« - "Diskor "som "skadas ”"Undrigt är-i regel borta" från "arbetet i 45, da- | LAHOLMS - TIDNING Fredagen den;7, Juli 1967 - : LT 4 ln " Samhällets förluster: Hr Förlusten--av människoliv kan” "Den är. oersättlig antingen det :är' maka eller make, föräldrar, syskon' el- ler -- andra. - anhöriga - och « vän- ner som drabbas därav, Kommer aldrig mätas "i pengar,. döden hastigt och brutalt till exempel genom trafikolycka, kan . den bli rena tragedin för de när- mast anhöriga, Sådant kan helt enkelt inte mätas i materiella " värden. a Én Däremot bör det vara möjligt att räkna ut vad det kostar säm- hället att så många människor dö-" das eller skadas' mer eller mind-'. "re svårt i trafiken. Ett sådant för- "sök har statens trafiksäkerhetsråd - . gjort genom att hösten 1966 ge': pol: mag Bengt Mattsson vid Gö- teborgs universitet i uppdrag att" göra en utredning härom. Den . beräknar " bli färdig : kommande . årsskifte, men redan nu :förelig-' ger det första avsnittet, som” handlar om vad personskadorna, kostar samhället, Utredaren har. realistiskt utgått ifrån att ett för=" + lorat månniskoliv betyder en viss produktionsförlust för samhället.' Mari kan mäta densamma genom | beräkningar. äv. arbetsförtjänsten, Trafikdödas en människa i åldern 20—24 'år, då Hon är färdig med sin utbildning: och”. har, sin -pro- duktiva ti lusten för. sämhället givetvis 'av>- . sevärd. Den. beräknes , till ' cirka 600.000 kr.' Är.def fråga om ett barh under fyra års: ålder blir förlusten mindre" eller omkring | en halv miljon. Ju närmare pen- 214 3 : desto mindre "blir givetvis sam- " hällets — förlust genom hennes "bortgång, ..Dödsstatistiken i ' vår > svenska trafik visar på över 1.000 2 "ätt 1963 betydde ' detta en .chalv -miljärd 'kr/I denna ;summa Ingår: även kostnaderna' för de .tsom skadas i trafiken. Näinnda' r "blev. cirka 190 män och ' 100 kvinz ”tsjukhus kostar i dag "Ar s1963, som" ”Utredningen' bygger” >på, Jå 14 vårdkostnaden, pr dag nå- Or istik också ligger i idee Fessel. 2 Skall det. ekönomiska reportå? iigett bli. intressant 'och informa- ;itivt förutsätter detta en yrkes- ; mässigt. kvalificerad hantering ' tåv.riaterialet "på den ”jöurnälls- tiska sidan men också: en god "ttillgänglighet till nyhetskällorna . ..och förmåga hos dessa att se på -fissel än som en positiv till- ; Bång. -.Man bör tillägga. också . organisationer har en bety- "dande grad av nyhetsplikt även utöver de krav som t,-ex, aktie- bolagslagen, uppställer, > För egna informationsinitiativ 1 näringslivet är det möjligt att fjälv välja tid och tillfälle, Men langerar journalistens ' nyhets- näsa med. självständig tidspla- nering får den redovisning ske som då är möjlig att lämna: Det kan här bli konflikter mellan normala företagskrav'på sluten planering och legitima ny- hetsintressen, 'Men som. princip kan därvid inte ansvaret för ny- hetsläckor läggas på den part I sammanhanget som är nyhetsin- tressets primära = företrädare. Öckså näringslivet är 1' längden mest .betjänt av en aktivt beva- kande och uppsökande ekono- misk journalistik, Vi kunde faktiskt ha flera iungerande nyhetsnäsor än fär- re också på det ekonomiska re- portagets område, ' säger spar- bankernas tidskrift; .. i "hAMPEN MOT NARKOTIKA Tyvärr är avskräckningen när det gäller närkotikabrott mindre beroende av straffsatserna än av upptäcktsrisken eller bevisning- ens svärlghet, påpekar Da g ens Nyheter (fp): Ne ' "Och den förra är ännu ' 'myc- ket låg, den senare hög som man finner av utredningens siffror för upptäckta o. avdömda brott o, företagna beslag jämfört med kalkylerna om smugglingens o, langningens faktiska omfång o. om antalet misstänkta eller rent av kända men oåtkomliga nar: kotikamarodörer. Därför är det andra "förslag från kommittén än straffskärp- ningarna som torde få störst praktisk betydelse, nämligen om de kan bidra till att markant strypa tillflödet av narkotika o. höja ' de ekonomiska och juri- diska riskerna inom branschen — inte bara för småhandlarna Fredagen den 7 full 1967 br genom trafikolyckorna' främför sig, blir. för- | människor pr år och man räknar |' ust för 'samhället. på. drygt" en I n ökad offentlighet mindre som] "som en skyldighet. Stora företag n . IT.= got under 100 kr på sjukhusen. vå En räkneoperation "över trafi- kens offer 1963 slutar på exakt kring 360 milj på dödsfall, "88" "milj på invaliditet, och 26 milj på öv- riga skador! Sjukhuskostnaderna för sluten vård beräknas till över - 26 milj kr, för öppen vård till 2,5 milj och Jäkemedelskostnader 5 milj. ' = Vad kan man då dra för slut satser av dessa siffror utöver att: trafikens olycksoffer betyder väl- diga årliga förluster för samhäl- let? Det finns naturligtvis åtskil- liga synpunkter: att anföra här- | vid lag, Låt oss bara nämna en;. : det "måste löna sig att satsa, och. ; satsa hårt, på att åstadkomma " ökad trygghet i trafiken. Detta: kan ske på olika sätt; bättre vä MER a tivare förarutbildning och inte: minst 'intensifierad: trafiksäker-" hetspropaganda. Allt detta kostar ' . pengar — pengar som återvinnes genom "färre dödsoffer, och färre" skadade människor i trafiken. =. . rerna och de internationella el- ”ler nationella ' narkotikaligornas ”"toppfigurer som själva" akta! att: ta i varorna: Vid : Kommittén "lägger. fram "rie; sådana” förslag," främst” att. också förberedelse "till 'grö . rusmuggling kriminaliseras (mot | i utlandet upptäckta smugglare); "att: förberedelse till: "olaga för: ""säljhing och överlåtelse krimina- . Jiséras. (mot storhandlarna),. att medverkan. till sådana brott kri- minaliseras (mot: öpplatarna a av Får : narkotikakommisslonen snabbt den förstärkning med d in föreslås, förstärks” åklagar- "sidan; rustas-tullktiminalen .upp| iom föreslaget, får den hjälp :av närkotikaspårhundar -och :elek: tronisk” apparatur och kan ' efter" hand, också 'genomdriv; te båra det låga apoteksvi ri överlåten narkotika, utan. den. mycket höga vinsten förverkas; ”Mjusnar onekligen utsikterna ti få ett' bättre grepp” på" den illegala” narkotikahandeln? "Men man bör inte hysa några illusio- i närlng "också" . motåtgärder: : + Or smuggelvägar,” större” inhern: tillverkning.: om. tillförseln Mu frånshotas, övergång till.nya” mez toder och preparat. ? i NÄRKOMANVÄRDSKOMMIT: | nn för därvid ett övertygande 'resö: nemang, ” . skriver : Da vet. (h): / Vv ”klassiska”- harko. tika skall. enligt den internatio- nella 'konventionen "på : området, vilken Sverige biträtt betråktas som; "brottsligt. Andra preparat som t ex: LSD är emellertid fullt ut lika farliga, och. det finns in- gen ' anledning att ge "dessa: en - förmåhsställnivg. "Det viktigaste skälet för" bibehållen kriminali- " sering är'att man på den vägen bar möjlighet att klämma åt för- säljarna: och stordistributörerna. - Från polisiärt håll betonas of- ta: att man från en' ”innehavaré” kan" komma' fram "till: de persc- detaljisterna ' och” framför : "allt grossisterna i branschen. Det är också i många fall svårt att alls komma ' åt en distributör,” om inte upptäckten av ett lager kan motivera: vissa rättsliga” ångrj- panden, Viktigt, är "emellertid att Krj- minaliseringen av innehav inte nödvändigtvis betyder att alla, hos vilka narkotika ' anträffas, behöver straffas, Så sker dess] å bättre inte heller. I ett stort n: tal fall 'meddelas åtalseftergi tt, vilket är rimligt när det rör. sig om ett bagatellartat innehav, += "ORDENTLIG ARSLÖN : 132.000 kr i årslön får en nyg statssekreterären Ingvar Carls- son, skriver Vimmerby Tid- ning (cp), som tycker att detta är en synnérligen hög 'lön:.» - Som statssekreterare blir" lör nen 7,023 kr i månaden eller i runt. tal. 84.000 kr och.” med " riksdagsmannalönen "på ” ca 48.000 så skulle det bli en ärs- inkomst : för: de två uppdragen på 132.000 kr. Om pensionskost- naderna skulle räknas . medj i detta: sammanhang så” stannar inte statens kostnader vid 150, 000 kr pr år. ” Förr: talade: socialdemokrater na ofta om att Proletärer i alla » länder skulle förena sig. Men' i vårt land har inte proletär! na blivit så små. För somliga tar det bara fem minuter att hos andra finna fel som de inte kan upptäcka hos sej 508 milj kr. Därav kommer” "oms gar, trafiksäkrare fordon, effek- .- | figränens 8 gåta Isöm kallas serotonin som' har” till | substans - Svenska Vv "ner man önskar :nå, nämligen |. och dessa” delar har hittills ' klarat sig hyggligt, men .däremot har alla och hållet friland, och där gick grå- "i'de norra länsdelarna köm: också "Vid 'senaste årsskiftet genom- fördes ett rekordartat stort antal j kommunsammanläggningar. Inom 26 "kommunblock. blev det en to- tal sammanläggning, av hela ket; Partiella : .sammanläggningar förekom - 1 ännu fler block. Sam- manlagt- berördes 167 kommuner av ' förändringarna, ..- framhåller numret äv Svensk, Sparbankstid- ty. Lt eg aktuell, :kommentar till konimunindelningsreformen, ' jEn avgörande faktor för att påskynda. utvecklingen har varit insikten ”hös: många kommunal- män om att reformen utgör, enda möjligheten" att stärka och beva: ra det ” kömmunata inflytandet över... samhi Nsutvécklingen, , Den ' kan göra: det därför. att. kommu : ä- ; nerna 'blif” ekonomiskt: och: per- sonellt bättre . rustade: att möta. dem "ständigt skiftande problema- tiken! och därför: att de kommer ; N pecialstuderats av en grupp. läkare i Sydney; . Austra- lien, De;:trör. nu satt :de' kuntat därmed, kommit närmare lösning- en att ”botå den... . Det finns en. substans” i blodet uppgift att hindra blodkropparna från att utvidga "sig. Om 'denna av. ...någon I anledning minskar: vidgar "sig alltså blodkropparna i Tyässane "ådror: loc-. kanslirådet Arne Fröjd i senaste : spåra orsaken till, sjukdomen och | ler "försvinner ; helt,.. ut. |; jälvstyrelsen hänger på reformen J LÅ FK Kartan ur. Svensk 'Sparbankstid. | : skrift visar hur'de hittillsvarande förändringarna i den! kommunala |: indelningen, fördelar sig över lan- det... (svarta: fält) anger . de kommuner. som ”färdigbildats ' en- ligt fastställda: planer, 2. (strec- kade fält) visar kommunblock där partiella ammänslagningar. har mt skett. . att 'omfattå är bgsgeografiska regioner ' där en planering ' för framtiden kan: te . meninge fylld, Det. alternativ. som Anars fö. frågor ndring; ,skulle vara. mför en indelning5s- z Ett ohilbinem a gråmögel. ; s på jordgubbar synis snabbt ha": ödelagt stora "delar av årets rdguhbsskörd i. varbergstrak--.; "ten, och enligt vad vi erfarit ” har även norra och södi Hal-, - Jand drabbats "hårt, : > Det heta” kom" fullkomligt verraskande framhåller en av: le” största:. jordguhbsodlarna i. + |varbergstrakten, hr .; Andrew - "i Andersson i i Dagsås vid ett sam- N "ital. med uv Det hade ju rlat: sig att bli en "mycket fin jordgubbsskörd såväl kvalita- tivt: som kvantitativt men un- "der: «det.senaste dygnet kom så, 2 reppet ' av .gråmögel, Y som haft förödande verkan. "7: ' "| Större” delen av vår jordgubbs- hi år, måste dessvärre också. | konstatera att. större delen av hans areal, som på frijord; blivit angri-' peny--och ,samma.. erfarenheter har även odlarna i övrigt konstaterat. > . Just - gråmögel. , betecknas. . som fordgubbsodlingens farligaste fier "de; 'och- den. kommer så. gott :sorm varje år, men det: beklagliga är att, angreppet kom så tidigt i år, Just när storskörden skulle börja, me= dan det normala annars är att mö- gelangrepp inte brukar'«komma' förrän i mitten eller :slutet av juli månad, då den 'huvudsakliga delen av skörden” brukar vara avverkad. Tillförseln av jordgubbar på den allmänna marknaden kommer lunda att bli betydligt knappare än tidigare; och man måste därför ock sa "odling, som, omfattar mellan .3—4 tunnland ' ligger dock under plast, bären 'på friland blivit helt fördär- vade., Orsaken till, det snabba an- greppet ; ;torde' vara den fuktiga och varma väderlek som kom i går ef- ter'det tidigare förhållandevis sva- la, vädret, som varit fint ur jord- bl: punkt. På måndagsförmid- dagen, märktes. inte något särskilt men efter endast några timmar ha- de gråmögel. angripit och totalför- därvat bären, framhåller . hr An- dersson för ”Y', Men däremot ha- de inte plantörna. under plast bli- vit angripna i någon nämnvärd grad, och det; beror väl främst på att plasten utehåller fuktigheten, .. » Hårt;:drabbad blev däremot "hr Anderssons granne; "Bertil Johans- son, som på sin odling på mellan ett halvt och ett tunnland har helt mögelna fram. med förödelsens styg- gelse," så att årets jordgubbsskörd får arnses' helt avslutad... Det såg väldigt fint 'ut på söndagskvällen, och vi räknade med avplockning på måndagen i stor skala, men då jag kom jut.på förmiddagen hade mögelangreppet redan börjat, och spred sig sedan snabbt. Vi försökte ju rädda” vad som räddas kunde, men det blev! ändock” båra?r en: rin- ga del, som kände plockas oskad- da, och eftersom även karten an- gripits, så finns där inte mer bär att hämta i år, säger hr' Ander Även i mellersia Halland liksom detta gråmögelangrepp "med sam- ma förödande verkan, En -av de största odlarna i falkenbergsorten, hr Erik Johansson, Slöinge, som har inalles 5 tunnland, varav dock utan, viktigast, för storprofitö. själva under hela sin livstid.:' Covet blan sen del nyplantering, som ej är bä- så räkna med stegrade priser. "åtskilliga block har man lagt upp "undan för undan, Av landets 900 . men, emellertid "kunna vara 'ge- oj neéråar. i, dag helt, "De. arbetär red Stockholm (TT), Att brottsligheten blivit alltmer förgrovad och hänsynslös är inte nägon typisk svensk företeelse, konstaterar tidningen Svensk Po- lig, Utvecklingen är likadan: iInter- nationellt sett. Antalet grova rån, förövade av 'utlänningar 1 Sveri- ge har ökat väsentligt under de senaste åren. Samma iakttagelser har gjorts i ett flertal europeiska länder, . Om vi försöker blicka framåt, finns det ingen anledning att an- ta 'annat än att den internatio- nella brottsligheten kommer att öka ytterligare, Om några år kan vi räkna med att de interkonti- Hur samarbetet i de olika bloc- ken utvecklat sig hittills är det svårt att få någon total, bild av framhåller : författaren vidare, Så mycket vet man dock som att 'samarbetsnämnder nu finng i praktiskt taget alla de block som --inte redan är sammanlagda. I ett ambitiöst program som bl. a. siktar till en gemensam .översikt- lig samhällsplanering för blocket; I andra fall kan konstateras att samarbetet - ännu gjort mycket små framsteg, ” . Det finns dock många tecken FREE sUygtransporterna, er tti . |dubblats i kapacitet och att flyg- på att nsikten 4 om nödvändighe biljettpriserna avsevärt reduce- "ten av indelningsreformen, växt rats, Därmed ökas också möjlig- heterna. till förflyttning för det brottsliga «klientelet, Det tekniska framåtskridandet, som även berör brottsligheten och den variationsrikedom som brotts- ligheten i dag uppvisar, ställer nya krav på polisens organisati- on, resurser och inriktning. Be- hovet av internationellt samarbete blir bl. a, härigenom alltmer på- ” ”tagligt. so «kommuner är det dock bara i 64 som. ' kommunindelningsrefor- men hittills har genomförts. Re- formen siktar till" att .nedbringa "antalet: -kommuner ' -till:..ca 280. -Redan : omkring 1971. torde 'refor- nomförd, skriver herr Fröj Billi a fl biljetter | : - | fan öka brottsligheten” vest "De principer, "som "vid: bildandet av Interpol accepterades ör brottsbekämpandet över "gränser- nå, grundade sig på samarbete mellan de ollka ländernas pollis- myndigheter. på basis av det egna landets Jagar och med ständigt bibehållande av den" nationella suveräniteten, Dessa principer gäller än I dag. Olikheten beträf- fande den straffrättsliga procedu- ren, polisens organisation, arbets; metoder och befogenheter 1 -Im terpol-länderna har försvårat 'sam- arbetet. I dag har vi emellertid kommit så längt att vi "genom Interpol -fått : en gemensam ar- betsrutin i de internationella fal- len, Organisationen framstår; nu som ett nödvändigt - instrument för samarbetet över gränserna,” Men om detta 'samarbeteé skall. kunna bli fullt effektivt och om vi skall kunna hejda: den-interna- tionella brottsutvecklingen mäste vi sannolikt göra mer, än vi: idag. Tanken att tid är pengar, höjdpunkten av gemenhet; Tid är .. mognad, klassificering, fulländning, ' ordning, H- eller oljevärme till ko : Intresset för. könsttorkning av gaste argumenten mot direkt upp-” vyallfoder . har under senare år värmning. med förbränningsgaser. ökat starkt. Konsttorkningen har Eluppvärmning skulle kunna lösa "nämligen kommit i ett allt. bättre detta problem. Största delen av! läge eftersom priset: på .olja och svavlet förs emellertid ut i:'luf- elkraft under senare år har hållit ten tillsammang med vattenångor: sig ganska konstant i' motsats tilljoch övriga rökgaser och stannar arbetslönerna. således inte kvar i den färdiga Jordbrukstekniska institutet har | produkten. Md hösten "1966 ' utfört ekonomiska| Analyser och beräkningar visar |kalkyler över konsttorkning. av|också att svavelmängden i en grönmassa, Huvudmotivet. har va-| normal fodergiva t.o.m. : blir rit .att söka ' klarlägga de ekono-]| mindre i ett med olja konsttor- miska: förutsättningarna - el- kat foder än i vissa: ensilagesor- uppvärmning. av: 'konsttorkar." Nor- ter. .Dessutom kan. man styra ut- malt: använder. man. annars:; olja. / fodringen så. att” svavelreduktio- : | Utredningen? har 'dock ' också lett nen i vommen' underlättas, Sva- fram ? till; totala torkningskostna- velhalten torde "därför inte för: "der .under skilda" förutsättningar.! sämra . fodervärdet så mycket att Dessa ;skostnader avser. endast. sj det. har ekonomisk . ;betydelse, / ,- va torkningsprocessen -men. inte kostnader för: skörd,» transporter 'm” m, "Resultaten. redovisas: I in-|' stitutets specialmeddelande ; nr: 14: ”Ekonomiska; synpunkter: UTORKNINGSKOSTNADER "Följande tre. faktorer har störst Inverkan. på” törkningskostnader- » ina: fuktighetsprocenten '; massan, antalet. drifttimmar per säsong och torkstorleker. Mindre ns . | variationer 1 oljeförbrukning' och MTorkningen" kan” utföras" antin- oljepris betyder däremot ganska gen "vid hög: eller. låg temperatur." litet.” Högterperatur orkarna; av vilka: -En sänkning. av fuktighetshal- trumtorken'- är" vanligast, ” .domi: ,ten från 90 till 50 procent mins- ar. torkningskostnaderha””pi mycket. ;shöga”' temperaturer, :800-—-' färdig vara . med ” gott och, väl 1 10020"; För? att "undvika ' bränn- hälften, En' ytterligare halvering skador: måste” torkningstiden gör av kostnaderna blir det. när; fuk- vallfoder”. kr ras; kort. 'Detta fordrar i:sin tur , tigheten ' minskas till 70-procent. , att. "torkgodset” korthackat,! . Kostnaderna per kg torkad va- högst:2—3 em; ' » dra blir nästan tre gånger så höga "Lägtemperaturtorkarna kän "där- om - torken- får arbeta under :50j Temot arbeta med ganska långt dygn X.7' timmar i. stället för material: men här så gott. som under ' 100 "dygn ' ä 21 timmar, helt försvunhit.' ur marknaden. d.v.s; ainder tre "skift ;per dygn. Det beror "nog främst på att den (1od: ekonomi .'krävep alltså. en lägre. temperaturen ca :100—200?C, läng-'säsong I förenin; med: & skift- ger i torkarna en" låg kapacitet," arbete. : vilket: "betyder höga Kkostnader.!- ökas- 'torkens stoile får. 'manl|. Ver kningsgraden : ;är också > ofta' ett lägre. investeringsbehov ' per... sämre" än ' för. högtemperaturtor- Kg avdunstar vatten; 'Arbetsbeho-- karna, oboe "oc fvet sjunker dessutom, Torknings- De "> | kostnaderna är-ta' tre gånger. hög- KVALITETSPROBLEM.. re för de mindre: torkarna, (kapar ;'Torkningsmetodiken, d.v.s, om” citet"cå 500 kg'avdunstat. vatten torkningen .sker vid hög eller låg per timme) än för: de större (kä- temperatur, ;. kan: ha viss. betydel- pacitet..ca" 8000. 'kg). "Redan vid se "för fodrets'' vitamininnehåll, 'en torkstorlek -på' ca 3 000—4 000- eftersom ' möjligen: en » större kg avdunstat våtten per timme:har mängd karotin,'d. v.s, A-vitamin, . kostnaderna sjunkit. betydligt och bevaras vid ' lågtemperaturtork- avtar + sedan ganska långsamt. ning.. Den eventuellt. ökade. karo- Transportkostnaderna ökar dock är i edän tisk: eller ekonomisk betydelse. — |också”'bli svårt att finna tillräck- Den. tjockare ganska: höga svavelinnehåll fram- . » förs ofta »som ett av de vikti oljeförbrukningen med ca 10 pro- I höst är det as år sedan Knäppupp föddes i Göteborgs Cirkus, då .Povet Ramel åkandes på lina över publiken gjorde sin entré" på scenen." Därmed föddes en ny epok i svenskt nöjesliv. : Det har inte enbart! blivit Ra- mel-revyer;" Baronen "har , klokt ransonerat sina framträdanden, men har nästan i alla” revyerna haft ett litet finger med. , ': Knäppupp har. blivit ett inten: sivt . producerande företag. med olika verksamhetsgrenar, ' Man ger ut grammofonskivor och har Faykis, Martin Ljung och Ante Stig ' Grybe" Ipopmärt. | årets tältrevy Ramels. knäppupp jubilerar! | ä en producerat film, Ibland har; Halmstad den 11/7 och 12/7 byg- man drivit upp till tre olika tea-|ger till största delen på Svend terproduktioner samtidigt, i Stock- ; Asmussen och hans holm; Göteborg och 'tältturné,tett”; den glade runt riket. trumslagaren - Frederik, vidare” I år spelas det en ny revy fl Max Leth,' Gregers och Erik Stockholm, vilken ' hade : premiär | Lindholm. på Idéon den 30 maj. Beppe Wol- i åtta gers svarar för texterna till den- a Orkestern, var. upplösg fjol 1 na revy och'i ensemblen ingår Köpenhamn, I då ” succén — var Monica. Zetterlund, Lars' Ekborg, .enorm, Tysk TV ville engagera Sune -Mang, Catrine Westerlund,|gyend för en revy, där Han skul- Bebbe Wolgers själv och Lena le. fungera som värd i en lång Hansson, - serie program... Även från -Las Tältturnén, som kommer till Vegas har” anbud: kommit," men , Knäppupp lyckades med -: konst- stycket: att: få honom till både Stockholm och nu på tältturné "i sommar, Det har sålunda blivit : dén ' dyraste Xälttvtnén hittills '"med anledning 'av att Knäppupp ” fått överbjuda de utländska an- buden; Knäppupp. vill. dock gärna ". framhålla, att man inte höjt bil " jettpriserna, "Det svenska textmaterialet har "sedan Idéon-premiären fått vid- videring.. "Nästan inget är kvar, utan till. tältturnén Har man skrivit nytt. | Spexigare och roligare har det "blivit. Man har” testat i Stock- holm och låter städerna ute i landet få den.roligare och slag- kraftigare föreställningen. I Eng- land och Amerika gör man som bekant omvänt, ' 'spelar först i mindre städer och därefter i New York eller - London: . «+ Fnykis, som varlt borta i tre - och ett halvt år återkommer. par- i. : Och för första gången i tält, 2 oo Stig.iGrybe med ”Antes : Super oe Av. agronom Olle”. "Nilsson, Joräbrukstekniska | institutet, Ultuna, Uppsala, Ce » grön- eldningsoljans lig valljreal inom rimligt avstånd, F : En ökning eller minskning. av ”drömkvin-|” spexaren - och: . kännas en nästan fullständig re-l4, nsttorkning? cent påverkar endast ” förknings- kostnaderna med:ca: 1,0 öre per kg torkad vara, Motsvarande änd- ring när man torkar 80-procentigt material blir bara ca 0,5 öre, En ändring av oljepriset med 10 kr per m? päverkar kostnaderna med ca 0,8 respektive 0,3 öre per kg torkad varar ce Sila ve ELTORKNING oc fot För närvarande finns inga ' ee uppvärmda = högtemperaturtorkar och elektriska ugnar lämpliga för detta ändamål -tillverkas inte.” De skulle :;troligen bli. betydligt dy- rare än de oljeeldade. ugnar som , normalt används, Därmed försvini 2 ner genast en. av. de :mest: väsentsz > liga fördelar, ' som,man : variligen”" har ” med ', elektrisk - uppvärmning, '- nämligen en relativt låg. köstnad för "den.;-fasta anläggningen Om en eluppvärmd, tork -kunde' oljeuppvärmd, får elkraften kosta maximalt, ca "1,0 "öre per kWh, inklusive fasta” avgifter, för ätt torkningen "inte skall bli dyrare än "med olja. Om eltorken är” dy- rare eller om. oljepriset ' sjunker måste elpriset. vara ännu lägre. Eluppyvärmnång av högtemperatur- torkar” "verkar - sålunda vara en: mycket orealistisk. tänke., Läågtemperaturtorkar. hi ar större” . föutsättningar. för eluppvärmning. Elbatterier för lägre. temperturer ” kan nämligen framställas. 'betyd- ligt billigare är batterier för hög-. re temperaturer, Endast . för de minsta torkarna. (kapacitet"ca 500 kg” avdunstat "vatten 'per', timme) : 'och' vid en kort: ärlig - ”använd-.5 ningstid. kan dock .”ett elpris på ca: 3 öre per kWh; inklusive fasta > avgifter, - accepteras; ". Större" -tor:. "Kar. och längre årlig. användning: i tid' fordrar ett mycket "lågt elpris,' "ca: 1,2—2.0 öre per" kWhi Liksom. små - högtemperaturtorkar.” ger. emellertid små : lägtemperaturtor-, kar; med "kort" användnifigstid mycket höga” torkningskostnhade: Även "lågtempers aturförkärnad” kri ver «således: ett ealistlskt” ägt elpris. se UI tinhalten.” har. dock. ingen prak- med torkstorleken ' och" det kanter " För "att vi skola vara-fi Kristus frigjort 'oss. fasta och låten icke något nytt träldomsok läggas på. eder, Gal. 5: 1) ” vi är fria inom. vissa gränser, : Om vi överskrider dem ' förlorar vi friheten. Robinson Crusoe ver- kade fri därför att han' levde en-” sam. Men även för honom fanns ' det inskränkningar. För att kun-. na leva måste han följa hälsoreg- lerna, 'Han valde livet och = till sist återbördades han till gemen- skapen med människor. Det ena valet leder till det andra, Att få välja är frihetens grund- val. En avhållen lärare brukade säga: ”Frihet är att. -välja det bästa.”. Ju högre vi står desto ädlare blir valen och desto större friheten, då Det är därför som den fullkom. , liga friheten: finns. hos Kriståg. Evangelierna ger oss en bild av honom som den fullkomliga män. niskan. Han är vägen till Fadern, till ljus och liv. Genom; horio; om får vi daglig nåd, daglig förtrög- het är dEtöe all Vi. vet, vad fri är därför at vi N onom. funnit den: 1 Show”. , En festlig sketch lar om gruppäktenskap,- hand. På spinnsidan finn gången Anna droöller på mot bl.a, Martann, våras hade kvinn. Spela Spelet” På Oscars. Ulf: André talangfulla - ”biicktänget ”Guntlia Dahlman är även ed och förs Oscars och Scalateate Jan Malmsjö. "Vidare |. Mohaupt, som i wv. liga huvudrollen, i stärker ' tältturnéensemblen. köpas till samma pris :som er. -Stån därför: . a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.