" LAHOLMS TIDNING ( ' a . Onsdagen den -28 juni 1967.” —= LT . - Samtliga partier. står” fas - Vv vid kompromissen ne 1 . Statsminister Erlander har” un- der midsommarhelgen. gjort ett uttalande I. författningsfrågan. Att hr Erlander återkommer till ämnet. förvänar inte efter den). diskussion, som författningen vållat på oppositionspartiernas nuv avslutade riksstämmor, -Vad. som givit. statsministern . anledning att nu göra ett ;in-|. lägg 1 författningsdebatten är främst -de tongängar inom mitt- partierria som ” varslat om en ändring. av författningen när, som man tror, oppositionen fått majoritet vid nästa års riksdags- val.” Det är riktigt att man: bä- de inom centerpartiet och" folk- partiet ' hört röster, som ansett att 'oppositionspartierna i rege- rångsställning omedelbart ' skall avskaffa den gemensamma val dagen. När, det. gäller hr, Erlanders beskyllning mot centerpartiet för , taktik 1 författningsfrågan har han däremot fel, Motståndet , mot den gemensamma valdagen är verkligt, Det är, inte - "fråga om någon taktik, - En ändring av författningen är inte vilken politisk fråga som helst, Här är det fråga”om reg- ler som "skall gälla' för folkets I fria välsav riksdag och kommu- nala : församlingar; om regler|: gom skall." gälla” för regerings- bildning och behandling: av lan-| dets problem. Då det” alltså 'gäl- ler våra parlamentariska 'spel- regler bör samtliga partier vara med: om att utforma: dem." En författning. bör vila på 'bredast möjliga . grund... En författning bör. utformas. 'i enighet mellan alla partier, "D'.V. S. "alla partier bör vara "med om en kompro- pattt . eller grupp: av partier kan . inte” ven-/ . sam "få bestämma . hur författ- ningen 'skall se ut, Orsaken till att: det. mäste; vara så är helt enkelt att en författning” måste "vara stabil, den kan inte ändras -när : som ' helst; och hur; som . "helst; Den kan'inte "ändras; i takt a med en snabb växling ' vid mak-|. ten; 'Ständiga debatter: och stri- der om ' författningen i ylkas; När partiern övereng om :en författning skall den lgga till grund för det, fort- satta samhällsarbetet, i : Nu har partiernår genom std representanter r grundlagsbered. ningen kommit ' överens. om en författning som skall av 1968 och 1969 ära. riksdagar: Soclaldemokraterna och opposl- tionspartlerna har fått. både” fa ” och ge — ingen här helt fått igenom, sina ' önskemål, —, och — kommit överens om hur författ- då ningen skall se ut. . Om frågan skulle behandlats bom . vanlig 'regerlngsproposition hade' regeringen endast behövt lita till sin egen majoritet, Någ- OCENTERNS '"TVETYDIGA DEK- LARATION ! vid 'partistämman om kompro- "missen I författningsfrågan var en direkt inbjudan: till soclalde- mokraterna att ifrågasätta par: tiets ordhållighet, menar Da- gens Nyheter: Statsministerns uttalande att centern visat en ”hållningslös- het som. är sällsynt I svensk po- ltuk" kom således inte oväntat. Man kan hävda att hr Erlander borde. visa litet förståelse för att centerns partiledning stod inför risken att partistämman skulle helt förkasta kompromis- sen, Den politiska innebörden 1 stämmobeslutet är ju ändå att centern finner sig t införandet av den gemensamma valdagen. I sin kommentar till statsminis- terns angrepp borde centerns vi- karlerande partiledare, hr Elias- son i Sundborn, ha strukit un- der detta i stället för att veckla In sig i nya tvetydiga förkla- ringar, Allt som behöver sligas är att man står fast vid över- enskommelsen och inte har nä- gon tanke På att riva upp be- slutet, Statsministern riktar sig även, ehuru med mindre skärpa, mot folkpartiet, som han beskyller för att söka en väg bort från uppgörelsen, Både vad lands- mötet och her Ohlin och Wedén uttalat innebär dock klara löf- ten att stå fast vid kompromis- sen, Det är en självklarhet att be slutet om gemensam valdag Inte kan vara bindande för obegrän- sad tid framåt. Även om opposl- tlonspartierna tycker illa om uppgörelsen, bör de inte göra ett stort nummer av möjlighe- ten att ändra systemet längre fram. Även en självklarhet blir missuppfattad om den betonas för starkt. Onsdagen den 28 juni 1967 ' ra "diskussloner 'med oppobttlons- ” behandiag | IT= 1 i k partierna hade. då" Inte behövts. g Men I denna fråga bör alla vara med. : - Enligt vår mening, . skriver centerpartiets huvudorgan Skäns- ka Dagbladet, är det under så- dana, förhållanden otänkbart att, t.. ex, centerpartiet . nu skulle stå fast vid överenskommelsen och sedan, om oppositionsparti: ! erna får majoritet, Pryskt .ge- nomdriva' en ändring av punkten [1 om” valdagen. Då har: partiet brutit sin överenskommelse träf- fad i grundlagsberedningen.' så uppträder man helt enkelt: inte. Konsekvensen skulle då bli; att. om socialdemokraterna. äter "kom- mer till makten efter en” fyra ärsperiod skulle" de ändra tillba: ka till. gemensam. valdag. Vi skulle då” få en. sönderhackad författning. : Det är heller inte” entértas: "tiets : méning . att förfara på så sätt, Som :svar på statsminister : Erlanders inlägg under midsom- marhelgen framhåller partiets vice ordförande, riksdagsman Lars Eliasson, att "centerpartiet "står fast. vid uppgörelsen: Vad man "inom" centern menar med "att i förtsättningen arbeta för skilda valdagar” är "helt: enkelt att "påverka ” socialdemokraterna |" så att: de 1i' framtiden ändrar]. uppfattning och därmed samtliga "partier är överens om skilda-val dagar. Men detta är hypotetiskt. Idag” är: "läget det att. socialde- mokraterna ”absolut' "kräver: att den nya författningen skall in- nehålla gemensam "valdag,., alltså val på samma dag; till riksdag, landsting samt 'stads-” resp. "kom: munaifullmäktige, Inom opp hi Ik fi Fi Tesen; ”Barnen nära, "men inte fil. kand Stig Fredriksson varmt onstamiljen”: med "anhöriga i be- anhöriga, ger en bättre service än vad samhället förmår åstad- sjukvårdsinrättningar "anser han också förfelande: de, skall i stället så långt möjligt ge möjlighet till eget boende, till" egen aktivitet, men med service, att våldras hos :-mänga, men käns- rektör, Erik. Severin i förordet till ”De? äldre” som” bostadskonsumen- hört de" gamla skall bo i samhäl- let blir därför betydelsefull. : .'- Stig Fredriksson är en av Riks. byggens stipendiater och han har utrett. frågan om de äldre. som "I bostadskonsumenter på basis av en>stor' undersökning ”av . gamlas boende i. Malmö samt på -tillgäng-]- ' liga' in; och utlö erfarenheter. "i stadsproblemef ': inom; den, sociala åldringsforsk- ningen. Frågan ur samhällets syn- vinkel de fysiska äkerheten,' större tek- nisk.b aspekterha 'av olika, miljöutform- ningar, mangstahken De äldres bostadsfrågor oo snarare ligger närmare 20 än 107 procent. Barnkontakten ökar ju fler barn man har, :83 procent av de intervjuade hade barn, endast 10 procent hade närmast boende barn på "annan ort” än Malmö, Och barnen ' betyder mycket för de äldre när det gäller bostads- lokalisering,- hävdar” författaren, som också tycker, sig finna att pensionärer helst också umgås med pensionärer. Men knappt 15 procent hälsade aldrig på hos när- maste grannen” över huvud taget påvisar Malmöundersökningarna .| många intressanta detaljer. I gamrnal tid fanns ängslan för]. samma bostad” rekommenderar sin bok fDe äldre som bostads- 'onsumenter”,. Han lanserar be- reppet. ”den' öppna ' flergenerati- ärhet .för de. gamla.” De aglig omma, Alderdomshemmen. som ".. FRITIDSPROBLEMET har också utretts. De gamla vill helst vara hemma och syssla med sina hobbies. Fritidspedagogiska resurser i första hand och lokaler i andra 'hand är en formel som man kan tillämpa på äldres fri tidsproblem. -”Barnen nära, men inte i'samma'' bostad” är en teo- retisk - lokaliseringsmodell, som Fredriksson vill acceptera, Det är också bland. ensamboende, som inte har barn i Malmö, som man finner. största . antalet: flyttnings- villiga, oa Loc trygghet växer i takt med trade” pensioner, skriver di- 1. :kand Stig Fredrikssons skrift Välfärdssamhället bör ha ta "människorna åldras I h . harmoni. och frågan BÄTTRE OBEROENDE a , BOENDE. . "Tesen att ”de äldre vill bo kvar 1 sin: invanda miljö” vill Fredriks- son avfärda. Många vill nämligen flytta på grund av ohälsa, de har svårt att' klara. sig :själva, långt till sociala institutioner etc, Un- dska forskares Fredriksson konstaterar att bo- är... dominerande er inte enbart .den öka- lighet eller standard. rågan gäller också de socialalde. äldre i valet : mellan . att få sitt hjälpbehov ' tillfredsställt el- ler inte accepterar ålderdomshem. ;> JOch hela: 20 procent över '65 år ORTGAENDE I ISOLERING. vill flytta; och få en bättre: bor - Författaren” ställer 'disengage-|stad.” dersökningarna i Malmö säger, att |. Redan är 1900 kunde man med fog säga, att de äldre bodde gäm- re än de yngre, Tyvärr äger det sin riktighet även idag. Samhäl lets resurser måste sättas. in för att de- gamla skall få bättre obe- roende boende. Författaren konsta- terar,. att det gamla flergenera- tionshushället ersatts med ett nytt öppet flergenerationshushåll, . där generationerna bor "i skilda bo- städer, men där de sociala banden fortfarande är mycket 'starka, Där skall samhället spinna vi dare, rekommenderar Fredriks- son, ”Den' öppna flergenerations- familjen” skall stå för de äldres rent "sociala kontåk/ ter, men ock- så för service, hjälp ' och trygg- het, Ur” bostadssocial synvinkel bör samhället satsa på detta,.en miljö . med flera Eenprationer: i boendenärhet. , Samhället sig själv kan knappast skata fram de stora resurser som mäste till för "att' klara de äldres $ervice- behov. . ÄNDRAD MÅLSÄTTNING, Planeringen för de ensamma äldre. bör radikalt ändras, Ålder- domshemmen idag har en dubbel- roll att fylla: dels boendeservice, dels värdservice. med knappa re- surser.. Som ersättning för privat oberoende boende är denna form undermålig, menar "författaren, som anser att ålderdomshemmen inte skall vara sjukvårdsinstitu- tioner, utan boendeinstitutioner som så långt möjligt kan ge eget boende, egen aktivitet. I ett sunt boende-service-sche- ma ' förefaller det naturligt," att «ålderdomshemmens - cirka «45.000 platser ges ett förändrat innehåll «och därmed förändrat huvudman. naskap, rekomménderas i boken, I PT. N. bjärt belysning. Ett ömsesidigt stimulérat”främjan- de av den äldre individens aktiva roll .-.+' samhället: 'Yngre ' krafter måste ' till. är 'parollen 'och de äld- 1960-1961) manhanget.En försiktig uppskatt- ig — de -skäll via Sig, : Malmöundersökningen r-: belysande.1.-sam- upp. En” ny; -revidera ; läroplan ti onspartierna > är, "däremot : "re. ningarna” delade vå denna. punkt. De” krafter Inom” alla: partfer, ag, har alltså att i. :van- lig” 'ordnitig bearbeta - «opinionen 1 samtliga partier. för "skilda val: Ellassons' uttälande, md cen-]- terpartiet att följa "spelets; regler. och stå för överenskommelsen i Ce terns partisekreterare Gus: taf Jonnergärd går till angrepp mot regeringens härlnöspoltik i. "senaste. numret av” Politisk Tidskrift (cp). Han ' nagel far förslaget, om ' investerings- banken och” kritiserar, med sär-| skild skärpa att någon "egentlig utredning om hb ken inte kom- nit till: stånd: : : - Man kan väl finna e en förkla: ring till 'regeringens" handlings- sätt i den panik, som tydligen I . gripit "den, "Den blev tagen på sängen... Men 'till lika stor del torde förklaringen .vara :; den växande maktfullkomlighet, som kännetecknar vår socialdemokra- tiska regering. Den visar nume: ra en nonchalans i fråga " om kravet på noggranhet i bered- ningen som skulle varit otänk:] bar för bara några år. sedan, Hr Jonnergård pekar på en rad oklarheter i regeringsförsla: get: cc Men hur är det nu när Beslut ning visar att graden ay nolering . vjuadej av SvD. Han "betonade, strän ning "+ Det "är: just åsikter, det är många som 'Åkal- | - vär. överskattar man alltför of- ta dessa möjligheter. "Men ' ändå "Batis tressanit att se, vad han kan ut- skall fattas om Sveriges inves | - -- håller. på att. arbetas..ut på: skol. överstyrelgen, ' Resultatet av. detta liksom årskurserna sju" och åtta. Det. innebär bl. a. att ett nytt ämnessystem.:" måste ..införas i för högstadiet. = Därigeriom kommer de högstadieskolor som byggs idag att. vara .omoderna om något år. > Detta framgår: av -en : artikel öm "skolbyggnad ” i - det senaste numret 'av tidningen Husbygga- ren,;-som utges av Svenska. Bygg- nadsingenjörers Riksförbund. Förslaget ” till ny. organisation för "högstadiet skall 'lämnag till ecklesiastikdepartementet om någ- ra : månader," Den: nya" läroplanen: kan: troligen föreläggas :riksdagen nästa vår och börja att' tillämpas hösten” .1969.7 s "Den riktiga, man lära sig? redan 1 iskolal de den bilvand "chefen för:den kommande”. sammanslagna - m emmal- ock"sotialstyrelsen, pro sor Bro Rexed;' när. han inter- att v måste”. göra maximala an- på "det" profylaktis- hälsovårdande: fältet, . Vi måste försök "få ett friskare "folk, som ' äter: " Klokare, röker mindre, ”änvänder mindre alko- "hol; motionerar mera... "Men: — "tillade han — tyvärr- är. männi- skorna. inte” förnuftiga. Det: är svårt ätt” få alla att. vara” kloka hela tiden, låt OSS börja med att få dem satt: svara klöka. en Miten tid. HUR SKALL: FRAMTIDENS, "SKOLA SE UT? I För: den > nya” högstadiekonstruktionen många- nyheter och många fråge- tecken; framhålls” det" 1 artikeln. Det tar i genomsnitt fyra—fem år att projektera- och bygga en skola," En. skolbyggare "som idag får "i, uppdrag: att projektera en skölanläggning som skall .tas' i bruk”. 1972 skall tydligen "ha en siares förmåga, Vilka nya funk- tioner skall: skolbyggnaden klara? Om detta "kan skolöverstyrelsens anvisningar ännu inte på någon tid ge besked. Skolbyggaren: löper risken att ställa lärare och elever i samma situation 'som när gkolor byggda för försöksskolan, skulle använ- das för grundskolan och lokalerna inte räckte till.” cd é ka, nga originella. lar, skolans möjligheter att lära och "fostra, när. de ställs inför samhälleliga besvärligheter. Ty- framstår .den nye socialstyrelse- chefens uttalande som en sym-. Ög kombination" av. fostrar | Strumpbyxhöst - ambitioner och realistisk männi- - skokännedom,' Det skall bli in- : ' ' Strumpbyxan växer sig än star- kare inför höstsäsongen, Nyaste -'| varianterna är dels strumpbyxor där "mönstringen fortsätter ända upp till midjeresåren —- tidigare har mönstret oftast slutat i ordi- rätta i sin nya centrala position. (Västerbottens- Kuriren) : teringsbank AB? Nu begär re- geringen att få ”vidtaga åtgär- der för bildande av ett statligt kredltaktiebolag — för finansie- ring av investeringar inom nä- ringslivet”,. Det är. nästan full makt in blanco: Promemoriorna "sade inte mycket om vad saken skulle gälla, Av de sjutton re- missinstanserna ansåg tretton, att promemoriorna inte -kunde duga som grund för beslut. :Men regeringen har inte brytt sig om detta, Nu säger närings- minister Wickman i propositio- nen: "Det synes vara olämpligt att i förväg söka precisera den närmare inriktningen' av -ban- kens . verksamhet”... Här skall alltså improviseras. Nu får riks- dagen inte ens ett förslag till en bolagsordning. Den saken skall regeringen ' ordna efteråt -— på egen hand, Det sägs, att styrelsen skall bestå av högst nio duktiga representanter för staten, löntagarorganisationerna, näringslivet och kreditväsendet. | Men vad som är duktigt skall . regeringen bestämma. Sedan artikeln , skrevs har På styrelseledamöterna i banken publicerats, Få av le damöterna torde ha någon stör- ars dok re erfarenhet av kreditgivnings- . :: verksamhet. Därmed bekräftas . bör kunna bli till nytta: "sker av natur- och miljövärden :genom att sammanföra splittra- = 7 ” ” - när strumplängd där slätstickning tagit vid — dels strumpbyxor i helt ny trosskärning, det vill sä- ga hela benet är mönstrat men själva byx- "eller trosdelen slät- stickad och” snedskuren så ' att [mönstringen "går längre upp och täcker hela låret, skriver Textil- handlareförbundets tidskrift TEX- hr Jonnergårds farhågor om allt. för stort regöringsinflytande i : banken. : N ATURVARDSVERKET " träder 1 funktion' den 1 jul, och JordbruKarnas Fö TIpransohen. i tuella mönstringar är hec- reningsblad:-tror att det kellock-mönster -i små = rutor, springlook-stickning som ger små snedställda rutor, vidare mini tyr- -våffelmönstring och dito fjä- ter, större ö rup- per är arabesk och harlekinrutor. Ribbade yllestrumpor av hemstic- kad typ lär öckså få ett visst-in- tresse i höst. De förekommer även i helsyntetiskt garn. " Beträffande färgerna berör yt terligheterna Varandra, Det talas om vitt, ecru och en ny bastfärg. men mörkbruna nyanser som vi inte sett på flera år tycks också Vara. säkra kort i höst. Mörk- brunt som kaffe .men också svart bör noteras . för höstsäsongen jämte terrakotta, mahogny, kanel och mörkgrönt, En glad färgska- la häller sig kvar men något för- nyad: timotej, 'bärnsten, smör- blomsgult, apelsin, karamell som i skarp rosa, violett, tomatrött, slånbärsblätt och mossa, Flera av färgerna har dämpats eller blivit me dammiga, om uttrycket till- Under ' alla - förhållanden ' vill man tro att den samordning som r de organ i ett enda skall lända till fromma för den utomordent- ligt. viktiga uppgift Naturvårds- verket.har och det upprepar vi Inte minst i sammanhang med .jord-" och! skogsbruk; vill- säga «med lån av en halv memrik ur Nya perspektiv: ”inom ramen för vad.som krävs för ökad pro- duktion”. - Att statssekreterare - Valfrid Paulsson blev. det nya verkets chef finner . JF överraskande men . konstaterar, att Paulsson väl känner till hur mycket jord- och skogsbruket har att göra med naturvården, och tidningen hoppas att dessa hans insikter skall avsätta goda frukter, Ny högstadium. och Järarbristen - gör nybyggda" skolor” omoderna” ”Pvisby komprom ssen” om grund-s. skolan - kommer. :'shart. att rivas. verkas. även av annat :än läro- pedago- |” arbete. väntas bli att :ihögstadiet 'aglar; får fyra linjer och att nionde års- | etc, Körestående : förändringar ' av kursen får sammanhållna klasser lärarnas : arbetsuppgifter kommer sannolikt också att leda till ökar : "IT junisolen ” ” För "att minska verkningarna: ” : av lärarbristen och hålla lönekon-' | skolhusbyggarna "Ännébär - Behovet av, skolutryramen på plansförändringar: - nya: iska. metoder, .avfolkningen;:kon- torisering' av tätörternas: centrala de krav, tot: nere .. kommer ' troligen: vissa av. lärarnas traditionella uppgif- ter att relativt snart tas över av [annan ' personal, . som skal sköta rastvakter , och :'rutiner, : Försök -med sådan organisation pågår. I Dessutom vill. lärarha” ha sin' ar: ; betstid ' reglerad "och; endast 'arbe- ta i'skolar, Det -skulle' innebära att de i. framtiden helt skulle klara rättningar, förberedelser och liknande i skollokalerna' och inte som nu i många fall I hemmet. Båda dessa förändringar kräver | utrymmen" i form av. enskilda. ar- betsrum' mm; : Till bilden "hör också” den ut . vuxenutbildningsreformen | Märgobue - 2 ommentar. Styrelsen för - den statliga in- vesteringsbanken skall: naturligt- vis dömas efter sina gärningar. Att så många ledamöter har eller har haft nära kontakter med s0o- cialdemokratin behöver inte inne- bära att de skulle vara villiga att gå i den politiska maktens led- band. Atskilliga av dem har tidi- gare visat prov på sin personli- ga 'ntegritet. Det gäller t. ex. de berg cch Eije Mossberg. Men det är symptomatiskt att när rege- ringen 'söker personer ur denna 'kategori, väljer den ett par av de få som kommit ur partiets eg- na led, Det finns tiotals andra fö- vetagsledare' som säkerligen skul- le kvrna göra lika god nytta för sig. il en > S - Handelstidningen. Samverkan mellan folkpartiet och centern var från början ett motdrag till" en 'samlingsrörelse inom oppositionen med vidsträck- tare ambitioner, och den. skulle inte ha utvecklats så som skett krävt att oppositionen bygger upp ett, trovärdigt regeringsalternativ till socialdemokratin. Det är tack- nämligt att samarbetet i mitten nu tycks, gå vidare av sin egen kraft. Målet ” kan "bara vara ett: sammanslagning, Man Dagens Nyheter. Enda. möjligheten «att förverk- liga. den socialistiska målsättning- en i fråga om .sockaliseringen vo- re "att: tillämpa. det' ursprungliga bara” "en malta” blåbörsris :som". "lyser: smaragdgrönt lyser skön bara en: vind från. havet ora som rör vid 'strandskogens granar lekande | 2 3 NN :3 3 a EN TR Då 3 Det 0 =s T z Go: -O 2 fåglars förmiddagssång i "skogen bildningsexplosion ' som "följt på den" snabba tekniska 'utveckling- en,. "Kunskapsstoffet : : har enormt' snabbt, - Inom ' kemi: har faktamassan "fördubblats på tolv: år. På 1930-talet. tog 25 procent aven ärskull ”realexamen,- på 1970-talet kommer, enligt progno- serna, en lika stor del av en års-|' kull att bli civilingenjör eller nå motsvarande utbildningsnivå. ökat! | det. så underligt då att männi- "skan hungrar , längfar och hungrar i igen att få bo i vackert” "och värmd 'och skogsom- Tr susod' : oe svindlande korta ären på jor- dens cn Rudolf Zelterquist. F Om man petar i.en mytstack | blir det genast allmän upphets-F ning i myrsamhället, och sinnes- rörelsen sprids koncentriskt från den punkt, som störts. Det kom- mer. sig därav att de störda my- rorna utsöndrar alarmferomoner, som retar de närmaste till samma reaktion 0. s. Vv. - Ått en mängd insekthonor har förmågan 'att anlocka . hanar på flera kilometers håll visste re- dan ' den franske entomologen Fabre, som ' fick sin bostad full av 'påfågelspinnarhanar, fastän han bara hade en enda hona som inhysning. Svärmare- och spinnar- honor, som är nattfjärilar, är verkliga överdängare i konsten att: locka hanarna till sig med hjälp av doftämnen. + Dessa dofter, med hjälp av vil- ka insekterna : samspråkar med varandra kallas för feromer, d, v. s. ämnen som utsöndras utåt av en individ och som mottas av en individ av samma art och därvid utlöser en speciell reaktion, Feromer förekommer också hos fiskar, ormar och , däggdjur, men de har studerats utförligast hos insekterna, berättar professor Stenhagen från Göteborg, vilken efter ett ytterst mödosamt ana- lysarbete lyckats avslöja att till exempel komponenter i jordhum- lans sexparfym 'är farnesol, me- dan trädgårdshumlan lockar med geraniol. Men i humlornas värld är det hanarna som flyger Tunt och parfymerar, biter i blommor och blad och kvistar, sätter upp som ett staket av parfymer för att honorna skall lockas till ”tom- ten”. När myran lägger ut sitt doft- spår på hemvägen från värt som- marskafferi eller något annat rikt näringsställe, sänker hon gadden i bakkroppen med jämna mellan- rum och avsöndrar späårferomer. Dessa spår är strängt artspecifika, påpekar professor Stina Stenha- gen. : Där man. ”talar? a båda industriledarna Arne Lund-|. om' inte en "bred opinion hadel. SS kan'.hålla kommunistiska mönstret — t s, att följa revolutionens väg. stadiet har socialdemokratin för länge sedan lämnat bakom sig. Det är därför soclaliseringsfrågan i dag är en praktisk' frågan och inte en ideologisk. Det hjälper sedan föga hur högt. SSU .plåser Å den röda stridstrumpeten, : Sydsvenska "Dagbladet, Soclaldemokraterna skall. inte känna sig 'alltför lugna. De kom- mer att få veta att den ”gemen- samma "valdagen" är! deras' upp finning som de borgerliga tvingats ta för att: överhuvudtaget" :få en författningsreform till ständ. En- kammarriksdag "oeh "rättvist . val- system upplevs säkerligen inte av ;- gemene man som några" väldsam- maeftergifter från socialdemokra- tiskt häll av dei enkla ”anled-' ningen . att ' dessa : båda punkter upplevs som självklara . och inte borde ge "upphov tilr' nägra strå der. > | ON Helsnigbörgd” Dagblad.” Det . återstår oändligt "mycket på trafiksäkerhetsområdet.. Att -” lagstifta om t, ex; säkerhetsbäl- ten är utomordentligt"'viktigt == men ändå viktigare är att få folk att använda dem. :Undersökning- ar som gjorts "om användningen . av säkerhetsbältena är : mycket negslående, Vid en av de- senaste undersökningarna lyckades man inte ,ens "komma Över en: procent av bilisterna: som använde , sina säkerhetsbälten! ' >” : Skånes. Tidningar.” : jaga läste att Sverige har. världs. rekord. -i' "rymningar från / vära | kriminalvärdsanstalter, ; Det rär mär. kvärdigt; tt . värt. lilla rike Bg framme, SB Yara . "Förra". året. var antalet ;' Irym- : ningar omkring” 1.500, ”dubbelr så "Troligen får mån: reda” på äntaä- Het? rymningar genom... gatt räkna staden) kosta näder, i sarmh ar, importerat n V. för. att strängning,; ande i bilköer: och tunnelnsitbveg. nar. "Andra aspekter kan måhän- den De 100 ”riiljonerna” resetim- ma > förfallér dock tämligen; Äm- produktiva. Men” samtidigt: gäller det att öka, produktionen. - Ne fame inte ”etterimyran im: 'skaffe- riet, Bidrottningen” formar sitt sam- hället kaster med hjälp av fero. ' moner, Hon utsöndrar med hu- den- ert syra, som de blivande ar- betarna 'slickar -t sig. : Därmed hindras - utvecklingen av deras' ovarier så att äggen endast kan ge upphov till drönare. : Ma trodde länge att nattfjärl- låärnas. färger och vackra mönst- ring, stundom "med lysande ögon- fläckar på vingarna; hade nägot att göra med fortplantningen. Men experiment 'har visat att det hu- vudsakliga är, deras fina luktsin- ne som för dem samman under parningstiden. :Hos vissa arter av- söndrar då honan en speciell lukt. Hos många nattfjärilsarter har ho. nan em doftkörtel speciellt avsedd att locka friarna till sig. Hon kal- lar på dem gerom att höja bak- kroppens spets och sedan vibrera så hastigt med vingarna, att en luftström blåses över spetsen och sprider doften åt alla håll; men hennes instinkter är så säkra att hon bara ”kallar” när väderlekg- förhållandena är så pass gynn- samma att doften sprids långt. även hos många däggdjur spe. lar doftsignalerna en stor roll, så har man hos vanliga hjortar kun. nat lokalisera en rad doftkörtlar som avger var sitt karakteristis- ka sekret, Det. är också självklart att var je, socialt organiserad grupp & djur måste hålla kontakt mellan medlemmarna på något sätt, de måste med andra ord ha ett ”språk”, En amerikansk professor säger att människan är ett unikt däggdjur. åtminstone i ett avseen. de — talförmågan. Djuren saknar denna men som vi ovan sett har de hittat på andra sätt att medde- la sig med varandra och med dessa tycks de reda sig lika bra som vi människor, s Tore Leth - Vanliga stackmyran visar med att säga: mitt uppe I det till deras het. .fgna o " Genom: en samordning. av re surser: och krafter: börde ;Nyktér- hetsrörelsen kunna; få än "bältre "möjligheter än”den' f nihär” att spela en roll i den fria ' "opinions- bildningen,» Och det är "ändå. tin slut I' denna ständigt . Pågående opinlonsbildningsprocess, som "vi | deringar och förhållningssätt | präg- las också när det gäller f rhål- | landet. till alkoholbrukét. ve "Väster bottens-Kur ren.” "Vad annat begär väl Herren av. dig, än att du. gör. vad rätt är, och vännlägger dig om kärlek > ndrar i din Gua? (Mik 6: 8) Ike Anför« En dag lämnade. Jag in, ansökan bilinspektören ' hu r många år jä hade kört bil, . Han : "avbröt, dä Jag” är inte in- tresserad av vad ni har gjort 1 det gångna, 'v. är hur ni kör I jag” önskar. veta i dag”... mn Jag undrar .va tresserap Gud, . ing när.de står Pulserande livet, ch andras” trygg” .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.