LAHOLMS TIDNING . . sola ort : so Hj ”. Torsdagen den-29 junt..1967 "är —= LT Torsdagen den 29 junt - Straffskatten och. kyrkorna Redan när den 25-procentiga Investeringsavgiften på sv k opriöriterade byggen. beslöts av riksdagen 1 våras" förutsades — : ör döva socialdemokra: tiska öron. — de orimliga kon- sekvenser" den" skulle komma att få på åtskilliga områden. Rege- "ringen värjde sig ti det läget med diverse lösa antydningar om dispensglvning men dessa ' har Ii stort sett visat sig vara Innehällslösa. larmrapporter influtit undér vå- ren "om =«investeringsavgiftens verkningar "och ,till de värst drabbade områdena hör uppen- barligen kyrkobyggena, Inte helt oväntat eftersom särskilt frikyr: kobyggena, som oftast byggs med ' frivilligt insamlade medel vilar. .på "eh. betydligt: bräckliga" re ”ekohomisk grund -än”t.'ex, bensinmackar eller parkerings- hus. ' Naturligtvis — och- det" har heller inte förnekats. från frå kyrkligt håll -— bör" inte" kyr- kobyggena Petraktäs' som något undantag från den återhållsam- het på andra områden som är nödvändig för att en kraftig prioritering av bostadsbyggandet skall kunna genomföras... Men steget « frän; återhållsamhet "och väntan "til sett. "totalstopp som drabbar också "de allra mest ut- satta, försämlingarra, är onek- ligen;väl” -längt, ” . Senäst har ett "par-exempel från "Stockholm visat det orim- liga 1 regeringens attityd gent- emot kyrkobyggandet. I det ena fallet har en församling fått byggnadstillstånd, vilket ges, ef- ter också. arbetsmarknadsmässt ga' grunder, men” ändå Ante: be viljats dispens från Investerings- avgiften; I det atidra fallet: mås- te" 'en/ församling: flytta! på "grund |. av rlvning, En ny. tomt har an- [Mä "och. ”finansieringsfrågan |. Slag i: slag har| . har lösts genom insamling. Men de 7 ”miljoner man . samlat in kan "inte användas ort man inte |: kan ' skaffa ytterligare 1,7: miljo- ner till hr Sträng. Den situation som befarades redan 1 vintras har alltså uppstått: byggnads- tillstånd . finns "liksom ”arbets- kraft och frivilligt" insamlade pengar men byggandet kan 'än- då inte komma i gäng på grund av” straffskatten, ' d Situationen för de planerade frikyrkobyggena blir inte ljuså- re av att det uppenbarligen .är |. finansminister Sträng och inte fackministern /Rune: Johanssont. & som. bestämmer att det inte skall ges dispenser, ' Inrikesministern har vid flera tillfällen ' offent- "ligt och vid uppvaktningar "ställt 1 utsikt dispenser - från -investe- - ringsavgiften 't.. o. m; för vissa I specificerade byggen. Men när det "kommit" till: kritån har. hr.- Sträng gått. emellan och sagt stopp.' För att,'som han: gjorde i statsverkspropositionen, "räkna med 1' miljon i inkomster ' av - straffskatten ' går han onek- ligen. ambitiöst tillväga. ) "Den ordning: som nu utveck-' lasi I kanslihuset när det ”gäl- - ler. dispenserna gör. den. "social- demokratiska Broderskapsrörel- sens roll i sammanHanget ' till närmast parodisk..” - Först: gickT man emot avgiften, därefter gick, man med på den "och närt : man: i Aredje omgången : också fick: med". " dispensmöjligheter. sammankallade man en. konfe- rens för att inför olika sam- ---fundsrepresentanter tala om hur förträfflig den nya ordningen skulle, komma att bli; ”Varefter regeringen " utan "vidare. avslår också” de ”mest angelägna: dis-- pensansökningarna, > Möjligen känner, broderskaparna. inte, tilll. vem » som” bestämmer i kansli- ÖN ers HR. ERLANDER HAR TAP... PAT HUMÖRET, ooo. 1 fruktan för att: oppositions- partierna skall få framgångar | också 1 fortsättningen och därs]' för är "hän ur gängorna, kon terar Göteborgs: "Poste, SPA midsommardagen, då andra njöt -av::sommare] ring, kände ”statsministe vara nödvändigt” "att. via ITT stribuera en attäck mot, mitte pårtlerna, Han,::som 'så.rläng och så ofta diskreditérat: 'hö fann Samtidigt ä att .mittenpartierna-försöker va upp överenskommelsen I för- fattningsfrågan, = .HriErlander måste vara "myc ket skakad för att till den grad I. glömma vad som tidigare sagts och skrivits. Han glömmer de offentliga redovisningarna från debatter, vid soclaldemokratiska möten . om författningsfrågan, Han glömmer sin egen roll då det gällt att föra fram tanken på det kommunala sambandet, Har han glömt också sina egna sambandspojkar? - SÅ långt är hans uttalande riktigt som att det ett tag såg ut som om grundlagberedningen in- te skulle kunna nå någon öve- renskommelse: " Oppositlonens representanter glck 1 det ögonblicket socialde- möokraterna tillmötes genom att acceptera förslaget omen ge- mensam valdag hellre än att hela författningsreformen skul le gå om intet, Det väsentliga för, den samlade oppositionen var att landet iäntligen skulle få en riksdag, vald vid ett till älle och av hela folket. Detta var den eftergift man gjorde för att gå hr Erlander tilt mötes, Men man visste att det inom samtliga partter fanns en stark opposition mot försla- get om den gemensamma valda- Een, Man er! inrade sig hur den klo- ke och kunnige Rickard Sand- "ler utdömt det kommunala sam- bandet, Man visste och vet att en stor del av den socialdemo- kratiska pressen, 1 likhet med den övriga, kritiserat den ge den utgör ett hot mot den kom- mnunala självstyrelsen. även inom den socialdemokrattska riksdags- gruppen lär det finnas åtskilli- "ga kritiker Vid oppositionens partimöten har de som svarat för kompro- missen utsatts för kritik; Bakom denna har stått omsorgen om den kommunala självstyrelsen, :- Rät- ten att kritisera kan inte heller vara borta så snart företrädare för partiena slutit en överens- kommelse. Dessutom har över- enskommelsen ännu inte beslu- tats av riksdagen, Den har en- dast ägt rum I en beredning, Partiledningarna har = stått fast vid överenskommelsen och de har fått landsmötenas för- troende, n "dei reflektioner kring den. svenska: » Jordbrukspolitiken: ' Medanjvi i Sverige som veter- nda: land i-världen' gått in ör en "konsekvent produktions- "minskning: av. jordbruksproduk- terna över hela linjen har något annät inträffat; ute i Världslågren” av spannmål börjat. minska dramatiskt. Under, det gäller födersädeslapten Visar även dessa en: motsvarande mar» » kant ' nedgång, med över sju. miljoner hektar och. de övriga' stora .exportlän- "derna följer efter. Men vi bara minskar den brukade = arealen.. OcIr den, stora utslaktningen : av kor: fortsätter, - - Om inte annat bör de här syn- «punkterna stämma. till 'eftertan- ke, Ett jordbruk som 'kan .för- sörja ss och ett försvar. som kan skydda oss har hittills varit de. bästa garantierna för vår. självständighet, handlingsfrihet och välstånd. Det är inte så dumt att låta den tumregeln gä la även 1 fortsättningen. NÄRINGSLIVETS FINANSIE- RINGSPROBLEM "har blivit skrämmande stora if takt med snabbt minskande självfinansierlngsmöjligheter, skriver tidningen Företaga- ren: om Aterverkningarna härav har med ett förskönande uttryck kallats ”strukturrationalisering”, Den se k, strukturrationalise- ringen kan — åtminstone teore- tiskt — innebära att de sämre företagen slås ut. Men i realite- ten är det inte alltid den dålige” företagaren, som drabbas. Också en mycket skicklig och driftig man, som har alla tekniska för- utsättningar att sköta sitt före- tag på ett utmärkt sätt, kan Wiskera sin rörelse l därför att han i nuvarande ansträngda kre- ditläge har svärt - att - skaffa pengar till de rationaliserings- åtgärder, som kan ,vara' en för- utsättning för företagets be "stånd. Detta gör att man kanske in- te alltid skall talå om struktur- rationallsering utan om . struk- turomvandling. Det har ju inget med det rationella att göra när också effektiva företåg tvingas försvinna på grund av abnorma förhållanden på -kreditmarkna- den, Risken för fortsatt företags- död och därmed ökande arbets- löshet eller i varje fall minskad trygghet för de anställda blir allt större, MASSMEDIAS FARLIGHET OCH FÖRDELAR I en kommentar till Studieför- LT = ”baral. nr antagas ge den bästa ersättningen . Får på Gotland, d ir bruket är att atora åkerarealer a gits ur den. vanliga jordbrukspro: j duktionen.: Vi vet inte exakt hur: mycket, ”. Kanske "ligger > i: dag 300.000 400.000 ha åker utan någon> verklig: plan för hur den" skall användas, Mer blir "det ”un-' der år: som' kommer... Utredningen han. inte: gett anvisningar, som | vittnar.om Något större samhälls-' ekonomiskt; intresse för, hur den na mark används. ' d (da åkern medför del vis nya förutsättningar. Värt: jord- bruk —' med genomsnittligt små "äkerargaler”— har! huvudsakligen präglats av knapphet på åkerjord sett ur .den ' enskilde brukarens synpunkt. Det. har. inte funnits utrymme 'för t, ex, en arbetsex- tensiv "produktion på stora area- ler, Friställandet av åkerjord med- för 'i-detta hänseende ett: delvis nytt"utgångsläge,' Det finns-redan och kommer att” finnag 'arealer med > tämligen. lågt "alterhativvär-' de där t. "köttproduktion i nya former bör: -komma" in i ibildén, I Skogen skall ha' företräde ' endäst' så' långt' denna". kar anses eller de” av -engångsglas, s -buteljus tinfernalis, ; så? att lantb ukärha vriga - snusket' är så. "stort att .man inte kan, eller ytterst ogär- ng "vill; 8 stanna vid många” v.P: ; Platserna. aret .» Det räcker, inte med 'mjölktet- ror och" engångsglas. .: På. sina håll ' vräker — billsterna (som: : marstugeägarna) av nela” lass : med "avfall vid ' de" små soptun: a i norna på 'en. del, Parkeringsplat- Igor vid de stora infartsstråken . till städerna, Nu har vägförvalt- ningarna tagit ett' gott initiativ «— stora” .sopbehällare har place- |: "rats ut'på' försök på några av de mest frekventerade P-avfalls-plat- serna, Vi hoppas att alla ”skärpo- 'gamer" reagerar lika ' positivt som vägförvaltningarna och kas- star soporna i behållarna, inte ba- ra i närheten av dem, (Svensk Motor Tidning) bundet Vuxenskolans start vid ! halvårsskiftet och ett uttalande "av. förbundsordföranden Sture Korpås gör en skribent i'Jord- brukarnas- Förenings b Tad'en Precisering: De som bekant modernt att förvänta underverk av radio/TV som nya faktorer i allt studiear- bete. Gentemot denna övertro står. den massiva misstron mot de båda, medierna; hr Korpås, som ser till det "konstruktiva, -har ett: Program för- arbetsför- detning 'som vi tror kommer 'att bli allmänt accepterat framöver, . Även om massmedia får en cen- tral roll i det framtida vuxenut- bildningsarbetet, så kan de fles- ta människor inte ta emot direkt utan måste ha en förmedlare på egen nivå, vilket de kan få en- bart eller bäst i den lilla grup pen. Med andra ord: lagarbete och lärarmedverkan. kan inte helt ersättas av radio/TV i klassrum och studielokaler.. Vuxenskolans ordförande framhäver också en farlighet med massmedia, Mass- "medjas uppgift är, skriver han, att förse oss med material — men, tänk om de på köpet förser Oss också med färdiga åsikter! Färdiga åsikter är ju för folk- unge skötsel för ök — Fårskötseln ' här” oförtjänt : | tömts bort under de senaste årens svenska jordbruksdebatt, Intresset har' varit stort för ny teknik och ny' organisation av gängse produktionsgrenar, medan frågan om:.att konstruk. tivt tillvarata nya :möjligheter — nya. produktionsgrenar '— fått alltför litet utrymme i de- batten, anser chefen för Jord- brukets utredningsinstitut, agr, lie; Sven. Holmström i denna artikel." En ökad : får- stam blir ett. värdefullt till- skott då: den' väntade bristen på, riötkött. blir kännbar om några år. - för "marken. Vi har även beaktas — alltjä tals ha dåligt beskogade ”skogs- marker”, som: i första hand bör är oftast billigare att -beskoga än åkermark. NÖTKÖTTET RÄCKER INTE och ; köttproduktion, Skogen . får naturligtvis . företräde . på de. om- råden, som . är; "alltför "små och osammanhängande för "att bete och - köttproduktion " skall 'bli 1lö- nande. I övrigt blir: köttproduk- tion. ett aktuellt. alternativ. Fäl- mabhang inte rågon.större roll. "Beten: på I kuperade marker. med trääungar har t:o, m, ett' företrä- de. genom det; 'näturliga skydd djus Fen fr kan erhålla. SN än blir! altråer” jen knapphets- ternatlonellt! sett. Efterfrå- med: ökande. folkmängd d.” Nötköttet räcker oduktionsunderlaget del länder .bl a. på Bi tt deri'behövliga mjölk- produktioneniklaras: med allt fär- re kor. I vissa betydande boskaps- . | länder...har: jorderosion. .medfört stor skadegörelse, .sedan marken exponerats genom för; hård bet- ning. "Aker : tages i. anspråk i ökad ' omfattning "för. produktion av » nötkött; . men . tillgången -på åker är begränsad, 1' Sverige 'hår vi haft tillfälligt överskott av nötkött — helt be- roende på utslaktning av kor. Om ett par år har vi. underskott, som sedan --växer--.efterhand. - - -- Imnom.EEC ökade nettoimporten. av, nötkött från cirka 270 miljo- ner: kg, 1963 till Cirka 460 miljo- ner kg 1965. Inom EEC + EFTA var -netto- importen". 1.160 miljoner kg. 1965. "IFRÅGA OM VÄRLDS. "HANDELN : . får numera Japan inräknas som en viktig faktor : Konsumtionen stiger där snabbt, Överslagsberäk- ningar gjorda inom EECD tyder på ett underskott 1970 om 1.700 miljoner. kg (= 1,7 miljoner ton) sammanlagt inom =<Västeuropa, USA, Canada och Japan. De sto- ra - exportländerna . (Argentina, Australien, Nya Zeeland, Uru- guay) anses samtidigt kunna :1e- :verera omkring 1.300 miljöner kg. Ett betydande underskott för- utses alltså. Det är uppenbart att resurser- na kommer att behöva utnyttjas. En del av de resurser vi har skul le med fördel kunna -utnyttjag till produktion av lamm- och fårkött — jämte pälsskinn och ull — sam- tidigt som vi ökar produktionen av nötkött utan kombination med mjölk, SS MÅNGA FAKTA TALAR FÖR FAÅREN. - Kalvtillgången .: är redan hårt ansträngd. Efter ytterligare redu- cering av kobeståndet blir. det svårt att hålla erforderlig pro- duktion av nötkött, sävida inte Priset blir så högt, att konkur- renskraften för denna produkti- on (utan kombination med mjölk) avsevärt förbättras. ' Fäåren kräver tämligen liten ar- betsinsats. Man räknar med 4—8 timmar per tacka och år, än vik- tigare är att den större delen av arbetsinsatsen i fårskötseln inte är absolut tidsbunden utan kan sättas in då detta bäst lämpar sig med hänsyn till andra arbe- ten, Fårskötsel blir därför 1 många fall en lämplig hantering i kombination med bondeskogs- bruk, enär specialisering på får- skötsel möjliggör stora och sam- manhängande. arbetsinsatser i skogsbruket. Färskötsel har även visat sig vara en uppskattad kom- bildarna ungefär-ondskan själv. i bination med industriarbete, är en troäjodet av Sveriges fi rbestånd finns, göras ' produktiva. "Dessa: marker? Vi har utrymme” för både skogt Fårskötsel ger redan. vid nuva- rande teknik bättre kostnadstäck- ning. än nötköttproduktion utan kombination med mjölkprodukti- on. . Möjligheterna . att förbättra fårskötselns ekonomi genom forsk- ning, kontroll, "avelsarbete etc. torde : vara "mycket "betydande. Forskningen har försummats på detta område, Vi har i hög grad koncentrerat ansträngningarna på nötkreatur och svin Fåren såväl som ”smådjuren”. har man glömt bort. Intresset har, varit. svagt. Endast i krigstid. har fårskötseln blomstrat.. Om forskningen: inom fårskötseln hade haft samma re- lativa omfattning som gällt för svin. och nötkreatur, skulle vi i dag ha ett helt annat. ekonomiskt resultat i denna produktionggren. I så fall vore "förmodligen får- skötsel driftsekonomiskt överläg- sen nötkreatursskötsel med mjölk- produktion. Man”torde därföj vid en Jängsiktig planerihg kanna "räkna :med att. såväl ; förbättrat djurmaterial som” förbättrad tek-'' nik. (korsningar, seminéring, bätt- : fördelning av . slakttiderna) "skall ge” förbättrat ekono- miskt resultat, Som praktiska ex- nämnas | fl högre och nu bättre pälsskinn etc, lamm" per tacka, "väDd 8 SÄGER KONSUMENTE ten konsumtion av 'lamm- och :Isamtidighet empél” på - vad" här: syftas "till må; g : Vi har i vårt land en löjligt i | setts "kom mentar. I Glassboro stod öst mot väst, och ståndpunkterna verkade fast- ”Hästa som alltid när makt står mot makt. Som världen av i dag fungerar är det de storpolitiska "| motsättningarna som borrar sig ;lin i vårt ' medvetande. Men "vi märker också hur trots allt inom supermakterria insikten växer om en gemenskap vad gäller den eg- na existensen, Teknikerna är 1 färd med attyskapa en värld av och samhörighet, Skall politikerna kunna anpassa sitt tänkande och "sitt handlande til dennas värld?.De båda herrar- na i Glassboro var.av allt att döma inte 'helt omedvetna om problemet, ' om Dagens Nyheter. Mötet I Glassboro var ett led I det invecklade motsats- "och be- roendeförhållande som - numera råder mellan, Förenta Staterna och Sovjetunionen. Man kan no- tera en negation på plussidan.. Ef- tersom ingenting "avtalats så står andra makters intressen, Israels inbegripna, ungefär som förut, varken bättre eller sämre. . "Handelstidningen. övårenikomimelsér anständiga parter 'emellan är till för att hål las, Enas de fyra demokratiska partierna om en kompromisslös- ning i författningsfrågan, så är de moraliskt förpliktade att stå fast vid sitt "ord, - Uppgörelsen : i våras var en sådan kompromiss. Den måste. självfallet, anses för- pliktande —:' till, alla delar. Det är fullt begripligt. att hr Erlander är irriterad över, ”mittpartiernas och. då, särskilt centerns agerande i efterhand, Centerstämmans utta- lande nyligen innebar som bekant att män. via remissinstanserria skulle försöka . få . bort. den ge- mensamma ' valdagen från författ- ningspaketet. I själva verket vo- re detta detsamma som att bryta överenskommelsen” och.- omintet- göra hela reformen. -' . Svenska Dagbladet. fårkött. Cirka tre hg” "(hektogram) även obstjdlig vetskap I om ' vad konsumenterna '. säger. t Även detta är" helt: I ' samklang med den ringa produktionen, Det. finng dock data: från andra län. der, där" konsumtionen av, lamm och får helt annan bety- delse. -- Från. USA (US Department of: Agriculture). har nyligen -redovi-, sats samband :mellan "konsumtion och ' inkoräst av olika slags kött": för ätta olika inkomstklasser, Så här ter sig konsumtionen i högsta” inkomstklassen (över 10.000 dol- lars) i procent av konsumtionen: i" lägsta inkomstklassen (under, 2.000 dollars): on Allt kött a 130 procent." " Biff... 178 0 a Kalv oc 233 ” Lamm och får 450. "Fläsk H 91 M '.Det är inte möjligt att här gå; in på. frågan om tillförlitligheten. Även om siffrorna självfallet kan, vara: förknippade med "betydande felmarginaler, är det otvetydigt att. konsumtionen av lamm och får jämte kalv påverkas starka- re -av stigande inkomst än total- konsumtionen och biffkonsumtio- nen, Att så varit fallet ifråga om kalv har väl länge ansetts själv- klart, men det ännu starkare ut- slaget för får och lamm är kan- ske för många en nyhet. De ame- rikanska ' siffrorna tyder. på att ett betydande uppsving kunde va- ra att vänta "även i Sverige för lamm och får vid en ökad pro- duktion och intensivare mark- nadsförande — just på grund av vår höga ståndard och krav på variationer i kosten. Det är heller ingen tvekan om att nya produkter av typen ”rökt lammkött på burk” kan framstäl- las och framgångsrikt konkurrera på delikatessvarumarknaden, LANDSKAPSVARDEN ' talar också för fåren såväl som för de andra betesdjuren, Den frågan är dock numera så välbe- kant, att den inte behöver när- mare utvecklas. Här må dock un- derstrykas att fåren i ett hänse- ende är bättre som landskaps- vårdare än mnötkreaturen: fåren håller säkrare efter buskar och slyvegetation. Under vissa förhäl- landen gör de båda :djurslagen det bästa arbetet tillsammans, Det bör dock erinras om, att om mål- sättningen är markvård, får man i regel räkna med en så läg markbeläggning (antal djur per ha), att detta kan sänka lönsam- heten. Har man en för hög mark- beläggning i relation till den till- gängliga mängden grönmassa, ris- kerar man att beta alltför hårt, varigenom det naturliga växtbe- ständet kan skadas. Detta är pro- blem djurägaren bör tänka på vid a.då blir” glädje sol och sommar 350 valda ombud ör Sveriges hela ”folk "instuvade i. en kamma: F höga; antalet; förklaras endast: ut- ifrån personlig egoism, Riksdags- männen - slår. vakt. om” sina? sto- be | Kostanjeträden | vo” knoppas ie; När kastanjetröden knoppas : vid min barndoms låga dörr : vill jag åter hemåt draga som .så många gånger förr: + där är dungen klödd i vårens ljusa glada vitsippsskrud : och från alla "videsnårens : göminen s sörlar bäckens: ljud. 9 När Kästanfeträden- blommar: under. junidagens sky 7 "och de mörka skuggor fly: där är hagen fylld”av dofter >> från de: röda smultrohbär ' "och jag sjunger där jag vandrar: jag är hemma, - "hemma här: , Rudolf Zetierquist Se upp med de" H : "e . ee s - «vita linjerna I den folder ” "Ni vinner på att veta”, som HTK sände ut till alla svenska hushåll under april, fanns det upptaget följande punkt: ”Vid trafikomläggningen « går man helt över från gul till vit färg för markeringar på vägba- nan. Målningen med vit färg har redan börjat. Till den 3 september gäller dock de gula markering- arna” Inför den stundande semester- trafiken kan det vara skäl att yt- terligare understryka denna upp- lysning. Det förhåller sig nämligen på det sättet, att man på en del håll i landet inte haft tid att bättra på den gula färgen utan i stället med en gång målat vitt. På många ställen är den gula färgen nu varigt bortnött så att den kan svår att uppfatta, De n - lade vita markeringarna är Yom sagt avsedda för högertrafik. De kan därför på vissa ställen ge en felaktig information i vänster- trafik. Detta betyder att man ska vara ytterst försikti vid omkörningar. g framför an Vidare förekommer det i säv städer som -på vissa vägar stort ombyggnadsarbeten, . vilket också gör att man under sommaren bör eventuella avtal om markväård, ären otymplig Ynistori ja, Det: - hället -inte” bar, .på tt. tillfre ning, som man på nykterhetshäl lar. Hade antalet satts, lägre skul- le. många. åv dem "fått stanna"! hemma när enkammaren, infördes: | Alla riksdagsmän oavsett parti” tresse att bevaka. Det hade därför inte varlt egendomligt om! höger- kongressens delegater som ju till övervägande antal inte ' är riksdagsmän — sagt några 5ahv ningens ord. Men därav blev in: tet, tar vd Helsingborgs Dagblad. ' ES fabändge "När exempelvis: hr ,Wedén 'sä- ger att ”vI i mittenpartierna be- blir de. "politiska håndlingslinjer som. folkpartiet och centerpartiet arbetat fram som kommer att ut- - politik? och! centerledaren fyller i med att ”mittenprogrammet mäst te vara avgörande”. är det uttaz att man är medveten om den. po- litiks företräden som man driver, utan också på det faktum”att man vet, vilket också 'svenska folket vet, att de båda partierna. kan samarbeta och har:bevisat det.: ” "Det är detta som högerpartiet ker inte. med att' säga att man: är -ense, det mäste också finnas endet. Folkpartiets 4 presstjänst verkliga utfallet. mera rättvisan- de förskott av skattemedel skulle onekligen kunna bli av' betydelse för kommunernas förutsättningar” att lösa sina finansiella -proBlem. Man räknar "nämligen . med ' att räkningsgrunderna-: ä de statens och kommunernas' ekt nomiska förhållanden, "Sydsvenska! Dagbladet Postverket hade... för, aln ”spritkrånglet” som: säkrade. "me. heller inte- gärna” 'o ställande". sätt fullföljt” den” ut-: m möjligheter >: "som lögick som. ett: väsentligt led i den” friare då ansåg. sig kunna ge "sit. an-z slutning till. Både då och nu' h E , Jen oreälistisk hållning från sam- hällets sida till alkoholpolitiken försämrat. situationen och ökat? svårigheterna. ” De '”lärdomarnå borde man 'dra nytta av nästa gång, Det är på tiden att resa'. kravet på en mer realistisk c”mått lighetslinje”. Västerbottens-uriren. i ad d [ETT ORD PÅ VÄGEN. ”Du skall "älska Herren, din Gud, av allt ditt” hjärta "och' äv all din .Själ och av-:all din kraft och av allt ”aitt” förstånd”, (Lule. 10: 27.) En huvudregel-af--man-skriver artiklar är att man har syftet fastställt innan man skriver: Som lärare för blivande författare har jag. lärt mig inse. att den. svå raste delen av. kursen är att få studenterna att. fixera . artikelns syfte. Men hur mycket lättare blir det inte att skriva om 'man har, ett bestämt syfte "och inte för ett. ögonblick glömmer, detta. ' Så är det med allt vad vi gör. Om vi skriver artiklar, söker ett arbete eller lever vårt liv — sam- las allt. i en :brännpunkt om vi ständigt har syftet inför - «085, Vi kan få en känsla av ord- ning i livet om vi älskar Gud av allt vårt hjärta, av all vår "själ av vår kraft och vårt'förstånd, och. så bli avstämda. för: hans gudomliga syfte. . Men vit måste först låta Gud komma 'in i vårt . liv för att ha gemenskap med honom, Då kan vi ständigt veder- iaktta speciell försiktighet, kvicka ' oss 1 ed Gud, gemenskapen mi hade alltså här ett personligt fn-! : traktar det som naturligt att det - göra stommen i en ny regerings- , landen som inte bara bygger på . haft 'så svårt: att förstå Det räcs -” påtagligheter som bevisar påstår Redan ett i förhållande Hu det staten genom de” nuvarande be s . skyldig a kommunerna 'drygt :tre miljarder : kronor. 'En' översyn: av gällande . metodik måste därför anses: vara . angelägen, "då den "snedvridef bår. joriteten bakoni. beslutet" (dm riot: "I bokens" avskaffande): (
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.