SN - 'riksdagsarbetet därhän så. kaptr "LAHOLMS TIDNING tt : "Freda gen den ' 4” august!” 1987 LT > Fredagen den när den virikespolitioka delen av det rumänska parlamentets ses- 4 augusti 1967. ITE = » tiskt läge." Som ett' Mt för denna ängslan kan man. .toika ”nu "”åbter” upprepade sion: "om att Rumänien nu definitivt skulle .läåråna Warszawa-pakten”” och SEV (f d Comecon) visade gig felaktiga, men det hindrar in- te att de rumänska ledarna klart fastslog att Rumänien ämnar fort, sätta sin egen väg. ' Det finng: ingen anledning att "tro att den rumänska linjen verk= Egen syftar. till en brytning med ” östblocket. Ännu finns 'det allt- "för mycket. som förenar. Men det "hindrar: inte att man är. ovillig att. offra mycket på den socialis- tiska enhetens altare, Sitt hittills mest markanta uttryck fick den- 'ma inställning, då Rumänien helt enkelt . vägrade ätt underteckna" "den dek som , avslutade. det kommunistiska toppmötet i Moskva i början av juni detta år. Partiledaren Nicolae Ceaysescu ; 'motiverade sin vägran med att - deklarationen innehöll ”en del synpunkter som inte överensstäm-' de med vårt partis och regerings : , inställning”. Därmed = underlät - Rumänien att sluta upp bakom arabernas krossa-Israel-politik . 'och :fronderingen' accentuerades - .- ytterligare när den rumärske par- tichefen vid .den nu avslutade ; parlamentssessionen ;i klartext : framhöll att . Rumänien "varken ' förstår eller. delar den arabiska ”-Änställningen. 2 : Vv Det är alldeles uppenbart : att Rumänien. även i , fortsättningen + inte" provocera ' vare: sig [ryssarna förslag om en upplösning av de. stora militärpakterna ' — ”Näto- och W ikten. W , paktsfördraget är det institut som "formellt och hårdast binder Ru- + mänien vid Sovjetunionen. Kan män”lösgöra 'sig från'det fördraget » står :vägen' öppen : för. samarbete - "åt alla håll! Det intressanta med , det rumänska förslaget är att det "saknar varje inslag av villkor el- ' "ler garantier. Ingenting sägs, hel-, ler om: hur denna upplösning | praktiskt skall gå tilll Det. finns" alltså ingen anledning att jämföra, . det rumänska förslaget med det ryska programmet för allmän, och -total avrustning, som ju 'nåtur-' . ligtvis också förutsätter. tär- « pakternas upplösning, . men" som innehåller ett nätverk" av . garemz, tier och villkor, / Något inre motstånd mot 7 den egna linjens politik” tycks. inte finnas. Men de små stegens poli- : tik som de rumänska ledarna nu av allt att döma slagit in på kan vara dikterat även "önskan att . eller det treditionsbundna" gardet .av gammalkommunister, som serligen fått. sitt inflytande sentligt. minskat, men som nnu inte kan negligaras; I en tid då till "och med många" västmaktsle- : " dare il:det "längsta tvekar. om "Sympatiyttringar för Förenta sta- . terna: är det förvånande ,att .ut= . ik er Maurer i paris lika litet som tidigare hk att finna sig i några' som helst diktat” utifrån.: Den kommunistiska en- : ' heten är inte längre någon helig > "ko på 'vilken allt'skall offräs. Men 'det intressanta är”hur länge en sådan "separatistisk” "politik: kan ” bedrivas inom'.en grupp, som sät-' :' sadeln.” "ber enighet nära nog före allt an- nat; Hittills har det gått bra helt : r att: samarbetet” på got avbräck — för Rumänien har ..det: inneburit många fördelar '—' - den restigeförlust : : östblocket. . ” möjligen 'som helhet. kan: lida, har " ” hittills ödtorftigt "överbryggats : med. allmänna :' uttalanden, från ” bådå "sidor om? broderskap. och ' Bamarbeter en er vv "Men det "tydligt att man - Bukarest” är ängslig för ”möjlig- . heterna, att med framgång. ävda N "”gäde ” den" förklaringén' som ” ger . många; vägar öppna som. möjligt," I framgånesri . ; hopar'sig "frågetecknen. :Kan” man |. tet framhöll att Rumänien skullé försöka förbättra relationerna med "Amerika..En kraftig applåd h ytterligare bevis för" att de mänska ledarna känner, Sig sä hets" och -hatpa- röller "mot i. Förenta !, staterna is Vietnam; : mot: Israel, "mot: Kina, - mot -Sovjetunionen,: mot: Västtysk-"- land, försonliga, tongångar åt alla” håll; allt -syfiande' till att” hålla:så - präglar” Rumäniens: utrikespolitik, : Pärlamentsséssionen : denna "linje; driva .en frigörelse: och liberali- seringspolitik' utåt' utan ”ätt' bedri va motsvarande politik inåt? - i "färd. med att Samla” krafter "na; Arbetet I riksdagen ' blev ovanligt hektiskt under slutske- det I våras, För de flesta lönta- garna är :'semestern, "slut, vi et > här. laget. Riksdagsmännen bes. . höver: däremot inte”: sihställa »sig Ågen, förrän 1 mitte skriver "en (fp): Det långa uppehållet är ? ligen värdefullt för dem" som försöker upprätthålla kontakten med det gamla yrket eller som "vill ostört ägna sig åt sina kom- ”munala plikter." Meri" för den "skull :behöver ' de "inte lämna talt som nu sker,» = vo. + Ovanligt många -: Ärenden upp- sköts 1'år till höstsesslonen, Ar: . betet under denna "behöver. pla: - ”heras. ordentligt," om inte riks- dagen 1 december & skall råka 1 "samma: belägenhet som 1. maj. "Men allt talar för att riksdags-' "Jedamöterna skall 'bli lika un- dersysselsatta som vanligt i bör- jan av, höstsessionen i brist på » arbetsmaterial. . Utskotten följer gammal” slentrian och struntar fatt använda sin: möjlighet att sammanträda mellan. sessioner- na- Tjänstemännen på kanslier: na finns visserligen ;tillstädes men de kan rimligen" inte skri- va några utlåtanden 1: förväg. Obestridligen skulle - riksdagen " vinna åtskilllig tid, om ledamö- terna bröt sina vanor. Nu finns Ret visserligen ett hinder för att. utskötten skall kunna -behandla propasitloner under sommarup- pehållet.. : Riksdagsmännen . har rätt «att lämna motioner .1 upp- skjutna: ärenden de två första dagarna . under . höstsessionen. Men den rätten skulle med för- del :kunna ' hävas för. propositio- ner: som inlämnats. i så ' god tid under : vårsessionen att. den or- dinarie motionstiden hunnit gå ut, Innan: riksdagen åtskildes, - NER FRAPIKFORSKNING . - Mera trafikforskning kräver Sundsvalls Tidning (fp), inte minst mot bakgrunden at såväl antalet” dödsolyckor som antalet trafikskadade under förs- "ta. halvåret 1967- ökat” jämfört med 1966: soc Sr ""Att ined detta förringa hastig: hetsbegräsningarnas effektivitet | är säkert att gå för långt, Men |. det hindrar inte att kanslihuset' bör: uppfatta olycksutveckling- en..som en maning att rikta upp- märksamheten - även: åt. andra trafiksäkerhetsfrämjande åtgär- ” der, Det mest. angelägna måste då vara att arbeta fram mate- rial om- bakgrunden till olycks- statistiken. Det är närmast be: . klämmande hur lite vi vet om sforskningen "är ”blyg-; 967—68 "drygt ” 37; milj,” "får VI. inte glömma : att trafik-]|. forskarna "nått uppseendeväckan- ”de''och” "intressanta resultat; t.ex.” ifråga om trafiken och samhäll: "planeringen,.' «-mörkerkörningen, hastighetsbegränsningar och tra-' fikövervakring.. Men sedan. gäl "ler:det: givetvis också att'omsät- "tå dessa rön i praktisk handling. I Med. tanke på vad trafikolyckor- na. kostar-— i, människoliv '”och' "pengar, är det värt att satsa':be-' x Mid: en konferens « som nyligen anordnades. .av,. Kemisk-tekniska Jeverantörförbundet och Livsme- delsleverantörernas förening gjor- de.bL å. 'direktör Harry Hjalmars- son, Kooperativt förbundet, ett ut- talande om koncentrationen” av buikerna :inom :konsumentkoope- rationen. - Hr. Hjalmarsson ,nämn- de bl. avsatt: när man: på 1970-ta- let - får ett "tusen butiker inom konsumentkooperationen mot 3500 i dag, kommer 'man att distribue- rå!samma varumängd som. nu 290 miljoner '. kr. "billigare, Det ärY «hr Hjalmarsson. förutsatte vid oförändrade priser. och oförändrat löneläge., ">. en. väldig struk- Och det är de sto-' ra-.enheternan.som vinner. Vi har hälften av vår omsättning 1.250 | butiker, medan den andra hälften kommer på de: resterande '3 2507... Citatet 'är hämtat ur Dagens Ny- heter . skildring” av Konferensen, :ingen anledning betviv- r Hjalmarssons. :skildring -Jär riktig: Däremot har man anled. vissa ' frågetecken" be- träffande själva andemeningen "i våd'hr" Hjälmaärssonh pläderade för. I Det 'hr: Hjalmarsson. glömde bort tone enligt DN:s citat — Ivar könsumenterna, Det . är :myc- ket..sannolikt. att man. kan' distri- buera samma -varumängd 1 ett tu- | sen,:butiker 290 miljoner kr. billi- I gare än man kan göra detta i 3500 butiker. . Förmodligen. skulle. det gå att göra distributionen ännu billigare. sett' ur distributionsföre- tagens - syhpunkt, om ' man » in- skränkte: antalet 'ännu. mer,. Det mesta 'extrema fallet :skulle. vara att alla "varorna distribuerades ge- nom en enda jätteanlägghing. Med detta -'extrema " exempel" belyses hur? "meningslöst det är” att föra en : diskussion : om ' effekterna av |!ar.' och. dessutom , fritid . förlagd begränsningen. i antalet företag ir in- om detaljdistributionen” utan att fullt klart draga in konsumentens situation i bilden. I distributions- verksamhetens ; innebörd ' ligger självklart att vårorna skall: föras fram till en sådan -plats och un- der en sådan distributionsform att de på ett någorlunda bekvämt sätt kan 'nås av flertalet: konsumenter, Ju större. anspråk konsumenten ställer. i, dessa hänseenden,. desto dyrare blir självfallet distributio- nen. ' Man kan emellertid driva tentraliseringen. av distributions- företagen .så längt. att konsumen- tens krav på service inte blir till- godosedda i tillräcklig grad. Gör man det, så har distributionsföre- tagandet självfallet -. missat "-sin uppgift, De tär ur konsumenter- nas och samhällets. synpunkt inte enbart en fråga om att kunnå skö- ta' distributionen - så billigt ' som möjligt. Den ” riktiga . frågeställ- ningen är i stället hur långt man rimligtvis 'skall kunna; gå, ifråga om .centraliserandet av':distribu- tionsföretagen sett ur såväl kost- nadssynpunkt som ur konsumen- ternas bekvämlighetssynpunkt. "Om koncentrationen drives för långt — och vi är betänkligt på väg i den" riktningen —:blir det naturligtvis lätt att påvisa att dist- ributionen' har 'förbilligats .1 vad gäller” distributionsföretagens : an- del. Detta innebär dock samtidigt att. konsumenterna har' tvingats åtaga sig mycket stora kostnader för: hämtningy av . varorna. ; Vad som. ur :samhällsekonomisk syn- punkt och ur konsumenternas syn- punkt är det mest :riktiga' blir 1 det långa” "loppet. en 1 avvägnings fråga. v : ! Centraliseringen ', "drabbar olika konsumentgrupper olika. För vis- sa. människor med tillgång till bi- ” butionskostnadernas' slutgiltiga el- under tider, då varuhusen står till allmänhetens förfogande, kan” en tämligen långt driven centralise- ring : försvaras. eller rentav vara att föredraga, För andra grupper av människor: som har sina: för- värvsarbeten ' förlagda på. sådana tider att man i stället skulle vara bäst betjänt av att ha butiker 'med god service inom nära räckhåll. Andra grupper.som drabbas hårt av centraliseringen. är äldre män- niskor eller andra, som av olika anledning kan vara handikappa- de, Vi kan inte i vårt samhälle lö- sa dessa problem med hänsyn "till enbart "enderäå gruppen. En allsi- dig bedömning bör göras liksom på alla andra områden inom sam- hällsplaneringen, Till sist är ' dock inte” ; distributionsföretagen : "ett självändamål.” De är till. för kon- sumenten - och inte tvärtom. Där- för 'kan. heller inte diskussioner om vad: som är riktigt och ekono- miskt föras enbart med: hänsyn till distributionskostnaderna vid den . ena, eller. andra. gruppen av centralisering. Det har självfallet heller inte hr Hjalmarsson menat, Med: den- belysning som getts åt debatten i' det citerade referatet kommer .. emellertid -: inte : konsu- mentens och samhällets' synpunkt ni i bilden, För övrigt är distri- ler totala storlek inte belyst med mindre än att såväl försäljnings- ledets (affärens, varuhusets) som konsumentens" andel 1 -:distribu- tionsarbetet' beaktats. För att en verklig. vinst skall uppstå måste varuhuset genom centraliseringen åstadkomma en besparing, som är större än den ökade belastningen på kunderna genom försämring- en av servicen, Det är- detta vi har ansett vara angeläget under- stryka. : "CP bi går som, arrangör. av: en intressant. demonstration i Vallberga; som , därtill :Iockat en intresserad: skara lantbrukare: och måskinstationsinnehavare, "7 som » av vad de Näs; Rötavator,'söm presenterades tydligt: mer" för. att trycka ned: olycksstatistiken,', wu och" "som ”höll. vad reklamen lovat: stl åkern blev, tort kultiverad ed. hjälp :av. de effektivt ärbe- tande "rotorbladen, som inte' bara ;skar "sönder: rötter -utan - också "luckrade'. upp "jorden : och." åstad- kom en fin bädd, klar: för "sådd: öst: är Howard Rotavator ound- fa på "ett modernt lantbruk; : förklarade. hr: Åke Gravin från - Snabb ”ördnad säbädd! i ven en! det utlänhiigar från hela världen! Under - augusti -brukar det tunna ut med folk men ännu har det inte märkts. Förr om åren har hon haft - en. del. problem" med s. ok : Karl. I Magnusson, Mona Magnusson,' Margret Magnassorl, , ”bräkstakar” men dessa "har "hon hyfsat. upp och nu finns " endast folk som är trivsamma, Det är en kvinna med -färg Som vi träffat, en dam inom Sampingverksamheten som vet — AN härliga land” är inte bara en vac- ker sång; utan ett värdigt 'uttryck för detta land; där vi ”sörlänning- ar” tycker att naturen" slösat med i all sin rikedom och prakt. Det var med'.en sällskapsresa som vi hade förmånen att under fyra daä- gar få "göra? Värmland; som även är så rikt på minnen och minnes- märken från en svunnen tid. Nu var det i den vackraste tiden på året, och 'så hade vi tur med väd- ret som annars är-ganska lyn- ningt, När man 'så har en resele- dare (obetald) som visste det mes- ta om var det sevärda fanns, och därtill en "chaufför, inte -bara yr- kesskicklig, utan även genom hög- talaren på ett trevligt sätt infor- merade - om resvägens 'sevärdhe: ter, .så var den delen av program” met säkrad, | ' senärer som startade tidigt en s0- lig. morgon, och' målet första da- gen var:Dömle stiftsgård, där vi skulle: ha vår . förläggning under dessa dagar, = nästan på minuten... Han' hade "nack "Värmeland au sköna du : Det var 42 förhoppningsfulla re- « Dömle är en typisk värmländsk bruksherrgård med "anor, från 1600-talet. Det nuvarande 'corps de logis är uppfört i 1700-tals stil och flankeras av. tvenne flyglar byggda "under senare | delen :av 1600-talet. Det kändes allt lite un- derligt att bo på detta:'fina slott, som tidigare var bostad åt bruks- patroner som regerade över' tu- sentals "tunnland jord och skog, fabriker, bruk och massor. av folk, På "uppresan. besåg vi Sveafal- let, en egendomlig naturens nyck” från 'istidens dagar. I Karlskoga besökte vi bli a. skogskyrkogår- den där gravarna var. placerade i ' och på sluttningarna av en ravin bland höga furor ek och bokträd;, den är mycket omtalad och be- sökt, säkert. något unikt på det området, - 1» På lördagen började "det ”verkli- ga programmet som vår reseleda- | re planerat så väl att. allt.stämde också. väl sörjt' för våra andliga och lekamliga behov, så vi behöv-: ” de: inte själva.ha några som helst bekymmer. . Första. besöket .var. Geijersgärden:- : där "en ' guide: rättade. om. alla. de. gamla fina, sar kernäå. från. .Geijers dagar. "Ransä- ters kyrka, ligger strax intill. och: så även den lilla röda' stuga som var Erlanders barndomshem. 7, » sta .mål var Märbacka, och. verskred- vi. kanske. något ipulerade' tiden, det var så. den.” : I mycket att se och en guide be- -.| rättade så”trevligt och fängslande om Selma. Lagerlövs liv och gär ning. .Man, föreställer sig nog att den ..som med sådan framgång | skrivit så många fina verk, hen- nes: böcker flesta” "språ belåten - och" harmonisk, ' men så var ' inte” fallet, hon, -Hade många mörka” stunder” öch hade det gans- ka svårt med att få kontakt med människor, Värmlänningarna, och i-synnerhet hennes grannar upp. skattade inte "Selma så” där . all- deles riktigt,. hon skrev ju, till stor..del.” om sådana . om ”sådana $om ; var -”kop”” ett värmländskt uttryck för "sådana : som . var lite underliga de sade att hon ljuger. Danskarna vill gärna "påstå att det, är ,.de som upptäckte Selma Lagerlöv,. hur: som helst med det så är. beundran 'stor, och det gav. en. dansk uttryck. för,' när han” Cani i Landskrona, som för övrigt - hade sakkunnigt”stöd'av Howard- : fabrikernas representanter, John Nicholsen.' . " Alla lantbrukare vet. hr äl - tigt det :kan "vara om exempelvis höstsådd raps. gått. ut' under, vin- | tern. Då gäller det att snabbt” jorden såbar och att. då först pli ja, sedan harva 'och' som tar lång tid, Med denna engelska maski nyhet; som provats' praktiskt in: nan den släpptes ut, klarar man både: plöjningen och 'såbädden på: en gång.. , Samma "är förhållandet på hös- ten, när man snabbt vill: ha. höst- : rapsen i jorden: Då klarar Rotava- torn hela proceduren precis som vid demonstrationen här med att klara 'en' färdig såbädd. direkt på stubbåkern,. Kostnaderna "för Rofavatorn är rimlig med tanke på effektiviteten + och ' priserna håller:sig från 3.500 till cirka: 6.500 kr. för: storlekar, anpassade till" ett normalt jord: bruk. H » Från Vallberga kommer. Rota: vatorn' att närmast presenteras I Skåne, varefter Blekinge och mel- lan-Sverige väntar fram: till 'da- gen" H,"då man av trafikmässiga « äldre. c Ke skäl har svårt att fortsätta" läng: : hur folk "av alla sorter skall behandlas, Ses Vidare gjorde vi ett besök hos Konditori "Valhall, - närmare be stämt -hos fru Dahlia Magnusson. Smålänningarna. har varit fliti- ga. besökare i år men några som hon om sommaren .saknar är fol- ket från Laholm söm är desto fli- tigare på vintern med ett.besök. I sommar har det varit den bäs- ta säger hon, med endast 'någon timma ' sömn. . Familjen och släk- ten 'är den'sammanhållande ked- jan i rörelsen annars skulle jag aldrig . klara, mig nu när man är — Nog skulle jag vilja: ha se- mester men det går inte ekono- "miskt ihop-att ha för många an- ställda . och gå: får man: kämpa utan, — = 1962” hade hon den första 6e- mestern, sedan starten 1946 och då reste hon till huvudstaden för första gången! Det var mycket stod ” framför ', hennes stäty: på +Rottneros, hamn sade: "Selma" var en: liten kvinna men; hade, ett stort. hjärta”! ” Så var, det dags "för lunch Bs vår .reseledare. ordnat' på "Gylle: by? säteri, numera 'omändrat till .pensignat,, Vi fick, komma till ett |. smörgåsbord 'som "inte" lämnade något övrigt att: önska, Gylleby , säteri -ligger-:1 -den- vackra -och igenomspunna - Frykdalsbygden, dens historia går tillbaka till 1300 talet, ;i F A .Dahlgreris folk- skådespel ”Värmlänningarna” "känd: som Rik-Ola. i Gylleby. Detir var här: på Gvyvlleby | säteri som den första stumfilmen av . detta . skådespel inspelades med. Greta +; Garbo som Anna. cr i Efter att” ha blivit lekamligen 1 huvudet efter någon timma. Här hemma ' har .-det "alltid 'varit frid- [fullt men även ” börjar .stres- sen' tränga in... «co. - Bäst tycker hon 'det är att vara hemma i Mellbystrand, : :: , — Förr. var jag och tittade mig omkring i trakten och det övri- ga landskapet, men detta blir nu heller inte av. Vi hann inte sitta och prata länge förrän den öv- riga personalen hade händerna fulla och Dahlia fick rycka' med kundfånget i blicken. > Utanför hennes vackra butik : Utan hennes butik: med ser. veringen . syns bilmärken från alla . delar "av -landet. . Tydli- gen börjar vanorna avta hos fol- ket, förr kunde de en eftermid- dag gå hit för att träffa folk. .och dricka. kaffe, men detta: händer inte så ofta numera. -— Det är mer beställningar vi har. ' De två sista veckorna 1 juli var det dén bästa farten här. Sä- songen är. alltså. kort 'men inten- siv, Den sista tiden har verksam- heten rullat både dag och natt. ' Väggarna är fint dekorerade med orginella ordspråk målade av tensen, Södertälje, Några av ord- språken: Kom så skall jag pigga upp dig sa igelkotten till hunden, Rökat fläsk står sig bäst sa so- tarn, fyllde 100 år, Man skall nå- bakugnen, Jag knallar väl. jag också, sa haren, -De flesta ned. tecknade språken = härstammar från Sydhalland och Danmark, . folk och man höll på att bli pp JR ME Pots cv Stenis, ENRESA I VÄRMLAND NE Istyrk nästa progra det blev en ver anläggningen det var myc de anläggningen get | följde guiden för att få veta så mycket .som” möjligt. Rottne: lott fic . en familj har 'sin bostad på detta vackra slott, ,det är ganska, nytt uppfört eft Det sägs Ar vart sekelår. hade slottet för Ekeby, Kaveljers. vi :översatta till delF skulle ./ känna "sig. bonden och föreläsaren Hans Kris. |: | gonstans vara, sa tjuven, satt i vär ledare ', förlagt a Dade till Rottneros och klig prestation då omfattar 40 hektar, över allt detta, men ket: av den storarta. . .som skulle: be. gav sig utan:tro. nte gick vi och ingen" k vi bara se på håll, er en. eldsvåda -.1932, . tt det brukar brinna Selma Lagerlöv" kal- flygeln som; också. omnämns. i hennes böcker står kvar sen 1700- talet. Det kändes ganska "skönt att .få.äntra 'bussen för återfärd .' till Dömle, på vägen dit besökte ö, "ämteska Kyrkogård”. där Selma Lagerlöv är begraven, : Söndagen besökte vi Brunskogs” kyrka, den är mycket vacker" och . rymlig, det-- -bestämdes,. att man skulle , taga bra till för om fem- tio år så är den ändå; för. liten, -I det visade sig bliva tvärtom; folk. mängden minskade där som på andré håll på landsbygden, Den nuvarande kyrkan är byggd åren 1876—1878 och "om den står det: . ”Brunskogs kyrka stod och lyste som en bondbrud gränri'och ny” Fröding har besjungit kyrkan i dikten Vackert väder. Kyrkan som är byggd'av.gråsten är: ut- förd av mannuell kraft, något .an-' nat stod. inte .tillbuds på. den, ti den, Sockenborna' skulle . genom - utskrivning göra arbetet, men ef- ter en tid tröttnade dom på det, byggmästaren ' försökte 'på alla ' sätt att få igång arbetet men det ville inte lyckas, Då” kom Spel- mans-Ola "och erbjöd" Sig att un: derhålla med musik, 'och se det hjälpte, 'han satt där hela dagen, . två. somrar, 'och spelade på sin fiol, det "blev fart på . karlarna igen. Alla stenarna har: burits upp på bårar, en sten var så stor .. att det behövdes : 60 ;karlar för att få "den upp, men 'så mäste Spel. : :mans-Ola sitta: ovanpå: stenen: och spela för att det skulle lyckas. t På "måndagen vard heriresän” och dä” ”blöv" önskade Kunde få göra” "en båttur på Klarälven:” "Vidare" ett bes andra. fadder bara -bensinångor, ett kafferosteri sprider .”en: ljuvlig doft av” Kaffe,”42. ton: om" dagen: rostas.; Man får:gärna komma dit och hese den” storartade - anlägg- ; yrkan ock Frödingste nen.;Ett besök på Allstrums herr- gård "var intressant.” .Det uppläts välvilligt, för oss; ”och att få-gå igenom. alla, alla de. olika salarna och rummen, .med gamla ' fina. ”sa- ker äv alla; Slag, samlade” under århufidrande, var .en : upplevelse. | Herrskapet berättade om gärdens historia, dess öden, och. vilka .som varit ägare under årens lopp, Cr Sista platsen på programmet var Örebro och: ett besök på det jätte- iika vattentornet; "som fått namnet Svampen, 40 meter” upp är det en : hänförande - utsikt,: där” är "också ' .servering så man. kan få en kopp kaffe, Det är ett fantastiskt bygg- nadsverk,. lika intressant att läsa . om hur det: gick : till som- Brun- ' skogs kyrka när den. "byggdes.: » > Så var: vi snart: hemma; "igen och - när vi kom. till :Östergötland och” östgötasången :var, sjungen; och vi:nalkades Motala Bick solen ner "och > speglade sig i Vätterns - blankt ' yta; en värdig avslutning på en allt. i allo lyckad färd, : Kommen till mig, "som. arbeten ären betungade, så skall! giva eder ro. / TESLA : Undér ett besök” på "Cuba blev, jag en gång ombedd satt predika. fören grupp människor långt'ute: på landsbygden, -Man, håde valt em plats uppe på ett berg med mils-, vid utsikt. På utsatt: tid” började jag tala til människorna som satt där på marken. och” tittade: UPP "på mig" så intresseråt, Tol- ken . rörde då. via "min arm och n | pekade i: den: tilltagande” "skym- ningen På: en "lykta: som" rörde sig upp mot. oss från den nedan-, för liggande dalen. : ” Det var en trött men: strålande Mor som kom -så sent, I famnen bar hon sin dotter:som: var för- värkt av 'sjukdom, Hon höll hen: ne ömt i sina armar där. hon satt på marken" och bäda log möt mig 'så "förväntansfullt,. Jag kom" då att tänka på Frälsarens tröste- rika ord — Ord om frid och hopp. — när han 'stod på bergsslutt-- ningen för länge sedan och ;ta-' lade till de u de skarorna. Ppmärksamt lyssnan-. de RAN R Stöd” 2 iende n Ruumntisa + 000 (Matt. "11 28). Sö ss
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.