é a "or latt. ov feelsa, bland spritniidsb ikare, se 4. motståndare 'till rationalisering "= och ekohomtsk effektivitet. : + och ansträngande är äg ekonor a am LT - Torsdagen den 2 jun 1967. Åtgärder m mot" :alkohö konsumtionen. av vi iverse.. surro gat -för riktig sprit.” "Dessutom är det ' tilltagande narkotikabruket; me dyster realitet; som säkerligen > skulle bli ännu dystrare om spri— ten - skulle. bli alltför " svåråtkom- " Det finns” alltså, svårlö tai foch. komplicerade, . : problem. när : det" ” Slopa. ”motboken "och gör spri- "ten "Mättillgängligare, så minskar ! den "sin, oberättigade gloria » och . blir mindre eftertraktad, resone-" 5 rade man innan den stora :refor- . men genomfördes '1955.. Och nog "låg. det åtskillig'sanning i resonet” " manget, Men inte i så hög grad ' som" är önskvärt ur nykterhets- vårdande . synpunkter. Det . svå- Ikoholk gäller' att bromsa alkoholmissbru- - ir le” 'som sysslar med jordbr "för 'de i Jordbr från Hallands län med - som skickliga yrkesmän. > H "om lantbrukets raste. .spritmissbruket blev e om ännu ' svårare 'och dessutom. har : ungdomen börjat använda mer al-' kohol, än tidigare, Det senaste fe-. - nomenet hör emellertid i hög grad ' samman "med de goda inkomster, "ket." Upplysning 'om a - sumtioriens” olyckliga konsekven- - ser spelar'naturligtvis eri viss po sitiv roll i sammanhanget,. Frå gan är emellertid om inte en vi " köpkontroll "skulle! kunna, bli en vant påbjuden ” av ”stats-' maktern: Beräkningarna ”grundar] de deltagande :lantbru- kassaanteckningar +» Nu föreligger resultatet för kalenderåret 1966 från 25 5 JEUlgå "där. klart vid Lantbruksförbundets Driftsbyrå i Falkenberg och v. tt några "uppgifter från kamrer Bo Colliander vid byrån, ” "som även 'mycket unga människor baft under efterkrigsårens' hög-" konjunktur. + oc '. Generellt kan alltså sägas, att ”motbokens "slöpånde inte fick' den ' ”tid i svensk: ålkoholpoli "goda effekt. man räknat med..Ef- - en kontroll 'som föl > tersorå sy även nykterhetsrörelser- « gjorde: det - omöjligt: för längarnå na stod: bakom denna reform, är . att förse sina kunder +: till stor." det följdriktigt att man nu inom . del: . , dessa diskuterar effektivare . åt- ungdom :— = "skulle kun " gärder i syfte att minska alko- . yisera det nuvarande I ö holmissbruket. På Verdandis kon- '. systemets: ”gress i Motala kastade professor utan. att bli ”alliför besvi Bengt. Lambert fram tanken. på" legala kunder, Da en chöockprishöjning till" exempel- = + "vis 75 kr för en halva renat. Han I trodde att. den omedelbara följ .alkoholis-"' inskade till : hälften. : Att / ulle; minska är. uppenbart: ganska effektiv bundsf . Nas. ”turligtvis "kan det. inte, bli tal om. att "införa: : motboken - igen; » Den ne skall. kunna ; har spelat vt 'sin roll för all fram: . ve "Eantl uksstyrelsen:; fastställd - arnå” delatg.. in' ilfyra grupper; 15 gårdar hade '5,0—10,0 ha; 53 gårdar "återfinns gruppen. 10,1-—20,0 hi " Antal: Intäkter; Storleksgrupp ha/gård kr/gård . - kr/gård th som kapitalränta. Basjordbruk - 10—20 ; 80.920 48205 vv ll 1 2625: «| Normaljordbruk 20—30:-104.076 i 98.089 Av . rre. bondejordbr 30-50 149.824 130, 201, > + 19.533 kom; differens; erhållna” bes. Hela” det totala” be: till "förfogande ske niest positiva "och. :" för, dem .alla, är; att' de vittnar am.” att vi:inte slår oss till ro med .det' nuvarande nykterhetstillståndet i, landet; "utan .- ständigt. letar efter. ” nya: vägar, mot målet ti Hölskadereint samhälle” fen tyvärr. skulle. konsumtionen , modligen " minska mest. bland” esk måttlighetssuparna, d'v.s "bland de "konsumenter som i:re- : gel inte "lider vare” sig ekonomisk " skada: eller: hälsovådlig sådan. De "+ alkoholskadade "skulle fortsätta" sipa "upp vartenda. öre”. ! Självfallet, kan : en” chockprishöj- ing medföra. att pengarna endast räcker still +. mindre -kvantiteter, ' ydiskute; vilket naturligtyis är en framgång svåra vå dsbrot cc oc ur” nykterhetssynpunkter; Även . skilliga” : ungdomen” skulle” förmodligen ' . fortsätta supa, d v's den'som re "dan är inne på denna, förrädisäa - . förande: ,'skulle- brotts antal; Utvecklingei död 'Andelar. i: ekonomiska föreningar Inventarier Husdjur Rörelsemedel LÄGRE FÖRRÄNTNING ' I FJOL ÄN UNDER 1965 Pe äånnan: ické effektivar.in i; gärder: måste: re: ST erglund” inte: läng Vä :R duceras. Man: måste göra 39 gårdar med -20,1—30,0 ha och slåtligen i8 gårdar i i grupper 30,1— 50,0 ha, ? : s N På ' grund av dét ringa antalet gårdar i undersökningen i förhål- .7 lande till totalantalet gårdar inom länet får: man givetvis inte' pressa siffermaterialet allt. för : -hårt. Inom länet upprättar ? 'Driftsbyrån,: ytter- ligare ett stort antal lönsamhetsbe-' räkningar på , uppdrag av enskilda NEfter storleksordningen har: går-. ? .Kostn utom Differens = erhållit - som ränta. för såväl pitalet framgår av nedanstående tar 'reäspost:. Härvid lantbrukare. Dessa resultat är dock inte officiella. "Intäkter och "kostnader framgår MM följande" översikt,: ”kapitalränta : belopp disponibelt samt” " driftsledningsersättning ån- räknats i kostnaderna, fö, oc - Det i jordbruket investerade ka- 2030. > - - 20-50” : 126.400 - "196.800 - 10.600 12.000; 149.100 7; 58.300; 58.900 + 772007 24.700 5. . 32.700 1 269.700 sy +; 377.100; | Storleksgrupp : hä » Förräntn-proc] Basjordbruk ” 10-20 14 (+ 2,6) Normjordbr 20—30 : -+' 2,2 (+ 5,4) St jordbruk: 30—50 + 5,2 (+: 6,4 pftersöm ”arbé kostnaden är, den' | största poster på kostnadssidan kan | det vara: riktigt. att först, låta såväl ” lånad. | faktiska" kostrnåde: kraft" frånräknåts' - a | bygåsgårdarna inte. är Jätt att finna | "tillfälle att. producefa: Jäntbruks: progräm R TNE hän skall nämli- "inom-:luftvärden: söm; inom kvärden; ämligen motåtgärder när då föranleds” av. program vå K- TV” s Han är verkligt skicklig” 1 att "låta ' verkligheten tala: utan. att själv göra. värderingar, Av- det ” senaste, reportäget.: om östgöta: - bönderna. framgick :hur fjärran " från gammaldags bonderomantik "och hur nära modern: företag- samhet bonden är, Det är :bra att få detta 'fästslaget inför allt " folket,” när” det alltjäm finns de som, anser att bönderna själva är MÄRKLIG FÖRETEELSE verlges: SNR "Kvällsposten, (ober.. ib) Del" har i"alla” tider: talats' om den;'svågerpolitik som: förekom: mer vid dessa utnämningar, att » häradshövdingar» föredrar söner . och. döttrar till: gamla. kurskam- rater gte.. I. inlagan berättas nu om hur Silbersky. förbigicks "vid tillsättandet av en tjänst i Halm- stad "trots "att han: var skyhögt |" överlägsen i meriter, Om, sådant fortfarande" förekommer. är. det högt på tiden att nu' utnäninings- ärendena. går: direkt till hövrät- : Men, när en skleklig jordbru- "kare "som bygger upp én stor mjölkbesättning tillfrågades hur det skulle gå om ”' mjölkpriset - sjunker, så svarade han att 1 så "fall bléve' det mjölkproducenter : av hahs rationella slag som först. av alla klappade. ihop.” Så stora miska engagemangen: : . Det stämmer precis med vad ” Jordbruket hävdat: under; de se- MONOPOLPORLAG . nare : årens” "Jordbrukspolitiska : "debatt och bör i fortsättningen EN utredning 'har föreslagit ätt alk statliga ' publikationer skall betänkas, Ma : förläggas och "tryckas: av ett cen: . LUPTFÖRORENINGARNA tralt statligt företag. Hand els- Inte bara . våttnet utan. också Haninge sin ”(fp) är eettisk; . luften blir allt: sämre och är i hög grad som möjligt Set LE våra. . storstäder. . och. . industri- « vas.” efter... företagsekonomiska . ceritra rent hälsovädlig, skriver principer. kan "det lätt uppsti . Svenska Dagbladet (hh): tidsödande diskussioner "om ” » Situationen är oroande framför naänsleringen av en trycksak " allt emedan allt pekar 'på fortsatt myndigheten bedömer "som "nöd: förorening av luften, Det är up- vändig men förlaget / betraktar som ett föga. tacksamt” objekt ur penbart 'att 'såväl enskilda som, statsmakterna måste vidta ome- I Synpunkt sah mäste rent'av [1 delbara " åtgärder, 1. synnerhet av denna typ kommer att eh som man mer: och mer kommit y rr till insikt om att det är luftföro- seras: Vad gör myndigheten: då? reningarnas längtidsverkningar Matt kan, menar; Handelstid- är, det allvarligaste ' hotet : ” hingen; också” fråga sigiom för- "mot -männibkan. Tiden medger slagsställarna 7 Inte." överskattat |: inte att: man ' söker försvara sig med att problemet håller på att &F statliga publikationernas möj- utredas, Det gäller-1 stället att | NN8het att vda sig på” bokmark- snabbt, reducera de ständigt stl- naden: i : gande föroreningshalterna var. < Antagandet: att man 2962 kun-]- . vid samtliga stora förorenings-1 de ha kammat in'drygt'etthund- källor måste angripas.. Om uf: | rafemtiotusen' kronor på försälj- ten inte skall förstöras helt mås-] ningen:'av verksamhetsberättel- te samhället kräva effektiva re-].,ser -från :ett-antal-förvaltnings- -ningsanläggningar för' både In- myndigheter" kan: säkerligen få dustrier, — uppvär lägg- garvad bokförläggare ningar och motorfordon, : att "betänksamt' s på” huvu- "Vem som helst som stått vid d ett trafikljus och Inandats avga- . serna torde förstå att lagstift- "ning .om obligatorisk avgasrena- re icke minst för bussar är nöd- vändig. Detsamma gäller indu- strianläggningarna, där ett krav statliga | | trycket är i och för sig knappast "alarmerande: >höga för närvaran- de, omkring 150 miljoner kr öm aret; men: viljan att sänka, dem är naturligtvis lovvärd, Av mån- tta ino f ETT. C TSHOMBE” Inför , den ,' för golesiske' premilerministerns;: Moise ” Tshom: ordat justittemörad få sä ga ett: gott: :Ord” om: honom :; mer '- När. "MoiseTshombe blev: Kon g0s premierminister var en ' av, honom själv tillgodo. Tröts "alla; motstridiga”: vittnesbörd : verkade har: för en laglig 'ordning'och en human ; sutveckling av. samhällsli- vet... » Det - skulle där: gös. nuvarande : : regering om han tillåtes - leva dch får. e behandling. mm ; Stockholm "tid: högst tveksämt om man skall £ lyckas, Som: hovrätten. I Malmi , ser för självfinahsieringen av de informerande, skrifter som det : mestadgls är fråga. om. Prissätt- . ningen måste ske. med stor ur- skillning, ( Gör man en skrift dy- are och" därmed" sväråtkomliga- vre' riskerar man att göra förlus-. : ter:på andra håll på, grund: av "bristande informatiori- : :Den' allvarligaste Fisken: är, I: : framhåller ” tidningen, "att. pro- duktionsköstnaderha i själva ver- ket kommer, att bif högre än de är för närvarande: kn 3Farhågor i den riktningen 2 har ckså uttryckts inom statskonto- : ret, "Tre" av: de .sju' ledamöterna + 1 utredningen har vägrat -att bi- träda förslaget .om,-en. samord- ning:ay tryckeri och förlag; De inderstryker vikten: av att det ; statliga tryckeriet får arbeta: i öppen konkurrens'ined andra fö- "retag om förlagets order. En så- dan sund boskillnad är det mins: ita man kan begära, MN | Itiden. å ning. Pris. 2: + påpekar inns det bestämda grän: ; men. ger blick. de. partier: som "handlar om: Halm- stads kloster. och ; helgeandshis, sigillet och "slottet "saint" kyrkan och; desg dopkapell, ” där, författa-| rinnan: lägger. fram många nya trön och bekämpar, slentriahtän- | kände och allsköns .hugskott. Bå- är Tikt/ illustrerade rtjänta av ..ett ingåerde alla - halländska hem. ' Halmstad.” Pris 4: Varberg, — Förf, förlag, ti gottgörelse 2 enligt lantarbetarlön 2 ”Kamrer Bö Colliander,: Falkenberg, -som haft hand om jordbrukets löna » somhetsundersölkningar länet. ' digt stigahde > driftskostnadsrha sar same. . tidigt"som producentpriserna prak= tiskt taget varit' oförändrade eller i vissa fall" lägre än under 1965; te ex för Injölk och kött. MJÖLK-'OCiI KÖTT- IPODUKTION |; kv För gårdarna: i de olika' storleks= grupperna «noteras följande, "mede MA. 36 207 28 8-9 VIL Bea TEN 188 + 175 > 4275 " De seråre årens tendens mot ökat djurantal. per gård av djurantalet' ifråga" fortsätter. Av..de 125 :gårs darna i undersökningen är, blott ett. tiotal helt kolösa. Den: kombine-. "rade : mjölk och köttproduktionen" är således ryggraden i flertalet gårs: dars driftsinriktnine.” Avkastning .. 20-20 20—30 so Spånnm kg/ha Sj 600 - 3.640 3.550 Potatis kg/ha 23.130 -26.290: 20.200 i Vallar fe/ha :,- 3.600 3.350 " 3300" 47 mjölk kg/ko'5. 100 5.250 15. 500 d ' PARIS (TT-Reuter) Modehuset. "Di " Balinain har i höst sagt farväl till alla de” sprakande färgerna 'från 'gångna säsonger: till- förmån för svart, . mörkbrunt och grått. Han »återinför skärp och markerad midje- linje; i alla sina' kläder -från klän- ningar till kappor och dräkter. Bre- "dal skärp med stora gul kl I hos Dior och Balmain "sluta strax. ovanför knät i sin höstkollektion , för köparna på tisdagen. Även Fierre Balmain rn > längden men visar. också längre modeller som . vaden för cocktail- och kvällsbruk.. -- ter 'som ti ligare ”Fjolarna 3 ior, låte som : : förhandsvisades" "håller fast vid den går. ned på Kalva.” knappar i gulmetall, da med fora kneppår 3 fulmötal bb ylle gör comeback i stor stil hos den : sofistikerade Balmain. . De. är ofta sydda I grå flanell med välskurna kragar, armbågslånga a ärmar : och breda svarta läderskärp: Uj som fick se "tisdagens markerar den naturliga midjelinjen » över/kjolar med djupa veck: 'och lösa våder. Kapporna är "sydda i tjockt mjukt "ylle eller'svart och mörkbrun tweed förnandsvisning hos Dior omtalar ;att ; Marc Bohan i höst låter - kjolarna, sluta alldeles ovanföf, kräts De förs var i et bar , Liksom de andra med: skärp framtill kontra: mot rakt, skurna ryggar; oc - Hans dräkter har," höftlånga jackor ”och bärs inte. till. blus -utan till skärpförsedda västar. Dräkterna har stora kragar kantade med mirk, säl- skinn eller bäver och är ofta försed- modehusen har Bohan skärp. på: de” flesta av sina skapelser. Hans dräkt? jackor är fortfarande: korta. Igenom, hela hans' kollektion går ett mjukare. drag än tidigare. Han använder fran= .: sar och 'veckade jaboter i muslin,i för dagsbruk och långa. <läd. lax. vid; Skrea" ”Candalax sam: ej: 4.000" sj "mil till Falkenberg” borde rät- - teligén' den "rubrik i en ärad . kollega ha låtit som i stället " påstod motsatsen. Laxen ifråga . |.+..har fiskats utanför skreastran= ' + den; vägde 2,5 kg och bar ett." - visitkort med texten ”Return to ” > FRBC. St” Andrews, New . : "> Brunswich, Canada” " Naturligtvis kunde det' se ut som om det var. en lax som kommit lite på villovägar." Sakkunskapen visste emellertid besked, nämligen att. det ver en börling som inte hunnit se så ,värst- mycket; av ljupen." Den har aldrig varit. utanför Laholms- buktens -vatten, , 1" lerna. för" rajölk-. : Då besvärliga: 7 bundénh "barbetsförhål | under den” vita piskan” avskräcker |. också mjölkproduktion. Det har, sig "att det. på, slätt= Nord En annons:i samma nummer” — - räffanden ”kan"' ofta "vara. "N änderfulla tta, >att den märkta. :2-åriga laxungar. från" lax- 2 maj 1966, utsattes vid. Snåpparp vid Lägans 'mynning. omkring 11.000 len: "Laholm; Atgär-. ” derskom-: "sig av.:en rekommenda tion", åv. Internationella” 'havsforsk: nir igsområdet”. att alla - länder: med ningen: konstaterar : Kanirer” Col liamdier att; beräkningarna för” år 19667 visar sämre. resultat jämfört |: ext producentprisgt AE "I märkningen vi "Sanbärp fn deltagare från Canada, England, Ir-' "land; Norge,” Scottland och Sveri Utidér dessa dagar: blev bl a den" lax; som "gick iett'nät utanför Skreå "stfånd försedd med 'i nr: soch adress: 2e ökade -Ankomster. Sp cialisering | ger öckså "en: hel del.fördelar. men Specialiser igen «kräver stora” steringar. och därmed : ter. torde inte nöja sig med sam- ma” "låga. ”arbetsersättningar,:”som:- den nuvarande jordbrukargenera- tionen varit van vid. . Den : ratio-. nella produktion,” som. eftersträ: vas "för ; "framtiden; måste alltså kunna. betala full avskrivning på . byggnader och maskiner, .betalå. |” äsk,: sjunkit kraftigt,. varför någon", medför även. större. risker; främst: Äg av prismässig "och biologisk art”. också '. kapital, och framtidens: .specialis-. p, + den->aldrig;) håft : tillfälle, till. "Den, varen äkta Jax av ör god omprös rä” metodiken' m. m, närdet gäller: Jordbruksekonomiska -Un- dersökningen, Nya regler. kommer troligen att gälla” från 1 januari 1968, bl; 2. kommer då datatékni- ken att, tagas i bruk. ert ”för halvöns . yttersta spets (t.v, på bilden) utgörs av ett bälte av alger som inte ens under ::” "soliga dagar brukar kunna ses:'med : blotta ögat eHer fotograferas.” Att : algerna" kom med på » denna bild beror på att de reflekterar | -padarsignalerna på” ett annat. sätt .än (omgivningen . | 4 nattbild av hamnen” i San" Diego: i Kalifornien, fotograferad av NASA med. 1 Westinghouse . ”kartläggningsradar, Fotot . visar inte bara områdets topografi'i detalj. Det ljusa området ovan- | Däckkriget Yasat” | g provet. En. hustru sade el | terbrevets trettonde kapitel, .romantiska strutsfjädersboor. till, af) tonklänningarna. : . Hos Dior.återfinner man alla typer av caper i'alla längder från krät till golvet.. Även hos honom dominerar den mörka Br svens mörkbrunt och grått. Lå på racerbanoriia : Varje är utkämpas” Peta Yster der på "racerbanornaj runt:.om”i världen! och "hastigheterna: 'steg- ras oavbrutet, . Det, gäller. dock inte enbart : racerförarnas: egna ' personliga "uppgörelser, utan än mer "en. kamp , mellan ;,olika ' bil- . fabriker .och — inte. minst — däckstillverkare, När -. halva: den- na säsong nu avverkats har det. stora däckskriget fått en pycket klar "tendens. Fram till. de stora 24-timmarsloppet - (Le Mams-' låg Goodyear och Firestone" praktiskt taget: sida . vid >sida,: även” om språng genom: segern i det ame- dianapolis ' 500: ' Men, Le Mans vidgade klyftan.” Goodyear- lagöts J. Foyt -Inidlanapolis. 500) > och. håns : :med- örare Dan Gurney. inte . bara de , mejade” också . hastighets: och Föyt och. Gurney, - som : en, Ford”' "Mark ' IV blev först är passera "drömgränsen" loppet”, 10:-g hade samtliga g Niger” d-siha bilar 4 5.547 + Den "skickar, sig 5 | viskt;r den: söker : ett: av de-bästa: ten karaktär, bi vuxna, ; rss vaktiy kännande kristria klarar-inte'gdet "gång: hem, ”När « - min, - man "komme: digt med rocken”; : oa det väsentligaste i en. kristens liv, I Johannes” första brev. läser vi: ”Ty detta är det budskap, som I haven "hört från begynnelsen, "Jatt vi-skola älska varandra"; Var- andra —' det. inbekriper,. givetvis familjemedlemmarna, Paulus,, be- skriver den, kristliga, kärleken på ett: praktiskt sätt'i första körin- Kan vi klara detta prov: -— att” leva efter den kristna "kärlekens . mall i våra egna hem?” AF 'ör tå- liga. och milda? Är :vi' fria från avundsjuka, "skryt; » ohövlighet; retlighet; själviskhet? Om vi kan vara sädana. i; hemmet,.- då kan "Flygburern Kartläggningsradar | användbar. för. en: rad "forsknings-|c och . det fungerar oberoend. utnyttjas nu i Nationella Rymd-|uppgifter, Systemet . har -egentli-1 väder och yttre. ljusförhållanden. flygstyrelsens .. vetenskapliga un- dersökning : av jordytan ech .jor- dens - resurser- och har. visat. SIE, ger utvecklats för Amerikanska arméns . . elektronikavdelning'” ”av I Westinghouse. Aerospace Division nna av] göra undersökningar äv: jog me rd oe fuktighetshalt, studier ” av: NaN Planen behöver inte heller: flyga | ytan, av rätt ovanför. det område som | skall” "undersökas . utan. kartlägg-] . stånd, vi också vara; de | manhang. oe sn Vid: Kartläggning rd en " fotografisk karta genom, att "anar s . lysera radarsignalerna och reprå , ducera dem på fotografisk i Fini.” Genom att variera 'radarsignaler- nas egenskaper och "utnyttja Xoli- ka framkallningsmetoder kan; den .radarutrustningen. ah. ”sidseende” vändas för t. ex. topogr, fisk kart. äggning i stor skala, ” fella studier av föräytah och ah ” dier av jordytans -.geologiska egen- : skaper. Man "håller "också på att "arbeta fram. « Processer för "a med hjälp av apparaturen' kun: Som t. -ex,' förekorm; ten" n alger, kartläggning i detalj istörekomster " till "sjöss" etä s Goodyear ' hade” ett : knäppt”. för: :(som. också , vann - hänger. han. upp' religiohen' samti” rikånska "klassiska : storloppet ”Ir- i . Kärlek till : värandra hör: til
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.