Ypredagen den 14 juli: 1967 ——A] 4 —=I " Den 3 3 september skall Sydviet- nam .välja president. Det :såg 'en "Fredagen den 14 4 juni 1967 LT : = das förrän den 3 augusti och. alla kandidater skall ges samma möj tid ut att bli en 'krafi mel- ligt Ky satte .sig emellertid lan de ledande i militärjuntan — -- statschef Nguyen Van Thieu och regeringschef Nguyen Cao Ky — "då båda hade anmält sina kandi- ' sedan Ky drog sig tillbak&'är”utgången av: valet på förhand given. Sammanlagt = 18 kandidater är anmälda. De är alla eivila utom Thieu, och ingen av de civila kan påräkna någon stör- "re andel av rösterna så länge mi- litärerna innehar makten, vilket i '- detta fall betyder alla resurser och möjligheter att kontrollera ” valen, en . möjlighet som säkert kommer -att utnyttjas trots alla vackra ord om fria demokratiska val. Vallagen möjliggör också en mycket knapp seger. Den som: er- . håller flest röster vinner, Det bör i detta + k att över dessa beslut. Han inledde sin kampanj redan innan han offi- ciellt hade tillkännagett sin kan didatur och utnyttjade den fi del som hans maktposition inné- bär till omfattande resor och det ena mer häpnadsväckande utta- landet efter det andra. Trots att det enligt författningen inte får "råda någon annan censur än för filmer och pjäser beslöt Ky ;alt censuren skulle upprätthållas un- der valkampanjen och all kritik mot regeringen förbjudas. Till och med Thieu fick finna sig att un- derställas censur. Den då rådan- de situationen . gav upphov till inte , minst ; på jame= Kysioch Th eus högtidliga " löften” till. president Joh på G k ensen at! stor oro” rikanskt : håll. av den konstituerande församlin- gens. 117 medlemmar endast 60 deltog i debatten och omröstnin-. gen om vallagen, En förklaring” till detta kan man kanske finna i . det faktum att till åtskilliga de-" puterade hade skickats ett paket . innebållande en, granat. En effek-- tiv varning, som i blixtbelysning ; ger en bild av det. instabila läget , i Sydvietnam, a '”>'Buddhisterna har av sin ledare " mubken" Tri Quang, känd från” buädhisternas opposition mot Ky- 2 2: ästa på Trau Van Houng,. reze- ringschef, från .okt 1964' till. febr 1965 och känd; för. sin personliga da givila kandidat som kan räka 'utom"s bland - buddhisterna' också "flyktingarna ' från Nordvietnam, , Något hot mot Thieu utgör han Udöck inte, Buddhisterria' hade möj- ligen "kunnat bli ett hot möt” mi- litärregimen. Sedan deras neder- I" lag mot..'Ky våren , 1966 är, de "emellertid . inte längre” ' någon . -maktfaktor att räkna med: De är "också" ' splittrade: i ett antal falan- : ger, av vilka 'en'relativt stark stö- der regeringen, Moa " > I och med ätt"Ky nu har dragit « sig” tillbaka har. risken i för” en . splittring a: Undvikas, Ky skall. .nu -i: stället - kandidera för' vicepresidentposten 'på Thieus. valsedel; Enligt valla- gen skall välkampanjen inte inle- 2 juntan förra våren, uppmanäts atf , integritet; Han. är möjligen den” har "anhängare bland de katolska inom ''" arrnén kunnat a inte bekämpa varandra och splitt ra armén fick ge vika för en väx< ” ande rivalitet mellan. de båda mi ” litära ledarna, dikterad M av” är prestigehunger kanske främst från Kys -sida, då Thieu allmänt. bes - traktades som arméns starke mar och självklare kandidat. Att se litären splittrad mellan två riva” '. .liserande kandidater är inte nåto? åtråvärt perspektiv för ett land i krig.. Mån kan därför förmoda att "starka" amerikanska" påtryckningar låg bakom Kys beslut att dra är tillbaka trots sken av. att det. ih " Je Ka'skett frivilligt för -enheten inom armén. : Militärens starka ma posi i - kommer med. största sannolikhet. att bevaras, även efter valen; då författningen - stipulerar en myc- ket stark presidentmakt. Det-spe-; lar därför mindre" roll — utom . möjligen i propagandasyfte = om . regeringen är "civil ” i så länge den måste" förlita sig "stöd från militärerna. NDet. ur- sprungliga amerikanska program" met om en civil. demokratisk re- gering . baserad på- fria allmänna val 'står lika långt från sitt - : verkligande som någonsin tidig; re, Och så länge sann: demok: enligt Kys. mening : innebä "militären 'har rätt att störta : en vald "civil ”kommunistisk eller ne: ”utralistisk” president, står! Ssigor] + närmare diktatur än . demokrati vilken "bild ”maån än lyckas ge å! valen och valresultatet.” " Det är alldeles” uppenbart, att X. den uiberala handelspolitik — vi fört, ' på lång sikt är: den, enda riktiga och: till "fördel I i ahd. Den här viskerliketr genom den "hårda importkonKurrens t den” medfört. inrieburit: att: «många |. : svenska. industriér få a törnar i 'kampe | och. marknaden, Ira gats till effektiviserande 'ratip- "", Nallseringar, som gjort dem me- - ra motståndskraftiga än de: an- » ""härs skulle ha 'varit, framhåller " Svensk TIndustriförenings: verk: ". ställande direktör: Bengt: Sjönell 1 föreningens organ. Svensk Industritidning. ON ot Så långt är allt väl och det kan understrykas, att den svens- ..ka. industrien är ovanligt stryk: tålig, när det gäller hård kon- kurrens ech beredd att accep- tera långtgående uppoffringar på den liberala handelspolitikens altare. Men det är ganska na- turligt,”. att vissa minimikrav Ifråga om den utifrån komman- de konkurrensens art måste upp- « ställas, De länder, som konkur- rerar med vår egen industri på vår hemmamarknad måste un: . derkasta' sig och laktta "vissa "elementära handelsregler. ". En grundregel, som det upp- " enbarligen har syndats åtskilligt emot är den, att icke genom ex- portsubventioner åstadkomma ren dumping så att varorna här i Sverige säljs till ett lägre pris . än det man tar ut på sin egen hemmamarknad, 'Om så sker blip det icke någon sund kon: kurrens utan en skev och sned- vriden ' sådan, mot vilken de svenska industrier som -utsätts för: den, 'måste ha rätt att.få "hjälper: > or - : En annan foräran, som” vi i vårt land mäste ha rätt att upp- ställa är den, att andra 1 prin- cip frihandelsvänliga industri- länder, främst i västvärlden, ic- . ke stoppar importen på en rad varor, som vi släpper in och där- JIgenom lägger hela importtryc- . ket på oss, Så har skett och de mest . uppmärksammade fallen har gällt textilvaror från vissa u-länder. Detta är betänkligt ur många synpunkter och strider » mot. frihandelns idé, som rätt --tillämpad ökar det egna .varu- utbytet och när det gäller U-län- derna är en förutsättning för en "förbättring av deras ekonomi. ' Vad "som bör göras är icke i ” första "hand att lägga på höga tullar eller' att ' införa stränga importrestriktioner, Vårt land bör. först uppta konsultationer eHer förhandlingar med de län- ” 4 der, som genom” exportsubven- i 4 i isen! Och ' vid:-dess ; förhandlingar ; bereda”. länderna Hrägassrmöjlig- T förhandlingar: med :de:; Jedande jändustritiänderna; icke minst. med ”tvåra! nordiska grannländer i i syt- + te alt få till stånden samordnad ” handelspolitik" som både ifrågå om :exporter: och. importen byg; sger: bå- Jiberala friharidelsprint ciper. > Om nu nämnd, förhandlikgar icke ileder till>- något resultat mäste vårt land ha frihet 'att till Vskyäd för, svenska industrier 'o. ”"arbetstagare' vidta” de begri är de" motätgärder, som- står” till buds. Hit hör insättandet av vis- sa antidumping-: ener'. utjäm- ningstullar, stopp för all över-; licensiering” och ' att. i portkoh-' tingenterna minskas nästa gång man träffar ett nytt handelsav- detta sammanhang är: givetvis, att.vi får ett bättre:och kraft- fullare. skydd. för vårt penning- värde eftersom. det. är. 'uppen- | bart att den'lågtullpolitik "som vi för,' förutsätter ett 'Y stabilt penningvärde om' den på. längre sik skall vara av någon nytta och ha någon' mening. å "> Åtgärder av antidumpingtull- natur ' [eg ” dyl. måste emellertid tillgripas först som en sista nöd- åtgärd.. Den liberala håndelspo-|- litiken. är "alltför . värdefull. för att börja naggas i kanten av sys- tematisk "protektionism. Men $i bör å andra sidan ha bätt till en och "annan straffspark . mot sådana, motspelare i den. -inter- nationella handelsligan,”: som, för- syndar sig grovt inom straffom- rådet, slutar "direktör Sjönell, NYGAMMAL VÄNSTER : 73 vå Socialiseringstanken - har åter |» kallar sig socialister, ” säger Svensk Politik” (Cp).' Fidi- gare har socialiseringen: varit i lämplighetsfråga för socialdemo- kraterna.. Som: sådan .har 'den för det mesta varit olämplig, Nu har främst SSU-arna hissat nya röda . signaler. Såsom SSU-arna gt upp det är socialiseringen "alltså inte lärygre någon lämplighetsfråga — utan en trosfråga. Nu gäller det inte bara SSU, Socialise- ringsidén får uppenbarligen allt större utrymme inom socialde: mokratin — kanske t.o.m, inom den socialdemokratiska rege- ringen. : Detta kallas alltså den nyå cialdemokratin, , Så nytt är det förstås inte, Den - nya vänstern säger ju nu ingenting annat än : det som socialdemokraterna sagt förut men länge, inte vågat : tioner eller på annat sätt lam- -'glår. den ' naturliga. konkurren- knysta om. Det är bara det, att-: nu kommer det en ny-socialise- längtan efter personlig makt och | Itala ämefikanska stadsherolkning- -Isom -måste dras fråm genom store]. -Istäderna; eller ..1 deras , yttre , re- tal, En nåd vatt :stilla: be 'om' i|-... blivit högsta mode hos dem som F Nåhington (LÄ) ss DEL amerikanska. störstådsregio- lockar till sig allt fler m bNSkor, Varje. år. ökar. den to- 20 "eller ca "857 "miljoner, Denna snabba 4 åxpansion' skapar "stora omställningsproblem, för städerna, främst) när: det: gäller "de. genom- gående trafikleder, sk ”freeways”, gioner för att möjliggöra. "snabb- flytande trafik” runt städerna er le mellan" olik "stadsdelar, oe President”. Johpsön,. har "vid: ett ; fördubbläs : änder a mäste undér” denna tid ka många - bostäder; mo] kolor' och -:andra « ahr md | bygga. torvägar, läggningar "söm uppförts -i>1a dets:-sedan” dess tillkomst” Människörnas” rörlighet; i dessä” as ads egioner är: "ett. prio-.- äh dd En mycket initiativr vik företa gare” och hans söner har på kort tid. ;skapdt ett stor : "bidragit" till” att 'ge arbete - "och div åt serbygd som annars skul- let ha svåra : isysselsättningspro- blemi- Deras. insats har nästan vomantiserats. — de” har .fram- stätt, som, den typ av idérika oc . handlingskr Norrländ” anses "behöva. Deras nyskapande. har blästs under av "kommunerna och: 'de ” statliga myndigheterna, "som velat: dra a av deras” villighet att ska- "på nya fabriker” och "ta upp nya till verkningar: Så-har det kom- att företaget blivit för ” drnfåttände och . utvecklat . ett alltför stort. tillverkningspro- gram ”utart att: ha tillräckliga . kapitalresurser framhåller. Ex- "pressen, (fp) som undrar om r sältatet i: fallet Hägglund: RR Söner ' blivit bättre med större /samhällsengagemang; ' ee Statens "uppgift som långivare borde väl i den situationen, med den” företagsekonomiska . sakkun- skap som man i regeringen an- . ser. sig/ besitta, ha varit att var- na, att se till att. företaget kon- soliderades. innan det pålades nya uppgifter och gavs nya kre- ditér. D,v.s. ungefär vad en pri- göra. . 41 stället bat staten genom att driva fram det stora - lokalise- ringsprojektet :i Mellanspel bi- dragit till att. splittra. företaget och öka dess åtaganden. : + Hägglund "& :Söner är: med andra ord ett exempel på ett fö -retag. där samhället varit 'ovan- vänstern .—- inom och utom so. ligt. djupt- engagerat: — . men -utan att xsamhällsengagemanget kunnat, innebära, en - förstärk- ning av företaget eller medföra en rationellare” och ”lönsåmma- re produktion. Snarare tvärtom. Det lovar inte särskilt gott - för den socialdemokratiska in- ftiga, företagare som I. vat bank och långivare måste | dustrpolitiken,. -. .. betonar . vikten av' att. stadsre- gionernas ”frivägar”, , d vs fler- fillga vägar utan korsningar. i samma plan, planeras på ett så- dant sätt 'att- de smälter in' i miljön : och inte inkräktar” på andra markbehöv. Byrån har där: för utarbetat en plan som går ut på att: bostäder ”och"!andra » an- läggningar projekteras i direkt an- slutning , till” . städernas frivägar. BILLIG MARK I Genom att kombinera de” pla- nerade frivägsprojekten med upp- förande: av. nya bostäder, parker, lekplatser, kontor, . industrier ' 0. dyl.” de sistnämnda uppföras på minäre : utrymmen "och till :äv- sevärt "lägre pr. Denna idé är -Ibåde' logisk : och- praktisk. Ännu äterstår det att bygga över:4000 km" stadsfrivägar enbart inom ra- men” för > det aktuella ' federala ägbyggnadsprogramniet: ". Detta ger. rika tillfällen till 'ett maxi- malt "användande av den: kommu nala mark: sor. ändå” måste ' av- as för frivägarna, fn AA -ekoriomiskä betingelserna för g pköp ” och användning av arken; närmare bestämt det-fak- len mark” som köps 'upp till? ett pris som ligger! obe- ö det" :som erläggs fenbart för själ a. vägen. . "Det: kostar: t. ex. lika mycket ieller nästan: lika mycket att för- värva | rätten tin | minimibehovet äldre- stadsområde! som "det skulle kosta, att köpa” "hela" kvar- ter tomtmark utmed sträckning- en. Detta beror på de belopp man måste Wetala , som 'ersättning för delning” .av torätmarker . och de följder denna «splittring drar med sig i form av värdeminskning av ERÖVRINGSPLANER i I dansk TV har representan- "ter för Hamburg, Köpenhamn o. Arhus "diskuterat. Helsing- borgs Dagblad: (am kom- menterar: i ' 'Talesmannen för Köpenhamn — som dock" inte denna' gång var Urban Hansen' —- föreföll att i viss mån resignera- inför "den > besvärliga - konkurrensen med Hamburg, . vilken . ansågs vara, svår att bemästra. Men i gengäld underströk "han - med skärpa att vad Köpenhamn gick miste om borde man återvinna I södra Sverige och då närmast det forna danska "”Skåneland”, :som ' innesluter Blekinge och Halland, Och varför inte också Göteborg, ' Hur skall nu denna marknads- erövring genomföras? . Svaret känner vi tyvärr till på denna sida av Öresund. I. eller invid Köpenhamn skall utbyggas den verkligt — stora skandinaviska flygplatsen, och en. vägbro över "Sundet mäste därför förläggas till KM-leden för att kunna be- tjäna de danska intressena. : i En ytterligare utbyggnad av Köpenhamns hamn för att kun- na-ta emot inskeppning av gods från svenska lastbilar blir då också nödvändig, - Ja, så enkelt ligger det till, och man. bör här i Sverige en- bart vara tacksam för att eröv- ringsplanerna så öppet och är- ligt redovisas. Vi vet ju då ock- så vad det kommer att innebära, om vi gör- en- merinsats på många hundra miljoner genom att bygga en vägbro till Köpen- hamn i stället för en långt bil - ligare och kombinerad "väg- och "järnvägsbro mellan Hälsingborg och Helsingör. Som dessutom på ett ekonomiskt fördelaktigare or Sätt kan betjäna hela Norden, U hd] Bygga vid vägkanten” Töser rrarkproblempa de egendomar som lämnats kvar sedan "delar av dem; fi rvärvats för vägbygget, : KRT » I ett sådant fall kan ett offent. ligt företag eller myndighet köpa hela tomter utmed vägsträckning- en, sälja så mycket mark till väg- byggarna som åtgår till frivägen och ändå få gott om mark över till: annan projektering 'för . vä- sentligt mycket lägre kostnad än om de skulle ha: köpt marken se- parat; ES Det överblivna "utrymmet : längs med, över och under frivägen TT som . kan vara upphöjd. nedsänkt eller ir irkplanet — kan 'sedan utnyttjas: för. ;skilda :';.kommunala behov. . En natuflig : arivändning för” delar äv. "detta, område är gi vetvis vatt” ersätta. de byggnader som-man: tvingats riva för sträck- ningen av: den nya frivägen. Om området : varit bebyggt” med: äldre hyreshus” kän” dessa: :ersättas- med moderna ' höghus / som; bara ' er- fordra en Hodjedel a av markytan. AUTOMATISE RRADE RVÄGAR: säte ic Roads plan för- "Samordning :mellan;- väg "och stadsbygge kan börja praktiseras så: gott: söm (omedelbart, men ser vi ett tycke: ängre fram i, tiden aktualiséras motorvägar. där fordonet - styrs leräs ålektroniskt "och nästan: helt utan. förarens hjälp: ;En tal man för den'amerikans- Ka bilindustrin har: tveklöst för- utspått' att 'äpn automatiserade motorvägen. kommer att finnas och ”användas” år 2000. "Han ser; i andanom en; förare. som kör sin bil. till närmaste motorväg på vanligt sätt, kör jin i.en speciell fil och sedan matar in data om sin önskade - lestination, i en li ten 'datamaskin. Därefter kontrol- leras. och styrs. bilen automatiskt medan införmationerna om. bilens rutt sänds av den egna bilradion. "En amerikansk bilfirma har re- dan "bedrivit omfattande >forsk- ningar beträffande möjligheterna av en automatiserad motorväg. I samarbete med ett :av- USA:s största företag inom elektroniken har .bilfirmans ingerrjörer byggt om och utrustat en konventionell bil.så att den: framgångsrikt styr sig. själv. på. en'. testväg . utan hjälp av någon förare, En idé som diskuteras i detta sammänhang "är en automatise- rad" sexfilig "motorväg där en" fil i vardera riktningen är helauto- matiserad, den andra tjänar som en omkörnings-: eller ”transitfil” och - den « tredje reserveras för konventionell körning. I den au- tomatiserade' filen :är avstånden mellan »bilarna jämnt fördelade och ganska -täta,' medan bilarna kör i ganska hög frivägsfart, Det- ta reducerade ' avstånd mellan bi- larnå. i. den : helautomatiska. filen skulle komma att avsevärt öka motorvägens' kapacitet; - | Huruvida” det' amerikanska ' mo- torvägsnätet kommer att vara' hel- automatiserat år 2000 är: ännu mycket osäkert,. mén det är inte otänkbart att flera. prototyper av automatiserade .motorvägar kom- mer att finnas i USA någon gång under nästa årtionde; 4 08 -helautomatiserade ” Det finns anledning att med oro fundera över om man. kan vänta sig” yt'erligare anledningar till övergång från koHektlv- till egentransporter, skriver Svensk Omnibustidning i en kommentar till den: nyligen publicerade un-Ir. dersökningen om resekonsumtio- nen 1: Sverige. | Undersökningen "räknar med en viss ökning av bussresorna fram! till 1975. Den skulle dock endast vara betingad. av att busstrafik i viss "utsträckning ersätter järn- ; vägs- och spårvägstrafik. Det är, alltså inte fråga om någon vänd-” ning av den hittillsvarande ut- vecklingen mot ökad andet pri vatbilresor av den totala rese- konsumtionen, Privatbilarnag do: minans kommer att fortreätta att; växa och kollektivtrafiken kom-l mer att få svara för en allt. mind- re del av alla resor. | Bortsett från det tillskott är sättningstrafiken "kan ge innehål: ler prognösen altså inga hopp- fulla framtidssignaler för busstra-- Bissägarna pessimistiska oo 2. > Privatbilismen 'bara” (ökar fikens utövare. värtom, finns dét ariledning att ; med särskild "or fundera Kring "ett av de antagan- den på vilka prognosen baserats. I beräkningarna 'av konsumenter- nas samlade utgifter för privata resor har man. näriligen v.utgätt från, att bussresor lUksom järn- vägsresor kommer att » fördyras relativt sett 'mer än andra re sor, Inklusive resör med. egen pil Om detta antagande visar sig riktigt har man att vänta ytter- ligare incitament -. till övergång från kollektiv- till egentranspor-- ter, "Med utvecklingen under den gångna "delen av '1960-talet 'som ” i bakgrund finns det heller inga skäl till invändning mot prog- nosantagandet. Den genomsnittli- ga ”taxenivån 1' busstinjetrafiken har -sålunda höjts med mer sän 50 procent tUunder de senaste sju åren, vilket är betydligt mer' än den allmänna prisnivårs ökning och även mer än kostnaderna för hållande av egen bil. sa Nya I bestäminelser i 7 Den amerikanske kommunika-” tionsministern Alan, Boyd har i. dagarna publicerat en rad 'nya bestämmelser för att öka trafik- säkerheten 'i Förenta Staterna. Bestämmelserna ' är . formulerade terna ålägges att börja laktta dem så snart det är praktiskt möjligt. Någon tidsgräns för de: ras, tillämpning har | emellertid ännu inte satts, eftersom de nya reglerna kräver ' beslut av del- staternas lagstiftande försam- lingar, . - Kolnmunikationsminister "Boyd har utfärdat de nya reglerna med ' stöd av 1966 års trafiksäkerhets- lag.: Kongressen.-har: anvisat ett ; hjälpa till att täcka delstaters och lokala : myndigheters för” trafiksäkerhetsåtgärderna. Delstater som ev vägrar att ef- terkomma” de nya bestämmelser- na riskerar att få en del av :sina I federala” ägbyggiadsärslag" dragna. us SN > Delstaterna å ges: enligt "de nya bestämmelser bl. a. att genomfö- ra reguljära - bilprovningar, an: ordnå kurser för bilförare och lå- ta... kökortsinnehavare.. . undergå s Över e en. miljon” | har beväfrys - Fortsatt ökning Å : Djupfryst ä är sedan länge” den produktgrupp : som: visar ' den . snabbaste tillväxttakren, Ändå - i 13 punkter och de" 50 delsta-' anslag .på' 167: milj dollar för att. kostnader; > ine i USA > främjar trafiksäkerhet "nya prov, De skall också - 'svara för insamlingen av en rad, sta- ”tistiska . uppgifter om . trafiken som skall "ge besked -om vilka | vägavsnitt som har högsta olycks- frekvensen och vilka + bilförare som gör sig skyldiga till de fles- ta trafikförseelserna. Nya åtgär: der skall planeras för att minska antalet. olyckor som förorsakas. av. alkoholpåverkan, forne Nu Usis. IKonstexpon- på. Hallands museum Den som ytterligare vill komplet- tera bilden av Gösta Adrian-Nils- 'sons (GAN) konstnärskap har fått ett utmärkt - tillfälle genom::den nya GAN-utställning som från och med onsdagen pågår på. Hallands -museum. Denna gång rör r det sig om ' ett GAN-samling ” av verk —”teckrin- | gar, akvareller och collages.— som belyser : det” konstnärliga örloppet hos” GAN under den: vi tiga tio-' årsperioden 1916—25. . Utställningen :visar hur. intensivt | ningar '— "futurismen, dadai smen, och dén franska kubismen. ; Professor ”. Oscar - Reutersvärd skriver i utställningskatalogen: " ”Inget urval 'ur någon existeran- de samling kan ge en klarare bild av GAN:s ”universalism” än denna svit av arbeten — och inte heller bättre dokumentera hans konstnär- liga. storhet... Här möter oss en epoks livskänslä på ett adekvat och förtätat sätt. GAN var en av'de i 10-talskubismen 'och” futurismen och assimilerade ' dessa har vi långt till de ik k . siffrorna. Eller. uttryckt på an- . nat sätt — ännu har djupfryst "mycket "stora ' utvecklings- "möjligheter på den svenska . marknaden, skriver Fri Köpen- skap. En undersökning förra året visa- de att 41 procent av hushåhen ha- de tillgång till frysbox eller frys- skåp, vilket betyder .att vi har över |: en miljon hemfrysägare — antalet ökar med mer än 109.000 per år. Som en följd av detta kommer med frysta livsmedel att öka. Allt fler hemfrysägare kommer att finna det rationellt och ekonomiskt riktigt att utnyttja hemfrysen som ett skaf- feri även för industrifrysta livsme= del. Industr'frysta livsmedel: är dock en produkt som främst accepteras av hushållen i städer och tätor- ter. Om man kan öka innehavet av frysmöbler i stadshushållen : skulle man i princip få ökade förvarings- möjligheter i hemmen och därmed iskt en ökad k ion " På några håll här i landet har man dragit ut' konsekvenserna av detta resonemang, berättar Fri Kö- penskap, och gått in för att i I första hand öka innehavet av frysboxar. Försöken -har gjorts med utgångs- punkt från den nya typ av frys- box. som är. anpassad för modern svensk = lägenhetsstandard. = Den hjulförsedda boxen har exakt rätta mått för att' kunna skjutas in un- der e. ordinarie' bänk — istort sett alltså - samma mått som de mo- derna - ” lägenhetstvättmaskinerna, Trots den ringa volymen rymmer den så - mycket att den kan göra anspråk på beteckningen box — 90 liter.! Dessutom är den billig. Ca 500 kr till konsument. . I-flera butiker har man arrange- rat - hemfrysveckor med - den nya frysen :i centrum, Boxen har sålts billigt, förtjänsten skall ligga på de framtida merförsäljningarna. - När kundernas innehav av frysbox ö- kat, har mycket riktigt också buti- kernas försäljning av djupfryst ö- all 'säkerhet intresset" för irdustri- | ideologier. och förstod de nya rörelserna in- -nersta strävanden, Därför höjer sig GAN:s stiltillämpning högt "över den övriga motsvarande i Skandi- navien med dess i regel pseudoku- bistiska prägel”.ta ' "Utställningen "bär underrubriken ”poetiska maskiner, starka & sjömän”. Därmed är sagt att den i hög grad illustrerar GAN:s. dyrkan, av ' den virila kraften (i' ett flertal bilder förhärligas. - fotbollsspelaren . och boxaren samt inte minst den mus- kulöse sjö > med: tj h och tatuerade nävar) och en väx- ande industrialism (maskinen. som skulle förlösa människan ur hen-, nes slaveri). | | ETT ORD PÅ VÄGEN Josef som en gång behandlats så- -hjärtlöst av bröderna har dem nu.i sin makt! Men i stället för de- bittra "och" hätska ord söm de väntat talar han till dem tröstan. de: och förlåtande, Varifrån kom ett sådant /”fö 1å- tande sinnelag? Han säger själv: ”För att bevara: människors liv har Gud 1 sänt mig hit före eder”, Hans tro” på Gud gjorde att han kunde se ett syfte med det. onda som bröderna åsamkat honom. En av mina. vänner mäste un- derkasta' sig smärtsamma behand. lingar "för lungcancer; Efter en sådan: sade han: ”Behandlingarna kanske räddar mitt liv, kanske inte. Men de. hjälper i varje fall läkarna till större kunskap om den här sjukdomen och det k vara till nytta för någon an längre fram”, : annan En sådan tro på « den? kat i motsvarande grad. Och stannat k GAN levde sig in i tidens ström-. få nordeuropeer som levde sig in Han » verkligen ' fattade : urval art Kulturens i Lund rika | I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.