LAHOLMS TIDNING INN Nya böcker .... S (pokts. fr. sid. "at år (F — Tri afikplatser I i våra tre St ita städer» vo Samtliga artiklar är rikt illust! rerade, I ett följebrev till Ms och MHFj |. ; medlemmar 'skriver' generaldirek- ” tör Lars "Skiöld, HTK, bl, a.: v i ”Detta är en viktig bok, Den , kompletterar ! övrig "information Doktorn svarar " och :utgör: dessutom en. praktisk I dag: : —' Jaså, det va i rädda i " Nhandledning: för. alla som nu är "ddg: uten” | ; ! r ni, som räddade ”Undrande småländska” Ni be- "beredda att medverka till en sä- Solen går: upp kl. 416-oeh Min svärmor från att” drunkna?” över definitivt inte orga er, för & "ker övergång: till ' högertrafik och ned kl. 20, 19, Mabi hjärntumör. . Undersökning har vi- sat att' ni är frisk och det finne Ingenting . som tyder på en smy- gande hjärntumör... + Undersökning av reflexer är en av huvudmetoderna att undersöka för dylika åkommor, Ni kan sålun- da lugnt lita på er doktors besked och den ordination han givit er. Lycka till god bättring. : fnambkedes. vill ' årbeta held äkad trafiksäkerhet”. a. : »-För .kännedom och ev anmälan översänder:vi”Att köra till. höger” ' . tillsamman: med: Tars Sklölds föl- i jebre n i morgon: elx "Solen går :. upp kh 17. Nej od kan: jag förstå, sa v hörfiera, : rö ”Orolig ' mamma” ' Det örefaller onekligen som om er tonåriga dot- ter har en lång rad symplom på otrygghet och behov av att regre- direra (återgå) till barneligare ut- vecklingsstadier: Detta är. konske inte så ovanligt under puberteten att ett barn av en eller annan an- : ledning känner en viss rädsta för att bli vuxen, få svårt alt accep- tera de krav som han, elter. hon känner ' följer "med att ”vara stor”, Den rädslan kanske inte märks så mycket på dagen, men kommer så i mycket starkare fram nattetid när . ' l ingenting distraherar, och ' tröskeln för motstånd är sänkt, . " När lönar det. sigi- EE RETT NN vv ie att frysa in” bär? fig Torak 2 nom 'Havannas : öd "Den som” har egna bu ar och muttrar för sig sjä fräd : att :skörda . från ' tjänar, na- 7 .— Dom. där smutsig turligtvis alltid: på vatt frysa in. stinkande svina, >. Själv: .i' stället: för att köpa ' in > Rätt-som-det:är känner” h dustrifrysta” "produkter; ' Men: blir tung hand på sin s de "hemfrysta bären billigare ock! -"-- Kom:imed hä säger en lite så' om man inte: får. dem" gratis? från hemliga polisen, ni. är arresg- Hemmet 1: "augusti terad "för ,nedsättande ”yttrandeh - om myndigheterna .— Myndigheterna! utro; .Indigneräde DETAL SER Det var. väldigt; vad du svär- mar för Karl-Egon, säger vänin-' of Nan. Jag tycker han. är i äldsta lar : get för" dej. — Det är de små detäljerna med onom” jag gillar,” säger Lillan, >pHan. är ”en.:underbar liten bunga- low, en: förtjusande liten yacht och ett" sött : Ntet.” applöpnings- sta : En' lycklig Kuba - hasa lyder svaret:. I Sen! liten» lathund ” för. er "som | finner det krängligt att” - |reda ut'den faktiska pnisskillna-; , Iden mellan: fryspaket å. st och så' mäånga- gräm och ' kartonge: O rymmer en. lite n SPARSAM "GRABB p SÄ Två: pojkar ringer. på- hos dok-' torn . utanför, "mottagningstiden: Mitt råd blir all ni söker kona 1 Vad. vill ni? frågade den vän takt med barnp-ykiatrisk specialist nt — hör efter på närmaste lacarelt -— +Jag: har svalt en, 25 öring, var ni kan komma i kontakt med de. den ene, barnpsykiater. ot Nå, och vad är det för fel . - med. -dgl,. fortsatte doktorn vänd mot den' andre pojken." »; — Det. gjorde ni "visserligen > te; ga polismannen, men ni. gav en målande” be; " JORDGUEBAR : Å : 68-årig frun: Kinytal' och hyger- En "plastpåse med” 300 ' gram tonal , ordineras för, att motverka — - visst är han eldig ; mun-till-mun-metod tar: nästan an- hela, " osockrade djupfrysta. bär -— tt av hjärt! ing och kostar 3:33. Kilopriset blir sålun- gan-av mel, Nr gång. , DE mn min öring. : | bjärtoro samt för att: sänka blod- da 11:10. vilket är. detsamma « som "oc BRA FÖRSLAG EE On . VÄLGÖRENHET ST trycket. oe N 15:55 :per liter — en liter jordgub- . — Skulle. vi .inte kunna tänka i: Det. var räknelektion t skolan. ”Blivand ” Ni behö å bar väger nämligen omkring 500 oss en kompromiss? .. nders. kämpade med ett tal men mor” Ni FR intet sätt, oroa er för en skadlig - "inverkan. på . barnet av det urin- ”vägsmedel ni ätit nu under bör- : jan av graviditeten. Ni kan lugnt, följa, doktorns. ordination .- beträf='. fande Damer handlingen, utan oro för barnet, gram. "Det finns-- med. andra. ord /' Pengar: Xr Hjäna så. Snart 3 jord- nide:inté få'det till att stämma. Läraren stod över honom och frå- | gade, lite ironiskt: " ; Vä Uska äv göra med. det "du mängd och tidsmässiga "fördel- ning, dels därför att våra kunska- Iper om sjukdomen är ofullstänäl- 1 Ba, oc fen pet Två 'saker skulle män emeller- tid kunna rekommendera. Det ena är att man. före sådd bör försäk- ra: sig om 'ett utsäde som i möjli- gaste: mån är fritt från 'smitta, Utsädet är en av källorna för in- "Läkare får oftast en god: Inblick t i' livet bakom. folkhemmets fasa- der, "Det fick ' också den iläkare, som fru K, konsulterade, Hon var ganska" ung; men5hadé redan"ire] barn. De hade förövrigt kommit |: med jämna och ganska korta mel- lanrum och var. nu fem, fyra och, tre ål ges oda : ES om du vill; bli min hustru ;1: 7 -— Ah! utbrast hon besviket, och : jag 'som. trodde att du kom för att bjuda mig på bio, staden vid foten av Billingen, — Nu se Marianne Sjögren i stället, Hon, blev ni Ute allmänbildade också. |är från Skövde, men läser franska —: Vad vore då naturligare. kära | vid universitetet i Lund under hös- läsare (lävarinna), än att fotografera | tarna och vårarna. — en flicka; Handen på hjärtat, kära i Det är den 11—13 evg som SM NWHär kommer 'en hälsning från SM-staden Skövde. Som". ni alla - känner till går årets SM i friidrott i Svea rikes garnisonsstad nr 1, Skövde. Tro nu för all del inte att I): kom: han "hem till ”hen- ne, hälsade på henne; ' såg henne ögonen mycket djupt och sa: det "bara finns militärer i staden. läsekrets, Inte vore det särskilt ro- | går av stapeln i Skövde, +=" =". fektion och man får inte helt bört MN Förvisso: "gör det "det, men :>det|ligt att se en bild på en lerig £00- | Foto Bertil Sunér) » [smittan med betning.”Låt sålunda H | finns även många” söta. flickor i|terlandsförsvarare när man kan, få sön : a ob oa . > | kolla: utsädets sundhet vid frö SA jjunker > v - re — ” kontrollanstalt.. : Ad s . ' . Det andra rådet ä är att motverka Ne HALLON ht . : ” allt som fördröjer vetets, utveck- "Industrifrysta, - hela, osockrade SNR Sen sådd" ökar riskerna" för allvarliga angrepp.: Detsamma gör stora givor av kväve vilka. troli- gen i.och för s g även. gör. plan. de :&:85 eftersom.- det går två. liter > :torna mottagligare. En -:god ba: hallon på; "kilot, . lans mellan upptagbart fosfor, ka be, li och kväve bör. därför eftersträ- |. vas; Bestånd av höstvete; som. ut- glesats genom utvintring, får” of- ta hårda angrepp av -Septoria no- :dorum. En trolig orsak är att i .det glesa: beståndet har: den :en- skilda plantan tillgång till all. den näring, som ursprungligen var av- I sedd för även de plantor:som dog under vintern, . Mn För "att mer slutgtitigt komma tillrätta" med sjukdomen knyter. man för närvarande vissa förhopp- ningar; till: resistensförädlingen. Man. mäste” emellertid, hitta en. | vetesort- med utpräglad resistens, en resistens. som -.kan. överföras till. det. egna..sortmaterialet.. Vi försöker. att finna sådana sorter | här i-landet och i flera andra län- der är man 'inne'på samma linje, Härifrån och till det éi resistent -sort: kan släppas. ut är emellertid steget. långt. ev oa NE bär i kartong som: rymmer 235 gram kostar 2:75, Per kilo räknat . Per liter "kostar | Varför färgas veteaxen' bruna? "Bengt Leljorstain; 8 Statens Vä Ce syddsanstalts Resistensbiologiska Laboratortum, Svalöv, bleknar färgen men i stället bil. löses" upp i vatten. Det" är alltså' das i de tidigare missfärgade väv- "stänket av regndropparna som fris” naderna "av agnärna små, knappt ' gör sporerna och transporterar | synliga, sporhus. De brukar ligga dem till nästa infektionshärd.: Ett £töra delar av vårt land, medan nedsänkta radvis 'mellan 'neryver- : : dygns "väta krävs för:infektion ' - det 1966 huvudsakligen var södra na; Vid" regnväder. utspyr. dessa : och för att angreppet i axen skall Götaland som drabbades av sjuk-;'sporhus :mängder: av sporer som . bli :av någon -: betydelse 'skall in- | : domen, - i . ia : sprider sjukdomen... Tidigare" på: fektionen, ske på tidigt stadium, ” bo järet ser man med "någon vana! d. v.'s. relativt snart :efter' ax- ' ot N "SJUKDOMEN ORSAKAS sjukdomens symptonr på de ned-. gången.; I är skulle : man' således | '. > AV EN PARASITSVAMP ' ire' bladen och särskilt tydligt på vänta sig att åtminstone-vårvetet i n är: de nedre bladslidorna, som . får. kommer att bli relativt lindrigt Prunfärgningen av veteaxen är. bruna strimmor vilka så småning- .»angripet i större delen" av landet, sorter, som normalt har bruna ag; Om flyter ihop till mörka' fläckar. medan höstvetet 'i södra Sverige. nar, tr ex, -Fylgiavårvete, men nå- I början kan det vara svårt att: kan -ha' blivit infekterat kort: ef gon förväxling torde aldrig behö- "skilja symptomen : från dem.som ter- axgången, . ==; va riskeras. Sjukdomen som inte; orsakas" av tidiga . svartrostan- Forskningsarbetena "med Septo- Har något 'vedertaget svenskt grepp. Då det är fråga om Septo- i ria nodorum ':i' landet: har; under namn orsakas aven parasitsvamp,.. ria har man dock aldrig: det bru. de få år de bedrivits, koncentre- i Septoria '”nodorum. Denna svamp na a sporpudret som hos. svartrost, rats på parasitens-utbredning och ” angriper utom vete även korn och . | angreppsgrad. : En -serie:' arbeten "en rad'vilda och odlade gräs, men ; |har också påbörjats för att söka det är utan tvivel på vete som de - 7 | fastställa hur den sprids och: vil- störstå .' skadorna kan ;noteras; ken skada den:' gör, Den :'senate "BLÅBÄR ' d : Billigast. bland: de ' industrifryg.i tå vi såg var. de" blåbär: som låg i plastpåse, pris.2:43 för 300 gram: osockrade :; bär, : : Kilopriset- blir | följaktligen = 8:10 och . priset. pe? liter : omkring '5-kr.; eftersom det går: 1 3/4" liter blåbär = å >» varjo kilo : Under de senaste åren har ve-, teaxen 'ofta brunfärgats i påfallan-" de grad kört före det' mognaden: börjat. 1965 var så förhållandet i: Peka ke Te v AÄppelmi 3 "exempelvis smakar ju: :mycket bra även när det tas ur konservburk. Får .man äpplena gratis: från) egnä ;träd, el. ler; snälla. vänner kan det vara värt besväret. att göra hemkokt äppelmos, "Men. om äpplena, skall köpas, blir: det strax mindre ,be:- vänt ,. med .:lönsamheten: ;.indust- riellt tillverkat .äpplemos av lätt sockrad typ kan fås för 3:50 Per burk" om 750; gram. Till, den, hån det ' gått. åt. ett: kilo Äpplena . per kilo, äpplen, plus : Aillagning och förpackning — det k pilen sägas. vara syr”. ” + Mänchen 'meddelar . , 250 000 vagnar av. den 8. k. ”nya "klassen”, d. v.s.. mellan 1,5 och dd Produktionen, startades lygsamt,.1962 med knappa 2000, (oppnadder 19661 allt. 74000 ;enHetér : av motlellern SPORERNA SPRIDS vm I REGN &ölde oe "Om ” 'sjukdommens "spridning frågan har fått högst. varierande Höst- och vårvete är i stort sett. lika känsliga, även om väderlekeri kan bidra till att det ena. Växtsla- get angrips. mer: än det andra ett visst år och på 'en viss lokal. Vanligen lägger man märke till ett angrepp först när axen börjat missfärgas. Är man mycket upp: märksam ser: man då först små brunvioletta fläckar som efter nål- stick på agnarna, övre delen :av åtrået och på axspindeln."Fläckar- ha breder efter hand ut sig:så ått. agnarhas spetsar och kanter blir helt, bruna, I 'svåra fall blir agnarna bruna ända ner till ba- $en.-"Axspindeln och strået över flaggbladet, blir vanligen , också: och utveckling råder ännu en viss oklarhet. Man vet, att parasiten från ett smittat utsäde kan infek- tera de unga plantorna och däri- från genom sporspridning' så 'små- ningom -infektera axen. Svampen kan, också. övervintra på. infekte- rade rester av stubb o. d. och däri-' från genom sporer orsaka” infek- tion. på : efterföljande 'vetegröda, Slutligen kan de vilda gräsen ut-|' göra en reservoar för parasiten. För närvarande kan man inte med: säkerhet säga vilket av 'dessa al- ternativ. som har. störst betydel- ,se i praktiken, Svampens sporer "sprides under regnväder, Spormas- sorna ligger nämligen i ett slem, mörkfärgade; Vid mognaden för- 'som vid torka är hårt men som svar i olikå delar av världen; Här vet Mi, att” skördenedsättningen kan' bli betydande vid hårdå an- grepp" och att kärnans 'kvalitet som , utsäde : naturligtvis - bckså, !nedsätts. Mer preciserande .kun- skaper är dock önskvärda. : HUR BEK MPAS SJUK. > DOMEN? : | » Som avslutning skullé man gär- na vilja komma med goda råd hur denna . sjukdom . effektivt skall bekämpas. Tyvärr mäste des- sa råd ännu bli skäligen magra, re derleken, särskilt : nederbördens dels därför att sjukdomens inten- (+... sitet I så hög grad beror på :'vä- : pr tv resande en tid, så jag. har träffat mycket otrevligt folk, men aldrig maken till dom. här i... ; vad var | det hålan hette nu igen? ”- Gåtatorp. Men den här. hålan är inte värre -än andra landsorts- |" hålor. Jag kan tala om varför de är så lea' mot er, Det är för 'att de är: uppskrärhda över ett in” brott i går, och så tror: 'de att ni kanske är, tjuven ...; Det. bevisar 2 + Jo, det kunde väl kanske gå. " det; sade: Astrid, Vänta ett ögon blick. "Hon stängde ; skyndsamt dörren mellan..sig och tanterna i ; buden som just. nu surrade om ,” förbrytarens besök 'hos Fristedts. » Så gick hon ut på. köksbror' och + kallade in den unge mannen Det | ; "tacvar nästan lite för mycket vän 4 lighet för Osvald Andersson; har de hon något 'rackartyg'i kikarn? Ånej, ' vem . som helst men inte "hon, Efter en sekunds tvekan som "hun märkte, gick han rhed in. "> emm Jaså; fröken är- inte skraj för mig, sade han: - a in Nej då! Ni kan bestämt inte göra ett kryp för när! Hon tog genast efter hans slang, ty den lät stockholmsk och fin' i hennes öron: varför skulle jag vara skraj? Ja på den frågan fanns ett ut- tömmande svar nära till 'hands, men det var han inte mogen att ge ännu, " - Ja, . säg det med blommor, svarade han ledigt. Inte vet jag varför tanterna slår igen dörren mittför näsan på mig; , vart jan kommer, Den sista : markattan kalla mig för tjuvstryker, då jag ba att få köpa mat, b Jab ska tala - | tis och kaffe? Vi har inget anhat 1 ju hur bakom de är här i. Gåtå- torp: så fort en främmande herre kommer som talar uppländska, så ska han nödvändigt , va. tjuven. Men jag tror det inte. Jag är all- deles. säker på att det inte var ni som stal pengar och cigarretter i vår affär. Det förstår ni väl? Sitt nu ner, Vill ni'ha korv och pötai käk att bjuda på. > ec. Osvald Andersson blev förlä- aen i första ögonblicket över 'att ha träffat på en tjej till den grad "ipåvsd med hjärta, Mer i nästa ögonblick tog han snabbt ut deras om för fröken, att jag har"varit [sc som en "idé; ett Uppslag, en möj- lighet; men ”"ändå” exakt: "hon kommer” att gömma ' mig" och gå mig mat till den' sjuttonde. ! Och hön kommer att'vara hos mig; dag och natt/for avovernt Men "Astrid hade talat så. ivrigt och så vänligt, därför att hon blev dög vilka vida? följder ött:tilltag som hennes" kunde: få, Här: var; redan da" för hennes ' dumhet? 'ochbrist på 'sinnesnärvaro.": "Tåntens boch hennes"”rmiddag”var en ringa böt bara ville' stanna med 'det 2 Hon kastade sig med iver över förberedelserna ”till' hans frukost. I ett-huj stod 'ert portion frataför honom, och: de första" fetn "min terna glömde han, bort sin plan. Men när han återkom till den, ha: de” den redan blivit klårare och) han handlade niedvetet efter dem "2 Tänkvatt'ni är så flott, fast -.dom norpat hos'er, sa shan beund- rande; Berätta! lite "rder” om in Ti skogen. nn het och-rädd vid' dettå bevis ipå. den andra "stackaren 'som' måst : die | som'hon' bjöd därför: On det: nul” käringarna! "Hon: fyllde :på hans portion och berättade. På beskriv- ningen förstod han att hennes by- lingar var desamnia som ha mött I gi RT oh Ruskigt visset att råka kom- ma just år 'det här hållet) då man gör 'en fotvandring;:.Jag strövade! omkring” och'.dampade : och: kokte mitt :eget- käkshela dan |: går! så inté har'jag något :alibi; sade, han. inta Men en polis skulle genast. se. att' ni! jtntér är av der typen, såde Astrid. Ni är ju en bildad person. 5 -Anilersson ; rodnader" hon; -sa bildadtissen. tinade. än - . Jag ska be att få presentera : mig, 'sadé han: Andersson, Olle Andersson, : ” : Tackar: Klintin, . Servera er påtår själv, jag är tvungeri att stryka min söndagsklärining, ' ' Medan hön strök kände hon att) något. stack ; henne just. på. över- armen ”och- vände 'sig omt- det var herr: Anderssons blickar: + an >= Vad år det öm? frågade hon.. N gemensamma = historia i förväg tjacket, så jag får höra om jag har Har jag en mask på mig? ' 2 Detta "sade han varken fullt be- räknande: eller :- fullt « uppriktigt. Den : ena "komplimangen var den andra värd, och det gällde att be- fästa. sig hennes 'gunst.: Dessutom 'hade hennes: skuldra "en -mjuk rundning:.som alla flickors skuld- ror hace 4 s | SAstrid "höll på a att bränna klän-' ningen.' Just. armarna beundrade han, hennes alltför. korta armar som gjort: henne löjlig, som Hon givit skulden. för sina ringa fram- gångar hos Fristedt och hos andra män, 5 rt 2 Äsch. bon rodnande. Säg, vill inte bre er ett par smörgåsar att ta med er? Det vo- re väl kul på fotvandringer; ha Måste" jag gå rédan? frågade Jhan: Här är så kul, Fröken är fin. Nu kom ,han fram ' till henne, ställde sig bredvid henne, grävde i'ifickan, fick: upp en :hopskrynk- lad fTemrnå och lade: den bredvid sade - på hönom; tog femman och lät järnet gå över den. bt .tm.$e så 'nygg den blev, sade': hon. Har ni.fler som ser lika slar- ' vigå ut? 5å ska Jag stryka dem också, v Varför det? frågade” han sligt misstänksam. För f. fag tål inte slarv, sade Pengar. ska man förvara 2 pl hon. ordentligt. -Andersson grävde : upp. några medfarna sedlar ur fickan och la- de. dem på bordet. Hon strök dem alla. och ordnade dem snyggt. Lägg 'nu in dem ordentligt i'plån- boken, sade hon." = '= Den tog jag inte med,-sva- rade han. På fotvandring har man väl det minsta möjliga. : om Nå så ska ni åtminstone få ett kuvert av mig, sade hon och försvann.” oe é Forts. - | - henne” "på strykbrädan!' Hon tit- ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.