bo a Onsdagen, den 2. augusti 1987 Kyrkan c > gedan är 1958 sitter en sta lig” utredning och funderar på frågan” om kyrkans förhälland till staten. När det gäller hu- vudfrågan -— statskyrkan eller ej — har utredningen rört sig som den bekanta katten kring den heta gröten och istället äg- nat sig ät att presentera. ett antal utlåtanden I mycket pe rifera frågor. Kanske kan man att utredringsarbe:] dock säga r tets :snigelfart inte varit enbar av ondo. Opinionen har under tiden mognat avsevärt och. et' utredningsförslag om skiljande - fem-sex är sedan. Det program som Broderskaps- rörelsen — de kristna socialde- mokraterna P— I dagarna : lagt i. fram kan ' kanske bidra till att frågan om kyrkans "förhållande tilbstaten blir bättre belyst De SJ:S YRAFIKPOLITIK SJA s riva ner-politik, diskute- |. ras 1 många tidningar bl. al med staten - om" villkoren: vid Folket (s) som påkar på kon- skiljandet, I dag finns det. som . sekvenserna av "nedläggning Ad : bekant inget för medlemmarna deså trakter: : Det är inte i första hand Es- kilstuna som skulle drabbas härt av en nedläggning, Det är de or; ter :som ligger utmed Eskilstu! "-nabanan' och som — en, del av dem -— -skulle få mycket: "dåliga . förbindelser både med Eskilstu- - na och med Stockholm, Här är "det nödvändigt att berörda" or- "ter samverkar för att på SJ stäl- Jå .krävet-att . tillfredsställande ' trafikmöjligheter bevaras. et - mera principiella resonemanget om vilka "skyldigheter - SJ har söm 'samhällsföretag.'. ”Har” get] -någop'annan: skyldighet -än; att | - .driva.-verksamheten :efter -vanli- " orga sföretagsekonomiska. förutsätt- |. i ningar? Eller har'det samhälle- "liga "förpliktelser att-tillhanda-] "hålla trafik" där ett” samhällsbe- ' hov! föreligger? i: Det märkliga är att; båda . Vens brukar ställas", : på SJ. När] det, "passar. « får: SJ agera. var- häride: exempel på: statlig" sföre- "tagsamhet” därför: att "det" .eko- : "momiska utfallet -är:.dåligt.;' Men är det .som nu är. fråga om ät. gärder” som vidtas r syfte att an” "passa företaget till'méra' nande » diiftförmer” möter män” "en" vit utbredd opinion, söm: kräver "att L SJ tvärtom skall : tilgode era ntresset. mensam som inom” parentés” som -demokratiskt”sett”-är- skill- . naden mellan. ett: samhällsföre;, . tag”och ett privatägt. i Vis delar ”också 1.stort..sett. den ”uppfatt-' ”ningen,+eatt SJ. inte ;kahstänka | bara. på. :företagsvinsten' utan också - på den, större ',uppgiften att: svara för nödvändig . trafik-: . service,. Vad som däremot inte är .möjligt är att av SJ - begära |. både detta och normal företags- | ekonomisk bedömning, <Natur- ligtvis. skall man - -därför, inte minska. anspråket på” rationell drift, men det är rimligt att om SJ åläggs sklyligheter :utöver de” företagsekonomiskt” lönande skall samhället” svara för. vad ; kalaset kostår. - nolikt räkna med ett långt po- sitivare mottagande idag än för Detta' för direkt över till det och: staten tidigare väsentliga "händelserna 1: kyrkodebatten ' N— Kyrklig Samlings : beredskapsplan, C förslaget om inrättånde' av” "ett nytt”. pastoratsförbund, I ”har mera varit frågor för speclalis- terna — även.-om” "förslagen ge nomförda skulle få konsekveriser för Iekmasfalnfly- tandet;” ev : '; Broderskaparnas program) si ån; nehåller först och främst kra- vet på. att. kyrkan: och staten skiljs åt. Värdefullt är att man i" programmet : "Inta. nöjer sig med | denna målsättning utån t- ä e t t av staten och kyrkan kan san, hur., en "fristående "kyrka" bör vara - organiserad. ", Självfallet måste, som det''framhålles, 1 programmet, en fri folkkyrka ges en demokratisk uppbyggnad med bestämmanderätten” förgöje rad hos medlemmarna. » ; En "kyrklig: 'riksstyrelse före slås inrättas på "ett tidigt ;sta- dium "och 'en väsentlig Uppgift för. denna skulle bli” att före- träda ' kyrkan - förhandlingarna : representativt. organ "inom" kyr- : käp som" kan, ; fullgöra. deniia' uppgift; " "I programmet föreslås att kyr. kans' beskattningsrätt - -skall av: "skaffas, Vid sidan: hv en annan S "kyrkans > ekonomisk, fråga. .- "egendom — är det 'en fråga som i brukar: visas 'stort. intresse” när kyrkans "ställning : diskuteras. inkasseringen :> Väsentligt ”är sättet met” 'framhälles ” att ' sämhållet såtgtö ktivitet: t De "religiösa :or- >ganisationerna;: såvä I: somv. alla : samhället: ångelägen” verk. : hållet dr programmet ett -bra sbi - drag. till. debatten; om . kyrkans framtida i; illning, I . denna dé- oo vVä ästerhaninge folkhögskola är. från: och med mändagen . platsen för en märklig . internationell kurs.' Omkring 45 rörelsehindrade och :20 friska ungdomar från olika länder ska på en tre veckors folk- högskolekurs studera bl, a. svensk sociallagstiftning och svenska åt- : gärder för de handikappade, Det internationella inslaget är stort; ; bl. a. kommer 10 ungdomar från USA och lika många från Tysk- land. Från Sverige kommer ett BEtal Föreläsningarna och dis- grupparbetet” ska däremot även : tyska och svenska få användas,. Listan över. föreläsare upptar experter från myndigheter och or- . ganisationer, bl.' a. undervisnings- . rådet Karln. Lundström, skolöver- ; styrelsen, ”.byrådirektören: Birgit |: Mäårdell, -Riksförsäkringsverket, |. skolöverläkaren ' Gösta - Rodhe och fru "Helena ' Rodhe, 'generaldirek- ören Richard Sterner; direktören för. Svenska :' Institutet 'Per-Axel . Hildeiman. samt revisionssekretera- "ren" Erling: Green, : Föreläsningar- na handlar: bl. a. om Sveriges so- ciala:. ; utveckling, den allmänna . > försäkringen” i Sverige, särskilda i sociala ; förmåner: för. handikappa- . del Sverige, "USA, Tyskland; Dan- mark, Norge - och .Finland::Andra ; särskilda ätgärder fö .handikappa- de inom det allmännä skolväsen- ; det, de handikappade och arbets- i marknäden, rehabiliteringen och ; allmänna metoder till förbättring- "ar av de handikappades situation, «I kulturföreläsningar behandlas , svensk kultur och svensk modern kussionerna hålls på engelska, I de: handikappade, | konst. "Speciella Problem: t tas upp nadsproblem ock om de handikap- pades problem vid inköp i;affä- rer eller eljest som konsumenter. Programmet lättas upp , av lek: tionstimmar. som. anslagits till. in- ternationell säng . och--musik och med "lektioner: 1: idrott för handi- kappade, På, dagordningen ; "står också: utflykter: och studiebe: ök, bl. ar till 'SVCR:s” utställning i Blackeberg-:- och! till” landstings- svenska, riksförbundet: för rörelse: hindrade "> barn... . och. ungdomar -(”Riksförbundet , för - CP-barn”), vars . riksombudsrman Arne”, Wi: gren upplyser att syftet: med. kur: sen är att sprida upplysning om svenska "åtgärder - inom särskilt handikappvården och att ge de'rö? Je :till, kontakter, med . ungdomar från” ändra länder, något som" de arinars:inte har stora ; möjligheter till,,; Kursen:-bekostas : till: största delen... - av. stats- och" fandstingsbi: drag. Generaldirektör Hans Löw. beer," skolöverstyrelsen, förrättar. invigningen på mån dagsförmiddar gen. Ed TRE AV FYRA : avde reumatiske sjuka |! : ÄR i (och 3 vittgående] ' även ger" vissa riktlinjer. om. ”Ined i sinx :framgentmäste"Btödjä”re-1i. a väster, sej; mot. öster; I. forna ;ti- . | oändligt blå-eNer blavtoletta läng: bl.a, i föreläsningar, om samlev- |; .det,, Man talar här, också vid relsehindrade ' ungdomarna”: tillfäls ]- > Ett ”grågrönt hav, solen blickan- de fram . HY diset 1 + öster,: en långsträckt kust, .klippöar i mörkt Van .,Dyke-brunt., samt - flytande på” vattnet en" "pyramid .. av ; hop- gyttrade. hus :Saint; Malo..en sommarmörgo -Har.» man.-or kvällen is Southampton : krupit 0j på: fartyget,. vak- när. man, Hå "det' sovande - .dunket från maski erria «upphör: och. bå- ten sakta glider in : 1 hamnen som: I näger ö omnaturligt = 'skönt, blickar .dens lilla "staden m alldeles i; + Svensken som-- ämnar sig till Bretågné far väl dock sällan över Emglani NSnarare” tar han' tåget ler, vilket är det. -be-. gahdes bil och kän då"vö Nja” på fFetabrutter,-löver i Paris eller Bruxelles, Rouen eller..över nä- gon 'annaän.' plats 'som; han .dagar- näsinnän! starten suttit "och :fun. ut. med” kartan. framför” sig.: välarsantat över '37 Tiljoner. För mindpé "100 är sedan var det. Sin Frankrikes, mest. larar,. en östor del "av. 'dcss "Säll. samma, på | tvära omkastningar: rika historia; Det' är havets land, ty. havet, omger "det nästan helt, det: kar;' därför ständigt. mot der Var det; också tillgängligt näs- tan: blott .från havet. Havets. salt, säger, man, . finna, j.- folkets "blod. Det. var.;havet som ,skapade” dess liv: och. örbindelser "med' den öv- riga.z:världen. . Sommarbesökaren ser" det ismånga "skiftningar, då han: färdas. exempelvis ” från: St. Malobuktens 'grunda,' gröngrå el- ler - opalskiftande. vatten .till - det re: ut: i. Atlanten. I . SKIFTAND DE LÄNDSKAP. lpretagnd- är förvisso en: under- lig gel, av : Frankrike, "Där. .har man behållit gamla seder och tr ditiover,” som" för: länge sedan för- svunnit från övriga. delar:av:lan- dan . av det' franska språket ; sitt eget. keltiska - 'tungomäl. skapsbilden. skiftar "beständigt. - från; sargade, ' sönderfrätta kust- , klippor ; till! mjuka höjdsträckning- ar i inlandet; från kaotiska klipp- anhopningar- "till : bördig, med våldsarh kraft bryta" sig mot" de lodräta klipporna, . 'som. vid: Cap Frehel och Pointe du Raz,' ningar över breda sandbälten som . utmed "de'”stora badorterna La: Frö, Guiere” m. fl '. r ocH FOLKLYNNEN: PE sen tur från” St.” Malo till Loire. får: man ' ett ypperligt 'till-' fälle att lära känna det. bretagns. ka folket, med. dess mycket skif- ande karaktär, lynnesart och dia- el att jämföra den ' artistiske, poetis- ke; och "livlige ”Trécorrois” i det. leende :Tréguler med hans gran: ne : i. Leon, .,' vilken , liksom . det ;land han: bebor, har något mörkt, . dystert ' och réserverat . "över. sig, iSäkerts märker "man "också den" ;stora »motsatsen 'mellan den mer'- inåtvända., befolkningen ' i.- norra : Finistére och den, glade, mer be” kymmersfria i Cornouilålg i sö-' der, Folkets lyhnesart här avspeg-” mot PE 050 - las inte blott i de ljusa, färgrika” dräkterna- utan. man märker det; ie SÅR eligiös : läggning, vittnar om att” derna: mit stått : ett tempe: stenarna; Gm AhÄndT .Land-, : odlad" : mark, Än skär havet in med bre: ; > da flikar, än.ser mar : vågorna ve än: långsamt. rulla i mjuka "dy- -- Också” i ”äen sprittande humorn, där en” fin ironi inte saknas, a UIÄTTRBLOCKEN CARNAC ', vv Befolkningen hå: g e" 3 000, bauta- stenarna på : fältet: kri starkt "rotad "hos" bretagnaren're- dan i-förhistorisk: tid.” jätteblocken. ut, över Quiberönbi el re undran väcker. de," Dessa” mar noliter, somlig: meterhöga,: and: ckar dd )| ra » nående.-mer” än :20 fot "över; marken, står. i parallella, ”kilome- |i terlånga :rader.' spridda” över ett fält. av böljande. ljung, och: gul- törne, Antingen. man står: eller vandrar - fram "mellan" dem; har "manen känslatäv' att: befinna”sig nne. iv leden av; en trupp soldater, :- som "'. för -ett. ögonblick gjort halt och nu bara väntar på kommandot : ätt .de åter skall få börja .marscherä: Har här en gång 2 begravnings- ätängt : att. gissa, . ty -de som: rest .dem : har inte efterläm- nat några vittnesbörd om sten- I ARDONFESTEN —K LIG ' CEREMONTI "OCH ' FOLKFÖRLUSTELSE : - En unik' institution: av: gammal hävd, .som" ännu... lever - kvar: 1 Bretagne, är den . religiösa . par- donfesten, .. Denna .. karakteriseras bäst som" en blandning av kyrk- lig ceremoni" och folktförlustelser slags,- nationalbjältar.- "oci garna tror 'att, de- får /siha syn- der. förlåtna och sina. Krämpor botade. Pardonens första akt äger rum 1. kyrkan eller, om. det gäl- ler.en mindre "plats, 'i det enkla, men dock så stämningsfulla lilla kapellet, Sedan högtidligheten där. inne, är slut. väller processionen ut "ur: kyrkan. - Främst ' går ' årets brudar bärande: blå' eller röda standar..- Madonnor -och :skydds- helgon av -vax följer . efter: på bi .' Lördagen . före sista . sön- Man. blir sålunda i tillfälle. oc 3 Finistro Ger er I "minnen a där . man" säljer cider : och , bakel- d kig: "blandning, .Om kvällen” 'trådes dansen "till" tonerna: "Ju: meri r uppmärksamt; mad. betraktar”. de : ryktbara : del. delta: |" "-|fem regementen för att utröna :| rar Svensk Underbefäls Tidning. staden. Ys, Den sägs ha.ägt:100 Ne n för livet dagen i juli är en festdag i flera bretagnska städer. Pilgrimer från när och fjärran fyller då gatorna och på torget står stånd vid stånd .SÖr; amuletter, och. radband” i-bro- "dragspel, ller biniou, ” tagneka” kusten : Europas mest farofyllda, "särskilt. deri längt Atlanten ' utskjutande. :udden Pointe: du -Raz. Där hör man inte sin” egen" röst; för stormens dån och - seglare och! sjömän 'sänder brinnande ' böner till Gud och den heliga -Jungfrurnr och ber dem be: vara dem": från ” denna” hemska käst, > - Enligt sägen läg en gång "utan: för: denna" udde- den -legendariska kyrkor” och ? var och jen av des- sa”vstod, den ndagen : stormflo- den kom; en "präst och mässade klädd:i gyllene: skrud." De dränk-/ tes. sämtliga liksom. stadens alla? övriga > 1 FASANS ö — -SKRACKENS : FARLED :. - Några "sjömil utanför” den bre- tagnska kusten -ligger ön Ques- sant, Om :dagen syns dess fyrtorn vida: omkring, .om, natten' är dess ljus en- ledstjärna för fartygen så' att de ej ränner upp på klip- por och skär. Förbi den lilla ön gungar på. Atlantens böljor en av : fartyg. ” ändå. knappast ett hörn i. Europa, :där: livet är så' litet känt som på :denna krabbformade ö,” alltför avlägsen och stormig för att :vara någon behaglig” up- pehållsort,. allt för liten med 'sina 8 km. i längd" och 3-1 bredd för att vara, värd. .att- exploateras av någon utom ; den: lilla grupp” av familjer "som ”ej ” vet av något annat "hem "och var förfäder här framlevt 'sitt "liv 1. 2000 år eller mer." ”Enez-Eussa” — Fasans.ö, ”From Veur”, skräckens farled, FR 24 LÖ Mä färk de typiska bretagnska drä torna och huvndbonaderna på kvin. . . Dorna Na 4 2 effekt i utbildningsarbetet.: UI | flertalet av'de visitationer, gerat som ställföreträdande' chef "det nästan alltid. 3'| samhet och:gav honom .Concourt- :'| kvinnorna ? i han säger” att -deras "karaktär - i - intryck av . ödsligheten "och. :storheten 1i-den En egendomlig historia från ön har gett go: Stockholm. (eT) '-', Erfarenheterna har varlt myc: ket goda av' den försöksverksam- Het," som pågått. under ett är vid möjligheterna -att föra över &åt- skilHga av'dagbefälets arbetsupp- gifter "till vakteheferna, rapporte- Den "minskade ”arbetshelastningen på dagbefälet har medfört ökad Vaktcheferna har fått överta som tidigare åvilat dagbefälet och även tillsammans med dagunderbefälet svarat för övervakningen. I mat- salen, Vaktchefen har vidare fun- för förbandshäktet. Personalläget vad avser utbild- ningsbefäl. är sådant, att det är oundgängligen nödvändigt med ra- är typiskt keltiska -namn, Att komma till Quessant en klar och vacker sommardag är att ha verk- lig tur, ty vackra dagar här är mycket sällsynta: vinden känns vassare, stormen mer rasande och dimmorna ogenomträngligare än på fastlandet, Dessutom regnar "Qussant och: skären där- om- !' kring sträcker sig som ett band .utanför: Finistére, mycket liknan-. .de Scilly-öarna, utanför Englands, Land's End, Men Quessant,- trots, att ön ligger mer än 15 mil längre söder ut, saknar helt skön-" .heten, yppigheten och Scillyöar-| "nas milda klimat. Här finns inga” underbara trädgårdar, inga- blom-' mande ängar, ingen subtropisk ! växtlighet. Bara en vild och kärv natur! : Inte ett träd växer 'här och de. få svarta fåren som här blott finner ett magert bete är knappast större; än terriers, Be- folkningen' utgörs :mest av gam lingar och så ”regnets döttrar”. Det "var det passande' namn: som M.z' André. Savignon gav Ques-|” : santkvinnorna i sin .novellsam-|” ling som. väckte" sådan; ”uppmärk- |] akademins , stora": pris.” Om, som det sägs; han: klandråde' Quessant- för deras. lösa seder träffar: hamn huvudet: på: spik. då igt mycket. tagit omgivande - -naturen.. Deras ' ansik- ten är: inte. utan..skönhet och de har något: av värdighet och 'stolt- het över sig itt' sätt att röra sig.-De ä digt 'i farten antingen' med . odling. på ' de små tegarna; eller - bärgar "de shavstäng, stickar "jackor eller lagar nät.” Ingen kan: undgå att:lägga mär- ke till- att folket här har drag som i allt .mycket skiljer "sig från dem på fastlandet. Hur myc- ket. sanning det kan ligga i-på- ståendet att invånarna skulle vara avkomlingar av: en brittisk urbe- I folkning är -inte. gott: att säga. Det är emellertid . ett faktum: att de -inte .beblandar -sig eller äktar någon på fastlandet. Att. gifta in sig här ”a' la.grande terre” vore nämligen att anse som "en ”mé- salliance”. En flicka från ön som gifter sig med en man :från fast- landet skulle bli utstött, ja, van- ärad säger M. Aubert som noga studerat folket här. Flickan" mäs- te "vänta tills. en man kommer hem - från havet och -vill, göra henne till. sin.. brud. Då är. det emellertid, hor själv som föreslår äktenskap. berättar Dr. --.Cadarac.. Han söker nämligen leda i bevis att en an: senlig italiensk invandring .skett till: under: 1400-talet : och: -att --en stam italienare här slagit rot, Det ramsvarta håret, den långa. raka näsan och Quessantflickans . väl- ljudande stämma, säger han, ty- der härpå. Även den lilla mössa eller hätta hon bär "pekar i sam- ma riktning, Toro Leth, . 4 + Rationalisera vakttjänst. tionallser fälsstdan. chefernas utnyttjan vidgade sekt samheten , mycket: goda: de nya: upp har bekymmer I u vaktchefeni inte” kalen I större utsträckning, De många ar dem har innebur 1 vaktloki re tider. Vaktcheferna har därför endast i pers och den service till besö som tidigare varlt fallet. ! på stranden, oda erfarenheter Ingsätgärdef på dagbé- Erfarenheterna, av vakt or 'som försöksverk- rutsatte har varlt t i vakteheferha , har tresse. tagit sig; an ma spglticena! Emellertid ttryckts över att funnits 1 vaktlo- fö pbetsuppglfter' s£om ålagts Jt att de vistats alen under endast korta- begränsad. utsträckning onligen kunnat svara för in- utpasserlngskontroll” och .ge kande m, fl Det finns enligt tidningen "all anledning att fortsätta på . den väg man beträtt och kanske gå ett eller ett par steg längre -— d, v. s. överföra ytterligare upp- gifter från dagbefälet till vakt- cheferna. Rik ma vaktfunktionen så, att. ..den kunde svara för all bevakning: och övervakning, extern och intern, och att' den ' inriktades på ord- ningshållning 1 vidaste bemärkel- se på förbanden. Apparaten skulle kanske behöva organiseras och"dl- mensiöneras - på ett "annorlunda sätt än f. n. är fallet, men detta .skulle inte behöva avskräcka, Truppbefälet avlastas ' "mofsva- rande grad och behöver framför allt inte splittra sig.: Finns det inte i dagbefälssituationen: massor av gammal slentrian, frågar tid- ningen. "Vore inte” en fullt '-ut- byggd. förhandspolisorganisation någonting, som bä tre svarar mot dagens krav? s . ee trafikdagar " Pensionärernas Riksorganisation gör stor propaganda för: informa- tioner om" högertråfiken. I våras startade man en upplysningskam- panj .och 'de' flesta 'av organisa- ordnade upplysningsmöten och vi sade filmer 'och samtidigt ” bilda- des studiecirklar i ämnet, - 3 Hallands » distrikt "av organisa- tionen anordnade möten'i så” gott som samtliga sind föreningar och minst ett:50-tal studiecirklar -HKar varit i | arbetes rå . » Nu i: augusti' månad kommer över hela landet av. föreningarna i samband med länens trafiksä- kerhetskommittéer att "anordnas ”trafikdagar”. Med sakkunniga fö reläsningar och - film m. m, man sprida intresset för ”dagen H'den 3/9. Som synes av annons i dagens:tidning, anordnar .man på de”: flesta : platser i Halland, där man har föreningar, möten andra pensionärer än egna med- lemmar och för övrigt också. dn te. pensionärer, ":Bemärk att det är en viktig fråga 'som. angår oss. alla' och många detaljer i den nya lagen är. värda att få kännedom om, Frågor. får gärna framställas och de blir sakkunnigt besvarade. : Man frågar' sig kanske varför. pensionärsföreningarna : , satsar På detta kan' svaras' att" denna stora organisation, som över lan det”har över 1000 föreningar; beh omkring en kvarts « miljon . med- "Tlemmar, når en stor del av: lan- dets befolkning och . därjämte I regel mycket livaktiga ”organisa- tioner, som har möjlighet att säm- la. sina medlemmar, äre EE [ETT ORD | PÅ VÄGEN Jag vil Ova Hei pris? Vil sänder a alltid, hans mun. (Ps, 34:1),. ag vistades vid er bad " kan ringde till lunch ort. oo Jag lade familj, där bön, Hang. särskilt märke till en far bad God r att hans 5 offentligt " välsigna maten på ag k ortån OM att tänka På hur" an: t inte dett så tent sivt bota Oss ära Gud överallt på kontoret, i skola som : :världen 1 dag? Låt — 1 affären, in, i hemmet, de inom .den : för att arrangera dessa möten. tigast vore-att-utfor- ” tionens.. över: 1000 föreningar” an. och till dessa inbjuder man även gt vara” 1: min gäst erna samlades vid matstället.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.