oc N LAHOLMS TIDNING = Tisdagen: den” 4 sugit "J96K Mellersta ( Österns- problem i biskt territorium och betala ska- Tre krig har utkämpats mel- Ian -Israel och desg arabiska "grannstater.. Skall det också bli !ett fjärde krig. 'Fär man döma efter den oförsonliga hällning "aråbstaterna intagit efter det se- -nasté Kriget bör ansvaret. på «denna fråga bi ja. Men det är ingenting ödesbestämt, att ara- "ber ' och [israeler skall förbli fi- 'ender och att våldet skall fälla utslaget 1- konflikten dem emel- Jan. Visserligen ” sitter: det" öm- sesldiga” hatet. djupt : och ' visser- ligen flammar: känslorna häftigt på den ärabiska sidan efter'de- ras stora” nederlag, men. därför behöver inte förnuft. 'och. besin- -nifig saknas vare sig inom: Is- "rael eller inom arabvärlden. 'Fö- respråkare för en mera moderat sinställning till Israel finns: in- "om arabvärlden och även om dessa har svårt att vinna gehör " för närvarande finns det chan- ser för att deras inflytande kan komma att öka. > -1.det långa loppet väger eko- nomiska » faktorer. 'tyngre än känstori Det: är en läxa, sorhhsig ryssarna ' böra: Jåta kompror |. flera, . årabstater och ” särskilt Egypten, fär. lära sig. 1 dessa ” dagars Redan innan kriget, var Egyptens" ekonomiska läge minst sagt prekärt - och genom: bort- fallet av, avgifterna från trafi- Uken 4 :Suezkanalen , och från in- 'komster av” turismen försämras » Egyptens redan förut negativa handelsbalåns ” gent' emot utlan- det . med många, miljoner dollar för. varje. -.dag, För Jordanien är krigets. följder " - katastrofala, "det gäller även” landets ekono mi. Utan subsidier från England |. skulle Jordanien; för' länge se. då ha; glort; statsbankrutt; Def 3 öljerika" staterna: "Irak: och: « dlärablen, har »stabilar 7 tnrackligt | rändval. för syfte att” utplåna ”Isrdel " stätsbildning: -En förtsatt "sådan ” politik. är möjlig "endast. "med stöd och” "hjälp av andra' stater, ! som Ur” villiga” att: betala” ;vad den "kostär.. De mes ti lstiska och" Asraelhätande sta : cheferna k arabvärlden "har, väl hoppäts' att Sovjetunionen "skall , + betala. räkningen, för, deras” raelfientliga; politik" meny. "frågar är, om ryssarna: «är villiga”, hi tilll I FN:s extra generalförs "ling; som” Inkallades på” ryskt initiativ, gjorde ,'-ryssarna . en; uppvisning i.hårdför. diplomäti.] för att söka -vända arabstaternas militära nederlag i. politisk se. Ber" förv dem! och .därmed även: för . Sovjetunionen, som såtsat' hårt på, vänskap med araberna.” , Ryssarna, misslyckades . .emeller- tid med. sin diplomatiska "offen-; siv, majoritet kunde inte upp- Arlvas I: församlingen för deras! krav ”att Israel.:skulle fördömas + Bom angripare, utan villkor dra . Hilbaka sina” trupper från | ära- VILKA SKALL STYRA? : vilka skall leda utvecklingen?.|. 'Jay' vilka skall - styra samhället; | spectaltstör eller lekmän? Frå-V gan ät av" urminnes tid men alltjämt? obehagligt aktuell, skri- ver Jöräprukarnas Före ningsblad:. | -”Specialisterna har inte tid och . råd :att -sitta 1 riksdag och ut- redningskommittéer, Dessutom: är det ju,, som redan Salig Dum- bom sade, så att den snille är i ett kan. vurma i ett annat. Vik- tigare ändå är att vad som fram- förallt. utmärker specialister, de. lärde, är”att de tvistar, När-hör- de man senast två' professorer vara av samma åsikt I någon frå- ga? I; Het .perspéktivet ter sig läget förtvivlat: för beslut ford- ras- både. Insikt i sammanhang- enzoch enlighet om vilken väg som" skall "väljas, men de som har: insikten kan inte enas,-och de som-kan enas har Inte trisik- e te; Då. undrar.-man — med framtiden 1: kikaren — om det kommer "att .finnas någon över. morgon att så fram emot"för ett släkte som tf allt sitt. förnuft beter sig '$å oförnuftigt. - i « Men -vardagstänkaren get in- te upp I första taget utan und- rar om inte detta, skrämskott om "demokratins funktionsduglig- het: som: en följd av de styran- des förakt. för specialister kun- de nyttiggöras, till en varnings- signal ST I sakfrågor där specialister till- deständ till” "arabstaterna. Inför. "det hotande fiaskot" gjor- de. Sovjetunionen. ett "försök" ”att manövrera sig fram till ett Te sulotlonsförslag, som: skulle ha » legat : mycket nära den stånd- punkt" Förenta Staterna I Mel- lersta öÖsternfrågan, nämligen att tillbakadragandet av de -:is- först 'efter förhandlingarna med arabstaterna," som” måste, 'erkän- na ' staten, Israels "existens och medge "Israel frå” sjöfart 1:Suez- känalen och Akabaviken.” Enligt » denna, '; Kompromissresolution skålle FN ge uttryck åt en ”för- väntan”: att arabstaterna skulle upphöra ,; att ; anse. sig .vara i krigstillstånd .: med "Israel, Men uttalande. av . FN: kunde arab- staterna. gödkänna, Algeriet och : Syrien' reste våldsamt motstånd, mén enligt vissa uppgifter skulle : Egypten ha; varit berett att god- taga" "détsamma., På; grund: av. det..' arabiska . motståndet ansäg issförslaget :, falla, Det -kom järig ; under. "omröstning i: ge- resolutionsfö slag är, att det.vi- "sär, att Sovj étunionen ” inte 5-är beredd... att lämna” ett "reserva- tionslöst stöd åt: de mest, extre- "ma ”arabpolitikerna” och att..de båda supermakterna” USA” och Sovjetunionen” trots. sina "mot "satta intressen. i. Mellersta jÖs- angelägna com. satt. för: hindra en.:ny militär urladdning ”diskinterats livligt i tidningarnas : edarspalter. Åsikterna: om ':rége- | "ringens" agerande”: går ganska] "brett i sär, Mest entydigt uttryc ker +sig känska” Dagbla det. (cp), som menar att' Sverj- ge "inte: kan bli. medlem” i EEC med bibehållen alliansfrihet och neutralitet. > F Det” är" beklagligt: "att? de miokräatiska partierna inte . ;står eniga. om den EEC-ansökan som regeringen .. inlämnat. Regering- ens ståndpunkt; äl nämligen den |, enda? riktiga. . . "Aftonbladet (s) är mindre]. intresserad: av själva sakfrågan:|- utan. koncentrerar sig på ett re- tiernas' oenighet, Dessförinnan |) försöker. dock tidningen” något |: - valhänt försvara regeringen. gånger framhållit, att en svensk. ansökan får denna öppna form,i: 1961 liggande hos” EEC, ; varvid association " nämndes som en om - fullt medlemskap nu skulle] ge . upphov : till frågor om vår? . neutralitetspolitik förändrats, O.: det har den inte, ; ens skrivelse men beklaga samtidigt den oklarhet med vil ken 'denna är formulerad och den tröghet med vilken rege- |. ringen handlat "1 denna fråga.. "Det blir under alla förhållan- ” den besvärligt för iSverige att - komma "med i EEC: : Regeringens. uppträdande gör +» det långt svårare än det behövt vara. Så som regeringen uppträ- | der, är: det en- naturlig reakt - från" EEC-kommissionen att lä; ga Sveriges ansökan längst hed: i högen och först, ta" sig ande! Jänder som mera verkar veta' vad de vill) 7 tet kan få vänta innan vår an-; sökan kommer upp till verkli; Prövning " inför - kommissionen ' är. svårt att. säga. . Vill det. sig illa beslutar man emellertid att. frågas måste deras ord tillåtas väga tungt, es bevilja England,. Danmark oc Norge medlemskap redan inn raeliska . trupperna skulle'; skej. inte ens' detta mycket mättfulla | ; neralförsamlinigen.. : Det intressanta '. med åtta | ofullbordade rysk-amerikanska i : området vare konsekvenser : dagar” "tillsammans -med. direkt ect dryfta: aktuella: problem,: ägnadé 4 na, där. Svenska. Siemens. koncen- z trerat;> deny inhemska:: fabrikatio-] tillverkningen; önskade nu; gärna! ""jstudera Svenska Siemeng' stora UR fabrik, vilken 'skall tas,i bruk: " sonemang om de borgerliga par-) Det är.naturligt, som vi flera |: Vi har redan en ansökan. från |: med hänsyn till vår utrikespo-]: ; i tik lämplig form, En begäran : "Epressen (fp) medger att]. : det finns en positiv grundton |; till 'EEC-samarbetet' i regerIng-' : "Här länge Sverige på det sät- j 7:e avgusti, I förgrunden fr, v.' Re med? Pr, A+; Grossmann - och gng? SM information, . som "ny ligen, lämnades till” aktieägarna; ” här' under de sénaste; tio, åren in-' vesterats £a3, miljarder kronor för” forskning , och produktutveck:' AA berättar. dr. AA,” Grossmani fi internationella: Siemens: ar. gästat Sverige- i Ky; Beusch:., från koncernens": fi- på: inbjudari:, av; verkställande - ätrektören Arne: Fö Feichtinger,' hos: Svenska Siemens! AB,;'Herrarna, som. kommit. hit/ för "ätt ”studera' ”åffärsläget "och" även en dag åt! besök i Eskilstu-i nen, Doktor: Grossmann,s som:-be-' sökte Sverige ..1961.och., då: -besåg i elbart när: arbetarna; kommer tillbaka från semestern, den: 7:e I » Enligt : | Sleméns-koncernens po liecy. tillverkas "ett. flertal av: före. tagets "produkter i” måhga länder och! även de olika" Siemensföreta- gen ..i. "Skandinavien har: en” om- 4 bytet. la VvD' Di tekniska "produkter: Den är au delad," ;så att de skandinaviska 'Siemerisföretagen. i. mycket komp-1 letterar” .varåndra, vilket. främjar det" ihterskandini Utveckling sken. . med ;varje år --bare: tempo och" för att: den” höga; j tekniska nivån för Siemens många Produkter / skall kunna "vidmakt- j hållas i den starka interriationel- la könkurrensen ;', stora. "investeringa lopp. av, ca 3,9 miljarder kronor, som”nämndes J inledningen, ” vil ket.' Siemens- koncernen :satsat” på. forskning: undér”” 'de” senaste. tio åren, : fördelade. sig; med” en . tred- jedel. under: de ' första fem: åren, ytterligare en tredjedel; de :därpå följande, tre: åren;, och .. den . åter- stående ; ; tredjedelen. "på ide. sista två ären, I procent av. den tota- la. omsättningen har: kostnaden för forskningen numera stigit. från. 6 till 8 procen;'"” Det fordras en. världskoncerns resurser till dylika ,stora ;forsk- ningsinvesteringa Desså' sto- ra.. Insatser. - kommer: . emellertid alla Siemensföretagen: äver. hela världen "tillgodo, vilka ' har egen ; Den stora nya Siemensfabriken i:'Vilsta industriområde, Eskilstuna, där driften startar den ' H Arne F. Feichtinger hos Svenska Siemens AB tillsammans "K.'Beusch från gen internationella, Siemens-koncernen " tiden" an, "med stor” tillförsikt. för vår stora nya fabrik: i Eskilstuna tillfogade-:VD hos: Svenska : Sie- mens .AB :Arne F.; Feichtinger.| 1 Fabriken :som. i den första: bygg-! : ”Jetappen” fått en total-ytå” av: ca 114.500 m?;. — di v. 8.” ungefär. 35 procent större" än. i' den. gamla fabriken, kan. vid: behov utbyggas till mer"-'än det. dubbla. "Hittills . har : tillverkningen. 'hu- vudsakligen - omfattat belysnings- armaturer, +, kapsläd -. elmateriel, frånskiljare,; expähsionsbrytare, högeffekt—hög: änningssäkringar, effektbrytare för". lågspänning, hög-'.: och + lägspänningsställverk, |. kontrolltavlor, ” manöverpulpeter| och > diverse: ställverkstillbehör. +' såväl för produktionsstegring; som för. utvidgning. av tillverknings- programmet. H Det råder emellertid en" myc) ket, hård konkurrens inte minst Tinom 'elindustrin" och på samma gång. som det krävs 'stark ratio-; nalisering av.;driften behövs en intensiv: insats" av varje anställd för att. hålla” alla” kostnader nere” och samtidigt försäljningen på e en hög” hivå. - - fattande produktion "av. elektro-? än ver huvud tar | + Sveriges: aAnsöl get prövats.” Svenska Dagbladet (0) Påminner. 'om: debatten” 1961. 'och «1962, voch "menar ätt. regeringen strots 'ant' gjort : vissa framsteg från Dent tiden, Fi ' Kanske vore det att begära för -mycket. att agitatoriska :överord från: den, tiden /skulle' ha faNit '+1 glömska. Så har resultatet: bli- vvit att: regeringen icke '. alltför mycket,..velat fjärma "sig "från ” 1961 sårs resonemang och attity- |, " der: och: därmed också valt den- nå allt: annat. än imponerande — ordet: är folkpartiledaren hr "Wedéns- -— början på den nya i Biven: Och visst' bör man gläd- jä" sig åt de framsteg i" positiv "riktning, 'som gjorts under den ! senaste tiden, även om detta na- turligtvis: skett också under in- ryck , äv..de' ytterst, allvarliga perspektiven för sysselsättning ! och. på. årbetsplatserna i landet i händelse av en svensk framti- da ekonomisk .. isolering från "Danmark, ; Norge, : Engländ : och DE. GAULLES KLAVERTRAMP a "General? de Gaulle tog .under H sitt, uppehåll 1 Montreal tillfället I akt att uppmuntra den franska separdströrelsen, noterar Göte- ! borgs- Posten (fp): : Ottawa. är bestört, Paris är be- stört och. världen i övrigt: stäl- ler sig högst undrande inför den ,- franske presidentens uppträdan- . .de.. Man.vet från hans presskon- 'ferenser att han noga överväger ""vad hans säger och man är där- "för övertygad om att han inte . låtit sig ryckas med. av stun- stämning. Men vad kan - han” vinna med att utmana den federala . . regeringen i Ottawa, - försätta den kloke och modera- "te pr emiärministern Lester Pear- son i ett brydsamt läge och upp- .-muntra den franska mjnorite- ten till: en' separatisk aktivism som endast kan, lända till skada för gemenskapen? de Gaulles 1e- ve för Quebec, leve för att frittt . Quebec och leve. för ett franskt ” Canada är politisk dynamit. Det- ta. är: aktivisternas slagord och "ett slag i'ansiktet på den fede- rala regeringen i Ottawa. önska- de de Gaulle utmana denna re- gering har han Iyekats över hö van. ' tillverkning, Vi ser>därför fram- Människor . reser. så mycket ne mera, Och långt. Det är ju så lätt” att resa," och' de "flesta har ju sin semester. Jag har aldrig haft - 2-3 veckors semester, : så mina resor har' inte varit långa, och” inte : just "så ' många.” : Tills ' jag :var över de sextio hade jag inte varit längre söder- ut än i' Båstad. När jag var 13 var jag där en härlig sommar- månad. Jag tyckte där var sago- likt, och ' jag längtade efter att komma dit igen, men det dröjde många år, innan jag över en kort dag "bara, återsåg detta rosors paradis. För ett år sedan, 'var jag en dam med på en sällskaps- resa till Kullen, En säregen plats, Kullen med sin fyr, Och Höganäs med keramiktillverkning -i 'vart och vartannat hus. Under vägen var vi inne och såg Farhults kyr- ka, "Min morfars födelseförsam- lings kyrka, som morfars far på sin tid skänkt 3 ljuskronor, ett för vart och ett av sina 3 barn. Vi kom till Hälsingborg, där vi på ' väg: till. Kärnan passerade de [stora cement och stenbumlingar man i krigstid satt för att spärra väg för fientlig framfart, ” Och vi kom till Landskrona, där vi också stannade till Till Hjo var jag en sommar med - på en busstur, "Lång sträcka på uppvä- gen med Vättern glittrande på höger hand, På vänster hand på hemvägen, Den färden skulle jag vilja säja gick i gullregnets tec- ken. Jag har ingen annan gång sett så mycket: gullregn. Från trädgårdarna hängande ut över vägarna, och trottoarerna i stan. I parkerna vi strövade genom sjöng trastarna helt 'enastående från jättehöga trädkronor. I juni. i år åkte jag färja för första gång, från Kalmar över till Färjestaden, Fick se öland, som i stort inte liknade något annat jag sett. Slätter med kry- pande enbuskar och knappast nå- 80t grönt, och stenmurar helt an- norlunda än dom som finns i Halland och Småland. På häll säg vi Borgholms mäktiga slotts- ruin, och så Solliden, det kungli- ga sommarstället, Där var myc- ket som var grannt och egendom- ligt,' mer; det.bra när märkligaste Var. de mängder av cypresser, gro- va och höga som "våra största Eranar, SA Nu helt” nyligen, "har. jag sett ”Skåne” . Utmed. vägarna böljande nästan . ändlösa. sädesfält,' spikra- ka "alléer längs vägar, fram till gårdar, ' större. och .. mindre, 'ofta inbäddade i dungar "av lummiga lövträn... Här ” och var -verkliga parker, som när man åkt genom dem gav skugga och en överras- kande svalka, . Väderkvarnar, fast oftast utan ;vingar, och så pile- vallar, pilevallar, som man: då gärna må dikta och sjunga om, Och - så var det 'förstås Malmö. Höghus i mängder fi utkanterna, och i innersta också höga hus, fast av annat. utseende. Gott om Parker och planteringar och all grönska var:så frodiga, och trä- , den var så- jättestora. Gång på gång. .kom den tanken för mej: ”Hur länge kan sådana jättar stå kvar”, I en fågeldam fanns bland andra vattenfåglar . en pelikan, stor och arg. : Teckniska muséet säg jag. Hela miniatyrmodeller av som likt; bland annat ett sockerbruk; från början till .-slut,- och allt rörde sig, och ' torvupptagning och gruv- drift ” likaså. "Maskiner ' av ' skilda slag, stora .och små. En. kväll stod. jag, med flera andra, på: en hög kulle och såg | flygplan landa mellan rader av blåa ljus på Bulltofta, rätt märkligt att se, men, åka flyg, ned det frestar mej inte,' jag är så glad jag får vara: på jorden, och glad att slip- pa bo i. höghus, ..- I. Lund såg jag först domkyr- kan från ovan till nedan. Sen såg jag 'kulturhistoriska muséet. Där var mycket att se. En gam- mal: prästgård med halmtak, och helt möblerad med gammalt, Utan- för en liten . säregen .trädgård (have) med konstigt klippta häc- kar. I ett stort hus därintill fanns inrymt -- flera gamla hus med sängar och skåp, och. spisar och grytor, och bonader och allt, som det en gång bebotts och brukats. Jag hade tänkt mej finna ett gam- malt: skåp, som jag i min ung- dom sålt till en herre 'som köpte för muséet räkning. Jag fann det under ”skåp från Knäred”. - Man har bara för kort tid på. sig när man kommer att se så- dana : samlingar, trött i både huvud och ben av att traska genom. alla dessa sa- lar, i alla dessa våningar. I alla I den nya. fabriken : kommer] -. emellertid +' att.» finnas... utrymmet: ROM (AEP) - Den 26 juli besökte påven Paul VI den gamla staden Efesus i Tur- kiet och där det hus som anses va- rit Marias hem efter 'Kristi .död, I detta hus skulle Maria och evange- listen "Johannes ha ievat. där skul- le Maria ha dött och Johannes :ha författat sitt evangelrum - åren 37—38, . H CC Legenden och tron på Marias vis- telse och död i Efesus är historiskt "icke trovärdiga, Apostlagärningar- na och Paulus brev till efesierna berättar om Efesus, där folket till- bad den grekiska gudinnan Arte- mis. Hon var hemma i dessa trak- ter. hennes tempel under klassisk- grekisk 'tid var världens största tempel; Det var den byggnad som Herostratos tuttade eld på för att bli' ryktbar i hela världen och för alla... tider.” : Vilket uppenbarligen lyckades för honom. . ” Där. i" Efesus -tillbads "också ' ur- gudinnan Kybele. Det är väl ingen tillfällighet 'att det på denna plats uppstod !'egenden :om' Marias sista levnadsår och 1öd. Här flyter den klassiska gudstron och sagovärlden samman med Kristi och Paul för- -kunnelser Katolska kvrkan som ' mycket hög grad blivit en Mariae na plats och denna traditon Huset där Maria bodde är själv- kyrka, kan därför inte förbig? den-' Jungfru Maria dog 1 Efest us Katoliker söker hennes: hus. tarina. hade en nnan Anna Ka . gudomlig vision om Maria i Efesus. Franska munkar från klostrei. Sor= misos, som- på turkiska hete: Ala= dag, började ' under 1800-tale” EE c al fter "Marias hus” e - Cain som sedan dess anses som Mar riae sista bostad och dödsplats, s Dess grund är "antagligen från 500- talet efter Kristk. . : De utgrävda ruinerna. ligger tre kilometer från den plats där det första, kyrkomötet ägder. Ma cdran å ruiner! Häger och -Johannes. ' rens sta delar är från 500-talet Kate= dralen förvandlades" fill, muhåmme= Jansk moské år 1330. Den förstör= des av mongolerna - under Tarner- lan år 1402 På den piatsen an ses ' moskéns ruiner: ; Den.” byggdes av den seldjukiske”:; sultanen. Pär står också" några av . den. senaste tiden utgrävda pelarresret, från gen da kristna kyrkan: . : Mö der 1800-talet gjordes flera teologiska katolska försök "av tyska och franska munkar som ville för- små påvestolen att bekräfta platsens helgedom 'som Mariae asta vistel= seort Påvarna vägrade men. meda gav att munkar, och teologer skrev böcker i ämnet, Nu har påven Paul VI oå sin resa till Turkiet äter? förerungens' med.: den. onentaliska klart ett senare påhitt, Augustiner- xyrkans tecken. vistats ach bett på denna plats till Madonnan . sö GH I är 325 hk vid , 8.000: varv/rnin, Det”. 'är : Renaults Amédée 'Goraini; som: som har! mänga, drag: r tävlingsbruk: Den” är på tre liter. och effekten legendariske trimningsexpert och" konstruktör, | ”lett.- ut- | vecklingsarbetet: fav” den. Nya V ”"Skånomässan den 11-20 "augusti. förutom . Bovjet. deltar -'Belgien, Danmark, . England, , Fränkrike, dien, Italien, Japan, Norge, Polen, Västtyskland, Östtyskland, - USA, Schweiz och Österrike, Tre världs- delar är sålunda företrädda; Mässan blir den hittills störs- ta i Malmö mässhallar. och. ett tjugotal branscher är represente- rade, av vilka hem och hushåll, byggnadsavdelningen' och' livsme- delsavdelningen' är de största. -- Skånemässan har numera slagit in på linjen att ha en fackmässa inom den "traditionella '.konsu- mentvarumässans ram, och årets specialavdelning, ”En renar värld” inrymmer intressanta och aktuel- la objekt i den världsomfattande kampen mot nedsmutsningen av vatten, luft och miljö. De ledan- de" företagen inom :renhållningen samt vatten-- och lufthygien déltar och bl.. a. visas olika metoder att råda bot på Iuftförgiftningen ge- nom bilgaser. : En intressant: 'idéutställning gö res' i Baltiska hallen av arkitekt- studeranden. vid Tekniska högsko- lan i Lund, som”har hela golv- utrymmet i hallen till ' sitt. för. fogånde, och där man På 'ett en- gagerande sätt låter besökaren er- fara . kontrasten mellan rent och smutsigt. 'Bland utställarna märks vidare Medicinalstyrelsen, 'Natur- vårdsnämnden och Riksförening. en för,. allmän ' hälsovård, Den sistnämnda håller kongress i Mal. mö i samband med mässan med omkring 300 deltagare, och estrad- debatter med framstående exper. ter diskuterar människan som mil. jöförstörare och miljövårdare. dessa debatter deltar bl. a, lands hövding Gösta Netzén, som be. kant ordförande i den nya Natur- vårdsnämnden (han inviger också mässan), den kände rtadiomannen Nils Linnman, professor "Wilhelm Rodhe, Uppsala, m, fl: I fall såg jag mycket att minnas. När jag sedan kom ut- igen, i kel och man blir:är, var -det roligt att. fortsätta "sol och' ljus, tid och rum som färden genom det Sommarfagra sydliga Skåne, mot Småland igen, Sovjet kommer med den största! utländska utställningen . vid den tillvida dä, . den redan från bör: 49:e internationeHa Skånemässan: Jan är konstruerad för fatt pla Utlandet ' är: ceras mitt för "övrigt ' väl: representerat” och bakaxel Den nya: Vv ”åtotorn: har gjut- na. cylinderbiock och" våta, utbyt- bara eylindérfoder, "7 ra ' dubbla” Weber-förgasare. ; har monterats lågt V:et, mellan cylinderraderna för” att göra mo- toraggregatet så Jäger som | ligt.” : Den ' nya. motörn är: uni i; Md bilen” framför och "växellåda. För 1 att inte inkräkta på utrymmet fram- Finland, Grekland, Holland, . In-;åt i bilen har .motorng, frafnsida gjorts helt slät” och fri "från hjö aggregat." Dessa här. i "stället pla- cerats baktill, "mat : växellådan, något som också : ger. bättre” åt komlighet vid ' service, Tack vare den kompakta. ut- formningen ryms V 8:an i en Re- nault Alpine' Le Mans utan att | chassi eller kaross behöver: änä. ras, . Under ' tävlingarna på : Le - Mans i år noterade en : sädan vagn - en genomsnittsfart på : 203 km/tim, Drivkällan Var. då: en fyrcylindrig | ' Gordini-motor' ”bara” 145 hk; Med den: nya v | 8:ån på 325 hk i samma bil "bör prestanda öka "avsevärt, si i med tanke på att ovipaget inte väger mer än 700. kilo ns ' Himlarna förtälj. a fästet förkunnar : ha verk. (Ps, 19: ler. Natten ' till de flög jag fri Nn 21. jä 1962 dok ace är jaa -York" till Lon- flugit över. Allanten. här, gånger te uppievt en ' sådan var fullmåne och i planet kunde jag & - Vattnet län Je hade aldrig net udanför, at sip mm nan att molnen brett: An ; lan, Pet och vattnet. ch jade a Speglade - I vattnet Vör- Vid det "hörisonten ll ae andra sidan. "ett förebud är "jag: satt den; reflek- . geni, de horisonten Fd Lan a än Mas ÖR sett himlen” så vördnad -och Aldrig underbar har jag som då, ed 2 Doris Morin, ' - förundran Guds h endast sådan
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.