LIC GRE RRD SENENEEEEN SER N "man Göteborg, som gäller för 1. Clella. pressen och radion. hade — IT Bank för hr J ohansson?: "för + kbeditmarknaden' skulle "bli x . -hette' t. "stycker: man; sig; kunna . avläsa Kr som tänkte följa kriget från den "teringen från Vietnam, » fortsätter "1" > LAHOLMS "TIDNING ”" Onsdagen "den "26 5 1967 | i Det finns en "socialdemokratisk dröm om en statlig bostadsbank, "Ibland sträcker . man de inte så "längt , utan ' nöjer sig” med Åtanken att, utvidga den statliga : bostadslångivningen” över ".bud- : geten till totalfinansiering, Nå- - gon ändring. skall det bli". — det har regeringen tyäligen be- : stämt sig för. "Vid. årets riksdag togs frågan "upp; av inrikesminister Rune' Jo: ”hansson' i bostadspropositionen. ”Inrikesministern ,sade, att en statlig totalfinansiering rent tek- niskt sett skulle: vara en en »kels väg” att uppnå” €n "rationell + kretittillförsel till: bostadsbyg: gandet.... Men .. konsekvenserna genomgripande.: Därför var det bäst. 'dtt' fundera” ytterligare på frågan, tyckte” inrikesministern. "Detta : instämde ” soclaldemokra- "terna I riksdagen i, Vid behand- .Hngen i statsutskottet under- strök” de «sin entusiasm, för. en tstatlig. "fötalfihansiering, Det ex. ”De "fördelar som från ”böstadssektorns synpunkt "är förenade med” en. sådan" fi- ”nansieringsordning. synes. utskot: tet så” påtagliga att. de b istås "endast. av tungt "vägande ; skäl så har alltsa aret, riks- Särskilt - "åpptänd v var 'hr Berg. "att yard: soclaldemokratisk bo- ”stadsexpert. I riksdagsdebåtteri t sade han Ty: vill 'vi verkligen trygga en "jämn produktion, mås te "staten ta. över utlåningen + från de enskilda bankerna,' vari- genom utlåningen > kan 'starta "vär; var; och hur samhället vill”, . ARS år "skött H -lunda : rbra; + Samma . shog: inrikesminister i 'JoHansspn;; ' som då" ock då" viftär- med. tan- söm! h han: tänkt 'sig. . . Bankerna är ju.i det. här fal det: i första. hand 'sparbankerna; på de I båda” .sidorna om, frohtii de n.iOck. -enstäigheten. "harsint < varit javsiktlig så som den ög och västeuropeiska kommun t i : pressen, skriver Arbetet (s): 7 : YUhder'själva (kriget fannis cir- ka . 300 utländska. journalister i Israel, Praktiskt taget alla som ville kunde följa striderna, Rap- "'porterna censuerades som alltid | 1 krig, men kontrollen var inte --överväldigande sträng. '. : Av de utländska' journalister, arabiska sidan, kom de flsta inte .xens i närheten av arabländerna. . De, fasta korrespondenterna - 1 | KalYo Kölls mer eller mindre i hurarrest:;'I den mån de: över: huvud taget fick ut något stoff, ” behandlade detta. ”stämningen i Kairo” och återgav vad den offi- : sagt, . De" utländska” "journalisternas "helt olika situation' på den israe- "iska "och på den arabiska sklan "har fått" Economist att göra en tänkvärd jämförelse med rappor- tidningen?" > > "Där har $5 procent av journa- listerna "följt kriget enbart från den ena sidan av frontlinjen. FNL är trots allt inte så demo- kratiskt, att man släpper in ald- .rig vå välvilliga västliga journa- lister 1 det område organisatio- nen -kontrollerar I Sydvietnam. ” Följaktligen : kommer . präktiskt taget alla utsända journalister i händerna på amerikanarnas en- , orma" PR-organisation”i Saigon, . väven om det är tämligen själv- Klart; sä, bör det slutligen slås fast att västliga nyhetsmedia åt- " minstone försökt ge en nyanse- "rad bakgrund till krisén i Mel- Jersta östern, medan de” östliga . Ånte ens förklarat” för sin "publik | varför det blev en kris: De" ryska iidningsläsarna viss. te inte om Egyptens stängning I, .' av Akabaviken, förrän de den 29 | Junl fick ett judiskt försvar för » den LI Röda arméns tidning. Ge- - nomgående har sovjetiska mass-| - media, nöjt. sig med "att fortsätta | H många ärs hätsk: Propaganda « mot staten Israel, "Där liksom i annan kommu- « nistisk' press, östeuropelsk och ' yästeuropelsk, är det fråga om avsiktlig ensidighet 1 informatio- nen, r något. sådant kan ' man inte ; klandra svensk ellér' annan, de- mokratisk nyhetsförmediing, på Onsdagen den' 26' juli 1967. | 1 Mellersta östern-beror Ng a..på |..& ; ÖR helt olika: villkor. som gällde | av de arbetande Journajisterhad 5.3 "mycket. ”bostadstän bankerna.. Hur. sk je. det; bli med sparbankerna, om en av de: ras stora huvuduppgiftér.. -skulle övertas "av; inrikesminister 'Jo- hanssons bostadsbank eller över- föras på 'hr” "Johanssons” kapital- budget? Regeringen" har. förstås inte "sagt'-något' om: den" saken. Men kånske' var det ändå för. sparbankernas.. skull ; man ' ville; fundera på 's ytterligar Från: ”sparbankshåll. Har inri- . Kesminister. 'Johansson, "regering: en och socialdemokraterna Å da garna" fåbt klara: ”.besked,.: Che: fen för" 'sparbanksföré ningens ekonomiska: avdelning; : direktör |; Jan 0." Berg," har; uttalat; "att ”bostadssparandet skulle” få en allvarlig knäck om "förslaget iom en. . statlig ' bostadsbank.. genom- fördes”, De. lokala sparbanker: nas ambition. att klara bostads- finansieringen inom sitt > verk- samheltsområde' är et" stor "till gång, säger hr Berg."En statlig - bostadsbank” skulle "slå -sönder tden"-redan' inom "bankerna upp: byggda apparaten för : ; bostads- kreditgivningens.. "handläggning; mokratiska tånkarnå "kanske? så; att en ståtlig. bostadsbank skulle den" sj ätliga investeringsbanken; Skall hr Wickman. a en bänk; "teringsbank här' an klar mol ring” ben ny; typa av: kreditgiv- oberoende ; av. det ekonomiska läget.” "Hr, Bergman sade "de Även "bostadsbyggandet måste planeras, n ide” resurser, som "står" till” förfogande! "Felet med: den” socialdemokratiska ré- geringspolitiken" har inte "minst. varit ,den klena Jängsikts.: -och reförmplaneringer, ' Skulle: man; nu " göra böstadsbyggandet' någonting "för "sig ” ”solerat, : så. skulle det förstås bli ännu säm-. re med den socialdemokratiska regeringens ekonomiska helhets-' planering, - of ketet s skrämma bort folk.så där i störs- til lfällen. H tondt. yr säd 103 . i Vi mäste ha klarlagt från bör” jan: alla; svenska medborgare har] rätt att: beträda: all. mark bara den: inte ;hör. tll någons tomt skriver imotortianingen. Vi Bil ägare” - . Med tomt. "menas det "område som . ligger omkring : bostadshus och ekonomibyggnader och är så stort att' ägaren kan känna sig örd om främmande går :utan- för-det.' Finns' det .staket brukar. man - räkria marken innanför sta- ”tomt,. bara. det. inte; är orimligt. 'stort, t. ex. tre, fyra hektar. -Man brukar tala om att” område; inom: hör-' och synhåll: "kan >betecknas 'som tomt, men det får endest» tas som ett vagt IDen Som: gör intrång "or tom- al” skyldig un. hemfrids- änria” tin "tomtbe- greppet, . men: erkännas ska att det: är. marigt-:ibland att veta 'vad ” som ' verkligen: är tomt, , Vid tveksamhet: "avstå" från att be- träda :'området 'och. sök : upp. en annan, plats. RR SKYLTAR KAN 'HINDRA. Upetnhns gott 'om' skyltar på stränderna ”Privat område”, ”Bad- ning i i förbjuden” ,? ”Landstigning förbjuden”, ' ”Fiske »' förbjudet” formligen. "dräller > det av. : Måste man: "ta: hänsyn till.dem? : Ja,:; hänsyn är. något: man all tid: 'ska' visa under utövandet av allemansrätt "som självklart; ock- så inklagg rar : allemansskyldighet, Jag :ti og' att det klokaste är att... fundera. ett tag' innan: man kliver'i, land 'eller motsätter: sig; annat .som faktiskt kan vara. ett giltigt förbud. Menri7>.alla 'ska' veta "att! längt ifrån alla skyltar har stöd i lag- text... Många sätts upp: för. att Ni "bilis ster "som: går till. sjöss. . | vad vet ni.om allemansrätten? klartecken (tillstånd e. 2 läm |: ga på tomt annan än vid. , nödsi- tuation. ' 0 . | i /' ALLEMANSRATT no PA VATTEN ” Generell" sett . gäller ”allemans- rätten: på vatten, Man får åka med båt på. alla vattendrag och sjöar och längs kusten, men man måste. självklart färdas med hän- syn till gällande fartbegränsnings- föreskrifter och 'så att. man inte vållar skada, Man. får inte "färdas med båt så att: man förstör eller skadar . utlagda . fiskredskap, . Visa också. hänsyn 'tHl djurlivet! a Man , får inte åka med båt så" att. man skadar . båtar vid -stran- den, bryggor mim: ; Man mäste. laktta . största förs; siktighet så att man inte kör, på! hbådande, "Undvik: över. huvud ta: get att köra in mot .badplatser, Vattenskidåkarnas båtar måste lägga sina rundor så att. de inte stör och. skadar. -Ankra med eftertanke, Visser- ligen räknas knappast vattenom- rådet utanför tomten - till. tomt- området; men" ägaren "kan ändå begära att en' främmmandé båt låter : bli” att' ankra. där, » <<.” Bryggor. som går ut från tom- ten får "främmande båt inte an- göra, men däremot må det an- ses tillåtet att tillfälllgtvis angö- ra. brygga : tomten. Men' det ska 'ske så att ägaren 'av. bryggan hindras, : I och för sig är det tillåtet att bada på annans strand (men inte på annans tomt), men man : får faktiskt inte; bada ;så. att..det väcker : anstöt « hos, .- närboende, Troligen anses därmed :att nudis- ter .bör tänka sig för. Generande badning -— som”det heter -— kan tas . som : förargelseväckande '; be- teende,: .'Dämpa . transistorerna! Lyssna : till. fågelsången' som om- växling! ta allmänhet, Det är klart att den som köpt: sig en ö'på ett hektar | kanfsansé vatt” ingen: annan "har ä å' i länd utan! tillstånd. inng det nog "oftast en ellef” ett. par "strandremsor eller ; hågon?, .badvik som ligger så” till igaren:' "inte kan anse sig'störd. i iobservera — hänsynsfulla:. . älltså sådana: som' upp: ' itarr att störa, utan att er utan” att gö äver: Csädani i plats. skullé ällt- så-besökare kunna: bereda sig '.till- strots..; att : någon, förbuds- skylt söker, hindra.” " Personligen: tycker : + Jag känns föga, RE att” ra vån-3 som" i' detta Sypriming) - vid sådan ftast finns det - någon! "strandhugg: känslan: av: , opponera : sig not att "folk 'sätter. upp: olagi Tiga 'skyltar, rent principiellt sett. IT. sådana fall tycker: jag att” tt: det; annan" plats: ätt görs Iman ska fr ga "markägaren om d män” får "nyttja? hans : mark. : Det|: om..regel bra: när - han "vet 12 vilka det är som; gästar ägorna. Tyvärr. här. han "säkert sin :in- niskor 6 grundad. på många mi | niskors slarv: och bristande : hä syn. ..OBADNING FÖRBJ U DEN” I kan: : vara en ”lurigare skylt. Om det t. ex, "står ”hälsovårdsnämn- den” "under texten. Det. innebär nämligen:.att vattnets kvalitet är botten:; (först . då brukar förbuds- skylten komma upp), och den skylten ska ni. alltid lyda... : |; Men det :kan också.vara mark- ägaren som satt upp skylten och då. blir - det strax knivigare att veta vad "som är tillåtet, .- S Man får " emellertid ; inte. bada från annans tomt, inte heller från annans » brygga som ligger spå : Men: "annars" -badning ”tinlå- ten: nästan över allt längs -strän- derna (bara man som sagt inte beträder tomtmark). Man har frätt att bada” från båt utanför vilken strand som helst, men den badande har. inte rätt att landsti- fick USA anlag på på 6 milj! kr : De totala "amerikanska utläggen I för medicinsk forskning steg. till två” miljarder dollar ' under .budi getåret: 1966; ': meddelar Publid Health Service, den « amerikanska | medicinalstyrelsen,'” I en. apport: . Av denna summa": användes, 30 miljoner dollar; tilb.' att främja samarbete mellan forskare, i olika länder, Medicinska: förskare: i. ett 30-tal länder . fick. direkta. an; slag från. Public Health. Service, .som är, ett” federait organ ' och ' sorte- rar under amerikanska skol och soclaldepartementet." "Sverige var bland de 2 länder & som fick de största anslagen, Samman- lagt "stöddes "svensk -medicinsk forskning. under budgetåret med 1,2: milj, - dollar (6,1; milj. ; kr). Övriga” större 'anslag 'gick' till Ja- pan” med '4,7 milj. dollar, ; Indien 2,9 "milj, Canada ' 1,8 milj och Pa- kistan" 1,3 milj. Jugoslaviska: me- dicinare fick + 9276 000 ” "dollar, ita- lienska 937 000 och” polska 868 000. ren specialrapport; ”Dollars for Medical ”. Research, 1947-1966” meddelar Public "Health Service pekar. Arbetet, ; ; att. 8. miljarder. dollar, har. givits i federala anslag till stöd -ät a me dicinsk Forskning i Förenta Sta- terna, och -utomlands .sedan 1947. industrin, har dessutom bidragit d 3,5 miljarder” dollar och från privat. håll, har" lillskjutits 2 mil- jarder: dollar. Totalt satsades allt- så -under, perioden : 13,5 miljarder dona (69,5, miljarder. Kr)" på me- dicinska” framsteg, . en medicinska forskningen i reénta "Staterria köncentreéras till laboratorier "och kliniker vid uni- versitet, sjukhus och olika' forsk- ningscentra. Totalt gick 1,1 'mil- jarder .dollar av anslagen under budgståret , 1966 till-sådana' ideellt arbetande institutioner, Av rappor- framgår att anslagen till me- dieinsk » forskning 'har ökat från en Procent av de totala utgifterna för hälsovård år" 1950 till fem pro cent 1966. : . LAv, den, amerikanska bruttona- tionalprodukten , - (740 miljarder dollar: 1966) går f. h, tre procent til. "forskning. | Der medicinska forskningen får en fjärdedels Pro: to MN ..Usis «får bara .befaras om, det”utgår i statligt bidrag til vägunderhållet Di Rastning ” "på bryggor (alltså längre uppehåll)” anses inte: till lätet utan ägarens medgivande. BÅT PÖRTÖJNING vid strand utanför” båt-| n Ääldrig så att det: med-| för '"olägénhet:” för. . markägaren. Denne får "inte stängas .ute. :från ”bäåtplats som” hah ställt > i' ordning och "han" behö-/ är. ett. problem, som” ”bilägaren, 11” synnerhet han 'som. har sin ät "på trailer (eller biltaket, kom- mer, i kontakt. med.: Enskild väg e d ”Ånnars Åkans väghållaren avlysa 7 all. trafik. Den: som. vill ha sin båt i vattnet är ofta hän- visad . till "småvägar, . "vilka , det med; rätta kan antas ' förbjud för £ ; obehöriga motorfordon. som ligger utanför|- nats är det dags. att köra ner mot : vattnet, ALLA SJÖAR OCH . VATTENDRAG : lämpar sig inte för motorbåt, särskilt Inte för snabba farkos- ter. Det är "sådana vatten som t. ex. är små, ' har ett ömtåligt djurliv, På utpräglade fiskesjöar med begränsad vattenyta hälsas . aldrig ' motorbåtar välkomna av fritidsfiskare i roddbåt. . ' Den valfrihet som modern tek- nik ger båtentusiasten bör verkli- (gen användas med omdöme och hänsyn. Det gagnar både utövarna och sporten som sådan, Fardå- rar av raggartyp är uteslutande till skada var helst de använ- der sina båtar, i , - STÖR INTE FISKET ; oe Vil berörde fisket, Stör inte yr- kesfiskarna 1' deras arbete. Kon- :| kurrera inte med dem 1 fråga om att saluföra. fångst — det före- kommer 1 ökad utsträckning, av sommargäster som använder , nät 1 massor. Och ta reda på var ni får fis- ka. även 'om det t.'ex, till havs finns gott om fria vatten finns det många undantag att respek- tera, Ingen fiskare har ,rätt' att vara okunnig om dem! i na a ; STÖR INTE DJURLIVET Under häckningstiden är land- stigning förbjudet på många öar 1: skärgården, "sjöar och. på andra stöllen, Dessa förbud måste man obetingat ' visa hänsyn till, Men även . på. andra håll måste man vara' aktsam: om djurlivet, Ta in- te' en ,.hund I land utan -att hålla den -i. koppel. :-Många tragedier inträffar under häckningstiden i fågelvärlden. på grund av non- chalanta, , okunniga; hänsynslösa hundägare,” även 'hundlösa 'män- niskor kal uppträda störande för fågellivet. pa s > NEDSKRAPN INGEN! Det är: förbjudet” enligt natur- vårdslagen att kasta "skräp. i'na- turen. Dit. hör : även. —:' som .be- kant. — vattnen. Jag vågar påstå? att :det-går alldeles 'utmärkt att: ömbord ” förvara det «avfall > som uppstår. Har, 'man:-kunnat föra med sig backar med "flaskor, kar: tonger med konserver m, m: tetra- d., ja, då kan man mye förvara : avfallet tills. man 'i land igen och. kan kommer: lägga” det- på en lämplig .splats, |« en; sopsäck «. vid . en : brygga,. en kommunal .SOöptipp, hemma i bo- staden 'sopnedkast' o.d. är oansvarigt att. s nga | | flaskor:r eller” «vad: det: vara:; vill i. vattnen, , Det.;, finns” "påsar - av våtstarkt. ppper som kan sättas upp på en. ställning i båten :el- ler förvaras på annat sätt. H <.Handskas. varligt. med. olja. En Ta 'alltså "alltid > reda på; liter. i, vattnet. kan .skada mänga fåglar: om olyckan är framme. vägen > får. befaras. - Först "sedan söder : om Huntingdon ,.i Pennsyl- dan; jen välbyggd ung indian, som" var 1165 cm lång och hade starkt” nedslitna ' tänder, . 'Vad ” som ' nu” finns kvar av. honom är skallen, na konstatera , att-man. inte har hittat något, skelett inom det nu- varande Förenta Staterna som är äldre än detta. : SE De, unga: arkeologer ' som” fann! sina teorier om .varför : skelettet inte är fullständigt. Andra: skelett funna: under , utgrävningarna ' vi- sar spår av kokning "och det är möjligt att:- indianerna. vid .den- na tid. rituellt' brukade äta. av kamrater som gått till de sälla jaktmarkerna, kanske i:hopp om att på, så sätt bli: delakti deras mod. : - Under tusentals är. bodde och lévde' indianer' på den. avlägsna plats vid Juniatafloden, som nu Theter Sheep Rock, Däd skyddades de, av en 90 meter hög klippa” i vars hägn de. kunde leva och vis- Ttas i någorlunda ro," Andra india- ner använde platsen som bas: för sina vandringar. Under århundra- denäs lopp lämnade de: stammar som kom och gick spår av sina kulturer och arkeologerna ; stude- rar -nu lager efter lager av läm- ningar ' som, skyddats av naturen själv,' EN: SKYDDANDE KLIPPA Boplatsen ligger' nämligen rätt Tintill klippan som :har skyddat den mot vind, regn och snö så effektivt att kulturlagren” torkat ihop och förblivit praktiskt taget orörda under tusentals år. :FEmel- lanåt' föll skifferblock . som' ett skyddande hölje. Sitt namn fick platsen av vita nybyggare som brukade driva -sina får under klippan vid oväder. Efter en upp- dämning av. floden. omges nu Sheep Rock av vatten. Fornlämningarna under klippan upptäcktes av en amatörarkeolog redan" 1959, men det .var först i fjol som man var färdig att börja utgrävningarna, I dessa sam- arbetar Pennsylvaniag universitet, USA:s Nationalparkstyrelse och Pennsylvanias historiska sällskap, Vad" arkeologerna främst h på är att kunna öka kunskapen om en mycket avlägsen tid — perioden méllan ?10 000 -ocH 6 000 är före vår tideräknings början en del av bäckenet och enå' be-:'mockasiner.' net, Meri det räcker: för”"att kun-| : id. stranden a av floden Juniata ka .människor, och av Paleo? india: vania begravdes för 6000 år. se-"” ner från denna tid. Redan - under ' första årets: 'ut- grävningär hittade » man " över 80 000 föremål, ben av olika djur, ' fåglar och fiskar, korgar och ka- notpaddlar,. . , textilfragment och 2De fynd som: väckte det största intresset var fem skelett i gravar. Tre var. av barn .som :man beräk- "nar: levde, omkring år. 900 e K. En av de vuxna söm ' begravdes . vid Sheep Rock levde omkring ”Davy”, som de kallar honom, har :2 000 år: f K, -medan den. andra|j alltså var” ”Davy”, :som levde he- la 2000 är, tidigare, vo 8000 AR. I TVA ALNAR: JORD - Da "”Arkeologerna finner tidsbestäm: ningen" av. de olika kulturlagren jämförelsevis lätt, på: grund av de olika föremål soms återfinns i varje kronologiskt lager. Lyck- ligtvig (både för indianerna och forskarna) fanns det gott om le- ra vid boplatser och de kruk: skärvor som påträffats, deras ut- seende,:. dekor. och - kvalitet. ger också ”säkra -tidsindikationer. En enda meter jord bär vittne om vad som 'skedde "vid Juniataflo- dens 'strand -under 3 000 år, från 1500:år f K till år 1550 e K. Det 6 000 är gamla skelettet fanns. på: drygt två meters djup. Den. dju- paste utgrävningen ” går nu ner till sex meter. :" -"Botanister som samarbetar meå arkeologerna har genom pollena- nalyser konstaterat att svartgra- nen (Picea mariana) fanns i trak- ten för 10000 är sedan, De enda av dessa 'grahar' som nu finns i USA är införda utifrån. Ekorrben vittnar om att: skogen stod tät, kaninben om -att.det också fanns röjt land. Havsabborre och sill vandrade (uppför floden från 'At- lanten, trumpetsvanen simmade på floden vid Columbus tid och i strandkanten betade tranan för 5000 år sedan, Under. hela den period :som avlagringarna täcker fanns det duvor i. stora flockar i trakten: : - Ett fynd har givit arkeologer- na ett knivigt problem att funde- ra :på. Man 'har hittat halsband och snäckor från Mexikanska gol- fen. Om de blott varit prydnader September, då skördearbetet an: eller använts i: byteshandel och sågs vara avslutat för året,” hur de någonsin hamnat så långt 1 nörr är ett mysterium, . sännu så länge, . . Det kommer a att. ta flera år in-; nan de ' funna föremålen under-| — och finna spår av” förhistoris- "(Förts. ästa; 7) | andfriden (skördefriden) på St. parkernas ”POP-GALA : -67” tills: I i I år är det' samarbete i vära -folkparker. England -— popmusi- kens hemland — har gått in i ett .slags : musikens ' EEC, . Och samarbetar därför med svenska popband. Konsekvensen av detta har blivit ”Pop Gala -6T' Där framträder Andovergruppen THE LOOT. tillsammans med de svens- ka .HOUNDS,. som "bl, "a. gästar Halmstad den 27 juljr " ” Vilka är då ”The Hounds” "som den officiella Beteckningen lyder? Nägra 7 -har' sägt att” ä riges malligaste popba ger: Hounids" orm: ået? - 2 Men "vad är det då som gör att ”The > :"Hounds”. "- betraktas : som malliga? Kan- inte” länade: uten trumpinne till J ann Popligan, Men i vad: vi har är:en: "kille med många; åtora': An i. .studentbetyget. Oo en. som r jättebra. på att göra, värma smörgåsar. vi -har, tre: somm” The Hounds- - popgrupp på an Vv . avbetalning i i popgala-67! ett ,konkurréentband.. Eller beroen- : All ll Ra 2 G THE HOUNDS.,. popbandet som slog ut Lee Kings och vann popbandstävlingen på våren 1967, medverkar 'i'sommar i Folk- ammans ' med THE LOOT, ett nytt popgäng med jättelika framgångar i England. Bilden visar: rö The Hounds, RO heter Jan 'i orkestern, Men det" är ju inte särskilt "mycket a att. skryta med. SA om - Nej, kariske är det inte” mycket att skryta med. Men Hounds kom direkt från okändheten :till årets Popliga — radions stora” tävling — och vann! I finalen. slog de Lee Kings. Överlägset. ligen nystartat band. De började jobba på hösten "1965 och: "blev namn i "Sverige 1966, Började gö- ra "skivor: "och ' framträdde” TV 19667, Och mr ”popbandstävling- en på våren "1967; De : hämtade priset i: radions p pa” Solliden. i "juni Follgarkerna lincd b brittis ka The Loots. som ser Ika "på: ätt ”Hounids är - fett” äv. de te lever på. kredit. ” Kr "Tys <Höunds . har "köpt "sina "in, Strument och jbetaming: tra. De' har :betalt av Jänem: än föräldrarna" och satsar hj lt på att "= Olov$s"” enter Olsmåssan som” "ini, faller. den 29 juli är till skillnad na en nordisk' högtid alltigenom. ” Urspr ligen är den en kyrklig högtid, "som: under : medeltiden ' fi- hjem, till minne av den norske konungen Olov Haraldsson, mest känd som Olov den helige, som denna dag är 1030 föll vid Stickla.- stad i kamp, för kristendomen, ' Även i vårt "land, firades ' eri gång Olsmässan," Ungdomen i en :del Smålands. och Blekingesock- nar mötte upp till Olsmässan vid . vissa - hävdvunna.. samlingsplatser för lek.och dans, dock: först efter kyrkobesök,. "Vid" Olsmässan var a regel det "Tgamla sädesförrådet” slut, Då var det . knappt om" bröädfödan och ofta ej långt till svälten. "Man satt” fast i ”Olsmässekroken” (krok. = nödtidy eller. Smal Hans hade kommit på besök: som 'det hette i Dalarna. Korsmässe fornö (fodernöd), ”Orsmässe brönö” 'och ”Mickelsmässe” skonö”, det var'de tre ”nöder” bonden hade att käm- pa: med; när' äntligen sädesbärg- ningen satte i gång. Vid Olsmäss skulle detta ske, om man får tro runistaven, möjligen skulle t. o: m, mjölet vara i bruk enligt regeln ”När Erik ger ax ger Ölov kaka”. Härvid bör man komma ihåg att runstav som ordstäv stammar från tiden före kalenderreformen, då data ju låg -bortåt 14 dagar. sena- re om året än nu, . « Typen : för: nordisk: "manlighet och: hugstorhet grep konung Olov sinnena : även ”här . i. landet och blev'den svenska medeltidens-sto- ra helgongestalt, för vilken -: alla medtävlare, -. även St. Erik. och den heliga Birgitta träder i'skug- gan. Han var böndernas speciella äringshelgon -om .det nu beror på att hang döds- och minnesdag rä- kade infalla vid en tidpunkt då dessa av urgammal sed firat en skördefest till äringsgudens ära, Det är också våra bönder som i första hand omhuldat St. Olovs- firandet,” = Enligt landskapslagarna ingick Olovs dag och denna varade se- gång även 'förbunden med stora marknader, .1600-talsalmanackorna dan fram till Mickelsmäss den 29 Som en av de förnämligare hel- gondagarna. var St. Olovs dag en från 'de flesta övriga” kyrkofester-'. rades i Nidaros, nuvarande Trond- fullmåne tros på "många håll, "att man har — att: vänta en. :Stor, snövinter,;me- "dan. starkt, solsken St. Olovs+dag, s. k. ”olsmässesken”, enligt: olk- tron. skall ha "ei Tan kd s tspeciellt MPPpträtt ;i "Skåne och"på forland, nen även. i Stockholm s en gån å - den. dåd Fredriks kyrka ' Sr ser ett” St. Olovs .kapelj,;, i Otaliga är vidare. de” kultköllor som erhållit namn efter St, Olov, enbart .i' Bohuslän över hundra. Och då får man väl ändå anse, att dessa ej väger stort mot; dem som' ligger. utmed de tre klässis- - ka pilgrimsvägarna . till Ni Klarälvsdalen samt Hälstnolend, Härjedals- och : Jämtlandslederna. Inom "vissa växtsläkten såsom .Aspenium, Chrysanthemum, Gera- nium, Matricaria. och. Melandrium -bär många . arter namn :av '8St. Olov och i: Härjedalen var förr att. inom en och samma sysk on krets tre olika former av” detta namn förekom som dopnamn. AE ”" Toret Leth. |ETT. ORD : "PÅ VÄGEN Vem” skulle kunna ski - från Kristi "kärlek? Na ÖS är den. (Rom. 8: 3501 | en - förödande jordbävni n, i Japan i september 1923 Förstör: fr And andra ' städer också . okohama, Hundratal Su tals liv gick, till ” Miss Jennie Cuyper,” "rek; ett ' seminarium, "låg. RE för bland spillrorna: efter en instör- tad byggnad, . Hennes” lärarkam: rater försökte rädda henne men elden tvingade "dem "att” "dra" si SY Då ropade hon 1 ”Min himmelske Fäder kall Gå nu. Elden närmar sig, Farväl - allesammans”, Och:så började h i sjunga en sång, on : Jesus sade aldrig att. nes väg skulle at den Arista der "eder åstad. såsom, för sum in bland ulvar... Ö ch 'I sk bliva hatade - Cl jalla?.; I; de vå raste olyckor, prövhingar- svårt heter och under förföljelse kon vi få förvissning: o att Kristus eg örn framhåller: speciellt! dem i Kö- ping och ' Skänninge, nt hållande nåd, är oss nära, vi Kan få att han är oss nära med sin uppe. Vilket är' märkligt för ”ett' täm- ” | "I vårt land har St." Olovskyi! kor . en gång Olovsnaranet så populärt ' ill dem:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.