"”predägen den 28:1 ut "1967. Af "B vid dessa är i regel -mycket god. Bensinförsörjningen följaktligen inga + praktiska pro- .. Fredagen den 28 jult,/ 1967 4 ag inhändeln utreds ” Bensinstationerna : ligger gan- precis som sker på den fria mark ska tätt i vårt land och servicen. erbjuder = redning kan ' 3 naden I andra branscher. . oms ”-Det är möjligt att en statlig ut« finna lösningar på 'bensindistributionens område blem, En aldrig så ringa omtan> som'är"bättre än de nu, praktise- ke ån bilisternas sida, elimine- rade, Avskräckande exempel finns , rar risken för körstopp på grund = alltid att peka på. Men eftersom av bensinbrist, och konkurrensen < denna servicenäring ':; förefaller . mellan . bensinförsäljarna borgar ' fungera i stort sett bra som den för den goda serfvicen.' De som, gör, finns det knappast anledning inte står till tjänst med ringpump-" ning, oljekontroll, vindrutetork- -. ning, lampbyte, och liknande ser- - vicé får 'svårt ; att behålla sina kunder "eller, vinna nya. sådana, Bilisterna har vant sig vid denria bekvämlighet och ' knotar sällan till 'statlig dirigering och 'förstat- ligande av: den är detrju inte hel+' ler: fråga. om. En-utredning kan dock alltid vara motiverad. Vi/har' ju så många tidigare."Och så har, vi" skattebetalaré "som bekant ,så 7” god råd att betala vad de kostar. +; över priset. för d + som : självklart är vinbakat i försälj- ningspriset, I realiteten" torde det "utgöra en bråkdel. av detsamma. + Den stora! ekonomiska belastnin= ' gen på drivmedel utgöres som 'be- " känt av. statlig beskattning, men " det är en annan historia; +=": 7. Nu ' har "emellertid handelsmi- nister Gunnar Lange tillkallat en utredning med den socialdemo- "kratiske — riksdagsmannen ” Nils ning' av drivmedelsdistributionens — terna ätt genom lämpliga åtgär. > der 'verka för att den: fortsatta " +» Utbyggnaden” sker på ' ett : ratio- sa avigsidor borde emellertid 'ol- jefirmorna själva kunna elimine- ra..Man kan. nämligen inte bortse från att det även är ett samhälls- intresse att pengar inte i onödan investeras i dyrbara anläggningar. Men å andra sidan kan man inte heller : underlåta ta med. i denna bild. att-en, bensinpump kan 'ut- göra en" kompletteringssysselsätt- ' ning för t'ex en verkstad; en'spe- ceriaffär på landsbygden; eller dy> likt) En sådär komplettéring pas- sar. kanske inte'in i ett rationellt tänkande, men :den 'kan vara vär- defull ur "andra "synpunkter, ': till exempel genom: att glesbygden > därmed ' får behålla servicenärin- > gar som "kanske annäars'skulle f svinna därifrån. på. grund av bris- tande tkonomisk bärighet: Frågan är .hur utredningen kommer' att bedöma" sådana :synpunkter:' på problemet..; . sv ”: & Någon gång förekommer. utta- : landen 'i upp . bensinstationer. precis. :som = proportion till. den växande: bilis=/ "men: Så är "det: emeller e ENDZ BE fake I ' BAEHR KRÄFTAR. - NJan” Myrdals och hans film otrupps inresa i Kinä' har, stop- ” pats som ”bestraffning” för: att svensk TV: visade -prögrammet pm Dalai Lama: Detta, bekräftas a av... TV-chefen Nils-Erik. Baeh- 4 rendtz, .:som skrivit tidningen Vi;' ” Dee "Kineserna vägrar oss nu in- resetillstånd för Jan Myrdal och +. filmgrupp '-som '”bestraffning” + s förvatt vi.sänt ett: program om ”förrädaren” - Dalai . Lama. . En ' ambassadtjänsteman var "uppe '. "hos ”mig 1 junt och" krävde att ;> programmet skulle lyftas ut;tre ; dagar före -sändningen,. Vägrade Naturligtvis och gjorde föreställ- hingar.” Aktionen var Kanske en förevändning. för” att "slippa ut- + lämningar nu”, "oc ses Om. den :vänsterradikala kriti- ken mot en. annan serie fortsät- ter TV-chefen: ”Peter Welss' och andra för.oväsen om serien Fre- dens :nederlag som beskälls. för . att vara imperiepropägandistiskt, Oavsett tycken kan man inte med hänsyn: till upphovsrätten ändra texten hur'som helst så att'den -blir behaglig ' för somli- gå, .Vad , herrarna: efterlyser är . en rent marxistisk historieskriv- ning", LA I "dagbok 71 - VANDALISERING PA MODET > I samband med öppnandet av Konstmuseets, utställning : på "Sven -: Gulin. i . u Göteborgs i iPosten (fp): 2 ” Kellgren YT spetsen och med upp- N gift att göra ”en” samlad. bedöm-, utbyggnadsbehov . och möjlighe-, den: stilen, att det växer |' . svampar ur jorden. Därmed menas; 2 tydligen | att. antalet "skulle: öka 1V' 3 fo : KINESISKA: REPRESSALIER l: Eremitaget" 4- "Leningrad ; visade vära ryska vänner under ett par — dagar vilken kärleksfull: omsorg '. och. vilka enorma "belopp man lägger ned: på att'återställa de kejserliga ”. palatsen Oc andra "officiella byggnader; som demo- lerades. "under, kriget, skriver --Men..vi observerade också hur mån. man var om. att bibehålla | -- de; gamla gatornas fasadläger I) sitt "ursprungliga skick, Sålunda såg vi på flera ställen hur man -rivit'hela innanmätet på ett helt :. vanligt 'sekelskifteshus. ;Fasaden "+ stod däremot kvar som en. skärm- ts i ” kitekt' Geihard "för att 'fasaden 'på fastigheten "stembolaget har ställt sig:avvi- sande. Om ' ryssarna,' som genom: lidit två världskrig, kan göra :.så- dana Insatser -för : att rädda en helt vanlig 'gatumiljö, så skulle väl vårt :stenrika Systembolag - kunna kosta på sig en smula ' ger, "hämtår så många” miljoner. Det -får » väl inte. bli.så:att ett” vac- kert .kvarter ' skall spolieras en: dast för: att. en envis 'spritbyrå- | krät'satt sig på tvären... . >. Der vandälisering 'som" Sven "Gulin påtalar är tyvärr inte loka- " Vara:.en modern, «Ja Statistiken över trafikolyckor- na för första'-halvåret 'i. år, har + de bättre hör:att äntälet olyckor : möd personskädör: mins] ade nå- " got och'att totala antalet dödade --'och skadade: också gick. ned; skrj- Läns : ärvatt hela 'minskningen,av:'o: . "lyckor'. med: :personskada',: som följd. r föranleder”hämligen- ett: par vik- tiga frågor: "Kan. de:nya>regler- na". för fotgängarna ' och : över- gångsställena : ha: samband :med i gen ”i ”tillbuden? "Och TI vilken "omfattning har fartgränser tillämpats under res- perioder. 3 110 xperimenten o- ”vedersägligt” att ”maximering av tor; ger. - detta" ” myndigheterna > för: trafiken , måste” det -vara lät-' > tare" att-acceptera inskränknin "arnal fon es a ” " ” Gör "de tdet" inte; här /trafik- de genom klar redovisning. även om. detta får, till. följd att. me- 1 fargränsfrågan och. att träfi .kanterna, kan begära att inte at" tityderna låses genom :förutfät- "tade meningar: ; 2 > Dåt kan förefalla I' senaste la- get: att påpeka" dessa .förhållarn. - Men det'behöver: inte vara det, "Övergången "till högerträfik..den ' 8 september , måste » vi: alla ; Pas åt att göra så riskfri som möjligt och: både tiden: före och tiden närmast efter måste vi som : trafikanter.. genomföra : mönster- ; gillt; påpekar VLT, och slutar: ".' "Me ocksä! " högerkörning :blir "rutin; N Den får inte "belastas av "alltför många enkelt tillyxade. åtgärder av det slak, som de" senaste åren visat många prov på: ivd vav de. kändaste i-genren är Her På: svart: yllejersey m rd Paulson kämpat] | -Avenyen'18 "måtte .bibehålläg:.11- » Sitt ursprungliga skick; men” Sy- 1: nerositet- möt. "vär. stad, där delj Nserad, till. Götgborg 'utan' tycks både ljusa och mörka sidor, Till |.. kommer p; tätorterna. Den |: «farten är” en enbart positiv; fak- |, « extra styrka i argumenten. Och |: " organen. ändock vunnit förtroen- |, ningarna fortsätter .att bryta sig |-> den nu när: vi'står inför ett ske. |... de :som "kräver ” allas " lojalitet, |: '; det ” kommer "en tid, då - ; Österrikisk -spectalite€"—:och det; finns EURO-DOLLAR ykomili som. r valuta; pengar. som "amerikanska turister spenderar ' på turlstbesök i”Europä?" Fel och åter fel — FEuroxollar är en'ganska ny kom; ponent'--på- den ” Internationella penningmarknaden, "än så länge" har den föga betydelse i Sverige, något som emellertia” kan, ändras den dåg vi eventuellt är medlem- ”-Fomliga sägeratt Euro-dollar- jandra Ades 1 :kölvattriet 950./Kriger; ledde ör. det land vars valuta” fan för” ”sturiden" "handlar! med? Ett: .dollaftiligödohavande ” amerikansk ;bank : bank som” sedan. s i sedan i arbete” någonstans I Europa, "Vad är 'en. Buro-dollar?' En ny "Junder, förekommer , alla en, Eiro-dotlartillgodöhavande när Kan, det ” var -|det,övergår: från to exl ] c kansk investeräre till 'en Londor-" ätter. pengarna kan det a en a s . kommit' för” att 'stanna: kvar Det är Inga småaffärer det rör sig om — transaktionerna” belö. per sig vanligen till flera. miljo- ner kronor, Affärerna är däremot] i! allmänhet ' korta, tre : månader är Vanligast, Då. dessutom: Euro- dolarmarknaden | +. allmänhet" är. befriad från'nätionella restriktio. ner ger. detta låga, kostnader för bankerna och ”följaktiigen ' låga mårginaler,' No 7 Ränteläget, . emellertid mycket snabbt: beroende 'på det internationella atet, > I tember "förra" är tremåna cen att i » Vilka" är. de ””ursprungliga” ägarna still dessa Euro-dollar? In- skilda! personer, företag, interna- tionella "organ och centralbanker :, Bildep,:, har emellertid ändrats under ,:senare Öd. Innan” president "Johnson in- | förde ””trivilliga restriktioner” för att lätta” USA:s negativa Händels balans svarade. USA "för ;huvud- parten av pengarn H — USA STOR LANT BE I DAG — i; d Å kommer det ändra håll: — utlänningar som redän 'ägde "dollar 'eller köpt des- sa "för utländsk valuta. Särskilt centralbankerna 1. Europa är en viktig. "källa. -« Den . amerikanska marknaden har't ett' slag blivit en "stör: låntågarex" För ri fe . ";Euro-dollårn kan passera genom mänga. bankhänder — som en del ätts. att arbeta; Då - blir i i den formen, att -Huvuddelen "av pengarna an: vänds dock" till att' finansiera. ut- ikeshandeln. ”För.. en” importör 'billigare” att ”Jåna sitt: eget lands 'va- CW säveni för .-en' exportör | gör; dergälfärer, på 6 3/4: pros. februari 1 år. ligga "lanser det nödvändigt att svenska "mesta från: s handeln — innan den ttre affär! att få li ;under: tiden : meHan |: xN dl rknäden : it N "skeppning och betalning på den marknaden, Se i , — SVERIGE NÄSTAN HELT UTANFÖR — : Sverige 'saknas 'som nämndes Inledningsvis nästan ' helt I bilden. Svenska affärsbankeér förekommer som mellanhänder > lånar upp pengar i en utländsk bank" för att: låna:. vidare” till en : annan utanför:-landets:;gränser — när- mast I avsikt. att [kunna 'göra' nå- gon; kursvinst företag stånd från de.svenska valutamyn. digheterna ' till. upplåning, "vilket de 'bl.' a.; brukar få” när" det gäl- ler investeringar "utomländs: ond " Övrigt deltagande 1-Fåro-dolar. märknaden - liksom” pärt. ex, den initernåtioncha; obligationsmarkna- den sätter” d lering ” har : länge" och. i intensivt kritiserats 'av'.. näringslivet, som tag får möjlighet att finanstie- tätsmakterna är lika angeläg- ;att ' Hehålla” valutaregleringen framgångsrikt kunna föra en eko- nomisk politik där man själv be- stämmer takten över penningflö- det. Ett eventuellt svenskt inträ- de 1 EEC 'skulle förmodligen änd- ra situationen:; Romfördraget fö- reskriver bl.a, kapitalrörelserna medlemsländerna ' emellan skall vara Ufrias sees ten ””Centralbanker-.i länder med. li beralare, valutapolitik 'än vår har också ibland varit irriterade på Euäro-dollarmarknaden. Man: har kanske” höjt "diskontot' och / stra- bekämpa inflation — bara för att finna'att de som behöver pengar i: stället: gått ut på -Euro-dollar- marknaden, Experter är. trots allt ense om att' Euro-doljarmarkna- den ; kommit för. "att stanna” — centralbankscheferna får försöka a. det . bästa” möjliga av den ituationen. Te ] Istickad: är den”e! ” knåppar är en + mar. o gata,” Kärfitnerstrasse, har säkert .frestande; butiksfönster,' som ..€x- -ponérar: gräddan. av österrikisk flärd, "The, Austrian Look” har re- | dan "blivit ' ett” internationellt "be grepp, nyligen” förstärkt" av: bre- + ft NR : - Mäng: man Fend' Stick ed ensamrätt bl.'a. broderier: ifabrik; som: br vVes Salnt'Laure vägg och bakom denna byggde | '”Tredelad ensemble, ren ull: med "utställd kjol, Son, är reliefstickad , i man ett helt nytt innanmäte, för | .' jak-gult, Jumper ä citrongult och jackan i:konjak. Finns, även 17 « att inte bryta stilen med ett ny-). =: sal SA Da YT VO ST Marwienne, ess os + 7 bygge. . . a : > |. Hel klänning stickad 1 ett degraderande: rutmönster. med skugg ader har nu vår stadsar- |] > flört : sa Wispon. it. ro I mån leganta driä lär t tt. travesterad kadettmodell, Ri favoriserade ji -wiecne ch den låga skorstenskragen är ru " rött-gult.. Från" Franz Kugler, , haft svårt -att”slita':sig. från. alla ' oderat ett poetiskt b nts boutique”i Paris FKA Ne kten, di ig en ull "Dräkten är! rtrikån, monstreras i en röd, tredelad en " ceopold Hummer . ..o- konst". irldsutställningen har: fina" anor, och vars gamla go: då rykte. vidmakthålles och. ytter. . ligare, 'glorifieras” tack . vare "nya i ; fint maskinellt utförande, En lommönster - rutor och i tre nyanser an kon-' mänga andra färgställningar. Från rött-blått' och i ren ull. Från .. rger spelas ut mot varandr 4 flera färg kombinatione tstickade i relief och färgerna är ilen St ärar: Sig känske"-blick- arna till de många butikerna med högklassig trikå. och jersey, som + -för sin charmfulla nationella egen-' ue internationell :smak, Detta i. före- : - fordringar på såväl sporttrikå som ”" fest, För det-sistnärmnda avsnittet ä-som diskret dekor; . ..långt eller: kort i kjolen eller byx- affären, Svens-[";; vär ' valutareglering |. stort -sett "stopp: för. Denna reg- |. faslig för-framför allt sin,export- |. verksamhet varhelst pengar finns. |: —' utan den anser man sig inte |: mat åt” kreditströmmarna. för ' att |. ' som fattats i vår. Alla 1. ”Desolika regleringsi reningarnas - jordbruksregleringsb. I maktspelet kring den svenska jordbrukspolitiken dyker en ny stjärna upp den första januari 1968. Då blir nämligen generaldirektören i Sjöfartsstyrelsen, Carl-Gösta Wi- dell, ordförande i samtliga jordbru- kets s k regleringsföreningar. no del öfartsgeneralen blir 2 3 a ; Generaldirektör C.-G. Widell. åter AS rr Av a vå 2 karakteristiken av regleringsför- . eningarna spelar mindre roll, efter- som importen av livsmedel i prin- cip är fri för alla som . vill betala gällande importavgifter. +» :-+e Arrangemanget med en gemen- sam ordförande för hela räckan”av reglerin i bedöms som en .” Dessa är Svensk s ålsh där han redan är ordförande sedan 1959, ' Föreningen Svensk. kötthan- . del, Export-- och importföreningen för ägg, jeväxtregleringsförenin- gén, en förening för reglering av fabrikspotatishandeln - och en för ' reglering av handeln med mejeri- produkter, " or tea De båda sistnämnda är inte-än- nu: slutgiltigt organiserade. De skall tillkomma” som ett Forplement tl de övriga i. enlighet med 'det riks- ' dagsbeslut ; om -'jordbrukspolitiken : 2 utom 'dessa "två har funnits tidigare. "huvuduppgift. är "att "ta: hand : om "uppkommande -överskott och se till - att de" lagras på rätt sätt och i be- "hövlig. omfattning". :samt. svara: för ackan' med :guld-"'. Från' Franz Ku stickad : med effekten nble, ren ull, ”i I visningen av österrikisk kläd: "och aftinerade 'stickteknil er. plus Mö ättsynt:: kultiverad. färgsätt-".: ning. Det. senaste världskriget, . som,» drabbade Österrike tämligen oförskylt, innebar ett kännbart avbräck "inom .den redari ”avance- : | rade trikåverksämheten. Men man har ..tagit "'skädan igen,. och i dag är de wienska stickade produkter- ha, kända överallt i. modevärlden ..art,' som" skickligt anpassats efter ning med -en "högklassig kvalitet: kamgarn, , fjäderlätt merino-: och ». lammull, allt' i ren ul, uppfyller en. bortskämd ”allmänhets stränga stickat och jetsey för vardag och "ingår gultd- och silverlurextrådar inilätade "i ..de' täta ullmaskorna inte de e- leganta plaggen handbroderas med lysande:stenar och pärlor'i utsök-, ta. mönster, isd i -v i ; Sportiga ”pulovars,. strumpor, "vantar, .:"mössör 'samstäms - med ” skidutrustningens ; olika! delar — Österrikes' mänga .kända och mon- :;däna vintersportorter"' kan - visa ” upp: exempel: på: det -bästa inom genren. After ski-elegansen är lika välförsedd med stickade plagg med, kostymer .av,'senaste snitt. Ränder och 'rutor : sätts" samman: med ”en- färgat, och till hösten rekommen- ; deras 'mättade färger som motvikt "till de hittillsvarande och domine- rent praktisk åtgärd ägnad”att-ska- -pa:cen. bättre -samordning : mellan verksamheten på de”olika område- ha: oa ra re Den nye" basen” för ördbrukets -regleringsföreningar, född " -1908, kommer”— trots: att han sen "1956 till dåvarandé>$S kommission, -där han” främst -arbe- tade” med fiskregleringen" och för döptes till ”silladoktorn”. := ".': " Efter kommissionstiden knöts han till handelsdepartementet för: att 1956 "bli ”généraldirektör” och "chef ' för "Sjöfartsstyrelsen.' "Under" sjö-" fartstideri hår han varit ordförände i ett flertal utredningar med jord- bruksanknytning 'bl a i "utredningar som sysslat .med ” Svalövsbolagets framtid” such senast 1 de N IS brikspotatisutredningén. - ' frånr'och! baksida i ett par spöri »skande, ett konstfullt 'stie ade mössa i solgult' lanserar. bl :a, -ambra;, gammalt. ," guld, grönt, som. fö ger”; Delftblått,, eldrött och pur- pur i alla nyanser men, ävén:. vio- lett över cyklamen till. kardinal- rött talar, man. varmt om. Vitt, |: svart. och'; basbéige, är klassiska fundament, att "trygga i. sig . til, Trots 'detfa' program uppträder ver! .chockfärger. -meh företrädes- vis I'mönsterstickat. SO .Sticktekniken befinner sig som sagt. på högsta nivå.. Dubbelstic- kat,.ja, t o.m ,tredubbelstickning exellerär några .av. de internatio-' nellt kända” företagen med, och dessa intrikata stickeffekter varie- | ras i. det oändliga; bl. ad. macramé- stickning, brodyr- och -eloquéstick- ning, Den högt uppdrivna tekni- ken visar, sig naturligtvis även vid modelleringen.: Varken veck, klock- skärningar..och' andra kjoldetaljer eller ,. .ärmkonstruktioner : vållar några 'svårigheter. Eleganta jum- pers, med bluskaraktär uppvisar också "många sticktekniska fines- ser, bl:;:a. i den kända intarsiatek- niken: med ett. otal mönstervaria- tioner,,/som flitigt "utnyttjas 1 bå- de. två: och tredelade modeller, > En" österrikisk | specialitet, som börjat 'slå an även. utanför landets ränser, . är ';”Wetterfleck-capes", "rande kraftiga och. lysande, . Wien iodell” för honom och 'henne, alltså, tpullovers .med - polok i | 4 okrag korresponderar: a rna, ock n Carlo Gruber, : kat rutmönst Från Franz. Kugler.-; : pott: våra. dagar a mönster samm med ' de. stickade byxorna, ock ter. med reliefverkan inslag och i'ren ull, - än SE OA med beige " 2 Han är. Hk. em: man: - os ; Å nan; - som. M bygga: ett. hus.:och som då gräv Fandjupt, och -lade. déss grund .på älleberget. Ad-pa (Luk. Gr148)a so pär världen tycks é ena krisen efte - andra, då vi lever i.e oviss dch. orolig tid, » är. det. nödvändigt - att grundligt tänka efter vad vi by ger värt liv På, CNE Om, vi'är förständiga ”sohm I mari; Som; talas om '1i- bibeltexten gräver, vi-oss ned undér der. mo- derna" tidens tomma ytskikt: och bygger . värt” liv på den «fasta klippa som ' vårt" kristna gör. Vv - När Uppleva den ett' större” hus skall" föras i Manila slår .b jä | rön. ned "långa "pålar ” I marken tills de vilar på fast grund på" ,dessäå. bygger: "man. Ihse byggnad desto djupare pålar man. : Låt oss likna" "mannett. "som ville. bygga ett hus och :som . då grävde djupt”och:slade. dess grund på -hälleberget”," Vårt liv . måste vila + på . trons fasta klippa'. och sammanfogas av. kärlek enligt den Forts, å, sid, 7) : ritningar, - - .. storé' -byggmästaren; Jesu Kristi
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.