a 4 ; LAHOLMS TIDNING ” Måndagen .den : 7. augusti 1067 ' —= - LT | "Måndagen den augusti 2007 'LT- = | Tandstingsaktivitet i soramartid ; ing i Sr ivit ; . bara orkar. frestas man fotografering i syfte att åt efter- Dwight D.-Bisenhower har: EM | hänger ihop med hans arbete hem. a ne en lunta papper in- . världen bevara bilden av den nu- INGEN SAMLAR I I namnet åt en stipendiefond 1 För hängt "i öckholm, Under” förbere. | ””nehållande tio moti till hös- de hallandsbygd en BEFOLKN enta' staterna, som bl. a Pina delsekursen och orlenteringen 4” tens halländska landsting, .som = Landsti hela högergrupp LJ ENGAR TICT SKOLOR 2. Jin svenskar till studier 1 olika | de Princeton, fick -han.. dess. börjar den 2 oktober, hamner på ' går till samlad aktion för att E Landet" är uppdelat i provinser, ämnen Net avdelningschefen | utom studera en del grundläggan. redaktionsbordet. När de flesta andra hallänningar ägnar sig åt semesterliv eller kopplar av på annat sätt, grubblar dessa lands- tingsledamöter .över sjukvårds- problem, barntillsyn, trafikfrågor, yrkesutbildning, konst och en. hel del annat som hör, till samhälls- servicen och 1 syfte att göra' den- na ännu bättre än den är. .En snabbpresentation av dessa mo- tioner ger följande-upplysningar: Socialdemokraterna - Harry Bergman i ' Lindome och Lars Ekelund i Kungsbacka vill ha till 6-an : genom Halland utbyggs i, snabbare. takt: än - som .sker. De pekar bl a på att över tio mil av sträckningen genom länet än-; nu inte fastställts samtidigt som a Sndhaotrint. ing och. bet 1 ökar starkt. Motionärerna fram- ; håller även behovet av trafiksäk- . rare väg genom länet, Man räk- ; 1 gen utgör utöver per dygn, :. Innevarande, sommar ;' är belastningen cirka 16.000 genom -. HaHand . och : me-. deltalet' för hela året 12.000 for-: stånd en. över som gör det möjligt för de hallän- ningar, som bor allra längst norr- ut i-länet, att vid akuta sjuk- . domsfall: av brådskande art eller : ifråga om specialistvård ;få vård på Mölndals lasarett eller vid gö- teborgesjukhusen för att därmed. minska avstånden och vinna tid. Hemsjukvården är en ständigt - återk de fråga i I Hittills: har den i stort sett' gällt' ersättning åt dem, -som vårdar sjuka i hemmen, 'Socialdemokra- terna Berna" Aronsson, ;' Erik Bengtsson och Sven -Johansson i Halmstad vill nu' ha en utred- ning om ökat samspel 'mellan : denna vårdform och landstingets institutionella resurser, bl a syf- tande till att under kortare per rioder låta sjukhusen överta vår- - den och ge hemsjukvårdarna möjligheter till avkoppling. ove don. - Behovet . av snabbare wut- byggnad bör. det alltså inte rå- da. något tvivel om, och höger- gruppen vill att landstinget skall hjälpa: till -att övertyga kommu-- nikationsministern om. detta. - Centerpartisten Olle Kareld i: . Vessigebro -— tillika ordförande i. länets hantverksdistrikt — hem- ställer: att” landstinget. ' ger .« sitt "stöd: åt' den ' praktiska -yrkesut- bildning som: bedrivs av företa- gare i hantverk: och :'småindustri -"-med ett 'generellte bidrag » på .: 30 procent av, utgående : statsbidrag. : Hrr : Evald : Karlsson . i : Ullared, Olof- Stenström, -Berte och. Göran ' Hellberg, Falkenberg' instämmer. Slutligen ; .' hemställer . social-' demokraten Eric Mossberger, Ge- tinge ' om "bidrag - med: 10.000. kr: årligen -till', Folkrörelsernas Ar-,. » kiv i Halmstad som stöd för dess En annan fråga i'ansl till hemsjukvården tas upp av cen-; terpartisterna Alice Jönsson i Söndrum och överläkaren Werner ” - mellan landstingets kulturnämnd cr och Silverskiöld 'i' Halmstad, nämli- bule verk heN att tillvarata ' organi- sationernas handlingar och höger-: - mannen: Gösta Svensson; Kungs- backa " vill” stimulera ' kontakten: ärerna i länet samt att' gen rand Å sjukgy + i som vid? behov! av :'sjukgym- nastisk terapi kan besökå de sju- " iläre uu Folkpartisten ' Karl , Bengtsson i berg / vil örn ud mota Ota Häl . SS förut; bosatt, på "Mäshult, Skällinge. Dy sger NERE ” i byggplatser som materialtrans=' : «Bladet mnrety ve ren ät a FA som förvaltningsutskottet ' alltid |. Ain:Axemo, är född i Pole men j., det gott om cement, Sand måste” |. porter tog därför lång tid." -;' | . Samtliga , dessa , motioner före-' förelägger' landstinget." Till des-, kriget” med, föräldrarna |, ran kaffa fram genom att vas- Befolkningen är mycket fat- z faller angelägna. ur. sjukvårdan>. "de "synpunkter. Om: de" är prak- tiskt genomförbara blir. det -höst-= « landstingets eller ' kommande. ut- redningars sak att utröna, ', 2.2 » Men landstingets ' arbetsuppgif- ter omspänner inte bara sjukvåri den även om dessa omfattande,” Tingets koms" "munist, Erik O Bengtsson, Halm-: 2 "/Dénna snabborientering ha" mottagning” för . 4 - kulturnämnden får i-'uppdrag ätt : inköpa konst ”av olika slag, ev-. . sedd. att pryda, landstingets cCäka HL fr I av årets" landstingsmotioner erinrar, om en= " skilda landstingsledämöters am sä får , vi. säkert. anledning. åter-. komma, ' - : ; : i vn frön ligheter att, bevara sin. kulturel- Ja särart framför” allt "vad :b én grupp som inom några år: . Fredskårens berg. Senare -avied föräld- -Tarna /och "efterlämnade: två barn, nold: Axermo' på den tiden var fö-: Ceståndare för. anstalten, Ain fick ite öh ' Rolfstorp, men flyttade" jan: senare till ' Mäshult.. Han; gick 'i/skola i' RoMstorp gången, forisåtte” hän: sina? studier Ain och Pia. Pia fick .sitt. hem: hos |.- familjen Axemo'i Mäsh Efter "skol--] Svenska ingenjörer har by --skolor i Etiopien under 2. ' i "Ain 'Axemo, Halmstad, en av deltagarna :. +, :Den'12.sept 1965 reste sju medlemmar av Fredskåren med an=. + slutning till Sida till Etiopien för att:leda byggnadsarbeten, De sju I de 1a, som bestod av 5 ingenjörer, en snickare och en rör- " mokare, var Sidas pionjärer på området. Under två års tid har -: i dessa "sju, vistats i: det underutvecklade iandet. Som resultat. av itt: arbete lämnar de "nu när: vistelsen: där: är »slut,' minst' ett :25-tal= 3 skolor, vilket! betyder.att de .sannerligen inte Jegat på lätsidan,: sär-; "skilt" som" mycken "tid åtgått till att skaffa fram” materiat och: lära upp "byggnadsarbetare. För några dagar 7sedan --återvände ' gruppén ' ' hem”efter'att"ha fullgjort sitt uppdrag. Blan etsuppgifter är inge ” d' dem som deltagit ”i "Ain ”Åxemo,' Halmstad , ka attendrag precis på. sam- ; vi: byggde :i Etiopien, itt som man vaskar. efter | byggt är » - vilka, var och en, får svara för an- skaffande av pengar till sitt skol- väsende, I det här fallet betalade Sida 50 proc av kostnaderna” och provinsbefolkningen 50 proc. Be- folkningen visade en påtaglig gläd- je över att de verkligen fick nå- ' gonting för sina pengar, Tidigare insamlingar hade sällan gett något "Vi byggde i olika delar av:lan- det och på olika höjder.- Själv var jag med att utföra byggnadsarbete - på 3.000 meters höjd över havet. Den bästa temperaturen här man å en höjd av 1.800: a 2.000 meter. å sina platser kan det vara myc- varmt med temperaturer som » förhindrar arbete under dagarna. På sådana platser måste man kon= centrera sim arbetstid till kvällar och nätter. . re . > - ARBETAR HELST sö «- MED HÄNDERNA . " På tal om befolkningens obe-" kantskap med verktyg, omtalar; hr Axemo, att en av hans kam- rater lämnat fram fem spadar att användas vid' blandning av cement och sand. Arbetarna tyckte emellertid att dessa spa-' das var alldeles för fina att an- '. : vändas till blandning av mur bruk, varför de ställde ifrån: - sig dem och blandade i stäl- vå "let med händerna. LÅNGA TRANSPORTER Det är i regel ganska svårt ' vatt få fram byggnadsmaterial till byggena på grund ' av att vägförhållandena är outveckla- .» de, I djungeln finns sällan an= ' nat än åsnestigarna att anlita”. och dessa är inte framkomliga - med bil. Italienarna anlade på : ” sin tid utmärkta. vägar, men eftersom underhållet ' har för- : , svårframkomliga.: Därför måste NN mycken byggnadsmaterial frak- tas. på ” mulåsnor ' eller ' bäras långa vägar; Såväl resor mellan .. tig och har inte råd "att hålla sig med maskiner: eller red- - skap.: Undantag" finns. emeller- . tid för de större 'gårdarna, sem i regel ägas av utlänningar. På dessa:egendomar håller man sig med , moderna. maskiner "och redsk nn ” -.. INTRESSANTA ÅR summats "kan" även dessa'vara | Förre- amerikanske presidenten vid trafikbyrån på Stockholms ga- tukontor, Civilingenjör Tage Wik: lund, som befinner sig i Förenta staterna på ett sex månaders sti pendium, utdelat av "Eisenhower Exchange. Fellowships, Ince, Stipendierna skapades för 13 år sedan. och överlämnades . då, till Dwight D. Eisenhower som en för delsedagsgåva. Avsikten med. des- sa' stipendier är 'att' försöka un- derlätta den internationella förstå- elsen . mellan folken genom att bjuda in ett 40-tal representanter från olika länder varje år till sex månaders ' kurser, Stipendierna går till: personer, som' sitter i ar- betsledande ställning inom organ som hör. till. statlig och kommu- nal förvaltning, a : Civilingenjör Wiklund är den tredje svensk, som fått ett stipen- dium av detta slag, Han började sina studier i Förenta staterna i juni och skall fortsätta dem där till senhösten. Alla stipendiaterna deltog också ' ett förberedelse- och orienteringsseminarium; som hölls i Princeton. i New Jersey den 2 .—10 april i'år. Civilingenjör Wik- lund studerar för närvarande tra- fik- "och transportfrågor, trafik- plåneringen de större amerikans- Svensk Eisenhowerstipendiat en --=i > studerar i Förenta staterna «| dier” problem och transportmöjligheter - och liknande ämnen, som. direkt kta om. sociala," ekonomiska, kulturella och förvaltningsrmässi. ga frågor I USA. . En På civilingenjör! Wiklunds :pro- gram står bl. 'a, arbete och stu. vid -U.S.-' Department ; of rransportation Planning, Ameri- dan Aransit Association, U.S.. De. partment of Housing, and Urban Development, . Bureau' of . Public. ds. och | Highway - Research Board, d, v.Ås,, just de, departe. ment och nämnder inom "den 'fe. / derala förvaltningen, som sysslar med trafik:. och, transportfrågor; Dessutom blir: han 1” tilfälte, att studera: arbetet vid en "rad. mot- svarande delstatliga och örvaltningar.: uiet fed mat förvåönhower Exchange Fellows- hips, 'Inc, 'samarbetar/ med : den amerikanska utrikesförvaltningen vid valet av stipendiater. Det går : till så att de amerikanska besKick. ningarna i länderna världen runt ; får delta i urvalet av de samman- lagt 40 stipendiater, som får stu- dera i Förenta staterna varje jär, Men det slutgiltiga urvalet av äti- pendiaterna sker givetvis av den högsta ledningen, den s, k. Board of .'Trustees” inom E h Exchange." Fellowships, ka städerna, framtidens transport- Förenta staterna, ; lokala. ' Tjänstetiden för Fredskåren' ut- går den. 10 sept, men” orsaken" att vi redan är hemma, är att få ut- nyttja semestern i hemlandet. Otvi- velaktigt har: det varit intressanta år att vara verksam i Etiopien, men vid. gymnasiet i Varberg. När re .nold "Axemo: :senare- flyttade :som föreståndare; ä stad," pläderar för en ;utbyggd . barntillsyn' 1: landstingsregi, . som bl.å' tar, sikte på' barnhotell eller" veckohem,. där; barnen ' kan, läm= | > Grundförhållandena "kan "ofta vara besvärliga med svåra sättningar un- der årstiderna," Därför måste”. vi övergå; till. att" bygga husen på en grundplatta av.betong. | "77 : ämnar återvända till:ursprungs- landet: bör inte 'under "sin vis: telse iSverige tvingas in:t en "halvdan .' assimilitationsprocess; "Men 'detta' att. bevara den kultu- Jrella särarten: får” inte "bli "ett rtsatte sina: studier, "där dit - ps han Också avlade: real ,samt t'ex vill "resa 'på: semeste; bas av sjukdom; behöver 'vidares |' självändamål,” Det. långsiktiga | Vanny:därefter vinträde vid) Borås |-- "> Under nin tid som byggnads- | å andra sidan' har det varit mindre A utbilda” sig 0 s v. Motionen ,sik= I målet bör vara, ätt inlemma :de teknis ymnastum; där han .av- | ingenjör i Etiopien har jag fått va- | lönande" ekonomiskt. Nu :-vet man san OA | ön - SA SR — tar, närmast till en utredningsav | olika befolkningsgrupperna-1 det Hade; studier” med "ingen ra med om att även bygga: jordhus. | inte om Fredskåren skall fortsätta. | Knölsvanarna; som förr var praktiskt. taget "okända" i" Västsveriges ' "fauna, häckar nu ganska allmänt vid våra sjöar Kungsbackafjorden -har de dessutom funnit. en . Vr Pa ekimerar 's'a med na vin Knölsvanarna ekiperar:sig "och : stränder, Vid" . svenska: samhället. Detta mål på r kär -tillhållsplats,. sikt nås: emellertid ”— även om” efter. en" del'.av, s : det:låter paradoxalt — bäst. ges] innan hen” blév uttagen till, medlem, nom: att det nya moderlandet. vi- Fredskåren. med sar respekt för. den nationella i ” Först | bygges "en. träställning och därefter, smetas lera på denna tills man; får. ett tjockt ' lager: Sådana Termiterna "förstör "trävirket" och regnet löser" upp taken." Betong” är ju-däremot -motståndskraftigt : både mot insekter och. regn .och; det var detta som förbluffade urinvånarna. I varje fall blir 'det nog svårt att rekrytera en ny eftersom ersättnin- gen är mycket -låg,' Det 'går näm- ligen” i längden. inte att lita till ideella syften; man måste : nämli- gen ha så pass ersättning att man kan klara sig. Detta gäller givetvis inte" minst: ungdomen, som måste tänka”. på .sin ' framtid, säger - Ain dessa 7 spörsmål. Högermannen Olof Stenström 'i-Berte ”erid en motion om att det n kulturla ras så särarten. i. ss 3 2 i eoVestmanlands. Mr ns Tidning: (fp) finner; det in- INVANDRÅRNAS SVÄRIG LO har 1 tidigare samman- hang visat ett ganska kallsin- nigt uppträdande mot dem som klappat på den "svenska .invand- ringsporten; Av mer eller mind- Fe "klart uttalade "arbetsmark. natispolitiska” skäl har man för . respråkat en. restiktiv . politik, erinrar ». IH andelstidning- en (fp) och fortsätter: Hd En 'sak är 'emellertid att: gall- ra bland dem som vill ' komma över gränsen, en helt annan sak är att-ägna de främmande 'be- folkningsgrupper som : väl bosät- ter sig 1 landet: tillhörig upp- märksamhet,"I det senare' fallet er vn Ur a mycke Lär og gruppernas strävanden till egen- ioner, "och när” detta "arbete | :-. På. landsbygden är. det; ett ler därvid att klarlägga om' EEC rådet. ända sedan 1700-talet. Lika i hetydelse Som ruggningsplels; > något som. naturligtvis första mhet, Det-är bra att det- Ar "fördigf :var det till. att'sätta | ringa antal som” fått tillfälle . är. berett att ge Sverige fullt! så har sjön Tåkern i Östergötland | de id annat vid. Kungebackafjor- hand regeringen: bär ansvaret derstryks, anser, VLT... igång med att utbilda arbetare. och | att lära sig läsa: och -skriva. medlemskap med de undantag| länge varit känd såsom svanarnas mä bedriver.” man : räkning. och för, cn 5 = : bybor tar detta iobb:vår sannerligen inte'all- |” Vanligen är det så att en med- landet anser nödvändiga för att! sjö. -. . os j m Hit Svanar ' under -rugg- 1 oh nr änene- ” SA tid ttaste, När vi så småning-| - lem av ” familjen ' får : studera kunna fullfölja neutralitetspoli- In på 1940-talet började en-del|yw; SOM: Hittills rioden har Anvandringsnettot va. mört om skaffat oss en arbetskår fick vi] : men detta beror på att man vill tiken, | Hallar d häcka. fimed kusterna i ma vid du Tdens sto ha hör hem- rit cirka 18.000 personer per är, sätta. igång. med" de. praktiska ”ar-|- ge en av familjens många med- Det fulla medlemskapet anses) Halland och Bohuslän, och i vissa Oslofjorden i norr ned "ill de den . Även inom" överskådlig framtid får vl räkna med tillströmning utifrån, Visserligen avser inte tressant att LO kommer med ett uttalande, som. förefaller” mycket positivt" och som visar långt gå ende." hänsyn . till: invandrarna och , deras »egenart och. problem: ; Bl. a. betonas att det bland de nya minoriteterna i landet: finns både . sådana. grupper, som är helt 'inriktade på att bli svenska medborgare, och sådana som vill "bevara' sin. särart '1' fråga om re- ligion, språk och kultur. LO be: olyckligt, om: myndigheterna ut- gick från endast en av dessa för- utsättningar i. sin' anpassnings- politiks (NI le oo or »' Därför begär man också från regeringen en klar. målsättning för '"minoritetspolitiken ' i "vilken |ETT ORD "vv. tecknar det mycket riktigt som s då. bör ingå att man erkänner |. : Som, nämnts var det'ett pionjär- erbete gruppen gav sig ut på; Sida " ville "undersöka" om man på detta sätt skulle; kunna hjälpa ett under- " utvecklat” länd, "nämligen . att lä praktiskt, allt som behövs, när man skall sätta igång med bygge. Vår uppgift på: landsbygden, och . här sakhades -inte' bara ' material -utan även: kunnig arbetskraft.” Vi mås- de därför börja vårt arbete med att 7: den: nya -skolan,. upp- i.betsuppgifterna, -Vår " arbetsstyrka fick. därefter. följa "med oss från $bxgge till bygge. Medan vi sålun- vanner. : ritningar "och ' kon- | -..: De kunde nämligen inte tro att det fanns byggnadsmaterial som - höll mot yttre 'påverkningar, I städerna däremot: bygger man med betong, och där finns också: både byggmäs- tare och byggnadsingenjörer.: Bl a utbildas ingenjörer "vid. ett: svenskt - Tillgången . på . trä, är mycket "knapp, men det fanns dock tillföl. len som man byggde trähus. Act till- gången på trä är knapp beror i främsta hand på att landet icke i det fallet :tillvaratagit -" sin - resurser, Man har bara huggit undan .sko- gen. eller" bränt den samt, har, ur- aktlåtit att plantera ny skog. Nu förstår man hur illa man handlat, men det är ju inte lätt: att repa- rera en skada så snart, STOR ANALFABETISM lemmar en "utbildning, för' att sedan kunna erhålla en tjänst ”. som gör det möjligt för honom' Axemo, som också understryker att befolkningen är mycket trevlig och tillmötesgående, : | ' form av en öppen ansökan utan FULLT MEDLEMSKAP BÄST - . Regeringens." EEG-framstöt I precisering av önskad form för medlemskap föranleder följande kommentar ' Jordbrukar- nas Föreningsblad: Om man ser skrivelsen mot bakgrund av att Sverige redan tidigare har en associationsansö- kan inlämnad till EEC och att denna - alltjämt ' gäller, så bör man -kunna utgå från att rege- ringen nu är ute efter att un- dersöka möjligheterna att er- hälla fullt medlemskap. ' Det gäl- numera av flertalet bedömare vara den klart bästa anslut- ningsformen även om associa- vid:den' halländska kusten -.' Det är att finna ro och avkoppling. SD te bara mänskliga sommargäs er, årtiondena kommit i allt talrikare skaror: till: hallandskusten : "Aven .knölsvanarna i har funnit Hal som. under de. sena: lands kust och då särskilt Kungsbackafjorden lämplig som som :. marrcekreationsort, Till skillnad från. de « flesta årligen "återk drabbas svanarna' av en . då de på en gång mister alla gan. Då gäller det för svanarn. Kungsbackafjorden visat ' sig so ti varje år, berättar fil Knölsvanens - utbredning i Väst- sverige är en ny men föga upp- märksammad fas i. vårt naturlivs utveckling, berättas vidare i arti- keln,' Fram till början på. 1930-ta- let fanns det knappast några :sva- när i Västsverige, varken som häck- fåglar,' sommargäster ' eller. vinter- gäster, Däremot har . det funnits svanar i bl a Skåne och mälarom- fall häckar de också 'vid sjöar inne i landet. Sedan dess har stammen ökat, och nu beräknas 75—100 par svanar häcka i Västsverige varje vingpennorna och, därmed flygförmås andra fågelarter” "ruggni iod;: od, ; a att få leva i fred, och därvid har: . | : m en av. de lämvli a i landet. Mellan 1.200 och 1.800 svanar ruggar där v pligaste områdena under juli+augus-; lic Sven Mathi i istoriska .Muséet' i Göteborg i en artikel i Svenska Nan rkydduföe Ika - gens nu utkomna årsbok Sveriges Natur 1967. leva i fred och dels har riklig till-" aturskyddsförenin- . gång på föda. Vanligtvis brukar. de jla Stora” ytor med grunt vat- Landets främsta samlingsplate för pisgande Svanar är södra Öresund. RR andra plats kominer "emellertid i -Ungsbackafjorden;" urnider " det” dt ex Tåkern på senare År minskat ska öarna. De svanar, som just.nu ana att bosätta sig I! Sverige för - P Å VÄGEN saSr AG det mycket besvärligt an] att försörja de övriga familje- tion teoretiskt sett skulle kunna| år. Häckande 'svanar håller i all- fas spri Alltså längre fram: vän- got sm n stor el återvänder a - a nd v blev det något 'atti är ge samma ekonomiska resultat, | mänhet ihop familjevis, och då rug- sprida sig även till andra strän- | ga med en för- |: De dagliga tidningarna ger oss| lindrigare det andra, då. vi ingen- en stor anledning till att bar- es gar föräldrarna på samma plats| der och Sjöar i Västsverige, ' w bättrad ekonomi efter. en sejour Jofta predikningar ur livet i dags-] jörer mest fick ägna oss åt kon-|- nen inte får gå i skola. Men de till ste Som äramför. pällt at som där ungarna vistas, Ungsva- | ' . . verige. - som FA At ökomm gyhelerna, Märomdagen ES jag] trollarbote: vc "> "cd styrande vill dock, medverka Sverige då aktivt kan delta I par upp till tre a vilka inte är NATUR HEMMA OCH : et går dock inte att ommia 1 sädan Får il ng. NN msef. surar be fs > tillatt alla skall få möjlighet utformningen av förslag och be-| - v did ka andra svanar som . UTOMLANDS ' Ifrån att vi håller på att få' mi. |SIdor om det smala streck som) .' "FÖRVANINGEN BLEV STOR ' | att. studera. Svårigheten " är | slut till åtgärder inom EEC,| iv not samlag vå sh brus) skildras i-övrigt-i«ex: rad norltetsgrupper av ganska än senlig numerär med ty ätföljan- de problem, ;. - : Landssekretarlatets' . :hemstäl- lan, att en stor, allsidig och för- utsättningslös parlamentarisk -ut- redning tillsätts "för att under söka de svårigheter invandrarna möter, 'förefaller mot den bak- grunden befogad, Propån kom- mer . sannolikt att vinna gehör, inte mirst av taktiska skäl. — ” antalet röstberättigade invandra- re börjar snart bli en faktor att räkna med, + - - Det bör vara en: angelägen den bragte vanära över sig själva AAA LaLALLeLILiesed aan : land och Färöarna. M, i uppgift för de svenska politiker | och sin hemtrakt. =. > ..- EN. eta . : : N yonkurrens på lika villkor mel : P087-00 (3 : SN7 får den vackr och uar | : na att bereda åtminstone de 1 ediga de Ved du och jag vär nn Å N N 0 N N E R ÅA I LT ! an Europas jordbrukare som CLJ 26 Strerade årsboken: direkt från: sin > N a tid? Vad gör vi? Hur pre) = ' : : ordbrukets - organisationer vid för organisation, . And. öpa större minoritetsgrupperna möj-|aikar vi med värt liv? :. mo. oc eena - Sika tillfällen. förordat, ' genom bokhandeln. - pa den | : es . RR SS N a : ror oss on AL . 2 Få : 1 . s = I sr . é - : . - - SN skiljer den ena spalten från den andra "hade tidningen en predi- kan ur vardagslivet. över ämnet hur fritiden kan användas, Två artiklar berömde dem' sora vun- nit pris i en novelltävling för värnpliktiga. I en annan artikel berättades om några militärer som dömts för. att ha stulit - vapen och ammunition. ” > Det. som utgjorde skillnaden mellan heder och vanheder var ingeting annat än en rätt använd- ning av fritiden, De som använt ära och berömmelse" åt samhället. De andra som missbrukat friti- sin lediga tid' på rätt sätt gav: "+ . Det skulle snart visa sig att befolkningen inom den aktuella provinsen, där skola : skulle uppföras, ' var mycket nyfikna + På Vårt arbete, Man var ju van- = ligen van vid att husen och of- +" . fentliga” byggnader uppfördes” ; "av jord och lera, och Kär äm- nade vi bygga med betong. Det " blev en annan stabilitet på > byggnaden. Men det hade sina . svårigheter att bygga med ce- | > ment på grund av' att bristen emellertid att 'skaffa 'lärare. " Man har utlovat att man skall besätta "åtminstone varje ny skola med en lärare, men om > man skall lyckas återstår att se. Skolsalarna inrymmer i regel 50 barn, -men det, är ingenting. som hindrar att man tar in 100. Skol- bänkarna skall rymma två barn vardera, men vanligen sitter det tre, En skola som skall rymma 1.000 elever, får vanligen ta emot 1.500, På sand var stor. Däremot fanns Man är sålunda inte så noga med medlemsländerna. Med tanke på att EEC-samarbetet inom jord- brukssektorn bygger på: en mängd regler och förordningar som framkommer genom beslut på EEC-nivå är det naturligt att det svenska lantbrukiet helst ser en anslutningsform som möjliggör 't ett fortlöpande svenskt deltagande vid utform- ningen av jordbrukspolitiken in- om en europeisk stormarknad. Ett sådant förhåHande bör vilka sedan skall tillämpas | klassernas storlek. skapa gy förutsättning- ar för att vi verkligen får den kar ' däremot samlas på speciella ruggningsplateer, ' där de dels får HÄGN? SOLGÅVAN > TILLBLINDA '. lar i årsboken Sveriges Natur. Ci- syötare. Axel Bränholm i ON synpunkter på bäverns framtid i Sverige, Bland de roligaste aven len kan nämnas docent I n-Oj- a MH -0j- vind Swahns artikel. om - okända djur, snälla och stygga, i den sven- ska folktron. Intendent Kai Curry? Lindahl berättar om utrotningsho- tade djur ute i världen, och Tord Porsne har skrivit om' natur på Is- Ber. sina .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.