Att mer r idealiskt semesterväder 'än det den svenska västkusteri i' "år begåvats med under den :spe . "ciella seméstermånaden juli kan. ee "väl knappast önskas, ännu mind-, ör — re begäras, Praktiskt taget hela: : semesterserviceapparaten har 'ar=; - betat för högtryck, precis som den : är planerad för, och. massor "av: ;' semesterfirare ' från landets alla/ delar återvänder nu till sina hem- . orter och arbeten stärkta av flö” "+" dande sol och härliga, salta bad; ” «' Förmodligen ' »har semesterström= - men; varit ungefär "lika" intensiv "i andra speciella semesterområden i landet. Frågan är väl dock om " "inslaget ”utlänningar" varit lika | stort i år som tidigare. Farhågor. har i Narje, fall uttalats för att ” Sverigé är för dyrt för semestran= 7 : de främlingar, Här. på ”västkus. ten väntas :emellertid inte utlän ningarna komma i: större mäng "förrän under augusti månad, då : "särskilt tyskar och.: | engelsmän | brukar söka sig hit. < Men hur ser det ut ”beträffan pe de rar " "Har de minskat under årets sven- "ska idealsommar, - eller påverka: - utvandringen”. av en så ' till sy nes betydelsefull: faktor? , Låt oss < höra vad : företrädare : för rese + byråbranschen : har att säga. De bör ; ju. kunna” bedöma . tenden-.: sen. i "Oroligheternå sd Grekland och v Mellersta" Östern har,. precis som "man anät, inverkat negativt på re- na: > sandefrekvensen ait, men "inte. T . särskilt hög -grad, framhållet de, Den minskning som, kan. spåras, till dessa trakter förefaller eméål- . lertid. uppvägas av, något ökat in-' tresse för Spanien, som "vid sidan. "av, Italien är alldeles särskilt po- pulärt ' som! semesterland. Jordz” bävningen i Turkiet synes däremot” inte haft -någon nämnvärd inver- kan ännu, men den fortsatta ak- tiviteten. som "på onsdagskvällen | krävde nya. offer, ökar kanske betänkligheterna, att just nu fara” dit, Beträffande Grekland."och Mellersta Östern kan man. nog 'sä- ga, att: det är» oron för att delas: bila förhållandena där skall ställa till trassel, som inger betänklig- heter." Däremot reagerar tydligen | semestersvensken ; mycket vagl, eller: inte: alls, mot de, politiska system som råder i: semesterlän-: derna,” även om de "starkt ogillar, Generellt sett! an ma kohstatera, att 'det' rått öch livlig "aktivitet ” på såväl inhemsk som "utländsk; seniesterfront. Det " sköna 'sommarvädret har sanno- likt stimulerat 'reslusten över hela v linjen. Sedan återstår "att se om " årets svenska" sommar ger "annat utslag nästa år då semesterresan planeras: - Det. kan ju tänkas att: ; den då stimulerar, till ökat tän- kande och handlande efter” prin= ”boörta'; brå, ..men hemma initiativ i i Laholm” . Centerpartiets : /Stadsfullmäkti. gegrupp: i” Lahölm "har tagit” ett lovvärt initiativ, som man hop- pi na "gruppen, att. stadsfullmäktige I Ö det första skall" ställa” en Jämp. ; Hig, "lokal! än ungdomsorganisa- |: tior rnas, örfogande och vidare skyndsamt. utreda förutsättning- abriatför att: inrätta en” enklare |. - ”Undértecknarna ”.. : poängterar, att "det "måste" vara, en "städens Ta "angelägenhet" att imedverkö en antian tihgéns:: ordning och ätt-mar måste” engagera sig 'star- -— kare för att tnderlätta ungdoms stt? lovvärt intitativ, som: vi . hoppas: > erlartt : skall :'bli "en "realitet on -— RASOROLIGHETERNA i ysA T Det. moderna krigets, - helvete -kommer. till USA: - "storstäder "som det. senaste ledet i en social inbördeskonflikt; + skriver - Da gens Nyheter (fp): "Detroit; landets femte stad och den gigantiska bilindustrins hjär- ta, såg. på måndagen ut.som ett bombat samhälle, säger guvernö- ren" Romney, Enligt 'rutinen' har nationalgardets' trupper 'satts' in mot: den svarta upproriska be- folkningen, men .dessutom hår inkallandet 'av” federala styrkor |) "aktualiserats. "För: första gången används "stridsvagnar I en mill- | > tär "amerikansk" operation "I :en "amerikansk stad. Från helikopt- «' . rar beskjuts svarta prickskyttar "> —- hur mänga av beslutsfattarna ; är medvetna om rhetodens plåg- "samma parallell till vad som dag- ligen sker i Vietnam? ' - De svarfa' människorna som nu stär mitt inne i våldet och mot- ” våldet har de senaste decennier- . nåd "ständigt stigande utvandrat från $ödern;-drivna av alla emi- grationens förväntningar,” SN "Detroit var en av "de storstäder som verkade att erbjuda en män- niskovärdig tillvaro; bilindustrin . tycktes garantera såväl arbetstill-. Zoo fällen som ' liberala”: attityder. |. Det' mäktiga bilarbetarförbundet hör .t ex. till de amerikanska fackliga” organisationer som har minst på 'sitt' samvete 1 rasfrå- gan. -Men Detroit är också en av . dessa ”hårda” industristäder, «+ ” präglad av konjunkturernas bru- .- tala svängningar; starkt försum- mad därför att inte ens goda ti- der förmått ge svängrum: åt ra- dikalt socialt reformtänkande. Också med denna bakgrund klar — "växelverkan mellan hopp och förtvivlan,” mellan - individuell framgång och. katastrof -— käm- 'sinningslös :” - . stoppås” och Så vitt "möjligt beiv: "städerna på dagarna "men på nät ("Svåra a förstörelseverksåam- het från”de' desperata svartas si- day 2) nödvändiga försök från de lvitas ”sida.”att ' med : lagens: alla |y maktmedel återstä a lugnet, : Efter. Newark är "det" nu: Det- ustrin,' som'— -bok- fr imst 'petinner. sig | härlåger I I Detrojt liksom: över. allt. annars -utgör - mordbi änder "och plundring av butiker :e minerande: inslag i i kravallbilden, i) mit en: Påfallaride" ökning av amföirt » talet krypskyttar. Som" all annan |. : brottslighet. måste - «även -dennä "ras; men även. om” och mär "lugn ternaj dra: -sig ut. till: förstäder” framstår". 'som” övermänskligt | - konflikt" som" kommer allt det som ”hittills. setts" av. rasstriden | ' > att förblekna. kan-inte.uteslutäs, Raskravalierna . borde, kan; det I "tyckas, utgöra "alarmsignaler” som "väcker "Calla ansvarskännande amerikänere. till insikt:.om 'nöd- vändigheten, tt - ofördröjligen gripa sig, ån med ”jätteuppgiften att..saner den. Men i stället :haår, är djupt beklagligt men ' psykolo- giskt knappast svårförklarligt, — härjningarna” och. mördbränder- na i den svarta maktens tecken | stärkt" tendensen” inte” bara hos de vita utan också: hos' de: bättre lottade färgade att: i fruktan och . rädvillhet Slå, dövörat till för ex- i .hegerghettorna;; . "ÖRDENSBEGREPPET = . Nykterhétsrörelsen har alltid byggt” på orderisbegreppet, skri] Ver Da eémokrate "Det framgår ven av hamnen på rörelserna,' Gödtemplarorden, (1OGT); 2 Natiorialtemplarorden : (NTO) och Nykterhetsorden Ver- dandiz, (NOV). Begreppet har hängt med från: början, dels be- roende på det; engelsk-; -amerjikan- ska ursprunget. men också” en nykterhetsorganisation är nå- got enskilt, och avskilt.'En del”av ordensbegreppét uttrycks genom |: dörrvakter; " regalier och ; löser- ord." Åtskilliga av” dessa regler har avskaffats eller "mildrats' un. der åren; de' har: bevarats. som symboler, men inte varit; väsent- liga för arbetet som sådant, även om det är kännbart att skära av banden med. det: söm ' varit, och som: många människor: fäst. sig . vid - och "uppskattar, ' är «det nog ändå "nödvändigt. att göra det. Symboler, "särskilt sådana som är av okänt ursprung, har inte myc- . ket att. säga vår tids människor. Sekulariseringen” tar. sig inte en- bart” uttryck inom kyrkan utän | . även inom andra: samfund eller " rörelser.. Därför mäste 'en” "förny- : else "ske, det gamla överges och « nya arbets: och mötesformer ska- ; bas, Det är väl bakgrunden till | att: IOGT. .nu, avser: att upphöra”. som en orden och bli en organi- ;: 7 sation med : vedertagna": arbets- ' och mötesformer.: Det .kan bli en: smärtsam anpassning. Men rörel- sens" framtid är viktigare än sym: ”boler som! fängslade plonjärarna; + IOGT kommer dä ösa; En: uppslitande | : tar, t trycka på ” er. , Knapp, "maskinen | Sr i början av månaden meddelade '- + n jo denhär; - att Hushållningssällskapets hus-, djursdvd hade upphört fr 0 m? alv skiftet, Indragningen” var; . av förstatligandet, var-" . i större delen av. hus | hällvingssällskapens ”' tidigare; "verksamhet överfördes" till de nyä, ”Jantbruksnämnserna, Vad "som "skedde i Halland, förekom ”. också inom övriga delar av lans" "det. .Don halländska” husdjurs--- . la bode hade: dock en 'nä-” Dj rig historia, soc dess Sn t d husdjurskonsutent Eri i Falkenberg bl. följ. Det. vär på hösten 1918; som > Hallakds. läns; hushållningssällskap 7 beslöt . att . en : husdjurskonsulent . skulle" tillsättäs "vid sidan om den vtidigare jordbrukskonsulenten, 1919 "tillträdde jag tjänsten som husdjurs« konsulent, och där kom: jag sedan! FE husdjurgkonsulent E Erik L Larsson' "att kvarstå tills'pensioneringen;' NV : örjan av. min tjänst "fick med till" Malmö för att i btudeta; hur man: där "ordnat med ; stambokföring ': och .tjurauktioner, , Samma höst hölls också den första "tjurauktionen: i Falkenberg,' och det :blev' et ftort evenemang —' hela "264 nr; Å. ” auktiohskatalögen.” "Djur- H hisvar ojämn, men genom- V relika gott i Halland som: Pp å den tiden. över-, v ten placerad i Hålmstad, men gän- ska "snart fick jag. flytta till. Fal- kenberg. Jag köpte mitt nuvarande hus, vid. Prästgatan 1920, och där hade jag också expedition de första åtta åren, . Sedan flyttade. expedi- tionen: ytterligare” ett . par . gånger, innan den 1937 fick lokaler i den då nybyggda Visningshallen.” ” I början fann man det; sj lvklart. att sprida ut” hushållningssällska= | + pets avdelningar till olika delar av länet, men vid flera' tillfällen gjor- des också ansträngningar för att flyt- .ta..bl, a + husdjursavdelningen till Halmstad. Falkenberg stod.sig dock i konkurrensen, 'bl'a därför att den mest ; iframgångsrika häst- och nöt- veln "var konct trerad till, I. länets mellersta delar, : jag "fö : Under nedjurisvdsningela för sta” tcennier byggdes ' en', omfat- "bande föreningsrörelse upp bland de halländska” djuruppfödarna.' Mejeri- || frågorna ; var 'ständigt. aktuella," och fem, nya, mejeriföreningar, bilda- över: 250 'sådana.;' Omkring ”150 .galtföreningar: och : ett" 75- tal kon-" trollförehingar: ingick oci den.” "N Ze mer: än :så/" Från :1922 infördes' be- fäckningslistör” én Härefter. -besätt- det "halländskå. köntrollregistret, det” första'i Ysitt slåg i Sverige: Tack 'vare "detta "kunde ett .. . blanenligt L; svenskt itvärände introduktion aga tid. Han |. ter hos husdjuren 0.8 v. Hus= « djursavdelningen.: hade hela tiden gått 'i större enheter,- kontrollför- . föreningsvågen har på ett halvsekel " landena, | agronom Larsson, - "i Dp sv myndigheterna 3 är 3 SN ävelsarbete läggas upp, ”ada kunde spåra och motverka ärftliga defek- 'god hjälp i sitt arbete av kontroll- assistenter, lantmannaföreningsföre- tåndare m fl ute I bygderna, :: I. början av". 1940-talet bildades föreningen för Husdjursavelns ra- tionalisering - i ' Halland ' (HARH), "vilken. 'med "tiden. ombildades till Hallands” Seminförening.- Därmed gick flertalet tjurföreningar mot sin upplösning, senare även galtförenin- garna: Mejeriföreningarna har u eningarna sammanslogs i en lärs- förening,' och" nu :är denna i sin tur på' väg att ingå i seminförenin- "gens. organisation, Den märkliga de kommit och gått. HUR BLIR FRAMTIDEN?” : I ”Ågronom . Erik: L ' Larsson," som haft: tillfälle" att följa utvecklingen "på området i snart 50 år, är inte särskilt nöjd med! de nya förhål- as Det är beklagligt att denna samverkan mellan hushållningssäll- skapet . och lantbrukarnas organisa- tioner på området bryts genom för- statligandet, säger han. Nu står ex- pediti lerna. i Visni shall öde och tomma; Kontrollföreningen har flyttat ut till.Semin på Kristi- neslätt, : och -husdjurskönsulenten ” har flyttat till Halmstad. . Husdjursavdelningens uppgift — —i värje fall under min tid — var att syssla: med upplysningsverksamhet, Enligt de nya direktiven skall kon- sulenterna - arbeta med rådgivning, vilket jag anser är ett betydligt sämre uttryck! Lantbrukarna bör få handla "självständigt och intevbara dirigeras hit och dit 'av diverse stat- "| liga - eller andra rådgivare, slutar [NEEREEEEEEE > Carl .Sandburg lämnar Ösg a oändligt 'r!kp' arv, Han var mer än. Amerikas röst, "mer än en poet som sjöng om ',dess styrka och själ, Vi. kände och hyllade honom gom: en demokrating. bard, han var ett eko av folket, av vårt samvete och en sanningens, skön- hetens och pliktens krönikör, Så uttalade gig president Lyn- don Johnson om, den. svenskätta- de skalden Carl Sandburg: som avléd | sitt hem t Flat Rock i North Carolina den”22 Juli, Han blev: 89 år gammalt och då han var , 70. tycktes han förutspå att just. så många år skulle bli ho- nor . förunnade. Med: karaktäris- tisk blygsamhet sade han då: ”Med Guds hjälp. kan det. hända att jag får leva tills jag blir 89, lik- som 'Hokusaf (den japanske. må- laren), och då jag tar farväl av det 'jordiska "kan jag säga? .om Gud hade gett mig fem är till skulle jag 'ha blivit författare”, , Visserligen ! började Carl Sand- burg sent att skriva, men efter- världen. är beredd ått förklara att han i högre grad än de flesta do- kumenterat sig, som författare, ge- rom sina dikter, sina sånger, sitt monumentala "verk ' över - Lincoln och, genom sina Bjälvblografiska |". arbeten gom berättar så mycket om' svenska. emigranters liv i det; nya landet, Nobelpriset blev ald. | rig hans, men ' däremot två Pu- litzerprig — ett 1940 för Lincoln- biografin, ett :1951 för” lyriken. Själv tyckte han att han gjort sig förtjänt av åtminstone ett flitpris — verket om ' Lincolm; är mera omfattande än Shakespeares sam- lade: verk: : Carl Sandburg besökte" Sverige sista gången i augusti 1959 och vandrade: då över: ängarna vid Appuna och. Asbo i Östergötland varifrån hans föräldrar emigrera- de :år 1873. Själv föddes han i Galesburg, Illinois, den 6 januari 1878, ”precis på dagen 100 är ef- ter. det att. Abraham Lincolns far föddes”, som han "brukade ep . EN. SKALDS UNI- « . VERSHTET ;: " Som 13-åring -körjade Carl Sand. 1 söder om Skel- lefteå. är. den här veckan platsen för ett ungdomsläger', 1 jättefor-]' mat.” Det, är- Evangeliska + Foster-]., land&Stiftelsens "ungdomsförbund (EFU)Y som står som arfangör för lägret, .vilket : samlat "omkring -800 ; ungdomar i. 14—19- årsåldern från "hela-landet. De. flesta kommer gi-» vetvis från -Västerbötten, 'som' av: 'gaminalt-WHetraktas.- som :det. mest: ande landskapet; när deg gäl" 2. BES : " representerade med: 90 "resp: 80" deltagare, .och” från” Skåne, har; kommit; n trupp” Pi liga en förvånansvi generositet” oc! upplåtit”" inte "bära 'den fymliga : centrälskölar församlingsgärden ' Jä och: kyrka kså -Folkets.; Hus, hembygdsparken' och! hembygds-" gårde den, senare som redak-' upp” "hälremsestyrda BV tillvér ningsprogrammet,. i Fäbri: har: I dag ett. mycket avan: linjostyra- svarv. Kan alla -typer|]c av: rsvarvningsarbeten ' utföras. så "Utöver att fabtlken utökat "sitt ”produktlonsprogram,; -har: Köping även" utvecklat "ett .nytt elektro: niklåböratörium för provning "av tiskt" från. en” hålrermsa nn r. | betets "ötika-moment är" ”inklipp- Maskinoperatören” : behöver de styrutrustningar', (hälkortsut- rustningar), som. .de - älva ”byg 2 I: det nya. laboratoriet ge går varje utrustning! en 200 sköter; resten", En "man, : ka så. "sätt köra” Hera "maskiner; > Köpin som ingår på it :simulatortest Motsvarar ca" 1.000 timmars ' drift. Å. produktion. . "De ” mer” än ''4.000 . elektriska kömponenterna,- :som” ingår e utrustning, ;" far: under ” möonte- ringen... "geriomgått flera delkon- troller, "vilket tillsammans | . méd | simulatortesten gör," att -kunden erhåller: en :väl provad ” utrust” ning. ” ” för - Numeriskt. styrda” maskiner, är, en, typ: av maskiner, som indust-] fin .mer : och mer: intresserar: sig för: I USA var ca 40 procent åv maskininvesteringarna förra. året dumeriskt styrda. maskiner, "Bureå har” visat ” dägligen och innehåller nyheter om allt som händer på lägret. — "Det är toppungdomar de all- ra: flesta, 'säger lägerchefen,- kon- sulent Stig Jonsson, som :-: varit .chef. ;vid "flera tidigare riksläger och vet hur tonåringarna ska tas. Några , massor, av förhållningsreg-| 7, 'rler: bör det inte" finnas,. men: allt I ska .vara 'så välorganiserat att-all- "ting.klaffar.. Naturligtvis” ska ung: domarna ha' roligt de 'dagarna de rv på läger, och 7 därför 'har'.vi imnat .stört "utrymme: för både idrott :och' friluftsliv och kamratlig -samväro, > j En titt ögrammet : visar I med stor tydlighet att'det' är: frå-J. "ga om ett kristet läger, där. bibel studier? och - missionsorientering ar en dominerande plats. För att göra bibelstudierna ännu mer 'in- tressanta och effektiva har nägra Tdagar 1 förväg” hällits ett särskilt” it Carl Sandburg > - Amsrikast "ten 4 Kansas, diskade på "hotell 1 burg arbeta för ”eltt" vuppehälle och -vid. 18.års älder begav. han. hemifrån för att få-sin u | ning "Va USA:s främsta diktar- universitet — landsvägarna” och ktjärnvägarna”, som någon har sagt: Ian gratisåkte med godståg till. Colorado, arbetade på, vetefäl- ing och Nebraska. Han'lär. de vig mycket om farmer, ran- ther, byar. och städer, av Tuffare, cowboys, hantverkare och ford- brukare.: Då det spansk-amerikans-. ka kriget bröt ut 1898 anmälde han sig 'som "frivillig . och . till- bringade åtta oblodiga "månader på Puerto Point, men föll igenom pl, a. på grund. av svaghet '— 1 gramma- tik, Hade han kommit in skulle : han ha blivit kurskamrat med ka- dett Douglas A. MagArthur. ; Efter ' - vandringsåren :' höjade Sandburg studera . vid. Lombard College i Galesburg; fgär han. gjor: de' sig. känd som" god: talare och visade en gryende poetisk” talang. ' Hans vers var tillräckligt bra för - att” en av hans Järare" år. 1904 skulle : bekosta utgivandet av ett, -litet häfte med 22 av hans poem. AK Poesi är liksom "ätt öppna och stänga en dörr och läta dem som ser. på gissa väd der. detta ögonblick, definierade tes av hyacinter” och skorpor”. "Ar 1915 kom ”Chicago Poems”. ut. Sandburg var då 37 'åär; Tre är. 'senare reste han till Stockholm som korrespondent för-nyhetsby- rån Newspaper Enterprise Asso- efation” Aterkommenr till. USA -ef-, ter krigsslutet började han arbe- ta för” Chicago Daily News" och reporter som visste en hel del om arbetarfrågor”. Under ett år tidi-. gare håde han verkat som orga- nisatör för det " socialist-demokra- tiska partiet i Wisconsin, Under - hela sin ungdom . hade raham Lincoln och dennes. tid. Han var född i. Illinois, inte långt från "Lincolns . hemtrakter, och då han föddes hade den stora presi- pojke :i' Galesburg såg han män - marschera : förbi: som stridit un- der. Grants och Shermans' kom- mando och har lyssnade. till be- telser 'av dem"”som hade” känt Lincoln. "Hans ' befälhavare - som frivillig på Puerto Rico var gene: ral. Nelson - Miles, som .hade fört befäl på ordsidan under nägra av de blodigaste striderna år 1864. ' SN " (Forts: å sid- 7) KI rets stora högtidsdag;:då man räk- nar-med att det storå' mötestältet ned plats för; omkring ka” HI Det. är .50,, är..sej Hagnér. > Den senare; häl dagarna ; kommit” Hent” frå pien, där han under. av ”sitt : liv. > varit just rernas ; missionärer, trimningsläger, där 34 ungdomar, utbildats " till "att' kunna: yngre. kamrater: Studierna är fär rar satt" alla lägerdeltagarna får-i ;stort:” sett "samma -undervisning. ' Men. de får "också" tillfälle att stäl- . .Jeda. lara i flörå Tanner a för, den: speciella läger-: gritppbibelstudier med sina någo 'digprogrammerade; vilket” garante- r rå och. Lage: Wedin, ”Lägervéckän "avsluta den på — pu. "GRATER "JESUS -— : Otaliga , har- nalkats. Jerusälem med” jublande. hjärtan, . En: enda har: närmat sig. tempelstaden grå- tande, 'Mästaren "från Nasaret; -' "Då Jesus. kom. närmare -'Jeru- salem och ' fick" se staden, begyn: te han at: gråta över den: st På sin färd från. Betlehem "den första Palmsöndagen kom han upp på höjden vid sidan av Oljeberget. Där ' låg. i. marssolens: flödande lugnar. hans folks heliga stad sin stora häpnad såg hans följeslagare honomy-brista i. gråt. .| Befriaren, deras nye: Mackabeus gråter! oa sa Vad. gråter Måstaren för? När Jesus” gråter över Jerusa- "lem är det ' minst: av allt: någon sentimental tåreflod -som flödar -ner för, hans” kinder, Hans eget mörka » öde , har ingenting . med -| dennar gråt att. skaffa. Jesus grå ter över otrons. ' " Hans ser en' soldränkt stad full av svart otro, självtillräcklighet, gudlöshet: och, fräck / förnekelse. : |Då gråter Jesus: ”O att. du i dag hade, insett, också du, vad din I frid "tillhört - Men nu är det. för- dolt för dina ögon”. + Han. gråter över otrons " blind- net.' ”Aan kom till sitt eget, och hahs'egna' mottaga honom; icke”. Den sjukdom som : heter otrons blindhet är inte ovanlig bland oss. Det, vittnar. bl. a. det kapitel i ditt och mitt livs roman om som heter ”Förspillda tillfällen”, ” - Otrons blindhet — det är. ock- så vår 'jämmerliga oförmåga att se Gud i-vardagen —.i ringhetens gestalt. Den yttrar sig även däri, att vi jagar, efter lyckan i fram- tiden utan att se lyckan i i ögon- blicket. «Den som aldäig får se ljuset blir förr eller senare blind, Det slår aldrig fel. är det kanhända inte en fara i denna tid att det . håller på att växa upp en genera- tion .av ändligt i som: ålltså saknar. andlig" synför-. måga, därför att de-aldrig ser. det andliga "ljuset. Men Mästaren” grå- ter inte -bara-över de föl lindade människor, som: inte 'aki på den tid d& de-är sökta a «: Jesus gråter: över otro s vän- hHelgande. | "Det är skrivet? Och mitt" hås skall vara ett -bönehus. haven gjort det till en rövarkula”. Månglarna bedrev geschäft i temp- lets . förgård. ring går i par. ' Otron' tummar med prova, smutsiga händer på de -heliga. värdena. På andelivets alla områden kan man: utan stör- re ansträngningar iakta detta för- grovande och besudlande! , : Den: -vanhelgande : otron'” böjer aldrig knä, Den petar nyfiket och närgånget på allt även: på "nå- gonting så. outsägligt fint som det heliga mysterfetr:.<. . tta När Mästaren gråter, då är 1lä- get allvarligt, Då : gäller 'det- livet, är mer värd än ord. väv 4 När Jesus gråter. över öotröns blindhet och grovhet överbevisar oss på knä i bön och bot: - dag: es Se Gud ännu sin nåd di der, : mån I icke förhärda edra hjär- tan”. ra vs ah ekve es - : -: När du och jag I Öpprikti 7 dabekännelse öppnar oss fö, r- leende, Sr s Då blir dep” glädje.t himme en, Ä ”Så sök i dag, då år och. hälsa än ge dig tid och kraft därtill, sök Herrens nåd, som vill oe -. frälsa, blott äu Då honom trösta. val. eve Rico, Senare sökte han : in vid armhéng kadettskola i West . som' skymtat un;. han senare. Har” brukade” också ' säga att ”poesi är liksom en syn- tyckte själv att han var ”en god ' Sandburg känt en ' närhet till Ab. 'denten varit död bara 13 år. Som. blinda människor, -- Men I - Det är en "domspredikan som-. Anden vårt samvete och” tvingar : ” Detta är evangeliet, : det I SK budskapet, - på. de na mörka. sön« SS I dag har vi värt stora tillfälle. ”I dag, om. I fån, höra -.hans. röst, ' sonarens förvandlande kraft; för- byts Jesu tårar” i att himmelskt i Otro < och +profane. ” ' :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.