..tins' synpunkt”. säger,' att den Att . HU Torsdagen den: 13 jul 1967 rn —=LT- 'Torsdagen den: 13 jalty st967 LT =) Gruvindustrins. framtid" Enligt gamla. tiders näringsgeo- "grafi .var det' i huvidsak, Norr- ; land, som hyste Sveriges stora na- "turrikedomar,' Där fanns de stora ,skogarna, vattenkraften och malm- fälten... Samma rikedomar "finns , naturligtvis i i Norrland även i våra” "dagar, men relativt här förhållan- . Sysselsättningsmässigt är gruv- industrin en . ganska osäker bransch. Permitteringar eller var= sel om arbetsnedläggelser har fö- -rekommit på ett flertal håll, inte midäst under -de två senaste åren.- Den kraftigaste sysselsättnings- minskningen har skett vid gruvor- . dena ändrats. Det syd k skogsbrukets' avkastning har ökat ' snabbare än Norrlands, och" råva- ran är dessutom mera lättillgäng- lig för förädling eller export. El- kraft kan produceras även med hjälp av olja eller atomdrift. Gruv- industrin fortlever visserligen — i första hand i övre Norrland —- men relativt sett får råvarorna Ilt lägre värde i förhållande till e förädlade slutprodukterna. Den regeln gälier inom de flesta bran- scher och så även för malmer av olika slag. > Inom - Arbetsmarknadsstyrelsen bar man i dagarna publicerat en utredning om den svenska gruv- industrin: och 'dess aktuella'si- tuation, Den utredningen: berör i första hand norrlandsproblem, ef- tersom mer än hälften av malm- -produktioneh' kommer från Noöorr- bottens län och; ;ytterligare. ett tio : tal procent' "från .Västerbottens, I övrigt är det förstås Bergslagsom- "rådet," som "är" av betydelse för 'gruvhanteringen. ” a a På tal om gruvdrift tänker mån- gen, på. .Falu koppargruva, Sala silvergruva '+eller guldgruvorna i Boliden. Numera ä är det dock järn- som . den svenska gruvindustrin, Driften ;fördelas, på ett knappt, 60-tal ar-=.; ”betsställen; och. vid de tre störs=. i ta gruvorna, är mer än hälften av ( gar har” malmutvinningen pr an- gtälld I unnat ökas avsevärt under. 'de 'senaste åren. Är 1958 var sår: ”Junda 17.486 personer, sysselsatta inom landets gruvindustri, medan ' "antalet år 1965 sjunkit till 13.324. i .Samtid igt, har' produktionen” ökat " tre' senaste åren börjat impor ' På. sistone och" gruvbolagen .lig= « ger inne med stora . lager, , brytning av i dag inte betecknas som” någon av landets: 'stora .nä- » ringsgrenar. Det gäller i. stället. . malmen, sedan nu detta med el- ” kraftens hjälp blivit; möjligt. Det. ; har ju aldrig varit särskilt upp-- ' munirande för Sverige att behö va "exportera järnmalm. billigt till. andra länder .f "köpa, tillbak na'i Bergsl . Bortåt tio pro- cent av arbetarna i de svenska . gruvorna är av utländsk natio-; ”nalitet, Sn Mellan .80 och . "procent av; den svenska järnmalmen går 'p: export. Västtyskland och Storbri tannien är 'de' största köparna, men Belgien och Luxemburg hari= på senare år ökat sin importkvot.f, Samtidigt har Sverige under de > ra järnmalm, i första -hand fri Liberia men också från Norge. : Under 1960- talet har den svens ka järnmalmsproduktionen ” ökat med. 6—7 procent. pr år; men i. fortsättningen: räknar . man med: betydligt ' lägre ' stegring, Lapp=..: landsgruvorna väntas stå sig re- lativt väl i konkurrensen, medan de mellansvenska gruvorna :torde- | . få svårare att hänga med. Gruy-v' driften kräver stora fortsatta. ine | vesteringar, "främst ' maskiner och tekniska” hjälpmedel, men” däremot väntar man ingen ökning . på ' sysselsättningssidan. ' Särskilt kritiskt torde det bli för gruyin= . 7; dustrin under de "allra: närmaste ' åren, eftersom exporten 'gått trögt" Å Trots de rikedomar våra gruv" nn arbetare utvinner, kan vår malm- att satsa på' fortsatt förädling av : ORNTERN 00 VALDAGEN j Fönfalthingsfrågans,., Värderingar ; och skiftat. ganska vä-] omdömen" + sentligt, hot den gemensamma "valdagen | "Nu" senast har” ”statstnlnistér i Erlander: varit uté.och sagt, att |' ide borgerliga inté nyanserat de- T batten” om det kommunala, val- + sambandet så som, han” skulle, ha - önskat. "Det har. DOEx INte brus- Ar titiidet avseendet så mycket på + den borgerliga sidan.” Men. hur; »har hr :Erlander, "regeringen och :soclaldémokraterna.. själva klas " rat sin roll i debatten? "Har. re-' "gerlngen "någon gång -kunhat) le: ""vérera s ett vettigt: ärgument” "för 5 ett kommunalt vålsamband? Sva- ret är, nej..Från det hållet. har saldrig "kommit” annat än: mycket ”lösa 'påståenden.. Nu. kommer hr "Erlander med ett nytt, när han |: ”från..den kommunala demokra- gemensamma. valdagen är. .”en tillfredsställande lösning”. I di- "rektiven till grundlagberedning- "en sade regeringen emellertid "precis. tvärtom, nämligen att den gemerisamma valdagen 'skulle -kömmå' att leda till ”kännbart ”men” för ..den kommunala de- mokratin, Man får förstås för- 'moda, att detta är "god politisk "hållning" för' hr Erlander '— i . hans lösa' hållningslöshetsfiloso- "Ännu : finns , det' emellertid »hopp om en '”förnuftig lösning. Remilssbehåndlingen kan bli så , härdhänt att partierna 'mäåste sätta sig ner och tänka om för att få fram en ny lösning. SVERIGE OCH EEC: Valet borde inte vara svårt, skriver Svenska ”Dagbla 8 et (nh): "Alla är överens om; regerin- »gen såväl som oppositionen, :'att » fullt : medlemskap vore det, eko- :nomiskt mest fördelaktiga. Tek- "niskt. enklast är det också att "gå fram den vägen, Ett associa- | tionsavtal ger oss Ingen medbe- :stämrhanderätt, ger oss intet in- .flytande. Även om avtalet .skul- .1e, kunna ' utformas, till skillnad "från andra :associationsavtal, t. "ex, mellan EEC och Grekland, "under hänsynstagande till vår .' industriella styrka och. storlek, sär: det "dock klart att villkoren . skulle bli mindre gynnsamma än "vid ett fullt medlemskap, Bör « vi ta den risken? En intressant " aspekt på" associationen har för » Övrigt I dagarna framkommit 1 Norge, där den juridiska exper- tisen ifrågasatt om ett associa: tlonsavtal, d. v. s. utan medbe- " ktämmande, är förenligt med : grundlagen, Tiknande fråga kan ” ställas. även Fär, s Varför tvekar då regeringen? -Tyvärr har man den känslan att ärren från den upprörda :;debat- - ten, 1961—062 fortfarande sitter kvar, På nyckelposterna i rege- "ringen "var det samma män då behand- - ” huméra är 'ett annat, 'Utvecklin-' Igen: i Europa har: inneburit. ett kompakta 'oviljan É rde icke linnebö a: «uhågon prestigeförlust - om' man i dag toge. hänsyn; till att: läget. a ant; för "regeringen! i flästatetna torde det; en- åra Schweiz, som "avråder: "följa I samma politik som Schweiz: skullé vi >e]s -heller tillhöra Fö- Den politiska reaktionen: nu: en Helt” a den var 1961, . Alla partier char. denna gång med kraft betonat att. Sverige in- : te kan frångå sin traditionella freds- och". neutralitetspolitik, 0. att man inte" heller kan ' avstå från sin” rätt att' 'självständigt träffa :handelsaval "med makter utanför EEC:"Vad:som talar för "att 'de demokratiska partierna skola finna” varandra ' 1: en- ge- 1: mensam "linje är bland - annat den omständigheten att folkpar- tiet och höger för trepartienig-.|. hetens skull mäste” få centerns ledare herr Gunnar Hedlund med sig i en. trepartisamverkan, och att: Gunnar. Hedlunds uppfatt., ning. om. Sveriges ställning till. ERHC och. neutralitetspolitiken helt överensstämmer med den som herr Tage. :Erlander gett ut- "tryck åt... - Att det Inte är så helt med] enigheten” om neuträlitetspoliti- ken vittnar en kommentar, i -Handelstidningen (fp). om: so mona Den dag Västeuropa är "moget för.en gemensam utrikespolitik torde. den... svenska neutrali . tens miljö vara så i grund” -ändrad att våra gamla: käpp tar inte. duger längre, Är det för- -resten inte ett utmärkt ,maål .att arbeta för? Om 'man formulerar .neutralitetsförbehållet så att det utesluter medverkan i varje för sök att göra ett statsförbund av Europa, eller mer: en' förbunds- . stat, då är neutraliteten rent ut- » veclingsflentng. : FA «7 DÅLIG BEDÖMARE '— Varför tycker du att jag är en dålig bedömare av den mänsk- liga naturen? vv. — Därför att du har en: så hög tanke om Dej själv! "BRA' FÖRSÄLJARE sr Hustrun, seende och lyssnande till en rock-sångare i TV: ”Dom säger, att hans personality sålt. flera tusen TV”: Herrn: 1 huset: "Det tror jag "från. ansökan om” fullt:]:e imedlemskäp; men : om vi. skulle": e. la kläder, . 2 N | röver hälften av Sveriges cir- ka 1200 golvläggare är sjuka på "grand av giftiga ångor från 3 ;de, stlättflyktiga > mattlim "som; V” ativänds i deras" arbete. 'Lösningsmedlen har' en förla- i månde "verkan på nervsyste. met och vissa av dem ger upp- hov till krampryckningar i muskulaturen, En del medel Bör: att-den som inandas äng- "orna, reagerar som om han ta- git” "alkohol. Han får svårt att ”fättazoch hans inpräglingsför- "måga -blip nedsatt, Den förgif- tade -;kan ' i vissa. fall känna "yrsel "eller svindel, blir illamä- ende ”och :börjar kräkas, ” ..V Men .samtidigt finns en ofar: ig klistertyp, -ett nytt Prepa- rat som kan. vara lösningen i golvläggarnas problem. Det -etg "vattenlösligt mattklis-' ter: — "men från arbetsgivar- håll sägs det-vara för drygt. V Fans or "Byggnadsarbetareförbundet | I lösningsmedel som blir farliga nä id de avdunstar, Lösningsmedlen är . mycket Jättnyktiga” och under ar- slutna rum: påverkas ; blir illamående, får yrsel, kramp- har länge" påtalat problemet ' med' de sjukdomar, olycksfall. och förgift- ningar; som. i mycket "stor ut- sträckning' drabbar folk. som Syss- lar ned. »golvläggning. Över hälf- ten" ”av= Sveriges ungefär 1200 golvläggare dras med sjukdomar av; ett eller annat slag som en [följd äv att de tvingas arbeta med" 'Klistertyper :. som innehåller avdunstningarna, De drabbas ofta av en viss grad av” berusning, "ryckningar eller” utslag av. olika slag." a Det ; finns särskilda säkerhets- föreskrifter. Golvläggaren skall ha skyddsmask ' och -: rummen skall hållas väl vädrade, Men det slar- vas med 'detta ibland och skydds- masken 'gör : arbetet | obekvämt. Huden tar dessutom ' åt sig' gift- ångorna ' vilket. också : ger allvar- liga besvär för mänga mattlägga- ”VÄL VÄDRAT” KAN SINA Do MINE T TERTID . niljoner i i hela världen. :”Leendet den, vilken hevi i fortsättningen" ti! med de tolv visorna het ”Domi förbi. "Hennes. Ko blev kända och omtyckta; även utanför klostermu- BEUNDRARPOST OCH FANS! ;. Den första: : grammofoninspelnin- ) 'gen "väckte stort uppseende runt om i världen; Högar av 'beundrarpost kom till klostret. Hänförda fans och reportrar belägrade -de' heliga mu- rarna, . Vid: andaktstid måste: man ;klosterkapellets - . grindar, issan blev ängslig vid denna "anstormning. Den bästa lösningen var kanske att den: unga nunnan, född till stjärna, donerade sina pen” gar '. till "ordensgrundaren Dome- .nicus och fick! verka” även utanför klostret .s som Iekmannasyster i civi- 12". VISOR UTAN NOTER "Fröken Luc, som hon idag kallas, "kan: själv inte skriva noter. Hon spelar. helt enkelt efter gehör. På så sätt uppstår texterna på samma gång. De är till. en de! resultatet av mina” meditationer, säger domi- nikanernunnan, Sångerna spelas in på band och noter skrivs ner av en notskrivare, "Inkomsterna av hen- nes skivor gick, innan hennes ut- träde, ' till ' klostret.: Nu får hon emellertid 'själv' disponera över si- S"1 na' tillgångar. Med dem bestrider hon bl a sina återupptagna studier. -Den största delen ger hon emeller- tid till. missionsarbetet för bekäm- pandet av tuberkulos och för ake tionen ”Bröd för världen”. | JUDO- OCH SIMMAR- : i - MÄSTARINNA Som vinna står Luc med båda - T benen på jorden, Hon är duktig i .] judo, skicklig simmerska och lagar underbar mat Leende dementerar hon alla giftermålsrykten. ”Mitthe- liga löfte gäller till döden”. säger Luc Dominique, ” ”men jag yerkar mitt i världen. Jag har bara -en uppgift: Jag vill med mina visor visa människorna att. Gud. finns mitt ibland oss!” Visorna skiljer sig i' princip ej från hennes tidigare offentliga sånger. Hon sjunger med HENNES LIV FILMAS - Under tiden presenterar Holly- visst. Efter att ha: sett honom känner jag mej" frestad sälja vår”. , wood. denna ovanliga kvinnas lev- pdshistoria i filmen ”Domini tern Gabrielle världsberömd. under pseudonymen, ”Soeur Sourire”. Hennes? single” Dominique” nådde under; tre år en upplaga av tre - igrupperna högst upp. på topp-listorna. Under tiden har ”Soeur Sou- - re”, lagt av sig doket och lämnat klostermurarnas trygghet för: att i on ärlden förkunna 'sitt budskap: Under; sitt nya artistnamn ”Luc : Dominique”: tillkom så "den: första inspelningen utanför hennes or-- 2] stjärna i den: internationella schla- 'Ide, arabrepvbliken och Syrien som .Å borde göras ansvarig för konflik- samma ljusa, behagliga och klara] stämma. . s syster” konkurrerade "med pop- iUhör'.som Jekmannasyster. Skivan nican”.. och är Sverige utgiven : den” sjungande nunnan”. Metro- Goldwyn-Mayer . försäkrade -'. . sig rätten .till,36 visor. med vilka: den 71 belgiska nunnan vinner rykte runt gerparaden!”. '”Sjungande. nunnan”. i filmen "Syster. Anne” "och, e En av: ide" små "pojkarna, densåystrarna har. vård om, har "i. en » handvändning "erövrat > | Syster - Annes hjärta, trots sin bus- raktighet.; --”Dominie” är pojkens namn., Och ,- ”Dominique” kallar den unga, nunnan, visan som hon komponerat 'enbart' för sin lilla skyddsling och den blir" snart till en I världsschlagér, ” Franska sympatier är. nästan helt på : israeliternas sida ; PARIS (AEP). Ca Det ledande franska "opinionsin- stitutet ITOP /har frågat franska folket: ”På vilken sida har Ni edra. sympatier i konflikten "mellan, Is- rael och arabstaterna?” 56 procent svarade ”Israel”, bara två procent ”arabländerna”, resten ”visste inte”: Samma fråga ställdes av en sam- verkande brittisk i itu- tion till, brittiska folket, Svaren var: 50 procent för Israel, 5 procent för arabländerna, resten ' "vet inte”. I USA svarade 55 procent till förmån för Israel och fyra procent: före-. drog arabländerna, I. Holland gav 67 procent sina sympatiröster : åt 'Is- rael, bara 0,4 åt arabländerna, men 32,6 procent ”visste inte”. Det citerade, franska . institutet frågade också allmänheten om ”Vem 'av de inblandade hade an- svaret för den väpnade konflikten?” Svaren blev: 151 proc ansåg att det var arabländerna, främst då Förena- ten. Överraskande nog ansåg dock 35 procent att. Sovjetunionen bar huvudansvaret sedan Moskva 'ut- rustat de: arabiska länderna med angreppsvapen, 17 procent medgav att Israel började kriget, men ville dela ansvaret -för . den väpnade konflikten med FN:s generalsekre- terare U Thant, som drog tillbaka FN-trupperna från gränserna, 10 Procent ra att England var den a, två ansåg att general de ( Gaulles utrikespoli- tik bar det största ansvaret, då Frankrike . skulle ha kunnat och borde ha kunnat hindra kriget. Fler än hundra procent blev det i upp- räkningen därför att många bland de tillfrågade delade ansvaret mel- lan de nämnda, I resp gav alternati« va svar. :-Ityp var för "hög. också fi religger stor explosion. risk,: Bara under. senare tid har ett par -allvarliga ”tillbud inträf- fat.: I "Norrköping blev. en man bränd till döds. då limmet. antän- des. av en elektrisk "kamin. I Os- by inträffade. en explosion som blåste "ur en hel'fastighet, VY: UTREDNING KOMMER. : Vid + yrkesmedicinska kliniken I Lund har docent Stig Tejning av: slutat. en "undersökning . om vå dorna av den här typen av: lös- ningsmedel : i lim "och . mattklis- ter. "Han . beräknar 'att : bearbet- ningen : av undersökningsresulta- ten "skall : kunna 'vara klara om cirka ett år, Han har haft studie- materialet inpå knutarna. Han och hans ” "medhjälpare." har z studerat 50-' tälet man . som, sysslat . just med sådana :här lösningsmedel i låsarettsbygget i Lund, praktiskt taget vägg i vägg” med yrkesme- dicinska. .kliniken, - ningen på” "golvläggarnas "problem. .|Helt nyligen" lanserades "ett vat- tentösligt .mattklister.— Fastbond 130 —; som av allt jatt döma är t insti- -| tutet har-fått:yttra sig om dess farlighet och konstaterar, bland ”Enligt erhållna konfiden- tiella. uppgifter” om limmet Fast- bond 130 EE TOBAr. att "en" ringa ofarligt. ”Arbetsmedicinska ” annat: "förutsä tning emellertid” ati limmet användes i en lokal med normal L ventilation”, sn nå Vid > ett”. almnantäd d Göte- | borg ; i november i fjol där före- trädare fanns” för såväl 'mattläg- gare, . entreprenörer, I [fragan: om "detta lim: upp. Där bekräftades : att". erfarenheterna från nämnda klistertyp var myc ket goda — det ommwittnades 'spe- ciellt från: några. stora. byggnads- platser. i Göteborg, :Det var lätt att arbeta'.med och gav' inga obe- hag. .Från'. arbetsgivarhåll frarå- fördes att Priset för denna: lim": Erfarenheten visar. Ndock ' att: det. nya : limmet inte : blir ' dyrare; ' eftersom "täck. förmågan är så "mycket större än hos: gängse lim.: . Och ofarligt var det — i varje fall kunde ingen säga emot detta. "I rila: tabletter : eller lösningar och OPARLIGT. | LIM) FINNS: Men, "medan . debattén om "de farliga lösningsmedlen : pågår som bäst "kommer - ett: och annat nytt | preparat fram som ' kan: vara lös- | llösningdineder. » Med- hänsyn. här- till” torde, några: hälsorisker - icke limtillverka-'. ré och arbetarskyddsfrågor -togs Stockholm (TT) "Den fria försäljningen av spru-I a tor och kanyler bör” förbjudas, hävdar apotekare Guhnar Kock I emn' artikel om narkotikamissbruk i Svensk Farmaceutisk tidskrift. 'Från visst hålla har anförts att receptbeläggning skulle försvåra situationen för narkotikamissbru- karna och öka riskerna för sekun- dära ' skadeverkningar varför nar- komanerna istället alltid borde ha till gång till sterila sprutor och kanyler, Denna inställning ill problemet ”. bör " respekteras för dess :humanitära grundsyn, men det må räcka med en invändning. Även. om. man . tillhandahöll ste- rila engångsprutor vore .det en halvhjärtad insats,-så länge. man inte sam'idigt 'kundes erbjuda ste- garantera, att de användes enligt läkekonsten. ' : TT Förbrukningen av 'Sprutor är mycket stor, beroende på en fort- gående övergång från 'glassprutor iv till engångssprutor. Försäljningen närmar: sig 20, miljoner, Huvud- parten” går. til sjukhusen direkt från ' tillverkare: och; grossister; Apotekens - och 'sjukvårdsaffärer-'! nas andéel'i” försäljningen : är i jämförelse ” därmed. blygsam. Frågan 'om att införa någon form av kontroll vid försäljning- en. av, injektionssprutor och ka-| nyler: han. diskuterats i -medici-. nalstyrelsen,.: En första ' åtgärd ; kunde "vara att begränsa detalj- -handeln till. apoteken, som ge- nom att kräva, legitimation. av köparen, uppvisande av. läkeme- delskort . på insulin -(diabetiker) 0. s. Vv, har möjlighet att i viss utsträckning kontrollera försälj- ningen. En effektivare spärr mot; icke önskvärda inköp fås natur- ligtvis - - genom « recepttvång. på sprutor och kanyler eller. möjli- gen enbart på de senare: Under alla. förhållanden ' får man 'räkna,. med, att svartabörs-' handeln. snabbt skulle ' ta upp artiklarna i sitt "sortiment. Det vore alltså nödvändigt .att utvid- ga kontrollen att gälla även im- port. liksom.” tillverkning . och: grosshandel samt införa 'straffbe- stämmelser för olovlig hantering. Förbjud sprutförsäljning ee till narkotikamissbrukare.. atgärder. krä- Alla här? omtalade ing och Tiks- ver beslut av ;reger. = att fri eken har. möjlighet a 4 villigt upphöra: med försäljning- en till .narkotikamissbrukare av sprutor och kanyler, konstaterar apotekare . Krook : vidare. Sedan mer I än - ett halvt är - tillämpas denna ordning på det stockholms- apotek, som han innehar. Den har kunnat genomföras utan kompli- kationer och löser apoteken från den obehagliga roll de ofrivilligt kommit 'att/spela i dagens 2 tikasituation. j [ETT ORD” et "PÅ: VÄGEN "Välsignen dem som förfölja eder; välsignen 'och : förbannen åcke... av det ondå, utan övervinn det onda med: det: goda. (Rom; 12: 14; 21. ne ds I Egypten träffade Jose. sina bröder som "stämplat för att ta häns liv.' För. honom blev det in-. te ett lämpligt tillfälle att häm- nas på .dem utan en möjlighet att återvinna deras vänskap. .och kärlek, Om" någon människa någonsin haft anledning. att hämnas . och fått ett ypperligt tillfälle att göra det, så var det Josef, Men han: var en person som lät Gud styra sina känslor. Han ville 'hellre, sö- ika förstå Guds vilja med; sitt: | växlingsrika. liv och se det goda i allt som mötte honom. Han ha- de :lärt sig att motstå frestelsen att-ta hämnd. på människor som gjort : honom illa. : Harr hade lärt ' sig att återgälda ont med gott. - Alla hår vi möjligheter att krä- va- rättvisa när. vi blivi | handlade: men dessa möjligheter jär också tillfällen att visa. barm- härtighet. Om vi söker: Guds vil- i ja visar han oss hur vi; bör hand- Jai olika situationer, . in Wa asa a-expo i | "En del äv, Skandinaviska bankens” : > "regalskep Regalskeppet Wasa — "som "gick under i Stockholms hamn just som hon: börjat sin jungfruresa år 1628 — hår blivit en av vår tids största attraktioner. både för: lekmän och vetenskapare. Många har med spän- ning i press, radio och: TV" följt den svåra bärgningen' och utgrä Europas längsta bro” sn invigd i i Frankrike ”Tancarvillebron över Seiné i närheten -av Le'Havre fick inte länge vara Europas. längsta. Nyli- gen har invigts en ny' bro, också den .. Frankrike, som: med sina 1.590 m slår Tancarville med nära 200 mos -Denna väldiga. nya hängbro går över floden Garonne inom själva staden Bordeaux. Dess betydelse blir :eriorm, för. både den lokala trafiken i detta snabbt växande befolkningscentrum och" för den TA N ALE GRAND PONT DE BORDEAUX : Till invigningen av jättebron gav franska postverket 1 maj ut ett nytt frimärke, I 'stora transittrafiken "mellan i norr London och Paris och i sö- der Madrid och ' Lissabon. oc Bron har'en höjd : på 53) m, vilket tillåter de största” oceangå- ende fartyg att; passera under den. Man beräknar, att den 'ska passe- ras av 20.000 bilar per dag (6.000 per "timme ” under rusningstid). Vikten av hela anläggningen är 300.000 ton -— 33 gånger Eiffel- tornets! 21.600 km stålwire ingår bl. a. i konstruktionen, ' , I Halmstad s Wasa, -expo pet Wasa. pt och fascinerats av: alla de. öremål som " dykare .och arkeologer, grävt fram ur.lera och slam. ” Skandinaviska” banken: här lörd, ningställt en serie utställningar: om Wasa och hennes I historia! Utställningen visas för när- | varande på bankens kontor i Halm- stad. . Bilder i' färg 'och "svart-vitt berättar om livet ombord på eft ör- logsfartyg i- början av 1600-talet, om de prestationer . 1600-talets och vår tids dykare "utfört under olika bärgningsförsök och om de mer än 20.000 fynd, som hittills vaskats fram ur.tre århundradens avlagringar på sjöbotten, 3':+ <>. De föremål man funnit i skeppet och som en gång tillhört båtsman= nen eller officeren ombord kan be= rätta för oss om hur livet gestalta— de sig på ett dåtida örlogsskepp, Båtsmännen — så kallades sjömän- nen på den tiden — hade sitt kvar« ter i förskeppet. Där fann arkeoloa gerna träkistor och'trätunnor,: som innehöll handskar och skor av lä= der, en. träsked, en trätallrik, en liten bytta med smör, några ben rester efter nedsaltat. kött. :Man fann också sybehör — en syring och rester av nålar, och någon ha. de också med sig en hårlock från” sin 'käresta. Kaptenen och office." rarna hade sina kvarter i akter skeppet, Deras persohliga tillhörig= heter var en aning" finare, de åt på tenntallrikar, drack ur tennstop, För fritiden fann man bland deras 'till. hörigheter ett brädspel gjort av trä med de flesta brickorna kvar. Örlogsskeppetf Wasa, ämnat att bli Östersjöns skräck, har idag blivit Sveriges attraktion i den fr dliga turistnäringen, 66 personer är idag sysselsatta på ' Wasa-varvet och konserveringsanstalten med att rés- taurera fartyget; och man räknar med att om ett antal år på ståtliga j olskep et si återställt, - ps längt möjligt | I Låt , dig" icke övervinnas, illa 'be- . - vandrings- Id om den praktfulla utsmyckningen,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.