttunnats,. anger den eko- nomiskå: utvecklingen . som "en väsentlig '. orsak... Människorna är inriktade på att få sina egna intressen tillgodosedda. De verk- Jiga förbättringarna bygger dock På. vissa givna förutsättningar. Här kommer : ideologierna ..in i bilden; Vart tog revolutionen vär gen? en Vissa . samhällsförskäre Har fått" upp ögonen för ' vad som sker i” : Sydamerika, framhäller. tidningen: - - Där. pågår en väldig "andlig - väckelse. Vad som. skett har. för- ändrat livssituationen, Drycken- :skap,”-okunnighet, : "lättja. viker för: personlig disciplin "och ; ska- 'Paranda, På kort tid förbättrades familjesituationen,' ':barnen får utbildning; företagen efterfrågar evangeliska kristna, som arbetar - effektivare " och skickligare, "Så sprider sig väckelsen med något av smittans effekt. - "Det är, säger lektor: Erland Sundström, nutida fenomen, . . 2 J IPPOKONKURREN: S. ' Sveriges förbund vil | t N familj " på" fyra! persöher”. ett totalt H standardavdrag” på:.3.000 dollar..Det en skam, för, den svenska dagspressen, att den in. | te vet något om detta, ett av det samhällets märkligaste ä de”arbetsovilliga än hjäl- pa de verkligt behövande. SKATTEBIDRAG? — EJ AVDRAG. 2.7, - Enligt. nuvarande inkomstbeskatt- ningen i örenta Staterna har en betyder attren" inkomst: på, 3.000 dollar” för: "deras del är lika med jäniviktsläget "och är" helt' skattefri. För inkomster. över 3.000 dollar sker en uttaxering och ett skatteavdrag i' vanlig "ordning, "men 'sjunker 'in- täkterna” under" 3.000 ' dollar "skulle familjen enligt .det nya förslaget .'få att skattebidrag. Skatteävdragen be- stäms "av gällande skattesatser. Om fyrpersonsfamil en tjänar lar blir” 1.000: döllar. skattepliktig inkomst och: ;skatteuttaget” för den: na inkomst är nu 14” proc ell ka med 140 dollar. + Skattebidraget på. "inkomster un= der. 3.000.£ dollar. skulle: också bli nr beroenide ; aV;bestutad skattesats; En): familj med. 2.006 dollar.;i. inkomst; dan, skulle få 500 dollar i bidrag” från skattemyndigheterna om skat- tesatsen för!ider' negativa :inkomst- skatten sattes till exempelvis 50 pröcent.; i ström, men en del mäste kanske "passera Stockholm på väg till nå- : got annat och bättre mål, Därför skadar, det inte' med goda råd. . ; Mari skall aldrig ställa ifrån sg resväskor och handväskor, in. te använda väskor” som 'knäpps upp med;en lätt tryckning, inte -lägga portomonnän överst, inte "låta väskan hänga på . armen i « trängsel: utan hålla den på ma- :; gen, inte, ta med sig hela check- häftet och inte. ha pengar i yt terfickor. på : kavajer och lång- byxor, sa : De som- into följer dessa rå åd blir fick- och väsktjuvarnas väl- villiga råedhjälpare; och man.re. ning möt. otillbörlig Konkurrens. « Vad man syftar på är "ogräsflo- ran av" 3. k, reklamjippon. Ljus- fan ställer, sig tvekande inför ”"lagstiftningsvägen: : "Men självsaneringen 1 kombt- "Nation-med en även från han. delns: egna led. kommen klar, ve- derhäftig. och lättförstådd infor- mation ,, och konsumentupplys- ning borde kunna få: åtminstone ”en viss effekt, Ty när allt kom- mer till allt är det ändå en. npp- lyst och faktamedveten köpande allmänhet som skall ta döå vå jippokonkurrensen genom att vi. sa sitt ointresse för den. Sen må det förlåtas om man intar Rel lipgens attityd till frågan om det över huvud taget kommer att bli möjligt att definitivt avli va denha osunda konkurrens. . Man får nog inskränka sig till ha' hårdare statliga ingripanden slätt mitt i själva centrum för . Lå i näringslivet i form av 'lagstift. över varje lyckat för- sök att reducera dess omfatt- ning, or alltså med. 1.000 dollar på minussi- | &R ; Det ä är nog, inte många semes- . : terfirare, som campar på Sture. |: plan. eller drår upp fisk i Norr: |' MÅNGA FÖRDELAR Systemet med skattebidrag utan behovsprövning 'skulle vara ' vida överlägset. den. brukiga samling av understödsprogram . och välfärds= my. nas sida. De. behö de skulle få hjälp oavsett. vilken kategori de tillhörde. Hjälper: skul= le bli meratdirekt och kostnäder= na kan därför: beräknas bli betyd= ligt mindre än för nuvarande so= cialhjälp, sorh kräver en omfattan= de administrationsapparat, ' Under särskilt ömmande ' omständigheter måste 'givetvis även i' fortsättnin= gen. annan" socialhjälp utgå men flertalet av de behövande skulle' få tillräcklig hjälp genom. skattebidrä- geni. Debatten om huruvida alla med- borgare skall garanteras en viss mi= nimiinkomst alldeles oavsett deras egna ' arbetsinsatser kommer säkert att fortsätta under tiden utrednin- gen pågår. President Johnson fram höll i' sin ekonomiska rapport -till kongressen på nyåret, då han ut- talade sitt intresse för denna fråga, att de' olika förslag som 'fram- ställs för att göra kampen mot'ar= modet än effektivare noga måste prövas, för att fastställa om de är praktiskt och ekonomiskt genomför= bara. . KA Dinkelsböhl, förbundsrepubliken Tyskland; mitt "inne i staden häc- kar en stork vart år och uppfö- der sina ungar utan att bry sig, om trafikbullret 'nere' på gatan. Turisterna har fattat särskilt tye-; ke' för 'storken' i Dinkelsböhl och riktar gång på gång sina teleob- jektiv möt den, De tycker att stor-; ken” passar alldeles utmärkt . till den .romantiska' lilla -tyska staden som , så underbart” förenar "land och 'stad, gamla sedvänjor 'och modernt levnadssätt, = >. För.mer än tusen år sedan till- kom anknytningen mellan två viktiga handelsvägar i det dåvaä- rande "hertigdömet ' Franken, nu tillhörande delstaten Bayern, ' ett samhälle som utvecklats så små- ningom till en stad. På 1300-talet blev- den ' till. och med ”Freie Reichsstadt”, det vill säga den lydde inom det Tyska riket di- rekt under själva - kejsaren och inte "under någon av rikets. furs- tar. : Dinkelsböhls gynnsamma lä- ge, kloka mäns styre och icke minst. - privilegierna - som : Freie Reichsstadt' staden - förmått vid- makthålla i 500.år skapade ett blomstrande samhälle « vars . skif- tande öden: återspeglas i en av Tysklands tjusigaste stadsbilder: Dinkelsbihl blir en sevärdhet ser "väl inte bort på semester i det syftet... -. Den som åker med SJ bör hog hålla ögonen på sina väskor även under adjövinkandet till släkten. Det händer, inte minst på "Cen- tralen i Stockholm; att man sam- tidigt vinkar adjö. till sin resväs- ka, : ” : " Världen, är / försåt, och. "det gäller. att rätta sig därefter. På det” gamla rådhusets tak oh jäst genom detta: den "oförfalska- de bilden av en -.liter ' medeltida stad, omgärdad av. murar och. ut rustad med torn, med imponeran: de. stadsportar, ståtliga borgärhus och drömmande vrår. Gator" och torg, patricierhus från gotiken och renässansen, handlarnag och hant- : verkarnas anspråkslösa :'skifteg. från barocktiden, de trygga värds- husen och trånga gatorna — alla dessa skiftande delar utgör en'en. het; en sluten organism som är, ett kulturhistoriskt vittnesbörd av särskilt slag, " SM Dinkelsböhl mindre än gran- nen Rothenburg ob: der Tauber: N na liknar varandra i många jav- seenden, men Dinkelsbiähls säreg.! ha tjusning utgörs av det överallt framträdande lantliga-inslaget. Ge- nom att staden även nu för tiden ingår som en del i den omgivande rika jordbrukstrakten har det kan. ske kommit att den inte blivit ett i hela världen 'känt ”museumsob- jekt”. i samma mån som den sto- ra systern fast den inte är mind- re sevärd, ett . stadsbyggnadens konstverk, Den härliga sengotiska interiören. i kyrkan St Georg gör Dinkelsböht till ett betydande vitt- ne om. tysk:konst,. I vår jäktande tekniserade värld framstår: Dinkelsböhl -som :en orörd: oas' från en .annanr tid då ingen - biltrafik, inga. parkeringsur och inga neonljus behärskade stadsbilden . ännu, - Överallt tycks de gångna tiderna ännu vara 1e- vande, tror man sig känna ännu deras kugna andedräkt. - Ernesto Fischer > " Det verkliga” beviset” på intel ligens är inte hur mycket man kan göra, men hur man uppför sig,. när 'man inte vet vad man (må åli Västerbottens- -Kuriren). verkshus, den Tyska ordens slott. som är berömdare, de två städer... "kommentar. sve ff ot ia "+ Hr Holmberg (h) suckar över att journalisterna 1 press och ra- dio-TV han blåst upp betydelsen av den informella, rutinbetonade kontakt som hr Wedén och han själv kommit överens om att ha. Det vittnar om en viss Insikt hos högerledaren om att det knappast gagnar "saken — bättre relatio- ner inom, oppositlonen — att sam- arbetsfrågorna överdramatiseras. Om var och en på sin kant .res- pekterar den &, k. borgfredens villkor, behövs inga formella över- läggningar och avtal. Vad man vinner med; offentliga :-inbjud- ningar och dylikt är endast att hr Hedlund får chansen att mar- kera sitt kompletta ointresse. Men hr Holmbergs försök att skylla ' ifrån sig. på journalister- na än misslyckat, Det var han själv. som 1 sitt stora tal på hö- gerstämman spelade ut den be- ramade överläggningen med Sven Wedén som en politisk nyhet. pölen Dagens Nyheter I den senaste tidens interna bor- gerliga "debatt vill naturligtvis gången tids förödande skottloss- ning, I själva verket har "det va- rit en nyttig utvädring av iIrrita- tion och misstänksamhet och. ett definitivt klarläggande av attity- der. och positioner. Nu vet par- tierna var de har varandra. An- svar och en gemensam stark vil- ja att äntligen bryta enpartiväl- det i detta land torde vara till- räckligt bärkraftiga för att irrele- vanta faktorer skall få spoliera förutsättningarna. base : - Sundsvalls Tidning - "> Centerpartiet hår accepterat "författningsuppgörelsen, och det 'skullé vara, skandal om man) nu genom internt manövrerande kan bli orsak till att den gär om in- tet." även av . politiska" partier kräver man, att ingångna uppgö- relser respekteras, och i varje fall att man inte inom partiet driver "öppna kampanjer mot sådant som partiledningen godkänt, | Västerbottens-Kuriren - (fp) Semesterspridning snart. en realitet V Stockholm (TT). "Det är inte orealistiskt att räk- na med att flera svenska företag i framtiden: kommér att sprida. se mestrarna, nadsstyrelsens organ Piatsjourna- len, I och med att Kapitalintensite |; ten ökar även i verkstadgsindust- rin med bl. a. datastyrda maski- ner . etc kommer kravet på ett bättre utnyttjande av produktions- apparaten att ge sig till känna. Man, nödgas sprida, semestrarna | « även hän. "Hur påverkar då semestersprid- - ningen den enskilde individen och .samhället?. Sannolikt : är det allt- jämt många som känner .alust inför tanken att semestern ruckas "från den inom landet erfarenhets- mässigt varma och soliga måna-|" .den ”juli.-Å andra sidan är det :flera människor som "anser detta 'gspela mindre roll i dagens läge, med snabba billiga kommunikatio- ner till sydligare länder, dit man lämpligen "undviker att resa un- der. just de allra "varmaste som- marmånaderna, I detta samman- hang kan påpekas att ett antal TI svenska och utländska resebyrå- I färetag f., n. ' söker intressera svenska industrier med semester. spridning - att teckna resor för sina anställda. Det har även vwi- sat sig att flera löntagare med den nuvarande semesterns längd föredrar att: förlägga åtminstone någon del av'denna till annan ti än sommaren, även om de inte re. ser utomlands. +. co or Från sysselsättningssynpunkt är semesterspridningen gynnsam där. för att den bidrar till önskad sä: songutjämning. Efterfrågan på ar. betskraft blir jämnare fördelad över året. 'Industriernas behov av ersättare - under spridningsperio. derna harmonierar också väl med det" ökade krav på meningsfull miljöpraktik, som de nya utbild- ningsvägarna för med sig. En mer omfattande' semesterspridning skulle dessutom medföra att den [enorma belastningen på hotell- och servicenäringarna, handel och kommunikationer .under en enda sommarmånad. skulle slätas ut nå- got,. Detta skulle innebära bättre möjligheter för dessa näringsgre. nar att fylla sina funktioner, mindre köer etc men det skulle även innebära en jämnare förde. lad efterfrågan av årbetskraft in. om just dessa sektorer, vilka Sys: selsätter en allt större” der av ar- ska göra, en a kl betskraften, - många se ett återfall till en! "Om den nuvarande utveckling-|' en med nedläggning . och skogs- I plantering skall fortsätta kommer ' wi” under 1970-talet att..:få-: om- öl skriver arbetsmark« A | gon, : Svaret kom raskt: kring 600.000 ha före detta." åker- mark förvandlade till busksly och vildmark. Allt kan inte'”räddas. Men även om åtgärderna : begrän- sas till 'vissa primära områden blir det fråga om stora . arealer och stora n$a kostnader, När ut- ' vecklingen är så klart'dokumen- terad och när den går så snabbt, när den berör så stora och många gånger oreparerbara värden; är frågan om vad regeringen tänker göra befogad, Det finns en'tstark ; opinion som vill bevara vårt kul. turlandskap i så stör” utsträck. ning som möjligt. Efter. vilka praktiska riktlinjer vill "man på högsta ort "angripa: problemet?:r; Nordvästra Skånes Tidningar - udoatestå Det skall bli intressant att 'se hur Jokaliseringsutvecklingen Kom- mer att gestalta sig därest "Sverl- ge blir medlem i EEC: ”Knåppast torde det vara alldeles säkert att vi då i ännu större utsträckning, kommer att "flytta ' vår! produk. tion till Öresundsområdet och sam- tidigt förstärka det stora tomrum- met i norr, som under, dylika om- ständigheter skulle framträda som en betydande blotta :1UEuropas front mot öster; I den mån svens! karna lär sig tänka? éuropelsktei stället för" efter Stockholmsmall, finng kanske rent av möjligHef att. de bättre kar lära sig uppskattå Norrlands betydelse i det hela och inse att denna landsdel: har "rätt till samma utveckling som områ- dena söderut. boarda > emm Östersunds-Posten ” or mebi4r re : Med!einalstyrelsen ” har - skärpt kraven på de sanitära förhållan- dena "vid campingplatserna, : Man har bl. a. föreskrivit färre antal campare per toalett och dessutom: kräver : man ' varmvatten. v Detta vill inte campingplatsvär: darna gå med på, eller kan inte; säger de. Men Riksorganisationer- . nas campingkommitté, vari KAK ingår, har påbörjat en utredning: Man skall göra tidsstuädler äv be. hovsproblemen m.m. : Skräplagar, Lex Skräpus, skölle hehövas på alla områden, Inte-ba- ia för hilar. I USA står det "Skräp på” motorvägar 50 dollars böter” på stora skyltar, Medi inalstyrel- sen borde även inspektera P-plat- sen , borde föreskriva tömningsin- tervaller. m.m. Det gamla lort-Sve- rige är - "moget för -en fanständig Folk. har . fått ont om pengar. Folk har så gott. Oo pengar: Folk + Folk. har skaffatr big. bil; Folk tittar "bara - "på: TV. Folk "reser utomlands -. -niförtiden; Folk läser " Folk är detsamma. 'som” allmän- heten, massan, den breda hopen, svenskarna; men först och: främst är folk oftast detsamma s som and- - alltså undantaget: familj. soch vänkrets. Det finns ofta i uttryc- ket folk en biton av nedlätenhet, av "så är minsann inte jag!” : "Handelstidningen . es ETT ORD PÅ VÄ CEN "Du skall älska din nästa som dig själv. (Matt. 19:19), Man frågade ett barn- hur det kunde" veta om det älskåderna- ”Jag vill ”bästaste- leksa: ge honom mina ker”, När den lille raärige" John Kennedy efter. oja Ze fick en liten amerikansk flagga,. gick hans första tanke till fadern. ”En Daga ät åt pappa! En flagga. åt Pap: Hur vet vi att Gud älskat? oss? Vi vet det därigenom att har: ut- gav sin egen Son att dö. på korr . set. för vårå synder. Hamn vill re- na Oss från all orättfärdigher då vi bekänner våra synder” och" ber om. hans förlåtelse. - ur kan vi veta att. vi "älskar Gud? Vi vet det därigenom 'att vi vill vara honom till. behag; vill göra något för honom, Vi . kan känna' Oss så : onyttiga, "men han känner våp önskan innan vi gett uttryck åt den." Och. han. gav oss sin anvisning 1 förväg: ”Vad- helst, I. haven gjort. mot en. av dessa mina minstra” "Bröder, det haven I gjort mot mig”. "Att: mö ta vår nästas' behov 1: Jesu anda är att göra. Guds NINa .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.