- "; härmaste tiden 'se fråm, LAHOLMS TIDNING Lördagen 'den" 22--juli1987 :' dagen” den =TT yr Svag produk Det är inte speciellt uppmunt- rande siffror Konjunkturinstitutet presenterar i sin senaste prognos över: den svenska industrins ut- ' veckling. Inom de flesta industri- ” grenar tycks produktionen stanna vid sin nuvarande nivå eller blott stiga aningen däröver. Men å and- ra sidan tycks läget ha stabiliserat , sig för vissa andra industrigrenar, ' & ex textilindustrin, där det ti tidi- gare sett mörkt ut, Konjunkturinstitutet ” För, upp sina kvartalsvis: Nu re- Uoviser man utvecklingen under årets andra kvartal, samtidigt som man försöker förutsäga utvecklin= gen under tredje kvartalet. Förargande reklam : 00 gut” 1967 onsökning andra sidan kan de anställda hel- ler inte räkna med några nämn- värda löneökningar eller i övrigt förbättrade ' förhållanden! Frågan : om Sveriges eventuella, anslutning till EEC kommer förmodligen att dra så långt ut på tiden att man knappastkan ta hänsyn därtill vid bedömning av :näringslivets :ut- veckling under de närmaste må- naderna. 2 "Den tid är lyckligtvis förbi, då energiska rel e" ohejdat fick sprida . reklampapper från flygplan. Det blev en allt för svår » nedskräpning i naturen, när flyg- ' bladen fladdrade i buskarna 'eller ” Den . tycks nu i viss mån ha sabilise- rats efter den konjunkturavmatt- ning, som följde i spåren av fjol- årets långdragna avtalsförhandlin- gar. Förmodligen har också ränte- sänkningen hjälpt till att sätta fart . på "hjulen; En återhållande faktor ' har däremot varit företagens för- , sök till lagerminskningar både på materiel- och 'färdigvarusidorna, Likaså har exportutvecklingen varit något" ojämn, I första hand är det ”järnmalms- gruvorna, träindustrin, den ke- "miska industrin o. konfektionsin- dustrin, -som noterat produktions- ökning under . andra kvartalet jämfört med årets tre första må- nader, Metall- och verkstadsindu- strin liksom varven tycks däremot ha hållit sig på jämn nivå, medan massaindustrin fortsätter sin till- ; bakagång. . Industriproduktionen i landet bterverkar direkt på sysselsätt-.. ningsförhållandena, Totalt sett har antalet industriarbetare i landet ' minskat under det gångna kvarta- ' let, och likaså har man inom flera branscher” skurit ned antalet tjäns- ; temän, Tydligen är det mekanise= ringen som slår igenom — både, i den direkta' produktionen” och på kontors-. och" planeringsområdet, Liksom tidigare I år är det endöst ” ifråga om vissa yrkesgrupper, det råder brist på arbetskraft. :Om Konjunkturinstftutets ' prog- « noser står sig, kan :vi inom, den ganska" stabilt läge inom liv, arbetsmarknad ock” 'prisförhål- landen, Vi behöver tydligen inte ' frukta någon. akut 'arbetslöshets- ; kris eller. våldsam inflation,'n men &. hel. "och otrivsam. "på-en annan form av förargelse-. . väckande reklam." | Affischer om, -skräpiga ut där de sitter, och än: inget annat än förbud. Med. till=. äv problemet; 1 stäc lerna kan”. . stadga.så; sätt” 'mari kan ingripa mot Aegis, k . ned ” mot placering virvlade omkring för alla himmes: lens vindar. ” Stort bättre är det dock inte i i våra dagar, i varje fall inte i vissa västkuststäder. Olika företag enga- gerar som går omkring .i staden och! fäster reklamlappar på . bilrutornä.. Har man sin bil stående på någon parkeringsplats; : blir den snabbt d med reklaml som” de flesta bilister. inte alls är in= tresserade'av; Så får lapparna blå- sa'sin kos, görande staden skröpig iUte på landsbygden träffar man diverse. attraktioner; realisationer' eller andra evenemang sättes utan tillstånd upp på ' ledningsstolpar och husväggar. Affischerna »ser värre blir det, då de efterhand. blåser ned. Det händer nämligen sällan eller aldrig 'att 'hågon af-: per igen, om de ä blir inaktuella, "5 : -För att råda bot mot dessa” 're-' klamenhs' avarter hjälper. tydligen lämpning av: naturvårdslagen "bör; mån komma tillrätta" med en del sin” r oo tex Fall bilärna, men bädet, inte.ha Situationen” i DEN "HOTANDE. HUNGEN De: nyjlttära och; politiska; Kri serna.s, viridgi KÖ e skymmer. : bort det' på längre sikt måhända lnnu allvarligare hot: som -'livs- medelsslinatlonen och motsätt- ningarna mellan rika och fatti: gå Innepår, fruktar Jördbru- karnas r öreningsbldd;” Den globala produktionen från Jordbruk, fiske och ' skogsbruk per capita hur varlt praktiskt ta- get oförändrad 1 ätta' är och avliitsltuatlonen är mycket vär. re lin genomsnittssiffrorna tyder på; de rika förtör långt mer än de behöver och de fattiga 'myc- kot mindre, Visserligen anser experterna att det finns tekno- logiska möjligheter att föda en befolkning på 6000 -miljoner, men en hård verklighet visar hur svärt det är att få även den enklaste teknik tillimpad. = : Nägrå riktiga framsteg i u ländernas ekonomiska tige är det svärt att tänka sig så länge jordbruket Inte utvecklats: Det har ofta försummats till förmån för industriprojekt. De rika länderna måste hjälpa, men "1 verkligheten har deras statli- &a hjälp inte stigit under de se- ,haste fem åren, och eftersom en "stor tdol:av hjälpen består av lån växer amorteringarna undan för undan, ' Utvecklingen . på vlirldsmarknaden har — därtill miskgynnat u-länderna. ”"Inte"ens de mest energiska försök alt minska försörjnings- klyftan förefaller dock " kunna hindra -wiändernas — ödesdigra beroende av. Mvysmedelsimport under de närmaste åren! Det bldrag Sverige skulle kun- na ge tll att avhjälpa nöden är givetvis mycket ringa, och vi har ju också intagit vår stånd- punkt därefter, De dystra globa- la försörjningsutsikterna förefal- Jer dock böra beaktas när vi be dömer vår beredskapssituation. Vär produktion skall ju sjunka, framförallt genom de beslut som fatttats och den strukturella ra- tlonatisering och nedläggning av sämre jordar som praktiskt ta- get alla anser riktig, Nu läggs I genomsnitt 25 gårdar om dagen ned, och åkerarealen har sjun- klt till under 3 milj hektar, även de bästa jordarna nag gas genom anläggning av flyg. fält, tätorternas expanslon o.s.v. I många andra Kinder har man lagt större vikt vid dylik mark. förstöring än I Sverige, OLUSTIG EXPLOATERING Bo Högberg har av exekutlons- myndigheterna begärts I kon- kurs på grund av obetalda skat- teskulder, skriver Dagens Ny- heter (fp): Konkurser föranleder vanligen ingen publicitet utöver officiella Je :fall inte:så länge det ej. gäl- "ler affärsmän" t. nationellt” for- mat, Men såväl Expressen." som Aflonbladet- "lät: nyheten "om ? Högberg dominera första ' sidan, : Aftonbladét" 'gav ' därtill. genom sin , räbrikredigering Intrycket satt Högberg redan var försatt" i "konkurs, > nå -Därmed. har, törs. "man "förmår "daj. kulmen nåtts på den 'explöa- tering av. Högbergsaffären ? "som . inleddes "ett halvår: innan, åtals- "beslut .fattats: och" som . grällt -Mlustrerat ; hur; kvällspressen Bjort : utbjudande 7 av :kriminall- "tet och privat olycka till; Ysjour- naltstisk?. rutin, ', - BALÄNSEN ATE RRSTÄLLD- > Göteborgs- Posten .(fp) är ironisk mot Arbetet: sn " När: de svenska :tidningarna vid midsommarhelgen. noterade och beklagade de' pöbelupplopp som en del .ungdom ställde till med framför allt "i Bohuslän kom 'tidningen ”Arbetet"” i Mal- mö (8) med pekpinnen. Man me- nade att tidningarna : 1 stället skulle skriva om fina och sköt- samma ungdomar. Genom att leverera + glada nyheter : skulle tidningarna ge bättre balans åt bilden av vårt samhälle, , ., Detta tyckte socialförvaltnin- gens i Göteborg Fritidsbyrå var så bra sagt att man utan angi- vande av källan återgav hela tidningens ledare, Nu har det varit helg igen. -Mäåndagstidningarna har skrivit rätt mycket men sansat om de nya pöbelupploppen 1 Bohuslän. ”Arbetet” har kanske mer”text än de övriga tidningarna och en rubrik över åtta spalter. Det har ingen annan "lyckats åstadkom- may,'. Balansen är återställd. Nu återstår. det att:se vad Fritids- byrån i Göteborg skall säga 1 sitt informationsblad, . d BARNENS BEHOV 3 ORYMME 7 har kommit bort i "planering- en av' vär bostadsmiljö, menar Arbetarbladet (0 och skriver: -=—- -- - För bllarna' däremot Har in- förts normer — låt vara att även dessa varit otillräckliga för den snabba tillväxten av bilbestån- det, men normerna har efter hand ' ändrats, . kraven har skärpts, Bilarna måste ha sin Plats, Det går: inte stuva ihop dem på mindre utrymme än de verkligen behöver. Men det går med barn! Ingen har frågat efter hur "mycket utrymme det "be. hövs kring ett. flerfamiljshus ' för att barn i olika åldrar skul- le ha någonstans att uppehålla sig i hemmets närhet. Det finns .Jett tidigafe telefonsamtal och de : I beslut” som. då gjordes, vi kon- taga detta' riktigt allvarligt, att Iså ge'vi dem med. tacksamhet -LAHOLM'S KONFIRMANDER Då”jag.'i alla fall hade tänkt skriva ; några rader till de två i : Eder . grupp, som - räka. vara i några tankeställare : inför den- na-stora händelse i Edert liv. : Nu när Ni konfirmeras, så är det. väl värt. att begrunda vad det egentligen, är som händer. Ordet '”konfirmera” : kan - använ- das: i :mäånga - avseenden i livet. Vi: konfirmera ofta med ett brev firmera fakta efter att:ha gjort grundlig” undersökning "på veten- skapliga "områden, ”. för - att ge nägra exempel. H -Så. vad "är det.' då, . som "Ni konfirméra då Ni äro "Konfirman- der?” Det "är ganska enkelt egentli- gen, och Ni har' naturligtvis lärt det under Er undervisning fram till" "denna" dag. — 'Ni konfirme- rar "var, och en,' de löften som edra föräldra gåvo då Ni döptes. "Ni" konfirmerar, 'det ' vill säga bekräftar att: Ni: nu själva var och ' en -tror på Herren Gud I enlighet "med vad 'som :' är -ut- tryckt i "den Apostoliska, den Niceiska "och den - trosbekännelserna, ” Ni bekräfta -att Ni tro på att Guds Ord: ha. blivit givit till oss'i' Bibeln och genom Hans en- födde Son, och att Hans Ord kom- mer till oss dagligen: genom den Helige; Andes arbete ibland OSS, med +bönens : hjälp. : Ni.ha. fått. lära att Den Helige |" Ande ha givit: oss' ett enastående hjälpmedel :' till : att" styrka vår församling; Hit:kan vi. komma äåtminstohe en gång "på" vägen utav en Pastor, som har lärt sig ati" från Bibeln. hämta förståelse til: hjälp: för" vår: dagliga levnad. Framför allt ' är -det ju. också här, .som -: vi: ; åtnjuta det mest intima närheten” till Gud då” vi deltaga "1 Nattvarden, .”efter att ha” emottagi .syndernas förlåelse: got. blod-,,att bli så helt förenad med, Gud, Här ges "verklig -styrka till.-att .emotstå- livets. alla be- svärligheter...- Tag del . av. : Natt varderi, , så. ofta -tillfälle 'ges..' Att vara Kristen” innebä har; ett” ständigt. behov. + ER att ha, 'är j V i Nu: när Ni ha tagit? detta" be- tydelsefullat ssteg, så är' Ni också de; ,som,, vi" Kalla", Kyrkan,” eller det. heter 1 trosiekännel sen, heligas : 'samfund” någan " talar "om "nKyrkan”, talar. han: om Er, ty: kyrkan r "Inte "prästerskapet "och bygg aderna srden är åll: dem, :som ro: "på Gud' som vi- få: hoppas Alvetvis.. inkluderar "prästerna. Men” Ni: mäste" komma ihåg att de' är : inte -bara..dem.. utan "det är också Er-.det' är frågan om. : Det har: sagts och skrivits mångahanda « 4 degraderande ; saker om-. den Svenska "Kyrkan på "de senaste 20 ånen ' och även i dag här ' den dåligt anseende mest därför; 'att byggnaderna äro gans- ka tomma vid ”högmässotid...: » : Jag ville. gärna att. Ni :skulle det' är: Er "personligen det gäller, släkt tilll oss. här, .så varför in-|. :Ite också ' innesluta hela klassen .-Athanesiska, : trö,' nämligen ett Tempel i varje] .; Man kan väl inte tänka sig nå- | medlem, i; den förening. av troen-]' " När "där fö | Gunnar. WW Johansson I Si sc "Sista förrättningen på Spannarps gård Gunnar. w Johansson i Var- berg höll tack- och avskeds- föreställning som jerdbruksin- -struktör. på - torsdagen. ' Det skedde hos lantbrukare Inge- . mar Svensson, Noregård, Span= narp,' där Hushållningssällska- " pet, jordbrukets föreningsrörel- sé. .och Lantbruksnämnden : i Hallands . län, höll en av sina årligen återkommande jordbru- kardagar. Gunnar W skulle i rådgivningen vid Hushållnings- sällskapet -överfördes till Lant- -. bruksnämnden fiyttat. med och blivit .statstjänare,. som. kolle- ' gorna; "Den av jordbrukarna högaktade och uppburne jord- : bruksinstruktören, som . starkt ; kritiserat nyvvdningen, flyttade ' emellertid inte till, Lantbruks- . nämnden. Han hoppar. istället Mellersta. Hallands Slakteriför- - ening (MHS) man.' Tillsammans med nuva- : : rande. , ombudsmannen : John H | Bengtsson i MHS skall han sät- : ta sig in i sin nya syssla för - > att själv ta över hela bördan N som | ombuds= a samband med att produktions- ' ' « av och träder nu i tjänst kos ee när ' Bengtsson slutar med ål se ”"derns rätt. oe sr pa Gunnar: W' — som: han kommit "att kallas i jordbrukarkretsar — tackade de församlade för det för- troende ' man "visat honom under » hans 20 år som jordbruksinstruk- Gunnar w: Johansson lämnar sin befattning som jordbruksiistruktör: Han höll sin V sista förrättning på jord brukardagen i Spannarp på fors: dagen: . hållningssällskapet . tör i Värberge- bygden. Han tackade även direktör ' Birger Blixt i Hus- för det goda samarbetet under alla' åren. Där-' med satte han punkt för sin verk- samhet. De 200 som slagit sig ner .på bänkar och 'på gräsmattan hos Ingemar Svensson tackade Gunnar .W med en lång, kraftig, bestämd och hjärtlig applåd. : - FLÄSKMARKN. ADEN Gunnar W Johanssons nya kolle- ga -.ombudsman 'John Bengtsson, i: Falkenberg talade om”det bekyms » .mersamma : marknadsläget för 'det . "svenska ' fläsket efter att 'direktör|” d församlade :välkom- : Viddkiningen "a av” svin 7 under aj: månad iår. låg åtta procent” över samma månad förra; året. För — Trots att vårt läger. av. Här . betäcktiingen att öka. För "maj må- nad. 12 procent högre än förra året och "under de första fem månader- : na .11' procent högre. Detta är ett : svårt problem att bemästra. 'Fläsk- priserna brukar: variera ganska or- "dentligt,. mens deh'-d hg vi fä " befinner" oss "i tror jag blir "längre och mera kännbar än' tidigare till- fällen. Jag tror: de. 'dåliga' fläskti- derna kommer att fortsätta hela det alltså kat” kraftigt: fortsätter, SUgg-- ; | aviderutvåaldat sor REN mycket fläsk från Sverige, « .. ax — Vi får alltså bereda oss på." en ordentlig smäll Man kanske keumer att kunna utläsa nå- > got av denna redan nästa dag på livdjursauktionen i » kenberg, Förra fredagen sålde vi 60 suggor" till ett: medelpris .; av :639 kronor. Till nästa auk- tion är f n anmält 134 suggor! "Jag tror, att vi får bevaka Slaktpriserna på. den: auktioneri.'' FODERFORSKNING vn M Agronom: Ärne" Pettersson från om ”foderfrågor > : fodertelkirik, "Han börättade, om. försök som groris. för. resultaten av desämma fodervärde. samt -olika tillsatsmedel som '' finns "i :marknaden ;- och. :- vad forskningen ' på området ton ons. Sr genomgripande smälsponening. äv gårdens bybgna= om "bäst. Svensson, värsen eltog. att':det är NI'som bli degradera- de, att det är NI som måste skäm: mas om 'det "är fråga. om. skam — ty Ni är Kyrkan, Om det är fråga vom "berömmelse : och ' ära, till Gud, M + Varför, tro Ni att utomstående bryr sig om vad som händer till den Svenska Kyrkan? Det är helt enkelt därför. att vi. alla äro ett. ”De Heligas Samfund” har in- te några ' politiska . eller geogra- fiska 'gränser på jorden eller i universum, Kyrkan” . finns ' Vietnam, i Afrika, i Peru, i Ame- rika, > ja överallt; sa : Detta 'samfund är "liksom en kedja, som håller, ihop folk över hela världen och därför om ked- jan är svar på något ställe så försvagar det alla andra medlem- mar i den kedjan också. Vi här i Elkhorn offra böner till Gud varenda söndag för hela ”Kyr- kan”, för. hjälp åt Er i Laholm, såväl för dem som tro på Gud kd Timbaktu.. " Låt oss nu därför komma över- ens om att alla, Ni, som nu ha bekräftat att Ni är medlemmar i detta samfund, h e 17.15 Gamla" skivbekänta, 17.30 Pop nonstop. : . > 18.00 Trio me” Bumba:; 18.10 Löpsedeln.: 18.15 'Västkvarten, :- 18.30 Tio i topp. + rn 19.30 Toppentipset I 19,45 "Tyska kvarten.” > 20.00 På överby Berg, Skärgärds- 20.45 När då, dä? Frågeprogram 21.00 Jazzsolister, 21.15 Melodiradio, 23.00 -Måndagens- nyheter. 23. 05—24. 00 "Melodiradio, Nykter' ungdom - kväll hemma hos Carl Anton. . - om: melodier och "händelser. Vid telefon 08/22 7 40: Pekka Lan- ger. ' | framtidsamgdam | bevittna. förskingring. Det ligger. något ti aktuellt. "över : "skildringen. ”.”Gör räkenskap — du : kan icke längre vara förvaltare”; Det är. ju: pre: cis 'det' sorgliga" öde, vi ofta. fä Men evangeliet. nar ock "något mer : att -säga,. Jesu "lära om: för- valtningen ' har sikte icke blott på en och-annan ansvarig tjäns: teman. Denri gäller: oss alla. Den; gäller... ock . dig ,som - läser - dessa ; ord. . Alla” äro: vi: förvaltare. av | Guds mångfaldiga - nåd; alla äro.” vi ansvariga. Och det höga kr vet kunna vi fylla först 'då 'när. vi fått det rätta ögonmärket., "Dét: angives sist i texter i orden: om vänner 'i de eviga hyddorna, Un- der evighetens synvinkel, så kun- de vi därför samla "textens mar ning.” -IHla hade” Fförvaltaren handlat. tg styrka och kraft till det vå alla tänkbara sätt, « Det' kommer. inte” att bli lätt alltid. snarare: tvärtom. Så är det i hela livet med allting, det som är svårt är i regel det mest värdefulla i längden. Tag därför Paulus råd till Timoteus då han säger ”Men förbliv «du vid det som du har lärt och som du har fått "visshet" om. Du vet ju av vilka: du har lärt det, och du känner från barndomen. de he liga 'skrifter som kunna giva dig vishet, så att du bliver frälst genom den tro du har i Kristus Jesus, All skrift som är ingiven av Gud ' är och nyttig till under visning, till bestraffning, till upp- rättelse,” till "fostran i rättfärdig- het, så att en gudsmänniska kan bliva - fullt .. färdig.” "väl . skickad till allt gott verk”, . Elkborn wis, USA, u jult 1967. 7" ANan' Lundgren, + Parkeringsplatser. Följden har blivit att nu har .YL tusentals. . bostadshus med otillräckliga utemiljöer för bar- nen, 1 alla typer av samhällen, I vissa fall helt utan någon plats. Och I denna utveckling har al- la deltagit, privata husbyggare, belysande exempel på hur om- råden som varit avsedda 'för - barnen har omdlsponerats - till HSB, Svenska riksbyggen och andra typer av bostadskoopera- tion, Tjugo: ärs lantbrukskurser. Det är i år fjugo år sedan kursverksamheten började vid lan på vid Plönninge t celebreras. dan på söndagseftermiddagen med hälsningstal av skolans ordförande Plönninge i Harplinge, och det jubileet tänker skolans elevför- bund ' celebrera, Jubileet firas söndagen den 30 juli i sam- band ' med "ordinarie elevför- bundsmöte. Programmet blir mera. omfattande än vanligt, bl: med föredrag av Lant- b br riksd. Axel Kri varpå professor Hjelm talar om ”Jordbruket.i utveckling”. Så föl- jer kaffe och musik, varpå det blir rundvandring bland byggnader och försöksfält,.. Kvällen avslutas med Lantmannaskolan på Plönninge chef p Lennart Hjelm, och" man inbju- der därför så många som möj- ligt av skolans elever under de gångoa 20 åren : gärma med familjer. =— Plönninge elevfö; rbund är inte iullt lika gammalt - som- skolan, framhåller agronom Gunnar Smed- gård, men man har ändå ansett det lämpligt att fira 20-årsjubileet. Mycket har hänt på Plönninge, inte minst under senare år, och detta vill vi gärna visa forna elever och andra intresserade, FElevmötets. program inledes re= It kallas som bekant Jant- bruk och kursverk är något annorlunda mot tidigare. Att Plönninge ligger väl framme i undervisningshänseende bevisas bl a därav att skolan i sommar har gästats av flera studiegrupper från liknande skolor i: Danmark. Besökarna har främst kommit för att studera byggnader och mekani- sering inom svenskt lantbruk. Tidi- gare for danska lantbruksstuderan- de mest söderut för att få nya rön, men numera kommer de i allt stör- re utsträckning till Sverige för att få idéer. till fortsatt rationalisering. tal. XY men :med 'ens.: inst han: det ohållbara” i - sin. livsföring. ”Vad skall'.jag' gör 2; —: gräva : orkar. jag .icke,: tigga. blyges jag för”: Jo, han fann: en" utväg, Han fick ett annan. ögon--;; märke. "Han" började sörja för - kommande dagar, även. om ' han in ”i”det' sikta” handlade, orättfär- digt, Det var dock endast ' hans framsynthet och klokhet, : Jesus I prisade, t icke "sorättfärdigheten. Endast 38 kunna vi förstå texten; Klok," framsynt - — under ev :Hetens" synvinkel, så : skulle vi förvälta” allt -i.. våra” lv, kröpps- : och :själskrafter, -verktygen i han: den,” stunden som ilar, myntet som går. Detta sista glömma. vi så ofta; Penningen och. detta jor- diska blir så ofta 'skilt från guds- tro ' och: andliga: världen. . Men Jesus förebrår oss detta. ,”Den- na , tidsälders ' barn : Iskicka sig klokare . mot . sitt : släkte än lju- sets barn” 'Allt' skall inordnas i kristen livsföring under evig- hetens , synvinkel. ”Skaffen eder vänner . medelst den orätträdiga mammorns - goda för-att. de, när detta har tagit slut, må: taga: emot..eder i de eviga hyddorna”. Den orättrådige mammons goda var i Jesu mun ett uttryck för våra. jordiska : och . timliga vär- den. Dem skola vi förvalta så, att de städse 'och till sist tjäna hans. rike, vårt eget: och andras väl, oc : Här må” vi med rätta mana fram bilden ' av änkan t templet, som lade allt sitt i-offerkistan. Hon hade det rätta ögonmärket, Hon fick 'ock Jesu erkännande. Men icke kunna vi lägga allt värt .I kollekthåven. Det begär inte heller Gud." Men han begär, att vi skola giva honom hjärtat först. Det kunna vi. Sedan ha också vi något att/offra. Då blir det nit' för Guds rike, förvaltning under ansvar för varandras odöd- liga : själar. Och "huru innerliga och hjärtliga äro icke Jesu ord: ”Skaffen ” eder vänner." — - som taga emot eder i de eviga hyd- dorna!” Orden behöva ingen ut- läggning men” desto - mera -.till- lämpning if all' vår vandel, VI äro förvaltare men antingen N « ekonomiskt: result? -Halland, direktör: Nils förskingrare eller goda -förvalta- vv. Pinsterjotdbru, som gav: ett: gott Men: Ingémars bärkrafiigheten' ” ytterligare, en rkligt' fin' insats, sade Gunnar: gården. Ingenjör . Almquist. . LB lade om gårdens ,byggnat Lasse Larsson från Kontrollför gen "talade om ckolodninga; tor" och,. denlonstrerade' garna, : GUNN. AR w:S ISTRIKT DELAS I samband | med att Gunnar, W Johansson slutar :som- instruktör; i Varbergsbygden delas hans' distrikt upp mellan inktruktörernav Ake: Ot- tosson,' Falkenberg och Gustav Nils- : son, Kungsbagka. Den: förstnärdn- de får socknarn Spannarp, Tvååker, sjukeepedemi ut i | Holland. Detta ' resulterade i att Frankrike: köpte ' SLR:s'” forskningsavdelning' talade . utom” redogjordes; för spannmi ns” bl a i Halland —:med olika 'gor= . ter' av. smågrisfoder och. sredar orde Hunnestad, Träslöv 'och' Vårberg, - Det är alltså till. dessa båda jörd- brukare skall vända sig i fråga om markkartering mm ” : LANTBRUKSDIREKTÖREN - NÄRVARANDE 3 0 0 ou Chefen för Lantbruksnämnden I Tärnevik, som ' den 1 juli tillträdde sin be= fattning var närvarande vid jord= brukardagen i Noregård, ' : Törnevik har hittills inte "haft så många tillfällen ätt komma i kon- takt med det halländska jordbruket; de första veckorna har: han helt Sgnat åt administrativa och orga= nisatoriska' problem... — ,, . as = Under mina 33 år inom jord= brukarnäringen har jag fått intryc= ket att den halländske lantbruka= ren är mycket framåt, Det är ett typiskt jordbrukarlän jag kommit till och det är jag glad över, för= klarade Tämevik. -.. Karon ' re: (Tesus sade: ”Den samlar med mig, han för: rar”. : Räkenskapsdagen” ständad Hur. stå vi till boks? :— Vem vågar förbliva en förskingråret Den redlige bävar och ser sitt föedertu under evlghetens-synvin- el. som" ö "ör. " Endast ' en finnes). som kan hjälpa, Jesus Kristus: Har offra- de först allt, för oss. Han. säger ”följ mig — ty den som hör mina ord och. tror — han, kom- mer Icke. .under någon. dom”, a a Ven taävja
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.