7 LI VR 4 i i i, Kd ' LAHOLMS TIDNING ua NN ro Tisdagen den 27 Juni:1967 q Efter: Kriget i Mellanöstern har tystnat, nu gäller det att ska- på fred 1 området. Det kan sy- nas höra till de uppgifter, som på förhand förefaller vara olös- liga, merb inga. ansträngningar får skys för att målet skall kun- na nås, I första hand måste an- svaret läggas på judarna och araberna själva, men det vilar - lika tungt på Förenta Nationer- na, som ' för tjugo år sedan be- slutade ått en judisk stat skulle upprättas i Palestina. Men vad FN kan uträtta för fredens sak, 1 Mellanöstern likaväl som i andra '- områdén, det beror på vad -dess "medlemmar vill och kan göra. Hos många, men långt ifrån alla, av de mindre staters nå är viljan god men förmågan ringa, de har inte makt att I verkligheten — genomföra = sina goda avsikter. Makten ligger hos de håda supermakterna Förenta Staterna och Sovjetunionen samt ': "i någon män även hog de and- ra ständiga medlemmarna av FN:s säkerhetsråd, England och Frankrike.” NO, ne Det är lätt att ange de orsa- ker, som skapat och underhål- ler den?kroniska" krisstämning- en 1. Mellanöstern men hur skall dessa orsaker kunna" undanröj- as, Det ömsesidiga hatet mellan "judar deh'araber, panarabismene s krav på att staten. Israel skall "> upplösas” samt, Palestinaflykting- ' "arnas sorgliga: belägenhet utgör de. "faktorer, . som. främst har hällit spänningen 1 Mellanöstern uppe och orsakat två krig med :" Pard' ett. decerniums mellanrum, ', En "annan? faktor” utgör den maktkamp mellan USA och Eng- land 4 ena sidan och Sovjetunio- "nen a "den andra”sidan; som .se-. . dan "länge ; har "pågått; Rikedo- 6 Å. olja "i området och dess viktiga" "strategiska: läge” i skär. ningen '; mellan "Europa, "Asien och -Afrika gör: det "förståeligt &tt stormakterna" vill öva" infly- tande" i området, De” har sökt utnyttja Israel och dess arabiska grannstater' som brickor 1 ett .. Spel, där Insatsen har varit stör. ;: maktens egna! intressen, Sovjet- unionen har försett Egypten och Syrien. med vapen för att föva "sitt. inflytande Tisdagen den 27 juni 1967 -- kriget drag, om landet inte vill inlem- :: Aterigen har vi sett hans pig: ma dessa människor i sitt eget, ga, plirande ögon och hopknipta eller. indirekt har Israel skuld/!nar Hedlund har som så många till att de måst lämna Palestinä.:l| gånger förr figurerat i fubriker- Det skulle vara "olyckligt : om. fa.> Partistämman i Kalmar var Israel från sin” nuvarande står-4bärgstyrig. Den bråkade om för-- ka' förhandlingsposition skulle'!fattningskompromissen. Det. ford- vilja genomdriva gränsreglering-; rades all den auktoritet som när- ar, som visserligen skulle tän-; mare 20 partiledarår ger för att |” 3 ilitär sä | få Ordning på församlingen, : kas ge Israel ökad ml i Men. ordning blev det, Gunnar kerhet men som för framtiden] rfreglund Behöver inte gå till Tage kan permanenta .och intensifiera | Erlander och tala -om att han. arabernas hat, Judar och araber jfick bakläxa på gemensamma val, måste mötas i samarbete och; dagen.Hos sitt eget folk, skriver land och dess näringsliv, Direkt mun från -TV-lådan. Namnet Gun- Dagens ” Nyheter i en porträtte- | Gama Hedlund, den ota försnonne gemensamt” utveckla Mellanös- terns ekonomiska liv. ARA ring :av centerpartiledaren. v Sir; partiledarbana började han . Kriget i Mellanöstern bör ha: också : egentligen i almar. Aret gett supermakterna on OrHenE vice ordförande vid gamle Brams-' lig tankeställare, Man skall vi torps sida; Aret därpa då mycket serligen inte dra paralleller mel." stod på: spel: blev den skånske lan detta och Cubakrisen 1962. bondehövdingen sjuk -under val. — 1. denna hotade en "direkt; rörelsen och Hedlund fick ta över. sammanstötning : mellan" USAJ. Frågan är om han blivit parti. och Sovjetunionen. — men : kri-: chef annars. De sydsvenska bön- get I Mellanöstern kunde också. cha . urartat till: konfrontation; dem. emellan om man manövre-'j rat 'oskickligt på ömse. håll.. Bå-J de i Washington. och Moskva, borde ' man. inse, att fortsatt: var skeptiska mot skogsbonden ;från, Helgum i Västernorrland... Han sverkade väl radikal... lo Va varde vi sa, utbrast mången. äv dem 'ett. par år senare. 1951 besannades de värsta farhågorna im med |tade fett nytt koalitionsäktenskåp Ö:; me e ;e' ny .oalilionsä SI Jnaktlkemp ! MT Araber mellan: bondeförbundet och 'soci- utnyttjande av judar och araher. aldemokratin; Han ville. driva re för amerikanska respektive rys-' sultatpölitik' liksom Bramstorp på, ka. egolstiska "Intressen ; bord + 30-talet.. Men , väljarna var skep- upphöra. "USA:s "och. Englands: tiska Avtappningen fortsatte — neutralitetsförklaringar och:So jetunionens återhållsamhej 1 ord” men, i' handling, un kriget borde kunna utgöra en/ god "startpunkt för. revidering] av den på ömse håll hittills för-' da" mellanösternpolitiken, -USA, Erfgland,” Frankrike. och ' Sovjet-] unionen bör gemensam 'garan-; "tera. gränserna för såväl Israel som ' desg; arabiska : grannar; "Alla arabiska 'nåtiorialistep 'an- ger. att: USA och England med "stora -oljebolågen som : verk-- tyg: utsugen' de” arabiska” folken'|. ekonomiskt , och: de" uppfattar öckså-s Israel. som; :stödjepunkti- för denna janglosachsiska impe-] Yflalismi Det är en I stört sett felaktig.och snedvriden" uppfatt ider trogen — och vice, versa — under 'sex år... pet con Ty: — trots allt — politiken gav. resultat i inte så dålig utdelning, åt bönderna 'och andra grupper. också för resten. Hedlund är knap- past . klasspolitiker trots sin bak- grund . som bondson, skogsägar-| .bäs- :och .bondeförbundare,. Han] ömmar verkligen för de. små i 1 samhället, — 'det' har .han. Erlan-, Fv Men eter. Antingen. avsätter man honom och går ur kompromis- sen, Bller också har man höriom : kv .respekterar : den: : 7 Visst "kan uppgörelsen ”meåge en licens för ' några av de oar- ning-av. de" verkliga förhällan-| ”gaste ”protestanterna” mot den dena, 'mer . den” har. olyckliga] gemetisamma "valdagen '— inom . psykologiska" > verkninga 1 samtliga"”pattier, Deras röst- ! derna, som väger tungt i partiet, ' ör: båda, partierna — val efter | val, Men Hedlund vår.sin Erlan-,, '] ken?” tvä”'slår :déen-tredje,” Denna' | partiet -med' full kraft” under: des- len, Det går. inte. att slita på ett, på Cirkus efter -en parti hur länge som helst. 1957 partiledardebatter: N bröt han upp från Erlander, Någ- MR - ra år senare hade han funnit sig] en: ny "politisk. 'käresta; Bértil Ohlin; Ce rea treat el av, 50-taletg s—' Det blir” väl sossarna som vanligt; men -han säger kloka sa- nu | Aktuell entar | , - komm Arbetarbladet har gjort ett lapp- kast, .Nu finner man en oväntat stor samling kring huvudlinjer- Tna för jordbrukspolitiken. Så skri- Iver man: ”Kontrasten var stark mot förra vårens hetsiga debatter då RLF och centern inledde sin kampanj mot : socialdemokra- Om vi inte minng fel så var det socialdemokratin som den 14 mars förra året inledde sin kam panj mot jordbruket. En kampanj som man nu helst vill tala tyst om. . RLF-tidningen, Det "blev en polsk riksdag i Kalmar. .Slutakten blev dock det sällsammaste av: allt.: Man. frågar sig nu allmänt 'vad stämman egentligen beslutade. Tolkningar- na var skiftande, Enda säkra sva- ret kommer, att ges av hr Hed- hind själv — i sinom tid. Såvitt man kan 'se är det han — 1 för- troenderådets namn — som fått avgörandet, Och dit nådde han utan att den: mest splittrade par- tistämma man, kan' tänka sig ens voterade om beslutet. Vad det nu innebär. efter detta 'komiska dra- ma på centerns arena. | Nya Wermlands-Tidningen. "När såväl folkpartiet som cen- tern' nu' visar 'att de. är beredda att börja fiffla "med den träffade överenskommelsen har "ett nytt dödläge . skapats i fråga om re. formeringen av kammar- och val- ker, han. Hedlund... ' oc Ä : " Koalitionsåren hade lärt honom speciellt ”en "viktig,;regel' i> polit regel". hade.'drabbat. Honom. och bland Stockholm (TT). sa: år." Detta. "fick inte, upprepas. "Mittsamverkan: här” blivit" lösning- en; "Och Hedlund: och Ohlin” (och Wedér.. med "för" den 'delen) ” har funnit. varandra. i I» vår tids. flöd "av: grammofon- "> Men” Holmberg" är; inte, med. skivor av okrossbara LP och'dräl- Det finns två "ord: som "Hedlund dande, EP-plättor' har plötsligt 'de uttalar. med höjd: röst: det' ena är "gamla : 78-varvarna fått antikvär- högern, det andra'— som kommit:de. En raritet kan -betalas med senare: — "är? enpartivälde, ” Hed-! cirka ” 1.000." kronor, - koristaterar lund ären." man. med kalla” — en Sparbankernas "+ ungdomstidning del. säger” inga nerver "som "Studio." sv > N me äg . a ka | nihg får då, närmast en .symbo- möåste.ligga 1. de sanglosachsis "| disk betydelse,..som en ifingervi måkternas > Intresse ; att genom] "ning 'om att.frågan fen: fre ekonomiskt bistånd. åt: arablän-] tid :kafi äterkomma".på dagord- derna söka upphäva dessa verk- L. | | » ningen, 'Met. för partierna som sällar; låter, känslorna : bestämma: | -- Det finns några :-få verkliga ra- Men"i fallet" högern.:är känslorna | riteter."' Nikisch inspelning :”av med i spelet: Samma :sak 1 fråga | Beethovens symfoni, nr. 5. skedde öm . enpartiv: one "cr oc får 1913 och gäller för det första "Politiken : är in lyckade ' försöket att' tränga. in te allt. för: Hed- ör. raritet onsl -grammofonskivor: 407 skivor, ""Brahmg lyckades man övertala att 'spela :in en ungersk dans på :vaxrule, detta hände år 1893 men: anses "som tekniskt misslyckat; Rullen slogs sönder. "Vad expertisen kallar, ”en verk- lig raritet” kån betalas med cirka 1.000". kronor. ;Men:' man: vet att priserna kommer att istiga, Av det enkla skälet ' att ”stenkakor” alltmer - försvinner; slås . sönder eller , slukas ' upp av arkiv och samlare.; Så. har. ni. några. rarite- ter:” håll i" dem 'några tiotal. år. ! system, Det måste anses -uteslutet att socialdemokratin kan medver- ka till en reform' som 'de andra partierna förklarar sig. beredda att springa ifrån vid första för- ändring i de poljtiska styrkeför- hållandena. von evet so Östgöten. Skulle det' verkligen "visa 'sig att missnöjet "med en gemensäm valdag är så starkt att detta i väsentlig grad tog sig uttryck i valutgången, vore det väl märk. ' värdigt: om ingen ;hänsyn skulle tas till. väljarnas uttalade önskan. Sydsvenska: Dagbladet. Den ökade rörlighet som bilen erbjuder har.betytt oerhört myc- ket för att ge folk vidare vyer, har fått" dem att känna: en ny frihet och hjälpt till "att bryta” de kortsynt provinsiella" perspek- tiven, Men denna, nya, frihet har ju också krävt en fruktansvärd tribut iform av dödade, och..lem- lästade människor på vära vägar.” När vi nu rullar' in.:i' semester- landet är det äter på plats att be- sinna de faror, vi utsätter oss för. Sommartrafiken brukar, visa kus- liga dödstoppar. Västerbottens-Kuriren, a Sedan 1963 har finskspråkiga barn i grundskolan: formel möj- lighet att få undervisning i fins- ka, Men på grund av; bristande information från skolöverstyrel- sen och brist på utbildade, lärare i finska har denna möjlighet en- dast föga utnyttjats. ee soo FIL -kahd. Marja: Lidbaum, . Ub so cs Uppsala; : : - etelostern I Sverige har, fått ett, nytt: parti — Likalönspartiet. Det skall strä- va" efter att ge alla' människor ;li- ka, stor” Iön, '25:000 kr, Vidare iv" rar man för nedskrotning av: för- svaret, bekämpandet . .av..luftföro- reningar, fri abort: och jämställd |het 'méllan könen, ”Av'de'60 hit- ” tillsvarande medlemmårna” är ,58 | kvinnor. sön KERESNn - " Partiledaren räknar med att' al. la "med. inkorist ,under 25. | kommer! ått; stödja "partiet : DE a 1' området. USA har stött både ningar, "Ett. först steg. borde; -Hungerande AA tenheter lund. . Skogen sysselsätter honom! en hel. orkester! i ett litet -ynka i! Men har:ni Strindberg på rulle val, St es SAN ” larael '.samt, Saudarablen och | -vara -att' låta arabländetna be; Nasa ra Vram." Väl, så '"Mycket,> Ändå. hinner: han skivspår,. Griegs och Saint; Saens»:hå hör av:er: till 'riksbibliotekari:+.". likalönen: sätts att häva kompromissen” > och" låta) väljarnä: ta ing. 1968. Det andra är-att ti vid den utan vid inspelningar från sekelskiftet ären per omgående. ; En ' kulturgär-] till: 100.000: kr kommer,.än,-fler också - ansedda | mirakler. : Histori-; ning” får inte besudlas "av" så nä-|at; stödja partiet; Hur är det för ens första operainspelning 'gjor-. riga tig som pengar. I" synner-|.. v - : des av Husbondens Röst år 1903;,het. som riksbibliotekarien' är be- na. Jordanien med samma” motiy.. . . Skälen varaktig! fred kunnas åstadkommas". I :”Mellanöstern hålla mera av” köppla "av med: fiske, 'skogsvand- k . be ringar och: skidåkning. MN 7 För. det mesta är 'han svår att få tag på. Hans förmåga att. för. ljeinkomster: EN KRITIK SOM-NU RIK svinna --är . le; måste" lösningar . på alla Hessa problem kunna träffas, som. ät. 1 :- minstone något så när tillfreds «+ ställer, de inblandade parförna, Israels existens 'som-- självstän. dig stat måste accepteras av , arabstaterna: och de ständiga " terrorraiderna " in på israeliskt . territorlum stoppas. Palestina- "”. flyktingarna måste beredas ar- bete och permanenta" bostäder och till kostnaderna härför mås-' . Ne ”Israel:lämna betydande bi HAR SVERIGE RAD MED ' SKOGSBRUK : frågar Jordbrukarnas Föreningsblad med en etillspetsad formulering. Lägger man samman alla led inom skogsbruket som var för sig In- te bär sig kan man bli så pes- simlstisk att frågan förefaller motiverad: ' Under alla förhållanden bör skogsägarorganisationens maning « till skogsägarna om viss äåter- hållsamhet och god kontakt in- för planerade avverkningar be- aktas, Föreningarna har nu go- da möjligheter att genom sam- ordning och service kunna. hjäl- pa fram rationellare skogsbruks- metoder,, Bästa möjliga grepp om virket ger därtill största möj- lighet att bevaka marknadens nvsättningsmöjligheter. Skogsägarna är dock kritiska mot det sätt på vilket vårt lands ekonomiska Intressen bevakas på den internatonella markna- den: « . . Man kan dock med fog fråga sig efter vilka metoder viss svensk bolagsskogsindustri ar betar på världsmarknaden. Kon- sumtionen ökar 1 stadig takt och är förhållandevis - prisokänslig, NUkväl sänker exportörerna ånyo prisnivån på svensk vara. I ini- tierade kretsar saknas inte kri- tik mot "bolagsindustrins mark- nadsföringstaktik, och i den män den långvariga tilllbakagången i exportpriserna får bäras ' av skogsbruket måste de påpekade förhållandena tll en allvarlig tankeställare. ” Konjunkturnedgången = torde i vara av övergående natur, skr- ver JF som sammanfattningsvis anser att vi i alla händelser inte har råd att vara utan ett plan- mässigt arbetande skogsbruk 1 vårt land, TAS POST FESTUM ot '"förfåttningskompromis r både: formellt "och" reellt. illa "upplagd och "svagt, under-! byggd, menar Dägens Nyhe-] :. Det formella felet ligger i den | outtalade men uppenbara ' före- ställningen att stämmorna direkt: skulle kunna 'påverka - den" fort- satta behandlingen” av ”författ- ningsfrågan; även' om landsmö- tet och riksstämmorna är, parui- ernas högsta beslutande instan- ser, saknar de .all' befogenhet att binda riksdagsgrupperna som har att stå för det faktiska be- slutet — den svenska riksdagen känner inga imperativa mandat, Och det reella missgreppet lig- ger givetvis 1 försöken. att i'cef- terhand få en politisk uppgörel- se underkänd och övergiven, trots att oppostionens represen- tanter ingått övereriskommelsen utan reservationer, partiledar- na ställt sig bakom och uppgö-|' relsen av samtliga parter be- traktats som bindande, Kompro- cr det: inte bara är. den gj .mensämmå valdagen: som. bli it > föremål för kritik, utari även 1e- '”darnöternas antal i den. kom- mande riksdagen, ' Enligt kom- promissen skall det som bekant » bli '350,'. med . motivering bl.a. - att centerpartiet uttalat stort in- tresse. för gle: sentation: -— . "Men det kan ju ' tänkas. att glesbygdernas folk hellre ser -att man sparar de stora utgifter, som en sådan mastodontriksdag drar , med sig. Något bevis lär Inte föreligga för att en stor och ohanterlig församling tillvaratar de olika..gruppernas intressen bättre än en mindre och. effek- tivare riksdag, - ve I fråga om antalet ledamöter har, det dessutom inte rått enig- het bland utredarna. | sbygdernas i repre- ELF OCH'LANTBRUKSFöR- missen om gemensam valdag är ”BUNDET nyckelpunkten i grundlagsbe.| :; Ett viktigt inslag på årets redningens förslag, den enda ge-] stämma var diskussionerna mensamma nämnaren till par- -tiernas olika ståndpunkter i den segdragna sambandsdebatten; den representerar en betydande eftergift från socialdemokrater- na, som backat från alla ridi- gare helt otagbara sambands- konstruktioner och den är sam- Kring "frågan om förhållandena mellan RLF och den ekonomis- "ka. föreningsrörelsen, - skriver RLF-tidningen, En diskus- .sion som närmast "berör de båda topporganen REF «Och Lant- tidigt det pris oppositionen får | bruksförbundet: potala för Ar avad : få] +: Det utredningsarbete I denna genom en = författningsreform. | - fråga som pågå i. Att nu överge kompromi är stär 1: RS Källa mligt beslut fortsättas och utvidgas. Helst bör då förslag komma fram till de båda orga- nisationernas stämmor nästa år, :En klar mälsättning för denna utredning bör vara att söka ska- Pa största möjliga effektivitet till lägsta möjliga kostnader när det gäller lantbruksnäringens näringspolitiska och fackliga be- Vvakning. Man kan inte heller bortse från att underlaget för stora organisationer inom lant- bruket sakta krymper, 1970-ta- lets lantbruksnäring är inte be- tjänt av en organisationsstruk- tur som skapades på 1930-talet. Detta inte sagt som kritik av nuvarande = organisationsförhål- landen eller de insatser lantbru- kets organisationer hittills gjort utan endast som ett kallt konsta- terande av att man på intet om- råde undgår kravet på anpåss- ning till utvecklingen, tillägger alltså liktydigt med att uppskju- ta hela grundlagsrevisionen till ett osäkert stycke in på sjutti- talet — det är socialdemokrater- na som har de största favörer- na av det bestående systemet, och de sitter alltså med de star- kaste korten i en eventuell ny budgivning. ' Oppositionen har Inte mycket att välja på. ” Det verkar som om centerpar- tiets riksdagstedamöter ansäg sig ha utverkat ett särskilt pri- vileglum genom att mycket med- vetet ha undvikit ett forruellt ställningstagande "till — författ- ningskompromissen, framhåller Eskilstund-Kuriren. ' Den har inte varit föremål för något beslut i riksdagsgruppen. Man har dock diskuterat frågan sammanlagt sex gånger, Anser man att hr Hedlund har handlat utan mandat, så finns två möj- RLF-tidningen. gendarisk. . Hur .han Verdis ”Ernani” som kom ut på bär. sig åt är en djupt bevarad partihemlighet..: Men .i de psyko. logiska" ögonblicken brukar han dyka upp... Det fladdrar till i riks. dagsdraperiet 'och Hedlund är där. Allt . detta” och en del. andra oe behöv egenskaper hos. Hedlund "har. så ma el over småningom blivit: hästan en : 1e. Rendå. Som gett åt honom -en : :sär- skild: image, : som "partiet: numera väl: vårdar. Sanningen torde som i'de fiesta fall. vara 'ganska'en- kel: Hedlund har :lärt att väl or- ganisera sin dag, han har stor förmåga att "skilja ' mellan vad som är - väsentligt 'och oväsent- ligt, .och' han önskar ibland kun- nNa-vara lat. Då njuter han gärna ett glas likör, roa - .Sen är han som gjord för TV. Där gäller det att inte hålla långa tal, "vilket är väl för honom. ty då är han olidlig, Vad som ger poäng är de små korta riposter- na. Sådana är han expert på, Där- emellar drar han med gott humör en del korta "självklarheter som går hem i stugorna. Och många vill. instämma med vaktmästaren Stockholm : (TT) : ...Begreppet.”-”bilhan ver... definieras, . konstaterar tid- skriften 'Motorbranschen, som om: talar att "företag utanför . Motor: branschens riksförbund på senare tid : vägrat 'utge 'skadestånd. vid underlåten . : äganderättskontrall under" hänvisning till: att säljaren av resp, omtvistade 'ohjekt i stör- re.;'eller- minåre. omfattning 'syss- lår med bilhandel, oe «. Detta understryker behovet av att få klarhet vad som fordras för godtrosförvärv. Eftersom - bilar "i stor utsträckning säljs på avbetal. ning. och ofta förekommer i sam- band med olovligt, förfögande, bör kraven -på köparen skärpas, .Kö- paren-bilhandlaren bör vidta t. o. m, aktiva åtgärder för kontroll av säljarens rätt att förfoga över bi- len. I sammanhanget är av in- tresse att man inte kan "sälja' bi- lar 'på avbetalning med sådant äganderättsförbehåll till bilhand- lare med vetskap om att bilen är avsedd 'att omsättas i köparens rö- relse, I sådana fall är äganderätts- förbehållet från början olagligt. En -:yrkesmässig köpare från en yrkesmässig säljare kan alltså i viss utsträckning förutsätta att objekt i, säljarens lager inte är graverade av <äganderättsförbe- håll. Frågan gäller då när. kon- trollskyldigheten bortfaller, - Genom rådigt ingripande kun- de två lapplisor häromdagen dlare” ” behö- | "redd att”betala bra nu genast.” ” . . . = bli” definierat: täljhandelns "utgångspunkt måste dersökningsplikten inte kan. falla bort så 'snart en'person köpt och sålt någon eller några bilar. Un- dersökningsplikten skulle ;förlora sin : praktiska” betydelse om per: soner. av. denna .typ, som. ofta i särskilt, hög gråd är säkerhetsris- ker när 'det gäller olovligt. förfo- gande, inte, skulle: beröras av un- dersökningsplikten. Det krävs helt greppet bilhandlare. En. köpares. skyldighet "att kontroNera sälja- rens -äganderätt -bör således böort- punkten för transaktionen är etab- lerad . bilhandlare + kontinuerlig verksamhet under registrerad fir. ma: med. ändamälsenlig. lokal. un- der i övrigt yrkesmässiga förhål- landen, Rörelsen bör sålunda va- ra manifesterad utåt genom te- lefonkataloguppgift, skyltning, an- nonsering . etc. Finns inte dessa förutsättningar, bör. vederböran- de inte anses som etablerad bil- handlare och" hans rätt att förfa- ga över ett . objekt bör sålunda på vanligt, omsorgsfullt sätt kon- trolleras. / . Till saker hör dessutom, tilläg- ger tidskriften, att en mer offi. ciell definition av begreppet bil- handlare vore ytterst välkommen med tanke på det missbruk av ti- rädda en baby från att kokas |; Från Motorbranschens riksför- teln, som ofta förekommer i pres! sen, : bund och den organiserade bilde- Å levande i en bil som.stod mitt i - solgasset, Bilen var låst och ha- wN de fönstren' stängda. Polisen mäste bryta sig in och befria ba- byn. Föräldrarna hade gått och handlat. : Trots att händelser som -dessa uppmärksammas på olika sätt återstår det tydligen alltid en ka- tegori: människor som är oför- mögna att ta varning. Det finns bara ett sätt att minska riskerna för dessa tragiska olyckshändel- ser: Polischeferna bör ge order till Parkeringsvakter och annan ordningspersonal att under var- ma sommardagar särskilt upp- märksamma bilar ' på gassiga Platser som har fönsterrutorna stängda, . é (Helsingborgs Dagblad) Framtidsbön O Gud, du den andre fördolNl invärtes i mig — jorda mig äntligen djupt i vardagstrivsel, så påtaglig atg jag känner mig :'däst, välgödd ” . av vegeterande välfärdsverk- lighet i detta svällande 'stinna . samhällsparadis 73 sänk mig sedan djupt i en . skärseld (vilken du vill) och tag emot min askes som avbetalning på skulden annars orkar jag inte längre se världen i ögonen... . eller ens möta människor (på Påskdagspromenad.., så . : Privat. Ur fördolt sammansatta behov höjer sig våra många gudar silade genom unika ' temperament M också Gud Fader själv då och då — : , men bara för mig och för dig, aldrig för oss aldrig för oss alla samtidigt i samma uppenbarelse — bara ibland för mig och då och då för dig Vem kan missionera på sådana grunder —- och vem vill sammankalla ekumeniska konferenser? H . Lars Ljungberg. hävdas, skriver. tidskriften att un.- enkelt" en klar definition av be. | öppet" på lördagarna. falla först om säljaren vid tid." atliga investering (sin "första bolagsstämma "pa . torsdagen. "Banken; .bö verksamhet med. ett aktiekapital på 450 milj och' eh reseryfönd på ,50.. milj... Staten ställer dessutom jen garanti, på 450 milj "för: ban- I kens förpliktelser, Styrelseordfö- randen Arne :Lundberg kan” dä med med finansministerns beröm. da ord säga att. ”Monétärt sett är vi tämligen likvida”... .4:. sc - Frågan är nu bara om investe. ringsbanken "kommer : att--”häålla Dagens ' Nyhe e Fartgränsexperimenten i sitt nuvarande skick, är. de kloka .gub- harnas upptåg, Maskinister i skäå- despelet är 'de statliga och halv- statliga säkerhetsorganens .. led- ningar. Me . - oo. Göteborgs-Posten, —LL 'v [ETT ORD” ' PÅ VÄGEN Herrens me -O&0ON-. äro . vända ., til de rättfärdiga, och'-hatisk öron mn deras bön, (1 Petr, 3: 12.). Oavsett hur svår "livsvägen /kan bli för oss eller hur bittra sor- ger vi kan na att bära inom oss, C alltid vara orubb säkra på att älskande Pader f himmelen hör 'öss då vi vär Oss till honom i bön. » Gud har i sin visdom inte bara givit oss en möjlighet att bedja OM goda jordiska ting, utan också lärt osg hur vi skall kunna und- vara "dem om det.behövs,. Bönen är inte ett sätt att undfly 'svårig- heter, utan ett sätt att. bli stark nog änn kunna möta' dem. et finns rika välst elser” vår himmelske Fader vet! att vi . taga endast under ) > OS; sorg. VI skulle därigenom "berö Vas de underbara välsignelser som endast sorgen kan utlösa" ur "vå. ra bördor, Vi bör inte vänta att Gud skall beröva” osg välsighel- Serna som finng i'det som tyng. nd er Oss. Dessa bördor borde vi bär ra modigt: och mea förtröstan,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.