N. LAHOLMS. TIDNING = co oo . - II. Moise Tshombes öde sig ett dyft. om de inte alltför” : 1 Vad , Jommer att ske med den .d t; | Måndagen den 17- juli. 1967 IT = oc £ d. Katanga-ledaren Moise "Tshombe? ' Otvivelaktigt står hans liv:nu på spel, sedan han fallit i sina fienders händer. Hans kid- napping och överföring till Alge- riet är alltjämt en i mystik in- höljd historia, men det råder in- gen tvekan om, att han är lika in- nerligt hatad i Algeriet som han -: är fruktad och hatad i Kinshasa" » (f d Leopoldville). Skulle Algeri- - ets diktator Boumedienne besluta 'sig för att utlämna, honom till "Kongos militärdiktator Mobuto, så är hans öde. på förhand givet. Han kommer att. avrättas, ' ”Tshombe har i sitt liv visat en enastående" förmåga att överleva "svåra kriser 'av alla slag, men den haft nu råkat in i genom ett mot i honom anstiftat piratdåd förefal- "ler att kunna. bli den sista, För, ' blott 3--4 : månader sedan blev. han i-Kongo dömd — i sin från-" ”varo '- "till" döden” för: ”högför- , räder?”, Den domen tog »'Tschombe då lätt, ty han satt i all. -säkerhet i sin privata villa i Madrid och var oåtkomlig för : "dem, som dömt honom att dö. Men u i dag har han anledning erinra . : i Big, att i juni förlidet år avrät- 3 tades , en annan få kongolesisk " statsminister,' Evariste Kimba, och ' ; tre av, denhés kolleger i Kinshasa. , De hängdes' offentligt, såsom Mo- ä ; buto hade bestämt, Kongo | har ej utan "skäl I kallats | Lön "aftikanska världens kräft- :.svulst grund. av landets. poli-| i tiska” fabilitet, rivalstriderna inom rmén, stamfejderna och den kao-. |. iska öredan i'statsförvaltningen, NI synnerhet” sedan ”genéral” (f d sergeanten) Mobuto övertog makt- en 1965, ,har Tshombes namn bli-' . vit: föremål. för. en systematisk i nedsvärtning i i afrikansk press och 4 Det är ingen hemlighet, att i. det är. Mobutso. personligen, som « enna 'kampanj;" vil- sig överthela” det: och. hans jämt planerade - Ven kupp för att återta. makten, att han. engagerade ar "som ett frivilligt ör "den internationella måkten och ”' lonialis- - men”, + Det -har' "aldrig framförts | några godtagbara bevis för des- "sa anklagelser och beskyllningar, I men i Afrikas nya svarta stater i godtogs de' allmänt: N "Algeriska ” ”utgjutelser wde - att Boumedienne” knappast” kom- » > mer att vägra den Futlämningr av ; Tshombe; som Mobutos represen- "tant. i Alger. nyligen begärté. väl” Den | "bi sin och systemet orimligt, » framhåller Lärartidningen /Sävensk Sköltidning i . Sitt seriaste nummer med anled- "ning; av årets "intagningar till " gymnasium 'och fackskola. I år sökte 8808 elever i Stor- Stockholm till gymnasiets 5790 . platser, 3233 elever sökte till " fackskolans 2700 platser och av ” dem «besattes många av;avviså- " de .gymnasiesökande. Varje år! ; blir ,.det svårare att komma in "1 gymnasiet oc fackskolan, och- " eleverna; som' ofta 'är skoltrötta i nian stegrar sig och menar att "-:betygsjäktet är; värre än någon- sin; Lärarna är: kritiska mot be- « tygsättningssystemet och menar att det skapar orimligheten och orättvisor, > :— När grundskolan fördes ; sades det att betygsjäktet skulle , försvinna, med det var en chi- "Sune "mär; Säger ämnéslärare ” Martinsson, Stockholm, — Som det nu är är betygs- jäktandet' utdraget i stället över tre år; sjuan, åttan och nian. Jag skulle vilja ta bort betygen alldeles . och, överlämna åt : den |- mottagande institutionen — gym- nasiet. — att ordna intagnings- » prövningar eller ” inskolningspe- riod. Ingenting har under de här > åren hänt "som "inte ' skärpt" "be: "> tygshetsen i. stället. Man jagar "Ungarna tills'de knäcks och sko- lan av idag är en obarmbhärtig Iihstitution. 'Den nya -betygsska- - lan är' också rena galenskapen. Sitter. man som lärare och ser « denna veritabla skrivbördspro- -« dukt så blir man förtvivlad. Ele- vernas situation | är = horribel. Ungarna. vet. att de. måste: slå sig. fram till 4:a i JA ämnen, föräldrarna också, Man måste börja redan I sjuan med att tän- ka” på sina" betyg. Det betyder att examensproven: I stort. sett "dras ut i 3 år, . " ”Ambitlösa och blyga : här det värst. Skrivningarna ger ett "hyggligt - resultat, men de blyga är så blyga att läraren in- |. te ”märker” eleven. 1 Så ser läraren att eleven an- : stränger sig att plugga. Men för att följa .Gausskurvan är Jära- ren alltså tvungen att sänka nå- .. gON annans betyg för att kunna | höja. Misslyckas eleven, så rea- gerar han eller hon med uppror /Zoch blir ett disciplinfall och då kommer skolan med läkare och kuratorer o.s,v. . Vi skapar ett förhållande som helt enkelt krossar de ' elever elever | protester, som framkom3 mit på skilda håll i världspressen; framför allt i Belgien och USAS T. Vad som i synnerhet väckt afri- kanernas (och Moskvas) hat mot. Tshombe var, att han under sin statsministertid satte in vita le- gotrupper för att bekämpa det blo- diga Simba-upproret i norra Kon- go 1965. Under den tid han ver- kade som regeringschef lyckades” han faktiskt skapa en ny ordning i den väldiga, rika men svårt för- ödda staten och fick i gång en ad-' ministration, som visade sig kun- na fungera nästan som under den belgiska tiden. Redan detta fak- tum blev en tagg i ögat på. de flesta andra afrikanska statsle darna, som just inte kunde skry: ; ta med, dylika framsteg. : . ”- Oavsett vad som nu blir Tshom- bes öde — döden eller en fortsatt 'exil'— ett är ganska säkert: Han kommer aldrig åter till makten i Köngo.' Han 'har' aldrig gjort :ge- mmensam :sak med den afrikanska nationalismen ' och ' dess avart av ”socialism” . och "aldrig blivit ac-, cepteråd av" sina” svarta: kolleger” i de andra: afrikanska : "staterna. : Tshombe vär. en svart 'man med er "europeisk själ, och han hade lättaré att göra sig förstådd med européer än med sina ”svarta brö- der”, Varken européer eller ame-,; rikaner torde nu kunna bringa . honom” räddning, övernaturlig xka,. Den 'ideala " eleven” för 'ået. ”nuvarände skolsystemet är skäpt ;så här: har en ambition som in- te är av denna "världen, en enorm själsstyrka, som inte låter - honom eller henne slås ner, har lätt att prata" och att uttrycka sig och: har ett gott" minne. De nt; essant.v. aspekt Sarninanhanget - den "Ettropamarknaden, "Skall vi känna” Utnyttja de : nac$tora märknaå' krävs en. sats: xi, vi thittills betraktat. som” na- läving: Den" konkurrens” vi "mö ter .komnmer:till- mycket sto från stord, ”kapitalstarka " tåg, ofta.:med amerikänskt. ."Ssprung — företag som redan "väl intrimmade'".på 'sin egen sto "ra. marknad och därför ofta ha ett. försprång när. det 7; (gäller märknadsföringskunnandet.” Läg- ger man därtill att' den statliga satsningen på försök och forsk: ning,' ofta' med: direkt kommer: siell' inriktning, i USA är mång: dubbelt ' större än hos oss, ;så ökas” ytterligare : svårigheterna, . En av föreningsrörelsens för: delar, + detta Sammanhang. dig: ]: 1.dess storlék: i. Var” för: sig kommer visserli: gen våra företag, mätta efter" in: .ternationell måttstock, att vara "små, men tagna som en samver- "kande företags-; -grupp, och som sådan måste : vi. uppträda i in: ternationella sammanhang, blir t det helt annorlunda. s «I denna satsning .på den" nya marknaden ligger självfallet 'sto- ra investeringar frmaför Oss: ! :» Detta gäller för övrigt + hela » näringslivet, + och - kombineras |- detta med den omstrukturering och ' modernisering som härings- »divet just nu genomgår, s fram- står problemen för de företagen "ofta 'som en kamp om att "försäkra sig. om tillräckligt kapital, ue IT unionen. ee - "och sommar; då lag" r kommer mest” till sin rä på. nationaldagen den h Hes. till minne av"kontinentalkön- Eresséns' beslut - år 1777 "htt den | amerikånskå flaggan skulle bära sju röda" och: 'séx”. vita" vågräta”. band it: tretton vita "stjärnor;p blå böt n, dv s ett band: och" et stjär- ö var och "en" av: d 3 g ressen | fattade sitt. beslut om ?deh "nya, amerikanska ' flaggans' ut- seeride -hade den "en; viss tradition Väte byggan på Utskottets: ordföran= de; John: Adams, "som . blev . USA:s andre" spresident,': besökte år: 1781 åt den, unga nationen: Han förkla- rade, då. att Förenta Staterna redan Hade lånat mycket :av holländarna, bl'a idén. till den amerikanska flag- ga '-Hollands : : unionsflagga' bestod ligen av. röda och vita band. ;x Redanrår 1768 'samlades en pat! riotisk, :organisation, kallad :”Frihe- tens, söner”, '» under en .flagga med 'o röda” och vita vågräta band. och seriare "använde . :man tretton band för "att symbolisera de tretton -ko- loniernå, Engelsmännen talade om ”rebellernas : rändér”, I slaget' vid Lexington den 19 april 1775 förde de amerikanska soldaterna, en flag- ga, med blåa och : vita band”. och stjärnor. Det har" hävdats att ubpdraget att 'sy "prototypen av den' första ame- ”riKanska' flaggan anförtroddes söm- merskan : -Betsy Ross i Philadelphia, fast många forskare ru ställer sig tvivlande till den uppgiften. I den amerikanska : flottans - arkiv - finns emellertid ett: dokument .som god- känner utbetalningen ? av 14 pund 12 shilling och två pence till: Petsy Ross ”för tillverkning av skepps- flåggor”, Summan: utbetalades till henne två veckor. innan kontinen- valkongressen fattade sitt avgöran- de .beslut.. om 'flaggans utseende, :Betsy- Ross”. hus. finns kvar att be- iskåda i Philadelphia.: Ka - FIXA BAND MED . FLER STJÄRNOR. : "Ar 1795 upptogs '. delstaterna” Ver- mont och Kentucky i' unionén' och ”Old Glory”; som stjärnbaneret ock- så kallas, fick då 15 band och 15 stjärnor, Efter hand som nya del- stafe; ”tillköm. blev. det uppenbart att ändringen både av antalet stjär- nor. och band inte var, praktiskt möjligt i längden och den 4" juli 1818. beslöt . kongressen att återgå till de ursprungliga 13 vågräta ban- .den, medan 'en ny , stjärna skulle .tilläggaas för varje ny delstat och den" ändrade flaggan. tas ibruk. på den nationaldag 'som följde Prototypen till den' första amerikanska >» MAR, tror av sömmerskan -Betsy Rossi4: vid Arch. Stret! står Sorsfarande kvar och h över Fvuset; som nu ä museum. | Alaska" hade" proklamerats som del- I stat i januari 1959" och' på”. Rh fått delstats rang Antalet stater: och ”-I-med de nuvarande juli- foch Ipå: fläggdagen” den'« 141” juni: Den "senare "dagen: rhögtidlig- Nederländerna för: att söka ett.lån]- DS varje . Fångarna skall få bättre betalt ' Det arbetspr som nu tillämpas är uppbyggt på i princip samma sätt som avlöningssystemet inom näringslivet i övrigt. För ar= beten som ej kan ackordsättas ut= går timlön: varierande efter arbe=- tets art, Genomsnittliga timföre= tjänsten har i verkstadsdriften ut- £jort 84 öre och i jordbruksdriften 106 öre senaste året, Även om des= sa arbetsförtjänster är höga inter. nationellt. sett är de dock enligt kriminalvårdsstyrelsens mening än nu för låga för att stimulera till maximal arbetsinsats och definitiv otillräckliga för att vara till verk« lig hjälp för en intagen som vill sanera sin ekonomi och skaffa sig en sparad slant till frigivningen, På kolonien Singeshult intagna har . sysselsatts både i verkstads. drift och i jordbruksdrift, därvid man kommit upp i en årsproduk= tion av 726.300 resp 424.000 kr; Det= ta motsvarar 47. 020 resp. 16. 688 ke Pr arbetare, - " Även. på kolonien Mäshult har förekommit både. verkstads- och jordbruksdrift, Här har produktio= nen haft ett värde av 171.640 resp 129.600 kr, motsvarande 19 129 resp 9.127 pr arbetare, - På Lindomekolonien har däremot endast "förekommit . 'verkstads= "drift. Arsproduktionen har utgjort nära en kvarts miljon, Pr intagen blev det här 18.168 kr, Matiesil ' Vid kolonien Skogsgård, Laholm, producerades i verkstadsdrift för 201.400 kr och i jordbruksdrift . för ca 160.000:kr. Pr arbetare blev” det 11.315 resp 11.746 kr, På fångvårdsanstalten i + Halm- stad förekom endast verkstadsdrift, eller 10.313 kr pr arbetare, + ...vs < na "punkt och lät anskaffa en flagg- stång, krönt . av den: amerikanska örnen, som kunde ' stickas ut: från legationens balkong i huset nr 2 vid Östra Trädgårdsgatan. Han bi- dade därefter rätta ögonblicket, . - + 1I'sin "berömda: bok : om. åren- 38 Sverige, ”Från : slott till koja”,. rättar Thomas: > ”När årsdagen av ; den store.sven= flaggan: "syddes' enligt vad : Philadelphia, "Hennes hus" hennes: flagga, : med :. 13. ram till: den: 4, juli 1959, dagen:: samma "år: hissades fa. gånge då inträffade den egendomliga här delsen, att, i strid 'med förutvararn.« de bruk 'och vanor, "den "fria repub= I likens fana, flaggstång och örn stuc- -kos: ut från den : amerikanska" be= skickningens balkong '. och- Nord- amerikas > stjärnströdda ' baner - vid sidan av Sveriges fana med det; gu= på grund av att Hawaii "antålet” stjärnor'i i flaggån? "blev" 0. FÖRSTA FLAGGN INGEN GÖR ;GUSTAV Nn ADOLF trosfrihets kraftigaste kämpe.” : .Ministerns' åtgärd vann bifall ; överallt. och ”Nya: Dägligt AF 1 da” -Iovordade "initiativet i en ”les 1883, Det! ansågs". trida "mot 'den. diplomatiska "etiketten :i Stockholm att: främmande: beskickningar his- sade na 'égna: flaggor... När den amerikanske '. ministern i William: W! Thomas å år. 1883: kom till Stockholm upptäckte han ätt hans legation 'in- noterade "att då ”den nordamerikan- ska flaggan: för första gången hig= sades". i Stockholm skedde det'inte för att Thomas ville -fira'" :”någon I sitt eget lands hedersdagar utan för att. hylla minnet” av" Gustav” IL te ens! ägde 'en . | Adolf”. Därmed var isen bruten och -kolleger:i. den. diplomati- stjärnbaneret' Jiksom andra ' länders - ska” kårer: varnade "honom : för. det] flaggor har sedan dess hissats från : allvarliga misstag” det'skulleé' inng beskickningarna i Stockholm | på alla | bära” om han någonsin: hissade; sitt svenska flaggdagar 'liksorn på, ve lands flagga, men den” nye, minis- | Av: "Märta Leijon att : finnas någon. Här sopas ändras och flyttas på möblemangen :; i vårt rike så att snart vet inte det! svenska folket var: det är hemma, "Kå örer. har det inte: lätt. Varje; tid vill; ha. roligt på sitt sätt. Al- bert .Engström hade” ,kolingen. att hålla” sig tilll Sen 'var det ämnet förbrukat. Ett av kåsörernas' käras- te ämnen jär kvinnan och 'det' Kon tar' sig för. Familjen är ju närmast till hands. Ett tag var husmödrar- nas städmani ett; rikt givande äm-| ne. .Den stackars ,husfadern . kom hem och. fann att maten. inte: var färdig. Han snavade över skurbal- jor och ' kvastskaft och: åkte kana på blöta skurträsor. Det var 'ett ak- tuellt ämne och tydligen givande i de'flestå familjer, Men så förenkla- des . hemarbetet. Möblerna '; blev också . -lättare, och. modernare.. och den 'plågade "familjefadern släpp flytta porslinsskåpet och pianot var- je vecka. Husmödrarna” blev ' för- värvsarbetande. De. var "trötta : "på äkta män som" försummade ge dem hushållspengar och. började; skaffa sig pengar själva, . "Dessutom blev städrasériet.'en mental, fråga. . Lä- karna fann på att detta ideliga stä- dande, som kvinnor roade sig med "vecka ' var' "en mental sjukdom och mentalt sjuka ' vill folk inte vara. Nu är husmor inte så ro- 'resserna. 'Socknar . är borta. Post=' stationer. försvinner. Man vet inte själv var man bor från den ena da= gen till: den andra och inte ' ens' vänner, 'Fabriker försvinner. Går- dar försvinner, Mån brukar åka bra och billigt "med tåget. När man kommer till stationen kan" ' tåget vara : borta,' -Stationerna-finns in= te, till -och med järnvägsskenorna är upprivna så att det aldrig. skall komma något tåg. mer, Konsum ' är inte heller -att'. lita på, Man 'var medlem ' i' Konsum ' vid 'stationen men samtidigt med "järnvägen och stationen försvann 'också - Konsum, och, förvandlades till: ett varuhus nån, annanstans. . Bara någon: liten tålig privatbutik fanns kanske kvar — tills vidare. Skolorna försvann också till någon plats där lärarna. kunde posta sina brev, köpa sin mat och ' få lite sällskapsliv och skicka ' sina barn till någon högre skolklass. =. Var. morgon när 'bosten k Produktionsvärdet blev 182.536 kr? ska härförarkonungens död "och se=- la körset -svajade "till ära? för” vår ll an= + : dande” uppsats”, som det hette, och - Ingen kan sökas på de" gamla ad=' Bad är hälsa, bada är Toligt, Så tycker man nu, Men förr var det nog si och så med. renlighe- ten och säkert var fler av samma mening .som gumman ' som sa: ”Stackars prästen som ska tvätta sig var söndag, jag tycker det räcker méd julafton”, N » Efter som badsäsongen just nu står i sitt flor, så varför inte en kort äterblick på badandet genom tiderna. Vi ska inte gå tillbaka ända ' till -stenåldern, det räcker med att konstatera att de gamla grekerna badaade såväl i havet som 'i flod er och sjöar och att .Isimkunnigheten hos dem var all- män. Också torde det vara bekant, att romarna ofta tillbringade he- la dagar i sina termer eller bad. Under medeltiden blev-i städer och större samhällen badstugor allt allmännare och här badade både män, kvinnor och barn till- samman. - Att dessa bad dock läm- nade åtskilligt övrigt att önska vad beträffar sedlighet och hy. Bien säger sig, självt, -Nordborna, särskilt finnarna, föredrog bastu- bad och. kunde de' efter dem få gå ut och "rulla sie i snön mådde de prima, :: : Det var I Englana som , bruket att bada. kallbad först ”plev all mänt, och det hände så sent som på 1700-talet, I- slutet. åv. samma århundrade fick öckså de första sydkusten sin blygsamma början. De äldsta badorterna här vär Gus- tavsberg och Strömstad. Men Mar- strand och : Särö kom inte långt efter, ' "Båstad, Skälderviken och Falsterbo kom - senare.: Till” Särö :|for, mar. Med häst. och vagn, men till. Marstrand var. det, innan ång. båtarnas | tillkomst; svårare. att "ta sig fran, Man for med skjuts till . ) Kungälv. och: därifrån till 'ett .stäl- le”.som ;hette "Tjuyril,. där man. i GÅ ÅA BADA oc badorterna vid svenska väst. och allmänhet " måste övernatta" tlvän-]. it ler, 'musiksoaréer samt dans- och musikaftnar i all" oäridligHet!!-e. Sällskapslivet vid våra badorter gick också förr i den gamla snirk- lade stilen. Man var mycket pryd och sedesam 'och' skulle någon kommit på att bada gemensam- hetsbad hade väl samtliga badgäs.' ter dött av förskräckelse, För tänk ' vilket rabalder det blev när män och kvinnor så kränkte alla mo- ralbud att de badade om varand- ra I Mölle, Detta var något oer- hört, särskilt som många. uppen- barade sig I baddräkter av så ge- nomskinligt tyg att de nedblötta inte ens hade fikonlövets skylan- de egenskaper. Men en gång "I ropet tycktes ingen makt Å värk ' den kunna rå på de allt populä- rare gemensamhetsbaden och I en tidning från sommaren 1910 lär . ses: ”Folkströmmen till Mölle har på senaste tiden tagit sådana di menslioner, att hotellen inte längre kan uppbringa sängplatser, Man kinesar i lador, på köksgolv och på vindar, Häromnatten uppmärk- sammade polisen i Höganäs två damer ,. som kommit med kvälls- tåget. från Mölle och gråtande traskade omkring I samhället sö- kande” efter nattlogi”ujisrmnnyt Ett stort slag för simkonstens främjande togs år 1842, DA:bade utvecklingen gått. så längt, att simkandidater bör 'jade promoveras i ett simsällskap i Göteborg. Förut kuriösa: tillställningar, Eller vad ” hade 'slmpromotioner varit högst sägs exempelvis om 1807 års sim- promotion I Uppsala, Den tillgick så här: ”En bordsskiva, platerd- des flytande på vattnet, och sedan på denna.framdukats tolv ölglas samt buteljer; hade” "deltagarna ' att sitt : : gläs, utan "att detta blev be mängt. med vatten; 'Den- simmade, gläset' blev. fverkat. 'sin möjlighet att. få. den” då ,brukliga i ur väl” "och? "medryckande! Hva Waldemarsson be ttap” bevisar $ D brytning. mellan” den? gälar ma: ädonnatron. och” den nya lutherdo-] + men, sådan den kunde . upplevas derbörande staters. egna högtidsda- '| 1; ar Scenen (är Skåne; främst. trak- ten” kring | den', rika” danska "hans, :;delsstaden. Amund (Ahus),: förfat-- ; tarinnans hembygd och hennes lit ” terära provins: i svensk Utteratur. ; Besatt av. Iden "praktfulla "Madon-', nah: som' stod .t.Amunds "kyrka ser: prästen i öjeby ingenting an- hustru: Och Han slår :Agals” till! blods i raseri -inär hon blir 'ha-! vande med ' honom som en "jor- disk kvinna, I a i Kristna fronten | SM GENERÖS LÄSEKRETS 7; 1,7 milj kr gav Svenska Jour- nalens läsekrets under 1966 till J i u-länderna. Tidningen har 'över- fund och hjälporganisationer i vårt land att användas vid sjukhus, kli= niker, barnhem, yrkesskolor, ' be- och tioner i ett flertal u-länder, Aa "BARNPARKERING ; SE MISSIONSKYRKAN : +» Karlsk ling har sedan några månader tillbaka en barnparkering i Karlskoga . mis- sionskyrka på torsdagseftermidda- garna, Några fruar tar där hand om barn mellan tre och sex år, lig eler Jöjlig som när hon stä- dade' och städade, Hon började ta eget ” förvärvsarbete "eller börja- de läsa ' 'på realen vid ett korre- spondensinstitut, fortsatte sen och tog studenten och blev kanske: fil dr till silverbröllopet. Nu har sjuk- domen som -alla vet, angripit de styrande i landet. Det kan gå rik- tigt illa till sist och. roligt är det absolut' inte. Det gäller att ha ögo- nen öppna när man tar en prome- nad. Man vet inte; var hemma är när man kor tillbaka, Det käl- är man rädd för att öppna sin tid= ning och få läsa att den orten finns inte längre där man bor. Det ver- kar konstigt, mycket konstigt, Des= sa reflektioner är inte mina egna, det är kontentan av många samtal någonstans i Sverige, Det kunde varit var som helst, Det är sjukt i luften, sjukt' i samhällets - hjärna. Frågan är: Var är det universitet beläget som utbildar läkare för så- dana sjukdomar? Detta är vad folk i alla samhällsklasser och alla par= "efter inlemmandet av en Dy, stat i "Allteftersom åren gick växte del- stater och: därmed stjärnor i'flag- gan och då Arizona år 1912. upp- tier frågar efter, Någon forska= re måste söka 'upp ett antibiotika som hjälper mot dessa bakterier in= nan vi alla är borta. Detta är inte gyckel. Det är allvar — för alla som las ju inte en mental sjukdom läng- re. Det kallas rationalisering. = - . Någon läkare, som kan bota den” na tidssjukdom finns inte i detta landet .och näppeligen kommer det | är offer för epidemiens följder. : medan är och handlar. |” Barnen sysselsätts med -leksaker och vidare sjunger, leker och ritar 'man. Barnvakten är kostndsfri och öppen för jr i staden oav- lämnat pengarna till olika trossam= |. 7 efter strafftidens ut "han 'undér en irrände pilgi Imösresa söker herr Örjan deh; Främling som en gång Jät si och skönhet när "verkligheten: sv. kit,' men. han.är också. en hétsan H Berättelsen: om de vå herr. ör. jan och fru” Agals, som 'sklis. och förenas ” av”. madonnelekens ; v "ge mensamma ”lähgtan, har en rik men knappt antydd bakgrunt: 1 en hel tid "och ett'helt. landskap, dess utsatthet och "rikedom. 'kåm- -hällsgemenskapens . nyckfulla grymhet och. dess lön för”de se- och”. nat. än henné: i Agais, sin egen: ga och taktiska, för dem som bö- jer sig in: under det möjliga i stället för att låta sig ridas av en ' omöjlig. längtan. Med glödan- de "mörka färger, méd allvar och medkänsla målar Eva Waldermars- son upp detta drama 1 'historlsk ram;,. och hennes stilistiska spänn- vidd. rymmer både" lyrisk 'inner-' lighet och ett stänk av v demoniskt okynney” K Eva: Waldemarssonr- Madonnele- ken. Roman, LT:s förlag. 1967. Pris 31:—, Inb. 37:— "> co Josef 'sade' till: 'eni Frukten icke, ' Hållen I då mig för Gud?:1I tänkten. ont mot mig, men Gud har tänkt det: till godo för att låta det ske, som nu har skett, och, så behålla mycket folk vid liv.” (1 Mos, 50:! 19-—20).. NM : Josef var en 'storsint människa, ' Hans storhet berodde på en stark tro och en absolut förtröstan. ttll Gud. Han var samme man 1 ett sett föl - BRUDBAÄNKEN TILL HEDERS "I Lönneberga kyrka i Kalmar län har. den gamla brudbänken åter -kommit till heders. Den lär inte »ha varit i bruk på ett par hundra år. Kyrkoherde em Einar P:son Ekö har föreslagit flera blivande brud- "par att bli med om denna gam- malkyrkliga vigselritual, men in- gen har förrän nu vågat ta steget och vara med. Vigseln både inle- der och avslutar Fd ar ng Den änken hade ställts på hedersplats vid altaret, Den var lite hård att sitta på, tyck- som I ett palats. Dr ve ” James Reid skriver" om Josef: ”De yttre förhållandena, huru- dana de än är,” bildar bakgrund för hans 'egenskaper liksom nat- ten utgör en bakgrund för stjär- norna”a ” ' Vär gudstro visar sig I det sätt på vilket vi möter vardagslivets olika . erfarenheter, En . man be- . mötte en gång en kritiker genom att säga: ”Ett är visst: Min tro på Gud är inte utan betydelse för mig. När jag går till honom med något "problem, tar” han-antingen bort det alldeles eller. ger mig kraft och förstånd så att Jag,kan lösa det”. te: bruden, som jämte brudgum- men var mycket glad över att vi- gas på detta sätt. . behärska varje sttuation. - Var tro på Gud hjälper 083 att
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.