"+ vård på sjukhem, men kan på "rg vä as LAHOLMS TIDNING > Lo —— , oo isdagen” den 4 juli 1967 = on betongslip! ; or —=E-LT: 2 = IT.=- En milj Tha på SJ-nätet :T-o ICA BOLLAR BO . oo. RR Långtidssjuka: och hemvårderni”" . En undersökning i Skaraborgs ' I Skaraborg har man även upp: ” " län, som ' redovisas 'i Soctialmedi- : märk :utbildningsfi .-cinsk; tidskrift, visar att flertalel Kortare kurser. anordnas 'för dem;. ” långtidssjuka som står på vänt . framför: allt. gäller det just :an-" lista föredrar vård i- hemmet. E höriga, som-inte har någon, som - dast fyra procent av de tillfråga- ' helst sjukvårdsutbildning. En " de önskade komma in på sjukhem : dan kortare utbildning -är själ när plats kunde beredas. Under-- fallet ett viktigt led i 'strävande-; « sökningsresultatet ” får ses mot : na att få hemsjukvården till ett. bakgrunden av att iskt ' väl 'fun de "system. Några" bidrag utgått för vård i hemmet ' större kostnader kan det rimligt- sedan ansökan lämnats. Antingen ' vis inte heller bli fråga om. :', ” har. en hemsamarit anlitats för =. Kan en utbyggd hemsjukvård uppgiften eller någon hörig, i för de långtidssjuka, som inte är. som erhållit ersättning härför från ' i absolut behov av sjukhemsvård,.. " Jåndstinget. " ++ 1 organiseras så att den inte 'be- "Liknande resultat . beträffande » drivs 'som "en" isolerad vårdform. " de långtidssjukas personliga öns- ; utan vid behov i gott samråd med | " kemål kan" man säkert komma " den kollektiva vården, läkarexper- "7; fram till även på andra håll. Un- : tis "etc, bör den bli en god, lös-"' dersökningen - i Skaraborgs län, Ming värd att satsa på. För fram- . (Å a » Py . där man också dragit konsekven- ' för allt de, sjuka a FE Bv rer : serna av den, torde emellertid ge betydelse om fler landsting. följer. .. många landsting en värdefull an= . : exemplet från Skaraborg och "för "visning" när det. gäller planerin-. : samhället måste det våra en: eko ”'gen av” långtidsvården. En ut- . en av. äng nomiskt ' sett fördelaktig Vi jukvården bör l - er 1 — När 1 mitten av april i år en . sovjetisk delegation lyckades utvérka. ett nytt handelsavtal med der persiska regeringen i Tehe rän; så väckte denna händelse ingen "större uppmärksamhet .i den -storaj polltikens värld. Och likvä väl med" hänsyn till de överens- avsedda varukvantiteten en begi- kespolitikens "framtida ' kursrikt- ning." Då närtill kommer, att Te- heranregéringens . > ekonomiska tvistemål . med "USA samtidigt fördel, "så visar det, att schahen och: hans regering ingalunda står främmande för att bruka ganska kraftiga ”påtryckningsmedel, när na sdandets intressen,” : Moskva har. sedan långt tillbaka igt. hog eftersom . detta rike ut- stat Oc ' land med: väldiga utveckli öjligheter och en av slå in på, ">" gning " inte minst ekonomiskt sett fram- | - stå som en god lösning av-vård- -" problerået, På längre sikt kan en = "på tidigt stadium insatt hemsjuk- - vård i inte ringa grad -minska an- talet svårt sjuka, som måste vår- .;, dag på sjukhem, och därmed ock- > "så reducefa behovet av vårdplat- .&e betonade' att! han inte ville " ge några råd om tidpunkten för en norsk ansökan, : sn NN " Men ,han vågade försäkra att han inte trodde att Danmark skulle "behandlas, annorlunda 'än - Norge endast för att danskarna” varit ute ett par månader tidi: ; Ber. bes "1 många landsting tillämpas allt" : för rigorösa bidragsgrupper för att "en här skisserad utveckling ' skall > kunna ” möjliggöras. Man 'stäl- i Jer ..som ;villkor 'för' bidrag till honom; för att de båda "ansök- ningerna' skulle 'tas "upp: amti- kan: säga, 'men | gare, . Sannolikheten talar, enligt |. motsvarande marknadspotential, Efter andra väldskriget, alltså un- der. Stalins triumfepok, trodde sig Kremlb ännu äunna åberopa ' det fredsfördrag, -som avslöts mellan Sovjet, och Iran år 1921. Alltsom- Perslens balansgång äl. var! detta handelsavtal. så. komna ; kapitalbeloppen som” den: venhet, som måste bli av största . '; betydelse -för den persiska utri- kunnat .klaras' upp till Persiens” så befinnes gagneligt för det eg-. intresserat; sig för Iran. Förklar: i f vjetunioneng sydliga grann-', - va försökte också att tänja ut denna klausul till att även gälla såg sina intressen hotade genom . Teheranregeringens politiska ;um- gänge med den kapitalistiska väst- världen, Uppmärksamma iaktta- Bare, som icke kunde undgå att höra den aldrig förstummade och Z/än i: denna dag ivrigt verkande sovjetryska - propagandan, hade alltså underlag tillräckligt. för alt skapa sig en klar uppfattning om Sovjetunionens planer och av. sikter"1 Persien, + sc Upprätthällandet av den monar- kiska regimen i Teheran och den ; politiska stabiliteten i ländet, lev- nadsstandardeng höjning och den sociala orons gradvisa undanrö- jande,. gjorde det &å andra. sidan nödvändigt för USA att ge Ir ran en generöst tillmätt utvecklings- hjälp. Samtidigt skedde i Iran undan för undan en ekonomisk sanering med hjälp av oljeinkoms- terna och de'stora kapitalbelopp, som. de utländska oljekoncerner- na nödgades betala för sina kon- cessioner .att 'utvinna-'och för- : sälja den persiska oljan, För att ytterligare öka dessa statsinkoms- ter krävde schahen på senhösten i fjol, att' oljebolagen, som hän- visade till en just då övermättad marknad, Diskussionen mellan regeringen ' och' oljebolagen höll Schahen av Persien" den, klausul. 1 fördraget, som gav Sovjet rätt att sända trupper till Iran, om detta land skulle känna sig hotat av en tredje makt; Mosk. öftast pockade. ryssarna 'då. på OT ” Ka Lok ”Befolkn. gsutvecklingen i Norr- inte tydes dessa båda rapporter "vård i hemmet att den sjuke”av : läkares x V från ' grannländerna 'på att det; läkaren "bedöms vara i behov av för den svenska regeringen att: 'skynda 'fram” med: en : ansökan, " Fortfarande är det i hög :grad! ovisst hur, det ..skall:gå för eng-) elsmännen. Stora utsikter att: bli: ” välkomnade av general de Gaulle "torde" de inte ha. Det skulle vä- ""ra ',egendomligt "om "han 'hellr a'$Sveriges sällskåp ”. grund av platsbrist inte beredas denna vård. I Skaraborg har man - lättat , på ' villkoren och vård- bidrag utgår även i fall då något överhängande 'behov av: sjuk-! hemsvård inte ”föreligger.:' Detta måste.'av naturliga ' skäl undér- " lätta / framförallt möjligheten”, att : MYCKET GENERÖST och" m örig som 'får åta sig ' uppgiften att vårda sina egna, I' många fall détta säkert en'lyckligare' lös-. , > ning för. den sjuke, Men arbetet «+ bör, för. den, skull inte: betraktas | som” något. vilket -respektive an- höriga anses vara mer eller mind- re skyldiga till att utföra. Det är ett arbete av. stort värde och skall ersättas : därefter: På" landsbygd ” och, i mindre tätorter där hem- samariter är svårt 'eller omöjligt att tillgå, blir en anhö igs, insats särskilt betydelsefull." s till”deras' offervil 2 + Men .födén'; har: ingen: lag — "och "nu kan : man verkligen på: . stål att. det. är, nöd "å .färde. Vij "matas dagligen -och :stundligen meäl! detaljer .som, den fruktans- värda” situationen ii: Mellersta Östern, Krigsoffrens; antal/ stigér. — direkt" och indirekt ”-- men: som vanligt finns altid nå: |. gon strimma ljus Ten för övrigt Imöpksituation,' Det är Röda kor- set: 5 DANMARK OCH E . . Danmark :ber fått ERObekymi . Mer: konstaterar" Götebor; I Posten (fp) I nordiska kretsar väck » åtskillig irfitation'riär de " ka'régeringen förklaradeFsig,hå . för avsikt.att slå följesmed Stor - britannien vid dess ansökan om . + medlemskap-+ EEC: Irtitationen vändes 1 Sverige också mot den ; > Svenska regeringen, som ankla: "> gades för passivitet. Innan riks- dagen tog sommarferié hade re- -t geringen fått höra bittra ord om « sin egendomliga och oförklarliga assivitet, or möt 3 Men säg den glädje som varar. Just nu när man:i:'Bryssel dis- ' kuterat hur man skall behandla », engelsmännens : medlemsansökan kommer besked från. Danmark om en kraftig reaktion mot den " danska 'regeringens' brådska. För : kritiken svarar Dansk Arbejds- " glverforening som säger" att re- ; geringens rapport om den ge- " mensamma marknaden, är allt- för optimistisk; Föreningen har sänt regeringen en. redogörelse för alla de svårigheter som kan . möta, danska företag i händelse åv ett danskt medlemskap. I om +vanligt "mycket. mer.än de illgångar: som finns -disponibla. "För att hjälpprogrammet skall kunna fullföljas behövs som alla förstär stöd: från både enskilda det, vädjar JF, och :eriörar: om Röda? korsets pöst- och. bankgi- ronummer" 90080 - tidningen, med anledning av ett där" det” heter att TV-reklamen kommer att innebära den hittills största revolutionen i'marknads- "föringens "historia, IA i Man kan untidra vad det finns "för täckning för så stora. ord; Inte är i varje fall vårt land så Ua Enligt redogörelsen. kan '"mån- underutvecklat" på 'reklamens i Ba rfön ”nödsak. tt. stä område, ' snarast tvärtom, att pa företag "nödsakas att. stänga TV-reklam skulle ' ha. ' någon "eller -'Inskränka » verksamheten VOM Man Inte lyckas bemästra de on sevärigheter som kan uppstå vid :w en plötslig övergång till germen- samma marknadens förhållan- ” ”dén! Man efterlyser en analys av möjligheterna inom EEC för ' ”hantverkets, detaljhandelns och serviceyrkenas del. För lantbru- ket tror man att ett medlemskap >. medför en:hastig ,Stegring av « inkomsterna. Men för andra ; samhällsskikt kan detta medföra ökade ”levnadskostnader.” : Dansk Arbejäsgiverforening vil inte motsätta sig att för - handlingarna snabbt. förverkli- Cr EN "gas, Däremot vill. föreningen be. T SS AN stämt varna för ansträngningar Hj ALP Till . ätt ändra på den nuvarande so- -I israel och +: 7 ” clalpolitiska — och arbetsmark: "övriga Mellanöstern naådspolitiska ordningen,. Inom . nämnvärd positiv effekt, ' Däre- mot kan man förutspå allvarliga negativa konsekvenser. Bland annat får TV-reklamen "genom sina upprepade slogans: en slags hjärntvättande effekt på tittar- na, som går stick i stäv riot all konsumentupplysning. . i . - Inte heller vinner vi. 'ekono- miskt på att införa TV-reklam. Det är därför från alla synpunk- ter. bäst, att tittarna -inrikar:sig på att" själva "betala: | program. kostnaderna, utan inblandning från den kommersiella sidan, !: mot få mycket vittgående kon- sekvenser för hela det danska samhället, te. +, oc g . Efter allt som sagts om vik- ten 'av en' anslutning till EEC och alla, de fördelar en sådan finns någon som helst anledning. påtagligt förändrats. Under: åren 960—196 >. folkrmäng: den: i" .de.7fem" nordligaste länen j utgålt me den; £ i Sar att: metall- och sammanslutninger: här i lan-] . + TV-reklamen. tas "upp av TCO- : uttalande i Gumöelius-tidningen | "utbildning efter grundskolan i nå- land.ihara på: der två senaste åren med 5 å 6.000. personer. per år. 1965 utgjorde. nedgången :knappt 2.000 personer "och "under: 1966 ökade folkmängden med: 1.700 per- soner, Lokaliseringspolitikens. roll i denna utveckling går-ej att fast- ställa, men 'sannolikt har den haft en; betydande!” effekt,” konstateras det':i. Svenska :Häandelsbankens ekonomiska "översikt ”INDEX”; tU En'summering”av samtliga stöd. former ger. vid, handen, att från början av, .1963 fram t. o. ”m; april området fått -lokaliseringsstöd i nå. gort förm,. Sammanlagt har bidrag id "190 milj :kr, och- lån med 330 7milj kr,. vartill. kommer äliseringspolitiken -har haft be i:år. 585 arbetsställen ;inom stöd-'|. på att leda till en brytning, men . |I sista minuten gick oljebolagen ; oc dmed på en produktionsökning — "I dock icke till 20 utan: blott till 12,5 procent." En, ytterligare ef- tergift från ' bolagens sida: var, att de tillerkände den persiska regeringen en tilldelning på 20 milj. ton' olja med ' tillåtelse för regeringen att själv sälja denna kvantitet till. sådana "stater, som oljebolagen ' själva - icke "gjorde några. affärer "med." Det kunde | härvid. praktiskt taget endast va- 'ra fråga om stater inom 'östbloc- ket. NT ot H : Den :persiska armén ' var och är en annan, betydelsefull faktor emellertid. inte "helt reservations- |!" räkningen." Schahen ,har' ivrigt löst , accepteras som: :ett' mått på | bemödat: sig att modernisera och lokaliséringspolitikens resultat ”En effektivisera -den "med" hjälp «av osäkerhetsfaktor är att man ej vet , amerikanska instruktörer, För ett | hur ;stör del 'av' de. med.slokålise- | år. sedan; då; divergenser "uppstod ringsstöd tillkomna; investeringar- mellan :. Washington" och Teheran na' som skulle ha' gjorts även utan ! beträffande. ”vapenhjälpen, :- gav stöd. . +: 2 ME ;'| schahen amerikanarna en varning. >'Vidåre är; uppgifterna" om 'sys- | Om; USA"'inte ville, fortsätta att ;selsättningseffekterna - osäkra; "då | ge. Iran. vapenleveranser, så kom- de bygger. på uppskattningar: som | mér vi, att vända oss. till: Sovjet- företagen. själva gjort. i-samband | unionen för : att” täcka. våra be: med: ansökan -: om :' lokaliserings- | hov. : Då: president "Johnson sva- å ydande effekt industrigrenar ' märks träindustri, "inklusive möbelindustri, "som sva- rar för: 12"procent av sysselsätt- ningstillskottet, textil, beklädnads- och läderindustri,.med 8 procent samt massa-, pappers- och grafisk industri med 7 procent. Dessutom ett: hundratal. nya: sysslesättnings- tillfällen "skapats, «+ retro nea -De- "redovisade ' siffrorna - kan tillstånd att'utnyttja investerings. | kr. -Genom nas "17.506 sysselsä "dessa: åtgärder: beräk-t "personer" ha :: beretts; ng. Den totala kostna- ; de" ”lokaliseringsstödda: projekteni uppgår. till omkring: 1,2 milj kr ä! byggnadsinvesteringar ; och :700 milj. kr -i-maäaskininveste. , ringar, " vilket. på "byggnadssidan: motsvarar icirka 15. procent» och på maskinsidan. 5: procent” av: in-: dustring : samti investeringar. ; undér:;perioden : FRE 2 Et$, uppdelning på branscher vi- -och , verkstadsin-: mn "det: största :stö- svarar .för' hälften av syssel-' fond för investeringar-på 725 milj” stöd. . En: tendeng' -ti ning” av ”antålet”: betstillfällen kan..hi faras föreligga, NERV G ? Men även om det. angivna” an- talet-av. 17.500 nytillkomna arbets- tillfälle educeras' "högst ' betyd- ligt, ”hap ändå lokaliseringsstödet medfört en "väsentlig «ökning .av den ; industriella "sysselsättningen. Ett försök", att" bedöma den: spon- taha. utvecklingen under: åren fö- re. insättandet :av' det' direkta Io-| käliseringsstödet ger nämligen; vid ; handen ; att "utbyggnaden: av - in- dustrin'. då ; ä vare .komme: att: dra sig tillbaka, så fann. schahen det lämpligt. att avstå 'från sitt ultimativt verkan. de krav och i samförständets in- tresse :ställa' frågan om vapenför- sörmingen.-på framtiden, Nu som tidigare” åtnjuter i Iran: anseende 'som en 'västorienterad stat, :vilket dock ' inte” hindrar : Teheranrege- företaga . vissa. modu- nansiella läget så : 1 ingsvis "nämnda ' hän: delsavtalet": med > Moskva - medför. sättningstjliskottet. Bland övriga, : .Lokallseringsstödda investering ar "dl "samtliga Industriinvesteringar 1963-66 mar: ; skat! ålunda: ' en "fördubbling: av Persiens; han: betstillfäll ill "endast :'1,400, ': | delsutbyteé med Sovjetunionen, En sådana fall, då Sovjetunionen. an-|ST rade,; att en :säådan "politik . skuile, leda till, ratt--hang militära. rädgi- örhållandet "till" öststå-', ckholm (TT). Den miljonte betongslipern på tals en lagts ut -nätet har nyllgen förbun- konstaterar Jämalga 1 ett dets organ Signalen es tage, Den befinner såg utandör en röd stuga 1 Alsike I kilja Uppland och är lätt att urs | Ä. juten I vit be eftersom. den är gju ave- tong och försedd med en gg o- rad silverplatta, Två vacker 15ts lerade fjädrar håller den på Pp under rälerna. . a Inom hela statsbanenätet finns totalt cirka 27 milj träsliprar, DE genomsnittliga livslängden är är, Detta innebär att cirka en miljon uttjänta :sliprar årligen skulle behöva bytas ut mot nya. Självfallet är det fullkomligt gar let att låta det dyrbara svenska träet ligga och förstöras. Man kan säga, att två sliprar ruttnar bort varje minut, Visserligen har man försökt att ' förlänga sliprarnas livslängd — genom .: impregnering, men detta system har en begrän- sad räckvidd. Det är därför som SJ börjat övergå till -ått lägga tin betongsliprar, som ,-inte. ruttnar och som kan göras starka genom lämplig armering. ” : Hur mycket: längre. livslängd betongsliprarna har framför trä- sliprarna är ännu så länge svårt att säga, men utmattningsförsök 1 laboratortum har visat, att de utan skador kan tåla påfrestning- ar ' som , motsvarar. trafikbelast- ningen under 50 år i spår, d. v. s. dubbelt så mycket som medellivs- längden för träsliprar. "Laborato- rieförsök kan . dock -: aldrig helt motsvara verkliga driftsförhållan- den, . varför den - verkliga ' livs- längden kan bli något annat. Ef- tersom sen betongsliper med byg- lar. kostar ungefär lika mycket, som 'en träsliper' med likvärdigt rälsfäste,. är det dock fullt klart, på en intensifierad oljeprospékte- ring.och en:stor export .av jord- gas och petroleum till Ryssland. Moskva får enl ' avtalet rätt att bygga ett: flertal spannmäls-silos i Iran och likaledes att handhava en” utbyggnad ' av. :Irang elkrafts; anläggningar. och. .vägväsen. :Även industrin skall k red. ryssarnas; hjälp." Även ”om man. inte. övervärderår sovjetpo- visar dock det ingångna handels- avtalet . ganska.. uppenbart, - -att Moskva här söker göra sitt bästa för. att" utmanövrera "västvärlden ur dess ekononiiska monopolställ- ning i "Persien: Det land, som hår” största" anledningen. att ängs: las - över ” denna "utveckling, :-är "Västtyskland, "som -' hittills "hatt den största” exporten till: Iran. Men: om”. ran "" betänker - Irans -ofåntliga :..« utvecklingsmöjligheter, så": kan" det: måhända 'sägas,.. att tyskarna'”likväl kan ta'saken med re — konkurrensen behöver: in- te bli : mördande." Persien behöver säkert - både : ryssarnas: och tysi karnas' hiälv för ätt utveckla sina [stora ”Xillgångår:” Och : schahens 'regerirg har i alla händelser åda- 'galagt en” betvdande: skicklighet t pv svåra; balansgång ; mellan t och: väst. ÖS > har lagts ut 1 ett repor-|sp sentligen utökas | litikens" framgång i": Persien,. så är. ekonomiskt lönsamt ' ör SJ att anskaffa” betongsliprar, försa fördelar är större tyngd — 200—240 :kg— vilket gör hela Aret stabllare "och minskar un, iskostnaderna, oo de käclar är bl. a, större risk för skador vid urspåringar och vid tjälskjutning, ' Betongsliprar bör sålunda: principtellt Jäggas : endast 1 tjälfritt spår, De har där. för hittills huvudsakligen Jagts på huvudlinjer: 1 södra "och: inel. lersta Sverige. on att det nen ogge FA Information: ör och .nödvändigare). mark- större (ce 1 takt med ”småbaåts- flottans tillväxt/— allt. fler till bringar en del av sin fritid på eller vid sjön 'under somrarna, Flytvästen ” avser att 'vara'tett hjälpmedel ,:till förebyggande av kor på sjön, > - 3. sem Vyldnsumentinstituter har ' nu flytvästar försedda med VDN -va- rufakta, Den upptar, 15 olika ty- per - av flytvästar (alt. flytjac- kor). Att en ,flytväs har VDN varufakta . innebär att den upp- fyller vissa" krav ur .säkerhets- synpunkt,. Med ' hänsyn " till flyt-. västens funktion har, YDN 'an- sett det: nödvändigt att ställa upp - säkerhetskravet . som -: ett grundvillkor. för att-fabrikanten skall få använda VDN-märket. Officiella ” . provningsinstitutioner avseenden, 'och en neutral" jury avgör om de fyller kraven och i övrigt är lämpliga. FEN Marknadsöversikten ger i bil der och tabeller med alla väsent- liga uppgifter en. beskrivning "av de olika flytvästarna och -jackor- na, Tabellen ' över storlekar och priser ger även "besked om flyt- västens' lämplighet -i förhållande till" bärarens kroppsvikt: . "” ' Några "allmänna" räd:tam Nee e välj en. flytväst som” nl trivs '"med;' den ' skall”sitta" stadigt och .bra "på kroppen "Vs: os 'e köp inte åt barnen "stora flytvästar ' ”att växa i en” för [stör "flytväst: kan 'vara:'rent ls farlig genom:att der: ger” bärnet oriktigt. flytläge nn "Ö. orangefärgåde flytredskap kan. vara. svårt. att upptäcka en nödgställd;- en -visselpipa=.(utrust- .ningsdetalj , på "vigsa . flytvästar) kan .vara-"en god. hjälp "åttipå- kalla uppmärksamhet, a örtjänar, det :påpekas -är "endast , barnen fom :säker- "båtfärder. som behöver. flytväst hetsutrustning””undet” "Det torde: vara: att: de vuxna” för endsana säkerhetsde Marknadsöversikt "usFlyt i kostar.-2 -kronor' och . kan köpas” i bokhandeln: eller: rekvireras :;från Konsumentinstitutet, . viktig" punkt; i' avtalet tar ' sikte i” Tiotalet göteborgsbarn upple- "ver i:dagarna stora. ting "på . "Äkulla friluftsgård, De' delta-" ger tillsammans med sina för- i I äldrar i Göteborgs stifts 'sön- ' dagsskolenämnds familjesemes: " ter,' där barnboksförfatiarinnan nes pennas verk är välbekanta för barnen. ”Pontus och Nina” är ett av dem, som 'de flesta söndagsskolebarn ' stiftat be- kantskap med i' sin egen tid- ' . gång under 1970-talet kommer "vi att få uppleva "att nästan ” hela årskullarna från grundskolan fortsätter utbildning. en,' Rent kvantitativt kommer vi då att ha: skolutbildning för näs- tan "alla ungdomar i 11—12 år, skriver. tidningen Skolvärlden. Målsättningen. för. den kvanti- tativa: :utvecklingen. enligt ' olika riksdagsbeslut är, att omkring år 1970 skall drygt fyra femtedelar av. en årskull ges möjlighet till Bon av utbildningsvägarna på det gymnasiala stadiet, d. v. s. mot- svärande, nuvarande gymnasium, fackskola . och yrkesskola, Önske- målet från de utbildningssökande eleverna' och derag föräldrar, kom- mer emellertid "med säkerhet att sträcka sig längre, än till utbild- ningsplatser för fyra femtedelar av årskullarna på gymnastalsta- diet. .Vi kommer, mycket mycket snart, ' att uppleva "att ”sökande- frekvensen till de gymnasiala sko- lorna uppgår till mycket nära 100 procent, Detta tryck från de ut bildningssökande, kommer säker- ligen att framtvinga en ökning av skulle ha för samtliga berörda kan varningen vara värd ett no- tera, nes Nos Samtidigt kan' antecknas! att Aden tyske utrikesministern Wil- ly Brandt under sitt besök i Nor- N . EEC-området har man nämligen ,inte. visat något större intres- Stockholm C se för; harmonisering på dessa POSTGIRO ' g0 33 04 +. ” ä pe - X s + områden." En sådan skulle däre- « mar, utbildningsplatserna' på detta sta- dium -i. riktning mot dessa 100 procent, . le : a . När vi får en kontinuerlig skol- utbildning för 'nästan' alla ungdo- som pågår under 11-—12 år, kan det: vara befogat att ifråga- ”'— Familjesemester i kyrkans re- gi är en nyhet för Göteborgs stift och anordnas alltså för första gån: gen i år här i Åkulla med 23 deli tagare; fördelat på sju familjer, bei na. Den 11—12-åriga 'skolgången '; Kerstin Starke är ledare, Hen= | eo (NPS) . 'Familjesemester i kyrkans. experiment : Jen tanke på stiftsgård valla mé) om att förlägga något, av. heten «i: stiftet. till. församlingar - i söder till mötes, BIBELNS BUDSKAP - Ett av 'ändamålen. med barnens timmar att de skall ' "få del av bibelns! budskap 'i - ” olika ' former, : förklarar - fru” Kerstin Starke. Genom rör”lse- visorna t ex får barnen. kon-. - takt. med likne!seberättelsern: på ett påtagligt sätt. ; ; . 2 . Rörelsevisor. är en form av kyr- kospel, där barnen agerar i olika roller, Visorna finns samlade i en É iell kyrkovisbok. oc ot NV rättar : distriktsk . Birgit : Förebilder. har man hämtat från Västerås stift, som .haft liknande arrangemang i ett flertal år. Även andra stift har haft liknande 'se- mesterveckor," oftast förlagda : till stiftsgårdarna. ; N : : på 1970-talet kommer med nuva- rande :stadiesystem -att-sträcka sig över. fyra olika stadier på varde- ra tre år. Man kan måhända tän- ka" sig en: annan stadieindelning. Det kan ju redan, nu konstateras, att grundskolans högstadium ifrå- ga om organisation, arbetsformer och. lärarsystem har mycket ge- mensamt . med gymnastum' och fackskola. Genom den kommande integrationen 'av . de nuvarande skolformerna: på gymnasialstadiet till en skolform med ett antal ut- bildningslinjer, samt genom den kvantitativa utvecklingen i rikt- ning mot att nära 100 procent av årskullen .'går i skola på detta stadium, ökas likheterna mellan grundskolans "högstadium <och gymnasialstadiet. Integrationen av dessa stadier till ett 6-årigt sta- diumy, kan då. komma. att bli en aktuell fråga Genom en sådan 2 integration kan man säkerligen skapa förutsättningar för en kon: tinuitet i skolarbetet, som blir värdefull för "eleverna, : — Kyrkan har. många arran- : gemang för barn och ungdom : ' samt för gamla | människor; Däremot har de erbjudande /som vänt sig till unga barnfa- miljer varit färre, Men vi tror, : « alt familiesemestern har - en 7 » viktig funktion att fylla. Del- : tagarna är positivt inställda och det vi i år betraktar som ett : experiment hoppas vwvi skall kunna fortsätta som ett per- . manent arrangemang till kom- : mande år, fortsätter distrikts- konsulent Falk. . ” I februari månad påbörjades un- dersökningar för att få till stånd en familjesemester. Man annonse- rade i Stiftskrönikan efter intres- serade : deitagare.' Genom kyrkoad- junkt Ola Larsson fick man tips om Äkulla friluftsgård. En speciell folder distrit des till sönd skoilärare i stiftet men detta till trots kom den slutgiltiga deltagar- förteckningen endast att uppta gö- teborgsfamiljer. « Statistik: är "den vetenskap som lär, att om en människa står med en fot i, en frysbox och har den andra foten på en'kokplatta, så har hon det i genomsnitt ganska "— Genom. de olika rollerna i vi- sorna ' skapar sig barnen en upp- fattning om liknelserna från mån- ga olika synvinklar eftersom de arbetar med samma 'visa flera gån- ger fast med nya ' roller. Det ger också tillfredsställelse för barnens hehov "av. samarbete. ' Lekarna går nämligen ut på att skapa helhet ge- nom lagarbete, säger fru Starke; «' " Redan, andra dagen hade barnen lärt känna varandra mycket väl, sä- kerligen till största delen beroen- de på Jekstunderna. Under lektim- marna har barnen också byggt ett påskbord och dessutom haft en fla- nellograflektion. I dag skall man spela en fotbollsmatch. Barnen och mammorna skall möta papporna, — Till kommande år skulle man kunna tänka sig en längre tids sam- varo med flera deltagare, Det skul- le inte krävas större antal ledare, menar fru Starke, ' - FAMILJESAMTAL När barnen leker samlas föräld- rarna till familjesamtal, som leds av pastor Jan Ohlson,: kaplan för semesterveckan. co rr + ”— Vi har: redan hunnit tala om Hemmet och söndagsskolan var na- ätta de nuvarande stadiegränser. skönt, : - På 'ett tidigt stadium hade man . tebor gudstjänster k Jan Ohlson. har en in å EE dom från arbetet på fr ”hone en hel del, berättar Jan Ohlson, |i fem” dagar —: gen",8,- Stockholm. K. n ”represente- a, olika. yrken;”och har:' följ. aktligen "tika" många utgångspunk- ter i samtalen.” Samtaler ' har. varit | mycket; intressanta: "Synpunkter har det inte -saknäats,' berättar., pastor Ohlson; . Deltagarna har givit .vär-: defulla erfarenheter: till : varandra; "De sju familjerna '”sitter i sam- ma.-båt”" yttrade'-en familjefader.. nde" uttrycket ' 4 e sju' familjer- detta är ' inte bara' en fördel vid föräldrarnas samtal.” Det "är också värdefullt ” ur "praktisk vid matbordet, på hotellet t ex, a An PROGRAMMET |: ' Familjesemesterfirarnas d ör ; ag bör- jar med morgonbön, Efter frukost. målet följer barnsamtal "och däref.. ter promenader i vildmarksnaturen i Åkulla, På eftermiddagen samlas Barnen till lektimmen, då föräld rarnå ji regel samlas krin opp , gen k kaffe Efter middagen följer afton bön för hela familien (i. kväll hål-' ler man helgmålsköny, : OCccARIR PAID — etter helgmålsbå, pe «helgmålsbö — får man besök av Johanne. bergsgruppen . från . Göteborg, 'som Sal uppföra: ett ”kyrkospel, Vid e tillfälle "är. allmänhé äl kommen, pe Erber vr "På torsdagskvällen besökidg!s.. P ”ktés” far miljesemestern av + I junkt. Ola Larsson,: Varb om beskt 4 de om. tillgänglig. litteratur för: och andakt; 1- kyrka och hem, = 2 SI CC kväll. berättade aplan om missionsarbetet, Pastor 2 aa? et tt är som missionär i Rhodesia, efter, i avslutas -veckan = som erket inte. är: längre än. med: en barn. turligt "nog ett av de första äm- familjegudstjänst och nen vi tog upp. oc c > | kyrka: Uret ss Detta ämne har gett de andra,|” :-. : : undersöker ' flytvästarna i dessa” syns bäst, i. vattnet,' vilket är av -betydelse då -det«ivc-upprörds sjö . -Synpunkt; . ' a gett ut-en marknadsöversiktsöver Zå erg som berätta. - | ' . om flytvästar. Flytvästar | har blivit en allt , hon
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.