" . efter sig-ett område fyllt. av 'in-' >, feliknade en flykt "undan ett allt--: H . vavi RR Morsdagen: den: 6- Jol 7 1967 . Det brittiska Jolitiken i Byd- arabien har kännetecknats av en- Zz . förh kommer. att hörnan I inviten, så ' Jänge britterna är kvar i Aden: ot rad misslyckanden; Den på konst- " lad väg 'skapade Sydarabiska fe- > derationen visade sig inte'vara den ”: framgång man hoppades på. Mot- sättningarna "sar alltför: stora. "Det brittisk skärptes ytterligare när Aden mot” sin vilja inlemmades i den federa-'”. tiva skapelsen. Kontrasten mellan "det förhållandevis' rika och :.väl-' ” er framtid på. . utvecklade Aden och de. 17 'feo- '” Sammansättningen. av de! brit- dala och outvecklade shejkdöme- '- tiska stridskrafter,'som skall -sta= - na är:inte bara ekonomisk och «.. tioneras 'utanför' Aden, tyder. på «. social. utan också, politisk. -Brit- .. att man räknar med yttre fiender; terna har ända sedan .federatio=" . d v.s Nasser och. inte med. inre - nens : tillkomst backat upp shej-" kaos eller kuppförsök. Frågan är kerna och motarbetat nationalis-" ” om det 'inte är 'mer' realistiskt att terna,” vilket ytterligare. har ac-. den federala régeringen skulle va= i ådet, "ra mer befjänt av hjälp mot inre. " När britterna nu har beshutat, i fiender, "Men det -kanske' är: med "att. utrymma ” federationen, -- och — ningen att dessa skall ”klaras av” + fastställt självständighetsdatum till med hjälpiav den federala armén, den 9 januari nästa år, lämnar de « .' Det är här frågan om dess "lojalitet 7 kommer i in och orsaken till myte- riet. Nasser har säkert inte som resultat av "nederlaget i kriget imot Israel” gett upp sina förhoppnin- Bar om inflytande i Sydarabien. "Men frågan är om -déssa' förhopp- ningar - skall infrias” med avapen- makt, Hans. "politik går/ ut på: fatt säkra. en: proegyptisk - regering i Aden och: eliminera stamledarnas, makt i Sydarabien, Och å lä Rycks . denna grundval bördes strider "Utan en folkvald re." ”gering. Det är första gången en brittisk - koloni / blir självständig utan att ett: enda, val- har: hållits, - Försök! har visserligen gjorts att närma de rivaliserande grupperna : i federationen: till varandra, men : situationen har; bara: förvärrats ' och britterna har; visat sig oför-, . mögtna att klara: upp den. Även . FN far varit inkopplat, dock utan att lyckas, En FN-kommission be= '; ki d sökte Aden i början av april i år, finns det bopp om men, lämnadé:; sstaden" långt inrian ';. rationer:yinte': skall uppdraget ' vår" 'slötfört- och under: "därför ingen anledning att. omständigheter' som i'det närmas-.' egyptiska - «trupperna - i: Je marschera in i federationen! Cd för istort .problerikomplex.' . " närvarande tycks, ingen n ' mission” ara aktuell? - De. senaste" årens terroristdåd och blodiga : "sammanstötningar : i Aden har” i stort gällt federatio- .. nens :framtid,. vem som” skall få makten” efter: 1968 — det moderna a ”. Aden eller de konservativa 'shejk- - i lömend, Adens, rivaliserande har I F n FN. senaste plan för Sydarabien gjort en helomvändning: Den har tidi- gäre” motsatt i sig - ”oppositionens- > krav på” några” ”slag$" försvarsga- rantier '. för ' federationen, sedan, den: uppvått "självständighet: La- oUers .vänsterfalang rasar, medan "oppositionen”- är - belåten.” Debat- ågor går höga: i Storbrit; n-= och , .det- finnst många” som Har ett”. geinensamt;" "till. : varje. Pris, motarbeta ' Re som '; Kipli ingimperialism ch Eds a slängs aan regeringeri;": Federationens "ö er- gång till" själ vständig, stat:;kom- största sannolikhet änte. "handgångna' män: med uppgift. att'; arahtera det brittiska inflytandet ' me också ” "efter! 'självständigheten;"De > att: ske stöds i i denna, strävan. av. Egypter "3 méör,, Det är inte Nasser; H - Shefkerna vill i sin tur inte spe- |. "Jemen; som h Ja en. undanskymd, roll i en fedé sta. hindret för en lösning av ” ration, dominerad. av Adens fäck federationens problem utan. brit "föreningar; ', som utgör skärnan . ternas pin insikt om den den 'nationalistist heten.” - bördes.. " Något. hopp 'om" att "Kunna ”Skapa « gen: ytligt en regering bestående . av. både = :. shejker och natignalister tycks,itris te finnas i ingendera av. dem ' kan | Täknajåed < åtti representera försök- att” bli kvitt alla hela ibefölkriingön. Britterna ;har - koloniala”: irestér,. - Hade + britterna' vissérligeri. + 'sarmband: med att den ': på ett tidigt sfadium. kunnat in-r . senaste .planen'.fö federationens" se, detta :hade federi Ed ort: sett . är "ett direkt ;re- Nåssérinspirgrade - om federationens fortbestånd byg- : "ger till stor del på förekomsten avi . en effektiv' och lojal armé. Med; jälp tränas och utbildas den, inför. kommande uppgifter. | i undan, "finns det inte” m, cket att b Bga -omi banditer! Det finns. inga” där "längre; : har: ökäg kraftigt:de senaste åren Nsemestermål - bland + kän det vara. på sin tterligare lite. -infor- ”Kotsika är ärygt: två' Jänger så stört 'som : Gotland och där bor omkring” 200.000" människor, » De två största »stär erna : heter; Ajac: strömmen ;utvecklas deny sakens :$kull- «särart, Det - förekommer en könstnärsgrupp på Kor- bli. a har. till Uppettt tatt: turistindustrin: Ng pt i "kommer. till Korsika. så är ett & mänga råd man, får »ta' idel fav .i'en aktuell guidebok om- Korsika"”Då resandeströmmen till: denna -Sällsamma medelhavsö ntö srihsti har! ön. blivit . ett p "I känsla" och. värdighet är också ut- +] motprestation ,.från. > Er. da såj ör | skriv då: ett. kort, eller. brev, :el- ler sänd. någon: liten . -gengåva vid j hemkomsten.” Mottagaren; blir "Er : långa sandstränder vilda bergl iskt - resultera i dålig smak "eller öde-|' löggelse a av Jandskapets, skönhets- värden, STÄRK SJÄLVKÄNSLA Er "Visserligen ligger; Korsika en bit. från det: kontinentala Frank- rike" men ön ären högst väsent- lig. del av. detta. land, : Korsika- nens «nationella. känsla” är 'stark, så säg aldrig :”i' Frankrike” när Ni avser "det franska fastlandet. Säg istället "”på. fastlandet” (sur le continent): Korsikanens'själv- präglad: Undvik: att: uttala I Er kritiskt'-—”"eller ens" skämtsamt — om .det på något :sätt kan: så- rå den . öbo Ni. talär. med, Be- folkningen.. är: mycket : generös, och. insistera / aldrig på: att . få betala, . om , Ni" inbjudits” att bo hos. någon": Sn om. NåÅgON.; vill. vän : för, livet. Om. Ni" vill -foto- grafera någon; en man: eller. kvin: och: dess Kraftiga. Expansion skall srig; först" be". om. "tillst nd, ; Ni ”gärna.. Befolkninge mycket. lokalpatriotisk; pästå ald- när SNIvär od Ajaccio, : att självständighet. och: - framtid: åprél. bestånd] karniske kunnat. säkras. Ni i senterades på nytt invitérat natio- ”är risken. för ett -inbördeskrig, med . nålisterna till förhändlidgsbordel Men det är knappast troligt, we de: porn dv . priset med flera hundra kronor ” många llv och mycket lidande. : > ning, men 'det har hänt förr satt . . dersöka förutsättningarna för en ren betryggande garanti mot den . DPA SMTAR VR tta BACKANDE BILDöD : För' småbarn i trafiken. heter (fp): ; « Chauffören har " "bakåt, ett skrik hörs inte” in:f "förarhytten genom motordånet, och även om. föraren : kliver ur! och, kontrollerar att gatan" är fri innan han börjar backa, kan:ett lekande barn lätt rusa fram och komma 1 vägen för fordonet; - . Det är: svårt att. "förebygga olyckor av det här slaget genom » att t.ex. lagstifta om dubbelbe- matning av, alla lastfordon, Men det Ur fullt möjligt att göra döds: -fällörna ' mindre " farliga ”genom obligatorisk .". backsignal.. med « blinkers, och signalhorn, som ut- N Lovande produkter: | Detta + val . rikanska organ” heter. Small B siness' Administration; ” En sädan' svensk” "organisation skulle med fördel kunna" ha' in? "timt "sarharbeté "med den j . statliga. ' utvecklingsbanken, synnerhet -som':det::även ' måste ' Hgga i de svenska myndigheter: "nas intrésse att i möjligaste mån ;främja denna viktiga del av när betsglädje och 'den. företagsam- ..het :söm ”hittills' burit upp den mindre” ock” medelstora svenska ska: folk | tion. Redan ; "somna € eh niycket stor belastning r "vår. välutabalans, Den ser” te', ut att. lätta. det: närmaste” : årtiondet, Fram till 1975 beräk "häst öx”svenska folkets':resor med charterflyg komma att öka” i med 180 procent. ' " 5 Så ska. folkets ' resande antäs att / protänt. " Bilköpen + beräknas:; komma att. öka med 86,7 pro cent. Kostnaden för ' hålländet : :& av bil beräknas i kronor räk- Tnat 1975 komma” att" Vara” 10,5 7 står "miljarder mot 1964 5,3 miljar-” der,” alltså : gott och väl en fö dubbling; Då är i dessa' belopp. : äl. ;bilinköpen som driften av vagnarna, . Utvecklingen : i: fråga 'om bilbe- ståndet kan illustreras av dessa siff- av, hushållen hade "då - bil. Antalet” personbilar ''pr.: tusen”. innevånare uppgick ' till : 231. ,Privathushållens - bilutgifter var mätta i” fasta' priser | åtta gånger högre 1964 än 1959. '"5t 5 "— År 1975 räknar man -med:att det "skall" finnas 3208. 000 bilar: Å Sverige: ästa Det betyder att ltätheten” hös oss” då "blir lika" stor” som” den” var ig i USA år. 1963. På senare” år har biltätheten vuxit snabbare i Sveri= ge än i Amerika, De framtida ny= inköpen: av.-bilar beräknas -bli re= lativt sett fler .i Sverige än i USA. Enligt prognoserna kommer i USA år 1975" att; säljas 40 nya bilar pr industrin och ge dessa fi retaga- löses automatiskt vid "backnings- | - re effektiv hjälp till självhjälp. manöver. ' En sådan signalkon- struktion' för lastfordon . borde tas in som-ett kompl de säkerhetsnormer som en arbets- grupp . inom. kommunlkationsde- partementet utarbetat; .Visserli-. gen' skulle signalen kanske höja ! äv Täcalisk Konfirmand - "och ungdomsbok Öppen, ärlig, positiv, med glu- pande hunger på: livet -är dagens ungdom, "Mycket: har. den fått -in- hämta av. vetande, och kunnande, " per lastbil, men-den' skulle -för- . modligen förhindra många tra- glska backningsolyckor, spara Detta är kanske en'svår avväg- de. fått och "får lära; ibland kom- mer dock "tanken! Tänk om ' jag och' mina - jämnåriga i vår ung- dom haft förmånen: att -:som da- gens ungdom fått ösa ur vetan- dets” rika: källor :..;: När det.gäl- ler livsföringen har ungdomen i dag samma problem som "gångna tiders ungdom. Varje «liten »ung människa' . i" tonåren, ' som. nyss upptäckt ' livet med all 'dess tjus- ning. och. besvär —: alla dess möj- ligheter och svårigheter" -' kän- ner medvetet, eller omedvetet. vad den” heliga "Birgitta kände: ”våd- ligt är att dröja och farligt att gå, vidare. I en sådan! situation är' det gott att få hjälp och väg- - saa. cv I |ledning.': Ungdomen behöver och ” " NÄRINGSLIVET oc vill ha rena-:och klara livslinjer.|: ä H en EA - och t la I "USA vet man" alt "folkets | Georg, Lärläg I Gölbore. — Je. . ekonomi inte kan bäras upp en-|dare -för : en ungdomsgrupp ” på bart av storföretagen. Den allra a medlemmar ':— ger I en ny: viktigaste rollen spelas äv den åringarnas. gen S äslängda SA mindre och medelstora företag. | nära råd och anvisningar för- en samheten, skriver dr C R Pokor- | harmonisk . livsföring, . Med ”erfa- ny I tidningen Företagaren: ae pch upplevelsens' Pit på SSNIKarNa may nap neter under vardagens - kamp för "un na har skapat en speciell orga- nisation, som inte blott avser fon kan finna stillhet och kraft att hjälpa till att förbättra re- "synpunkter av'det senare: slaget fått: överhanden, ” Och I väntan'på "denna back- signal — som inte 'säkert kan förstås och uppfattas av;.de minsta: barnen — borde man un- ” mera radikal åtgärd: ett förbud för backning av. lastfordon i tätt- ” bebyggt område 1 de fall chauf- fören inte kan få hjälp av med- förare "eller annan- vuxen: per- son att, kontrollera den "”döda : vinkeln” bakom lastbilen, Först i ett sådant förbud kan man få backande bildöden, ” fe Snart skall- sommarkonfirman- Jag gläds med de unga över allt . Eviga" vidder ' riktar" han de äld- kar på HONOM som om aftonen håller psalmer och : sånger, samt tio 'be- till: seger. dan bestående produktioner och Ir : a derna gå ut-i livet -efter:'slutad ar 2: undervisning: Larings bok är en lämplig gåva att-ge- på konfirma- tionsdagen. De unga kommer att uppskatta" den "och :får 'stor gläd- je av den fint utstyrda och vac- kert illustrerade boken. arl-Georg Läring: "UNG i DAG. + EFS-förlaget. Inb, - "Aftonfandet ' — "ålderns är — går .vi alla emot och de 'som är mellan 70:å 80 -år är inne i det landet.' 1"de åren har vi tillryg- galagt det mesta av vår: levnad, utfört ”störstparten av vår livsgär- ning och.:närmar: oss vårt livs uUuppbrottsdag. Mycket .av vad li- vet. fört med 'sig ser vi i ålderns är. och. under sjukdomens dagar i annat ljus, än då vi stod mitt uppe' i kraftens och den bråda gärningens' år., - Kyrkoherde” Martin - Martling har skrivit en bok med adress till de avsidestagna och aftonlandets människor." Framåt, uppåt, mot res: och sjukas blickar. Han. pe -I tusen -i standardökningen för de förvärvs- arbetande grupperna blir relativt e. : Men- i: Sverige skulle försäljningen. uppgå till 47 bilar pr tusen innevånare, +: Om bilarna går segrande fram" så går. motorcyklarna tillbaka. Under tiden fram till 1975 beräknas inkö- pen av. motorcyklar minska med 20 procent. Inköpen av: mopeder be= räknas gå. ned med 18 procent. > Cykeln. däremot . "håller sig / och 5kar. Enligt prognosen kommer in= köpen av. cyklar att öka med 9 procent fram till mitten av 70-talet, « Alla dessa prognoser bygger på förutsättningen att den totala pri- vata " konsumtionen” under - samma tid .ökar med 43 procent d-v s mer än' tre procent om året. Då har man räknat -med-en betydligt långsam= mare ökningstakt än under 60-talets första hälft, då ökningen var inte mindre än 4,6 procent årligen, . . De förutsättningar på vilka prog= nosen bygger är ett slags 'medel= utfall mellan två ytterlighetsalter= nativ, Antagandet om korisumtions= utvecklingen tar hänsyn” "att långsam, eftersom en betydande del av konsumtionsutvecklingen är den till den vä IF" slutet. av 1965" var antalet ; bilar "uppe i "1.794, 000: Nära hälften | FULL TANK! "Tar Ni: méd' Er bilen = och "vill: ta: Er en'tur mot öns inre "så mäste Ni förvissa Er om att tanker är full och oljenivän kontrollerad, Det finns” —' med få : undantag ”.—.': bensinstationer endast vid huvudvägarna, Av fle- ra . skäl. måste: -man . köra ' lång- samt, : genomsnittshastighet ' 35 km/tim, . Vägarna blir visserligen bättre för" varje" år, men är fort- farande : smala. och , slingrande, medelbredden är 4 meter! Det-är inte för inte ' som den stora kor- sikanska ' biltävlingen . kallas ”De 10.000 JUPVOrnas. rally”. Signale- ra före. infart : :. KUFV na...” De ör « inte” "sköljas ned med. coca- cola, läskedrycker, chok- ompohenter- Drick" dock: inte på: ens gång av. nerna; e - den I måndags trädde den nyorgani- serade lantbruksnämnden i Hal- lands län i funktion, Från. br juli hars flertalet. av Hushållningssäll- skapets arbetsuppgifter överförts på tökad. lantbr med : tillträdde också den nye lanbruks- direktören i Halland, Nils 'A Tärn- vik, 59, sin . befattning. Direktör Tärnvik kommer närmast från Väs- terbottens län, där han varit direk- tör i Hushöfiningssällskapet' sedan hand 1 stads och Högalids lantmannasko Nils A Tö vik, ny lantbruksdirektör 'i' 1948. Dessförinnan var” "nån" äng böt doms= och jordbrukskonsulent ' i. samma sällskap. Han har också ver. kat som : lärare ' vid Stora" Seger- se lor samt som konsulent i JUF.- ST vet . Souschefer i den nya, lantbruks=. nämnden är direktörerna Birger: Blixt. (produktionsavdelningen),' Ingvar Eriksson” (strukturavdelnin= : . gen) och Inge Dahnberg (adminis« : trativa avdelningen), Halland. NY Klöverrötan o | och SAY; docent: Sven Bingofors,; Sveriges Utsädesfi ening; Uppsala Bland de” besvärligaste yskade- "fr . görarna i klövervallarna räknas ärtor eller. bönor, Man finner dem + => sedan gammalt en- : sjukdöm, klö- i Vverröta, orsakad av' svampen Scle- rotinia.'trifoliorum. . Sporér ' frän it LA dess bekämpring] men ofta också" stora? som I särskilt: "rikligt i vid 'rothalsen;-på . döda, plantor: Dessa vilkröppar ligger - kva ri jorden : och;>' gror . öst . till frukt ljande: dennia-svamp: angriper "under .hös-|.vanligen.' .ten bl.a: -klöverarterna , och lu- ar; I dessa” bildas "de infek- sern, Sporerna” gror. på bladens | tionsdugligd' sporerna, :som: , yta ren också på döda: växtdelar | ra. mängder . kastas ut i luften - 0-3 dyl. > på. «marken; .Svamphyfer, växer ut: och tränger in i ”värd- växterna, där: ett: mycelium. :bil- das, -Detta kan växa. ut över väx- tens yta. och: därifrån . sprida sig till andra: plantor. Angrepper" är till” en början föga "framträdande, nen. vid lämpliga betingelser ska: och. sprids. av Vvåinden.s>= Svampen. kan” också' angripa di- rekt: igenom, mycelium som. växer ut från sklerotierna. De.!små iskle rotierna,.som har :ungefär sammi storlek: som äte växtens "frö däs de . angripna "plantorna: svål planta och - det. blir en: krafti ång Nya: undervisningsmetoder . och 'nya' läroplan med delvis” nya I . ämnen har bland annat nödvän- : : diggjort en omfattande fortbild-' ning, Denna”sker i' olika: fori': i. mer, Varje läsår deltar, alla lä- ' "studiedagar, + Läns- skolnämnden anordnade bl.ai : februari en länsstudiedag för / + lärarna i grundskolans högsta- - :; dium,: flickskolan, : realskolan, | yrkesskolan och gymnasiet, "med Vv ; ett: " rikhaltigt > Program. -: För : ; klasslärarna ' har - ett" centralt ' " sammanställt material, | PSjälvs - + verksamhet . och ..: samver > kan”,. utnyttjats i "länets norra / del, Kommande' läsår beräknas . : de 10 'studiecirklarna mer fördubblas, Mans "a Vid länsskolnämnden finns för- utom" fortbildningsledaren och fö- reståndaren ' vid” länscentralen ' för Pedagogiska : hjälpmedel : jåtta kon- sulenter, Dessa har förutom besök i länets skolor deltagit i studiedags- arbetet i "utbildningen! av intresse. rade lärare på låg- och mellansta- dierna. till gruppledare :och' i olika kurser. Av speciell art'har' trafik- konsulentens arbete varit inför hös- tens trafikomläggning." n problem :' särskild Det gäller för" ' högstadiet och gym- nasiet bl a. elevernas' självständiga ärbete, hemuppgifter och kunskapss kontroll, "hjälpmedel i' undervisnin= gen. samt samordningen mellan oli-.: ka ämnen.' För" låg- och mellan= stadiernas lärare utarbetar . läns= landets . samtliga n medverkat i. den ämnden ”anordna- de introduktionskursen för icke lä= rarutbildade 7 vikarier på låg: och mellanstadierna,' Denna' orientering om de problem,.som möter en tili= fällig” -medarbetare,”är otvivelaktigt ett intressant initiativ, som endast prövats. på "ett. fåtal orter 1 landet. En "ny kurs i ” Halmstad och en i Varberg ingår 3 i planerna.” . i 1 Dt nämnden" har ä : UTBYGGAS. "Under det "nya / läsåret. kommer verksamheten att utbyggas så långt resurserna. medger; Länsskolnämn= den: har därvid beslutat ägna. vissa Svampen: sprids: från: planta: til ; nsskolnämnden stod .som värd. 5 för:' en --konferens'" 1: Halmstad”, för. : - fortbildningskon= - silenter I "gymnästik. ären nga raden konferenser med re har omfattat dé mest imnen som +eckning, mu= sik; kristendom. . svenska ' och maå- temratik.: men - också. behandlat t ex skriftproiektarn ': och ' ”bmåbildspro-” jektorn i undervisningen, Länsskol= några: är och : "gro. först ingelserna :” blir: dämpliga, frodigt ”beständ: gynnar 'svamperl. I.'någon: mån kan .manialltsäx rebygga. :angrepp genom en. lämp lig: Ene av. vallen "me "vintrar. klöverröt. . : Särskilt | Finland” Här: Sbekämp- - ” ning med 'kemiska medel. prövats sultat har: nåtts med pentaklor- nitrobenzen ; (PCNB) . Ett.-sådant preparat, - Brassicol, har" prövats också i svenska "försök - med! goda resultät om : behandlingen . satts in. vid lämplig tid. Tidpunkten landen; 'Kostnaderna' för . bekärap- ' | ningen blir gariska höga. Givetvis ' växlar det ekonomiska "utbytet av - em. behandling starkt, ef ; . eftersom ; klöverröta .På de- flesta” håll inte uppträder "regelbundet : . värje ”å i RESISTENTA ', SORTER |... "Mycket omfattande arbeten har lagts ner på: att' framställa +röd- klöversorter :- som är resistenta mot klöverrötan. Framsteg. har | : uppnåtts i' den vanliga diploida studi som. MATERIAL FÖR STUDIEBESÖK utarbetas'i samråd mellan länsskol- nämnden och kommunerna, Utställ- ningar har anordnats, bl a vand- 1 i ällningen ”Den indelte sol- närsgruppen, -: ” : Den har av statsmakterna tllför- säkrats realinkomsthö ningar med ungefär 4,5 procent årligen. Vidare kommer antalet barn att växa starkt vilket ökar den aktiva be= gästade.; lärjungarna i Em uppståndelsedagen," Boken ' inne. en .mängd «<bibelställen, traktelser ' som förmedlar ljus, |ta tröst och. ledning åt äldre, sjuka och 7 avsidestagna, En förnämlig| ' TT dem att gåva åt sjuka och äldringar på högtidsdagar, -en gåva som kom: MER folkni försörj: örda den tid prognosen omfattar, daten”, Denna fortsätter .under hösten men har redan ' visats i elva kommuner för" ca 2.500: elever. I samarbete med Varbergs museum har en annan utställning, ”Det äld- sta Halland”, planerats och beräk- nas få premiär i oktober. Under såret planeras även en utställning 5 ik som blir. särskilt ak- lysa upp och visa cksamhet och uppskattning. =. Hs, " Martin Martling: "TILL DEM - SOM BOR I- AFTONLANDET. tuell i anslutning tili den hela Jär kan användas av de kommuner, som inte' får tillgång till SÖ:s material. Särskild uppmärksamhet har ägnats lärarna i hemkunskap och slöjd. En nyhet blir även utbildningen för innehavarna av den nya. huvud= lärari i - se Här - amarbete att ske inom de väst. svenska länen, Såväl konsulenterna. som LPH- föreståndaren har i ökad omfattning kontaktats som - rådgivare i olika frågor av rektorer och lärare, Läns« skolnämnden bedömer' sin service= 4. M net omfö de, försöksverk ten med matematikundervisningen, EFS: förlaget, Presentband. 102 50.1 väsentlig. ' A både då det gäller ut= rustning av nya skolor och större något ganska unikt för landet. En |eller mindre problem i i den pedago= utställning ' av gymnastikredskap | giska k I som - my har besökts av 250 lärare efter öpp- 1 . dersökning för framträdde. Ulva, där, klöverröta och Problem, är det säki att. odla tetraploida ter, ,. issa' I «'sodterk.:t. 5 ex, Merkur, Resistenta, Hermes," van. ligen en inte föraktlig motstånd. kraft mot svampangreppen, ' men i Mellansverige och" Nordsvérige angrips ; dessa ' sorter ofta lika mycket eller t.o.m, -Mer- än. .sen- klöversorterna,. . Detta" kän ”bero ” på att olika raser "av. ; Svampen, förekommer aller. att de sjnindre vinterhärdiga Isorterna vid 4 lingen utanför sitt egentliga" bt ängreppon. a bii .mer. angreppen. : up SL för vå da sorterna.' Det. "förefa! aller” k om dessa ganska, genomgående är mer- -motståndskrari ftige sortskillnaderna är -Storå inom denna; : "Också Srupp. Vid eh un. ågra "år sedän - som” den mest 'Utider "mellan. en, i områden; ett' påtagligt terkommande ert Välbetänkt "rödklöversör. .. ANV Fun resistenta: sorter. hålland. är regelbundet a; i omfattande' försök och" goda"re- . : får” anpassas” efter, ärets förhål-” rödklövern. : I södra . Sverige har ; -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.