N a te LS "LAHOLMS TIDNING ' på. väsentligt. ökad sats- Lördagen den 1 jan" 1967 Effektivare frivård é 1 ligen en. utbyggnad av | iyäds. . ”brottsförebyg ide ' åt- gärder: och på den samhälleliga .frivården restes Kvinnoförbunds stämma i XKal- mar, "I. -ett uttalande framhölls nödvändigheten av att ökade eko- nomiska och personella resurser ” ställs till den öppna vårdens för- fogande, Vidare .underströk . man '. - angelägenheten + « av" att antalet klienter per övervakare. begrän- sas samt att övervakarha får bätt- re utbildning för sin viktiga sam- 'hällsinsats och skälig ersättning härför. Dessa frågor penetrerades ; också av partistämrnan, som anslöt sig till de synpunkter som kvin- noförbundet hävdat. - + > "I den allmänna kriminalpolitis- - ka debatten har "frågan om. en: » effektivisering av. frivården fått ' alltför litet" utrymme, + ägnat mer intresse åt straffpåfölj- " der och deras verkan, åt behovet av skärpta straff: eller mindre hårda straff — en diskussion där mer eller mindre reaktionära re- spektive ultraradikala åsikter stått . mot varandra, I inget 'av de .stri-. ” dande lägren har nämnvärd upp-- ärksamhet fästs vid den.viktiga ! frivården på vilken dock mycket —i många fall allt — beror om . samhällets :” ansträngningar "att "åter de mi de skall , ge önskvärda resultat. . ” "Det är Ö; av:Sutomordent«. : ligt stort värde ; > partis högsta iris ;.de vid centerstämmorna i Kalmar; + "aktaaliserar denna väsentliga.” z av samhällets åtaganden ifråga öm. " människovård.: 1: alltför hög. grad +. nöjer man sig hos ansvariga myn-- digheter med att gå i gamla hjul- spår trots att utvecklingen för län- ', ge sedan bör ha visat att frivårds-" ' organisationen inte kan fungera ' i efter gammalt mönster, Den höga i återfallsprocenten kan inte bara vid" Centerns Man har' sett politiskt. -" ser, som sked-" är! mer ” ' , men det räcker "inte. Skyddskon- : ” sulenterna - är: överhopade ” . ärenden och de här-att övervas ka: övervakarna, av vilka en del fs: tillåts vara :”heltidsanställda” med bortåt '100 klienter var. Att så får! ske förklaras med att det är fråga om särskilt duktiga över- vakare med rika erfarenheter från "fältet. Förklaringen' faller" på sin egen orimlighet. En aldrig så duk= tig övervakare är inte mäktig att ge den avsedda hjälpen åt så mån- ga människor av vilka flertalet kan. vara i behov av daglig kon- takt. Det finns. exempel på fall . då någon kontakt överhuvudtaget " inte förekommit, =. ? .' Man har haft en viss.benägen- hete att se övervakaruppdrag som !I enbart en ”ideell” insats och däri --torde också ligga förklaringen, till ,.den låga: ersättningen. Samtidigt ” måste just det ringa arvodet verk- samt ha bidragit till 'att överva- kare gärna åtagit sig fler ärenden än de kunnat klara av. På ansva- - rigt håll har man åberopat svår righeterna att engagera personer som övervakare. Det uppges emel- "lertid' att man, förfogar "över, ca 20.000: övervakare. och . antalet | klienter inom frivården uppgår till ea 10.000. > Det" är på» tiden : att man ser ”.övervakarorganisationen' som" ett realistiskt, och" viktigt led i fri- vården och 'ställer på den samm krav. 'beträffahde -kvalifikatione: - utbildning ete som ifråga om ”and-' an .människovårdande - områden, : Örganisationen är — efter. fram "stöf "IT. riksdagen från centerhåll under, utredning.” Det jär! att hoppas att den" utredningen” går till grunden red frågan" och kom- . mer 'med reella förslag till omor- geniserin; ne KS ch RS . "Långt: viktigare än aärvodestråt gan är att. utredningen. ägnar. upp- gkyllas' på "att. klientelet yancera än tidigare och brotten.'- r man konstaterar ; .det- : avi centerns . hållning], till £ r- 2 fattningskompromissen är bara 3 ett förspel, till-de nya .turer par- '.tier inbjudit. ti tror; Bä ro me te ern »(h): Nan. LM "te: att ha. något emot. att f "na pjäser flyttade dit de if dem, Mycket” beror” på” hi it ferpartistofria i Jortsättning by dan. fått söglaldernökral err' ”bärllarecnitäa ig. på: sätt den" gémen- +, sararba valdagen "skäll inskriva i själva. grundlagen, :inté bara "1 -.kommunallagarna, vilket «bättre, . då: det vore” lättare . genomföra de ändringar som pr- farenheterna kan. ge anledning till. Ju starkare hr Erlander kri- tiserar: centerpartiet för avhop- "pet, 'sådant det nu är,:'desto lät- tare kan. han: låta hela författ: ningsfrågan' bero och även själv " gmita ut 1 den bakdörr center- partiet öppnat,” : "Tonläget" och” indignationen: i der kritik hr' Erlander "bestått centerpartiet tyder på att intet är honom främmande i det fort- > satta, spelet, om - författningen, fr iaihäller tidningen; ! LO HÄR NU TILL REGERING- EN ÖVERLÄYMNAT . sitt arbetsmarknadspolitiska program. Sydsvenska Dag > bladet ger det följande betyg: Utan tvekan. är det ett ambl- tiöst och väl genomarbetat akt- ” stycke som i flera avseenden ger ytterligare material åt. den ar ” betsmarknadspolitiska debatt man för inom de politiska 'par- tierna. Som utgångspunkt för förhandlingar , mellan arbets- marknadens parter bör det även lämpa sig väl, En utvidgad och mer service- betonad arbetsförmedling är ett av LO:s krav. Tanken är att den offentliga arbetsförmedlingen. i betydligt större utsträckning än för närvarande 'skall ombesörja placering av arbetssökande eller personer som vill byta anställ- ning. Mot detta finns inget att invända. Men man bör i sam- manhanget . kanske understryka |, vikten av att en centraliserad ar betsförmedling inte får bli ett hinder för andra" arbetsförmed- lande : kanaler... Risken med en monopolställning ' är - nämligen uppenbar, Det kan 1 vissa lägen "vara frestande att utnyttja det arbetsförmedlande" organet till eh arbetskraftsdirigering . som allvarligt inskränker den enskil- des rätt till fritt val'av arbete och bostadsort. Ett sådant förfarande skulle naturligtvis helt strida mot hu- vudprincipen, att förmedlingen skall vara ett tjänande och inte ett dirigerande organ, SJUK SKÖTERSKEUTBILD: NINGEN : ”-Undervisnin snyligen —' men" en- annan kvar: leva,, den - -patriarkaliska sbkehand- lingen av elever, "har bestått. Uniformstvång,.. ; räkningsförbud ö HV Tutt enna typ skapat ärritationer teras äv. elevernas jä aldrig ac tl ” anstalter” Nu”skall.-—- som" med- delades. häromdagen — stämmelserna ” Stockholms stads skolor, Man får hoppas -'att.. de" ö "skolor a snabbt följer efter "1 fråmtiden bör man: knappast ens. förlägga” "I sjuksköterskeele- verna” "tilk speciella" internat, än; ser "tidningen;” 'Studiesocial ' sär- Klyftorna" mellan. olika 'yrkeska- tegorier.: Alla” elever: i det post- gymnasialå utbildningssystemöt för handeln, "konstaterar . Gö teborgs- Tidningen "Det stjäls. nämljgen för 80 | miljoier kr. årligen? '-Man vet ft rstås inte "exakt på: öret eller: kronan hur/ "mycket ; "det är utan det är'ett teoretisk : beräknat värde, "Svinnet beräk- nas till 1.procent-på omsättning- en 30 miljarder kr. och om 'stöld-] svinnet uppskattas till en fjärde- det blir det ungefärligen ovan- säkringstidningen : fått . « Om av en köpmännens represen- tant, "direktör Bengt Sundewall: "Vi vet rätt lite om butiksnåt- tarnä. Men mån har indelat tju- en viss statistik vå stjäls, »'' " Vad man däremot 'skulle > vilja på förändring i folkkaraktären, bygden än i dag, snabbköp förorsakat ökningen. | herad Psykolog för att begripa, fället gör tjuven, heter ett gam- malt : ordspråk och det, alltjämt. ; ... derna,.slutar GT, har länge arbetat . i former I "TT = = skett, av, , fett; "översatt. till nämnda summa, :' Den: har För-, uppgift | »varna i -tre grupper, yrkestju- - -varna,.. de. . välbärgade : tillfällig- hetssnattarna och' de ungdomli- | ga snattarna, Dessutom har man . ha ordentligt klarlagt är om de tilltagande 'butiksstölderna' beror den svenska ärligheten som fak- tiskt lever kvar ute på lands- , eller om köp- männen genom sitt nya sätt att sälja i självbetjäningsaffärer pch » Man, behöver inte vara. exami- att exponeringen 'av varorna är av den största betydelse. .Til-. » gäller. I jag, ett par-steg tillbaka i tiden och träffar då sommaren 1966 och ,hnågra reseanteckningar, VI juli... För en svensk” Kan de gråäslit- na trappstegen :från tägperrongen upp till Hovedbangaardens hall innesluta en feststämning, en för- väntan i ett uppehålFpå väg bort , atmosfär 'där skillnaden främst är språket på skyltarna och de- taljer:-i livsföringen, Här är det kaffet.med den lätta cikoriasma- de; "söta 'wienerbröden, lika omiss- ;kännligt. danska som att '”tjene- ren” i sin vita rock rör sig mel- fan borden. i en perfekt effektivi- Driver med: "vinden, trött efter en kort. sovvagnsnatt, Ännu ver- kar -sömntabletten med en slöhet som ger minsta. möjliga energi- tutlopp. . Kommer « runt "Raadhus- plads, ser, efter Glyptotekets öpp- ningstid och beslutar mig för än- nu ..en. kopp. svart » kaffe... Köper morgontidningen Politiken och är plötsligt mitt ute i världens verk- ligheter i form av kiv och strid och krig sida:vid sida med goda begivenheter. Det är första dagen på det andra. halvåret - 1966,' och solén 'skiner över Köpenhamd. Ge- nom kaféfönstret inregistrerar jag att skyarna ' drar en smula ' has- Den danske ” diktaren Frank Jaégershar i skrivit tidningens un- derstreckäre om ”Den naive rei- sende”, Det passar bra att begrun- da-en-'stund" för lustresenären. Många koppar kaffe konsumeras av "mig själv och omkringsittan- de och timmarna går: Glyptoteket Zett färöiskt ord som betyder? pbölfågel...” Ordet "är .vanligt.. som namn på olika sorters: institutio- ner. där) - En fri förmiddag för mig i - penhamn betyder Glyptoteket, "Här ären" djupsinnig -och skön ' värld. Jäg: bår: genom” "salarna, upplever, ”Å ” utbrister wonderful” collection”, en: dörr. Hä "är en stor samling Gaugin, :-—"'gch: var annas? Me- taket ,ser glödand ärger,” men "stannar också: vid” hans '”Have i sne”. Då går tankarna” åter till Frank” i Jae ger," som ' jag mötte:i tidningskrö- » snikan i..dag,: Yjling . "Velkommen. vinter”; "som jag många isiga" dagar kåstat. en lätt ;ycedgad. 'blick,.på "hemma z.Å bokhyllan. (Boken :/finns'. nyss ma. ögonblick passerar” en orien- tal förbi min” utsiktspunkt. Han bärcsen i vintrig pälsmössa; När jag en”stund:senare finner honom på. en: soffa, i den stora palmgår- iden | beskådande ; Kai Nielsens ”Vattenmodern” har han tagit av mössan) kanske för värmens, kan- a för' balmernas :skull- I-.alla fall: är: det! här: en tropisk oas mitt: i !'stadscentrum, ” gänglig för tägväntare som vill intressera "sig för det 'som bjuds, För mig är: det" främst de" frans- ka: impressionisterna Monet. och Sisley . som - blåst. bort sömnighe- och det är lätt att glömma tid ; ina vutanför: på gatan, för. den konst som lever.sitt intensiva. liv J århundraden . efter sina skapare. - Ombord" kl. 15.30 Nedanför: .Christiansbörg" har 'Tjaldur : sin +: kajplats. .- Trafiken hetsar förbi på avständ, men den överröstag suveränt av stuvarba- sens kommandon vid lastluckan. Så kommer den på och vinschar- na koncentrerar sig på det öppna akterdäcket,- där > järnbalkar gott i.kan förvaras. Jag har kommit på 3 färöisk, botten och häller 'på att jacklimatisera mig, ta avsked av det danska.: Skeppsmagasinen ' på kajen kurar ihop-i färglöshet un- der det starka solskenet, den fär- öiska. flaggan med rödblått kors på vit botten rör sig i vindflö- det. . En 'flagga .: som : hör: hemma här .med administrationsförbindel- se, .med ,riksdagsledamöter och Ispråk” och pengar så där halvt om" halvt: Sedan 1948 har Färöar- na” en. självstyrelseordning som på "sitt .sätt är.en direkt följd av förhållandet att när tyskarna ockuperade Danmark under and- ra' världskriget skyndade sig eng- elsmännen att besätta. Färöarna. Under: tiden hade det öiska Lagtinget . möjlighet att självstän- digt styra öarna, . Den brutna ge- menskapen: under krigsåren re- sulterade.«- i att man ville fort- sätta » att" I största möjliga ut- sträckning .ha hand om sina egna angelägenheter, De befogenheter- na fick färöingarna i en lag 1948, Sedan 1814 hade man tillhört Danmark.' Att det blev Danmark och inte Norge den gången lär i första hand ' tillskrivas. omständig- heten att man sedan reformatio- nen haft danska som kyrkospråk och 'Färöarna har sedan '1700-ta- let tillhört Själlands 'stift.' 1948 nedlades så amtmandsämbetet och (istället. förordnas. en dansk riks- ; + Det måste vara köpmännens ombudsman som har. hand om sak att komma tillrätta med stöl- [administrationen av de områden i. förvaltningen 'som- inte kommer under självstyret. På: hemmaplan! ån våren utanför fönstret tar eller hem. En miljö som i Köpen-| hamn eller andra europeiska: stor-" stationer är rätt. lika, en: egen!ka R ken, "de. färska 'rundstyckena och ' AFrå nenresa till Färöarna "Fru Maj Larsson, Lutt | ra, gjorde sommaren 1966 en resa till Färöarna — en min- nesrik resa under vilken hon gjorde flitiga anteckningar. I tre artiklar skildrar hon på ett fängslande sätt .sina upp- | levelser för vår läsekrets. är det' Lagtinget som handhar makten - att bestämma efter val mellan flera partier. Till den dans- iksdagen reser två färöingar som ledamöter, ' Fler och fler passagerare an- "kommer, fångar en "däcksstol el- ler börjar orienteringen i den miljö som skall vara vår gemen- samma i två dygn. Jag lutar ryg- gen mot er räddningsbåt och ki-: sar mot solen och de ärgiga torn- spirorna i det kungliga hamnkvar- teret; 'Själva hamnområdet är det första som sinnena fångar in. Se- dan kommer måsarna och fisk- lukten och bätljuden. Köpenhamn eller någon . annan utläggsplats gör egentligen detsamma ur mil- jöstudiesynpunkt. När en bät gör sig beredd - att lämna hamn :är allt" sig likt, Så likt. som central- banhallar och" flygterminaler ' kan vara... : öresund "är - alltid; | förbryllande skönt med sin rörlighet, sin ex- clusivitet, Båtmyllret, '' villorna, naturen, Ven som en landad. jät- teval; Kronborgs ärgiga taksilhu- ett, cn Por oa v. IA ys : : Efter middagen” "försvinner många, . Sjön. känns en. smula i gungning, de välkända jämmer- ljuden från' båtens trävirke prö- var på en början. Solen går ner klart. i väster. Kattegatt är grant i kvällningen. .Jag har läst. fär- digt. Frank Jaegers" essä och fun- derat över den. Det kan vara myc- "ket farligt att resa, att möta nya går förbi, "fastnar, går vidare, slår) .- " | följe " med "okända, « möter... rerikanskt. möte 'spontant.-i[- dan julisolen .värmer genom glas-|:; hans Tahitimotiv : il. och; hans essäsam |. svenska, under riam-|. net. ”Arsring”, LT,:22:—).. 1, sam-| snabbt 'till-]- ten definitivt,. Här blir man glad]: och "vardag och:ambulanssirener-| ” människor och händelser, mottaga har öppnat för, länge. sedan, Jagi intryck som kommer för att stan- plockar 'fram biljetterna ännu en? na hos en, prägla ens fortsätt- gång ' och :. konstaterar" att ”Tjal-! ning, . menar - författaren. Ja, läs- r” avgår klockan 16.20: (Tjaldur; ningen. är" passande: för. den 'söm Inyss gått: ut på havet; för: den ”strandskata”. och är öarnas sym: "som. just.snu möter: syner," nya . människor, ting" och ' intryck.” Ja, det. är » präktiga: vindlek. Regnet. hänger "salta smaken från en sådan kas- «Jen ständig vågrörelse, man måste sen farlig -regea för- prä-lr N 4 resa för den som vil veta mera om människor och förhållanden som är obekanta, Havet går 1 sto- ra vågor i kväll Havet 2 juli... Tjaldur skjuter upp på en ”våg- kam, slungas utför av Nordsjöns i luften, men rutornas droppbäc- kar är från vågskummet — den kad har jag upplevt som en upp- friskning till ombyte med salongs- röken, Det är inte lönt att försö- ka med däckspromenad, även om sjön inte är hög, så är båten i parera, ' småspringa, ta stöd och det. känns tafatt. Men jag har hunnit orientera mig grundligt på båten och' känt det färöiska språkets mustighet i dörrskyltarna som Jomfryr, . Kvinnostova och Skrivingarrum, Mellan de goda" måltiderna har dagen gått med, småprat och dessemellan har jag läst, William Heinesens utgåva av den bortgångne färöiske diktaren Jörgen" Franz .Jacobsens brev. (Det var. han som ' skrev roma nen .”Barhbara”, på svenska / finns den i Vingförlagets fickboksse- rie). : Boken :som jag läser heter ”Det Dyrebare Liv” och har kom- mit: nyss i Gyldendals Ugleboger (fickbok). Det närmar mig själv Färöarna och . människorna och naturen där” som kunskap och känsla, allteftersom vi nu närmar, oss målet, Att komma oförberedd , till en plats går naturligtvis: bra, ' «+ Text: Rom, 1: 1—7, Det har funnits' och finns allt- jämt många invändningar och. be- tänkligheter mot missionen, Det kan t. o m. bland övertygade kristna stundom "finnas en viss tvekan inför missionsplikten, Det kan tyckas som 'vore mlisslonsar- betet rätt lönlöst ibland. Vad är det som. gör att vi ändå altid kan gå till misslonsarbetet med frimodighet? Vad är det som kan göra varje kristen till "en ivrig missionsvän? Varför missionerar vi? 1) Tacksamheten mot Gud för det ljus vi fått för att hans här- lighet ' gått upp över OSS åriver oss att missionera. Om allt det, som vår ljusa, glada, kristna tro skänker vårt folk och var och en enskild gäller Jesu ord: ”I haven fått för intet, så given då för in- tet”. Också det svenska folket och den svenska kyrkan har mis- sionsplikt. Vi är ett Utet folk, som ingen kan rnisstänka gömma ka- noner bakom missionärernas Tygg, vi är ett lyckligt folk, som Be- nom , Guds ' nåd blivit besparat krigens fasor; Må vi visa vår tack- FÖR MISSIONSDACEN: För Laholms Tidning av prosten. Olof ÅTörk, Malmö, : vi, Utan Bibeln kan icke "någon människa komma fram till Kris- tus och utan. Kristug kan ingen människa finna: Guds Fadershjär- ta. Om vi tror att hedningarnas religioner är” försök - att finna Gud, skall vi ge dem” Guds ord, Bibeln, 3) Det stora hoppet « om fram. gång bör göra oss ivriga för mis- sionen, Vilket djärvt och modigt hopp, vilken tro på Guds Rikes seger möter oss inte hos aposteln Paulus, själv alla tiders störste missionär, Vem,” kan 'tänka "på kristendomens 'snabba segertåg genom ' världen, från” Jeftusalem till Rom, från Rom till hela Väs- terlandet och därifrån .åt.aHa. häll och ' väderstreck utan att glädjas åt hur väl Bibelns förhoppningar slagit in! Hur många företag äm- nade att. erövra världen har icke gått under efterlämnande betydel- ) selösa spår, . medan världsmissio- t framåt. Hur många mäktiga riken har icke 'grundats, härskat 'till en tid, försvagats, , vacklar och fallit medan ”Kristi rike :varar och sig alltmer förklarar”.: Kristi rike är senapskörnet:och -surde- samhet genom att bära Guds ljus ut till: hedningarna. Ibland talas det om den. gula eller svarta fa- ran med tanke på”Asiens och Af- rikas folk. Med väldets. vapen, kan Västerlandet i längden icke kuva, dem. Missionen vill vinna dem för Kristus genom. att vi j bättre lottade men det är mycket man går mis- dem av vårt både lekamliga och te om — kanske en bit av något särskilt värdefullt — och det är ju bra dumt. / ” andliga goda. Gud välsignar våra bröder och systrar, som ' gått ut med Guds ljus till Afrika, Indien : Jag har håft tur. Min-hyttkam- och Kina, rat' är en danska, 'men genom - 2)' Värt förbarmande med hed- delar , med oss till; SA AES Lb Pat sg lr krövrande: : 4) Och det, sista, som kanske är: det första, som skulle komina oss att ivra för missionen, är att Herren" befallt det. "Det var det allra sista ”Jesug -sade till sina lärjungar, innan skyn tog honom I bort ur deras åsyn: ”Gån ut och I gören, alla' folk till. mina lärjung- ar”. Det finns inga gränser för Jesu kärlek, Liksom solen går sin strålande bana över alla jordens j länder, så vill Han att hans evan.. giftermål med en färöing har hon nafolken bör. göra oss tin ivriga gelium skall lysa för ' alla ' jor- i. mänga år varit bosatt i. Toss-: missionsvänner, havn, Vi pratar om olika kom- Tialdur. Det är här :man träffar Men i ett 'fal Det finns förvisso mänga rell- är de alla lika. De: nen för Kristus "gått oavbrutet ; : gen, världsomskapande. och världs- ". dens folk. Men ännu är hedning- : arnas miljoner fler än den gårå-: munikationsmedel och hon 'menar' giösa stadier i hedendomen med Ja världens kristna. Därför tyder att ' jag gjorde rätt som; valde dess bildning, kultur och makt. "beständigt Herrens" örd till "öss: Gån ut! Alla kan vi icke bokstav- färöingarna på ' deras egen båt lämnar mänhiskorna utan säker ligen gå ut till hedningarnas län- och här får man den rätta intro- grund för syndaförlåtelse, hjärte-, der, men vi kan gå ut i våra tan- duktionen till dessa märkliga öar frid och evighetshopp. Och liksom: tlanten som 'även vi, ingar” i få ”danska vi menar, är så förtjusta i, till» skall dela” med sig åt den fattige, att den som är rik lägger . hon, Och. det är så sant, så skall vi kristna förbarma oss jag hat 'redan känt att resan och över : hedningarna, Men: skall: vi miljön .här på båten stegrar min : även ' missionera : blahd kulturellt ikenhet och förväntan: golhs” skull, "men ” en'; spännande va ; Maj 'Larsson. högtstående och på sitt sätt' djupt religiösa hedningar? > det skall " Spionagejobbet från igå r hemligt material av sin - tyska kontaktman (till väns- ter). I en 1 storstads, park i förbundsrepubliken . lönnfotograferas han ”åäv köntraspionaget - vid : cn Fritidssplönerhas” saga . är. al Östblockets 'underrättelsetjänster. som tidvis haft "mer än -.' 16.000 män och kvinnor i förbundsre- publiken Tyskland i sin tjänst. har inte längre hnägot intresse för. skaran 'av' små agenter. Spioner "död brevlädas”. tömning (till höger). teorin. ' Till ”sextiotalets första är”t hade 'de försökt att vinna en bild över ”det' stora. läget” genom mängden av små och oftast till synes” betydelselösa" upplysningar, till exempel över de västliga län- dernas , militära styrka och -. för- som hänger vid kasernportar, frå. i svarsberedskap, Visserligen: fanns gar ut soldater vid en sejdel öl, snokar i. papperskorgar i minis-; terierna';/eller ' avskriver brev" i all. hemlighet har blivit omoderna i det där skumma jobbet. Lönn- fack i portföljer .: och resväskor, | osynligt ; bläck," ätbårt 'rispapper spionen sväljer då han grips, dö- da brevlådor och. dylikt avlockar kontraspionageexperterna numera bara ett småleende, su Sovjetunionens och de andra östblockstaternås 'spionageorgarni- sationer- har -för - länge sedan struntar i'den så. kallade mosaik- Missionsarbetet behöver vårt stöd En riksomfattande missionsin- samling avslutas på söndag, då Svenska kyrkan firar missions- dagen med insamling av offerku- vert och kollekt till kyrkans mis- sion i Afrika och Asien.” På mis- sionsdagen i fjol insamlades 2,1 miljoner kr. Man : räknar i år med omkring tio procents ökning för att kunna ' fullfölja Svenska kyrkans: åtaganden i u-länderna. -— I: :u-landshjälpens dagar är det naturligt, att våra systerkyr- kor i Asien och Afrika begär mer pengar, skriver ärkebiskop Gun- nar Hultgren i ett meddelande till församlingarna, I första hand önskar de emellertid fler missio- närer, Svenska kyrkans mission kan ställa til förfogande flerta- let av de nya arbetare som be- gärs, Förutsättningen är ökat jaet” också : stora spioner som 'an- vänt samma ' dilettantiska medel, men det var en bra informations- källa : för östern: eftersom de. ine nehaft viktiga poster. Flertalet små -spioner värvades av österns hemliga underrättelse- tjänster antingen i förbundsrepu- bliken eller under besök i' Tysk- lands ' sovjetiskt ockuperade .zon, Man hotade de oftast harmlösa människorna vanligtvis .med rep- ressalier eller obehagliga" avslöj-| ” anden för att tvinga dem till agentverksamhet under” fritiden, Informationerna, de lämnat sina .Juppdragsgivare, i östern uppväg- de för det mesta inte ens om- kostnaderna, Fritidsspionernas ut. bildning var i allmänhet rätt så klen, . Idag behärskas ' spionaget av nyhetsförmedlingens modernaste [tekniska hjälpmedel: teleobjektiv, riktmikrofon, infrarödkamera, flyttbara snabbsändare, mikrat (= den kemiska krympningen av .filmnegativ till knappnålsstorlek) m. m..Spionage med dylika me- del har avsevärt minskat agen- ternas antal. Den grundliga ut- bildningen gör dem till specialis- ter som kontraspionaget har svårt att spåra upp. Order får spionen riskfritt på sin radioapparats kort- vågskala hemma hos sig; Medde- landena är idag så väl. chiffrera- de att inte ens datamaskiner läng- re kan dechiffrera dem. De östliga underrättelsetjänster- nas omställning från mängden av fritidsspioner till ett fåtal högkva- lificerade agenter har gjort sig kännbar också hos. förbundsrepu- sta ) domstol) i Karlsruhe. 1965 var det endast fem personer: som "åtalats för landsförräderi ' eller landsförrädiskåa ' förbindelser hos denna domstol som allena är be: hörig till sådana. åtal. "Året 1966 "väcktes överhuvudtaget inte :nå- gor åtal 'för landsförräderi eller dylika brott. Även då det tyska ikontraspionaget skall ha fullt an- passat sig efter östagenternag nya metoder räknar experter inte med "jmer än på sin: höjd ett dussin landsförräderimål om "året, : : . Claus Reinhard. ' » en verklig sakdiskusåsion: om; kar och i våra förböner och gå past sett kanske icke är: -alldeles' nödvändiga ' för Gud" men. : som Han "ändå Hö tjänst. st ”Och så skall. det ske, att på den 'väg där det sades- till: dem: "I ären icke mitt. folk” där 'sköla de kallas den levan Gudens barn”, soc . ” sakligt och nyanserat sätt. disku- tera det kommunala, sambändet, framhöll statsminister ; iTage Ef: lander : inför "det" sociäldemokra- tiska ' Partiets. skott. > Läget i förfättningsfrågan skul- le i dag -ha: varit. helt ;annorlun- .da, om de tidigare” velat: ingå på sa för. demokratin - centrala -frå- gor,” "samma "valdagen" till: riks... : kommunalpolitik som ett hot.-mot den kommunala demokratin. Men ändå har de. avvisat. alla” andra förslag . och ' själva . föreslagit "en lösning som binder samman. riks- - och kommunalpolitik åtarkare än : . " socialdemokraterna någonsin tänkt sig. Na För socialdemokratin har "un- der : hela -författningsarbetet ' en” vägledande" princip ..varit att: slå vakt om den kommunala: demo- kratin i en ny- författning; Att isolera . de .. kommunala... frågorna Ifrån. sitt Trikspolitiska samman- hang i de kommunala | valrörel- för den kommunala självstyrelsen. Både från den kommunala de- mokratins synpunkt och med hän- syn till kravet att göra väljaren mensamma valdagen en tillfreds- ställande lösning, sade. hr- Erlan- der. nn. på yrke Varför: "respekteras Änté yrkes-] fiskarkårens .-fack, av medlemmar från andra fackorganisationer, frå- gar "fackorganet, Ostkusten i en ledare, Tidningen anser att frå- gån med rätta kan ställas av de organiserade fiskarna. till . med- lemmar från andra yrkesgrupper, som mycket effektivt. värnar om sin kårs intressen. Orsaken är att så många direkta intrång görs på det näringsområde, som är fis- karnas eget, Fiskevatten beläggs "med 'red- skap som storleksmässigt inte till- hör sportfiskare och på markna- den utförs fångsterna till förfång för den ordinarie handeln och till priser, som ibland inte skulle täcka produktionskostnaderna som yrkesfiskaren har att stå för. Vad som därtill enligt tidningen är anmärkningsvärt, är att i denna skara, som gör dessa inträng, be- finner .sig ofta f. d. yrkesfiskare, som på grund av den dåliga lön- samheten sökt sig till andra yr- ken. -Men där finns också annat förståndigt- folk med goda inkoms- ekonomiskt stöd från kyrkfolket. blikens ”Bundesgerichtshof” (Hög- Intrång av: extraknäckare a fiskarnas område" "Det är. ett: extraknäck som fåg- rår och ett sådant, som inte torde tillföra hr Sträng något större till- skott vare sig det gäller oms, "el ler annan .skatt'. Om "en ' fiskare skulle ha krafter och tid så kan denne inte göra motsvarande in- trång på den övriga arbetsmark- naden, Där finns gränser, :som inte tillåter något sådant. Respek. ten för, varandras: -yrkesområden är nästan överdriven, men effek- tiv. Att t. ex. för, en: målerifirma, som dock har: specialfolk,. utföra en målning av. plåtkupor eller andra plåtytor på en fastighet tillåts inte: Detta tillhöf plåtsla- geriföretagens fackfolk, Men” bå- de målaren, plåtslagaren, .sulfitar- betaren och vilkeri arinan' tjänste- man som helst, får ostraffat göra intrång 'på fiskarnas arbetspläts och marknad, : . Fiskarkåren har rätt ätt vädja om respekt för sitt yrke och om ett solidariskt " uppträdande! av folk, som själva tillhör fackorga- nisationer för skydd av sina egna tera, VS KD tf intressen, hävdar tidningen; Nu; skildrar, dé; den gåémen- v och : serna skulle vara en verklig fara suverän. på valdagen är den ge- ' ut med våra offergåvor, som dju- ” använda” Ii”. sin”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.