ei Onsdagen den 9 "augusti 1907 —= LT : På fredagen . hemställde den . svenska regeringen officiellt ge- Lindh : möjligt för vårt land att med bibe- . hållande av vår li "delta i ” Onsdagen den 9 augusti 1967 Jemsskap i i Nato politiskt sett valt befinner ' . +. nom: sin- EEC-ambassadör Sten . Schweiz, Österrike och Finland i ' om förhandlingar med en situation mer lik vår svenska. EEC:s råd syftande till att göra det . Dessa länder vill säkerligen ock- så försöka finna sådana former för - sida. — Däremot i av den Pp ekonomiska" gemenskapen; — Till denna hemställan framförde am- dö! ett dd lande , i ' vilket "underströks,. att svenska regeringen för sin del in- te önskar utesluta någon av de i . Rom-avtåälet: förutsedda formerna för till ett form som regeringen anser vara " fördelaktig, Men det avgörande: är att vår neutralifetspolitik ' blir oförändrad och att de därav för- anledda förbohållen kan tillgodo- I förhandadiskussionen” hemma har som bekant skiljelin- : knytning till EEC, som inte. ställer” deras neutralitet i tvivel- : . aktig dager. Självklart frågar sig nu svens- ' ka folket vilka utsikter vårt land ' "har att komma 'med i europa: marknaden. Något förhandssvar är . givetvis omöjligt att ge för nå. a gon. Men så mycket kan sägas, att . i det s8 k Romfördraget finns inte EEC, och att medlemsskap är en ' något som. direkt. förbjuder en. medlemsstat att vara reutral.: Det - ; talas inte om gemensam .utrikes- - politik i detta. Däremot nämns EEC som grunden till ett ständigt '. fastare förbund mellan de euro=" i peiska folken, Här är det tydl- här + gen fråga om att rätt tolka te ten, Uppfattas den som en må IT = =- Sveriges hemställan. äl i BEC jen gått mellan direkt h lan om fullt "medlemsskap eller « en sådan, som nu lämnats, Poli- : tiskt sett har, främst högerpartiet i allt: ” fande ekonomiskt samarbete, bör... våra ' chanser ' till medlemsskap; vara goda. Anses det däremot att ' inte: kan i tik sig " . förfäktat den. förstnämnd den av .vår traditionella neutrali- tetspolitik slutit upp mycket nä- ra reégeringslinjen. ' Mittenbrodern '- folkpartiet kan sägas ha befunnit , Men är det då inte lika bra ått sig -någonstans mitt emellan hö- . gerns och regeringens linje, eller "1 varje fall något längre bort från '. regeringslinjen 'än-'centern. - För lekmannen är det givetvis utom- ordentligt. svårt att bedöma vil- ken väg som kan vara fördelakti- gast, valt först. förhandla om för- för med orubbad . neutralitet, eller di-' rekt onsöka om medlemsskap och avvakta beträffande neutraliteten, I En öppen diskussion om neutrali- tetsproblemet innan "man går vi-, dare; X "bör emellertid 'vara ' minst” lika . " respektabelt fur: i EEC-, synpunkter som att skjuta en sån dan något I bakgrunden. Huvuyd-; "skon bör vara. att vårt land” till-" kännager en ärlig och, uppriktig vilja att- medverka « till utbyggda, -.. ekonomiska . förbindelser -; inom, « den gemensamma marknaden.. be + "Tidigare har ' som" bekaht'Sveri=, 'ges induslriförbuhd krävt, direkt ansökan” om medlemsskap och kri- tisetat regeringens försiktiga. atu-: tyd. I en kommentär till den nu. inlämnade hemställan säger dirok-. "tör Wilhelm Paues, att själva an-. sökningen i' kombinatton med 'det, som fromfördes , muntligt; vid överlämnandet gör ett myc-. [ ket mer positlvt intryck än” röge-; ringskommunikén av: den: .7: juli. Antingen det är regeringena ut-; trycksmeodel eller industriförbun- dets tolkning av dessa som blivit: posliivare, är det glädjande, ty ju; mindre motsättningar, som” UPp2.. står I denna för vårt land så vil; tiga fråga, desto bättre är det." 4 Storbritannien, , Danmark ' och Norge, har som bekant 'rodän' an=" sökt om, medlemsskap, Möp deras: situation är mindre komplicerad: än vår därför att de genom med=. RESER ' IRLIGT KÖTTAVTAL: Om köttavtalet mod Dånmark som nu är Uven formellt godkänt efter långdragna förhandlingar ger. Jordbrukarnas Före ningsblad. anledning un några kritiska rader: ” De danska kraven på "ett avtal nu syns ha varit hårda samtidigt som. det "uppges att man från svensk 'skla sökt få avtalets ikvaltträdande uppskjutet "ett år, Detta har motiverats med att man”I varje fall under det förs- ta året räknar med ett betydan- de svenskt köttöverskott. . De "danska - köttuppfödarnas tillfredsställelse "måste bli något grumnlad till följd av den svens- ka köttsituationen, I och med att vi i Sverige har överskott måste kvantiteter . motsvarande + dem som vl förbundit oss att impor- tera från: Danmark avsättas på exportmarknaden. Det kommer att få till följd att vi med större kvantiteter tvingas ut på världs- marknaden och där konkurrera med danskt nötkött. ' Att åtgärden inté är till någon fördel för det svenska lantbru- ket är uppenbart — det är t, o. m, tveksamt om det är till gagn för det danska. Det har spekulerats ten del av den svenska pressen om vem av de ”två stora” I mitten, folkpar- tlets: Sven: Wedén eller center- partlets Gunnar" Hedlund skall axla Tage Erlandérs och social- demökratins — statsministerpost Jinjenr + är k ka' politiken i: Centerpartiet har -mot bakgrun- från. den 'e) :onomiska' politiken i" vv den utsträckning bibehållandet av vår neutralitetslinje kräver, upp='- står givetvis 'svårlösta' problem: tiska skorstenar dyker upp vid - redan från början försöka få just "den saken klarlagd. precis så som) ; regeringens . hemställan tydligen. avser? Vi tror det! sn "gripet, även : försätts i minoritet,' ”. Först och främst gäller « det att” : systematiskt bygga på de ”politis- "ka och organisatoriska, - medlen; säger tidningen, vilket: är förut- sättningen för ett lyckat 'valre- 'sultat :. och.i därnied.” också maktövertagande politiska a Det” "nande ta potens. Gå fInte, per 'sonalens "och könuttlon "här varit föga upp: myntrände;: konstaterar Så vens- Ett: :samord-' ” såväl" ekonomiskt ". som; planmässigt när "det: 'gäller "den : Organisatoriska : ',: verksämheteti". : bör också' ske om. effekter. i 'val-' arbetet. skall kunna nå'"sin tnaldegbrlider” Ch): "ett ”dågsaktuellt 'ganska pösst: 'mistiskt uttalande -— det"är ar Imtöverläkaren I "Gustav + Hessel. blad :som yttrar sig — förvåna konimunisternä, sformarbetet. a skall inriktas: på I första' hand'; de" eftersätta människorna i sam- hället, men" även en” "planering 1 stort med beaktande. av våra re surser och ”en ökad internatio-| "nell" verksamhet, - envar ce ”France", världens ” ["France”- Under vårmånaderna ses ofta deh sköna Napoule-bukten utan-- för Cannes, Det är speciellt ett skepp som väcker. stor uppmärk- samhet när det . med sina lätt svängda linjer och två karaktäris- horisonten på det blå Medelhavet: Ådet är ”France”, Frankrikes stolt- het och nu världens största passar gerarfartyg. a. ' : . Normalt : klyver "detta mirakel re öth: New York men kring påsk och jul är det på-kryss i Medel- "havet: "och '" Sydatlanten. :' Dessa kryssningar är som regel slutsålda långt” i förväg, vilket inte minst beror på att åtskilliga av. passager rarna. är, ”stamgäster”, ner SOM EN SMÄSTAD : «Förlåt, men hur hittar. jag. ut still havet?” Ja, det” lätér ”Tustigt, men: personalen i skeppets' stora ' informationshall får ofta just den frågan. Förutom att: ”Frånce” är världens-största, så är. det: också världens" längsta passagerärfartyg, et är inté så konstigt; :om man ätt går vilse första dagen;,.Skep- pet: r' 316 meter, -långt,..34 .meter brett: och. lika: högt som: ett 26- vä ingshus!” 29 -snabbgående . his- och”ett fötal trappor; och kor- Yr bår: genom: skeppet: från I gin": hytt! bör ' man; alltså” noga - komma. ihåg var den” ligger. och ;"France”'; vär faktiskt”stort:” söm jen småstad; .och när: alla är. ”heri- Ane det. cirka .4.000--”invå- 000 fransk gastronomi. Menyerna, som "till "lunch" och "middag "upp- tar CO—70, olika rätter; intas i två ;eleganta” "matsalar." De är "båda: ber alltså ' inte. Oron : gäller ; uppen: I barligen" Inte "hälsan: 1: den me: si ningen, -att:sjukdomar. skulle va- ra , vanligare" eller : mera pmfåt- -tande än förr. — motsatsen: är fallet — men däremot just. köni- ditlonén.; Denna - mäts som , be- kant på ergonmetercykel 1 kilo. ' pondmeter per minut — och ar: måns, mål, säger'dr Hesselblad, är att de värnpliktiga skall kom- ma.upp till åtminstone:1.600 KP. under rekryttiden, Det skulle in- nebära att målet är ungefär sam- ma kondition som den år. 1944 normala; det var nämligen vad 3 som I genomsnitt kunde preste- fras vid nämnda tidpunkt: Hur stor normalprestationen i dag är inte dr H man " erinvar sig att '911 KP nämndes. år 1958 — och 'det finns värt all anledning att utgå från att den inte blivit bättre sedan dess, , Den svenske soldaten 1944 var liksom hela folket I åtskilliga avseenden betydligt sundare än: , men Flägnd ” "midskepps och har. inga an: Jättare "blir sjösjuk, om man ;1 hårt väder'ser' horisonten gunga. jupp och ner: Vill man äta, med ut- över havet, så. är det.också möjligt. : På;-verandadäcket har man: dukat ; ;upp ett jättelikt smör- gåsbord, där läckerheterna inte är förre I antar. eller” varfation, in SJUKHUS OMBORD | - Alla större fartyg har. alltid en läkare. ombord — ”France” här ett. fullt, utrustat sjukhus; tre Jä- kare” och en "stab: av sjuksköter- skor. Förutom två operationssalar finn$'en toppmodern röntgenan- läggning" och även en speciell te- lefotbanläggning som kan 'sända och motta elektrokardiogram. Med andra ord' kan hjärtspecialisterna På Amérikas och Europas sjuk- hus konsulteras via etern! : Varje morgon ligger fartygets tidning. utanför hyttdörren. Det är. inte någon vanlig skeppstid- ning, Man [förfogar nämligen över eget. tryckeri ombord, ' Redaktio- hen står i. 'ständig ' förbindelse med 'omvärlden via telex och tele- foto, vilket innebär, att de senas- te nyheterna och bilderna kan för- 1 dag; det är ju känt att tvånget | medlas; lika "snabbt . som genom "under krigsåren att avstå: från mycket av den vällevnad, som, tidigare förekommit, innebar en, förbättring av hälsa och kondi. | tion. Sedan dess har det mesta inte bara återgått till. det vanli- &a, levnadsstandarden har också stigit och allt större grupper av. både yngre och äldre har kun: nat övergå till fysiskt mindre på- frestande: sysslor, mera stillasit- tande arbete, - Naturligtvis kan nte denna utveckling brytas och inte heller är det önskvärt att så sker, men efter 1968, skriver tidni Nord-Sverige (cp): . » Innan man tar I tu med attt spekulera alltför Ingående om per len) bor. £erlig- eller mittenministär där! då även tnbegripet statsminister. posten, så borde man först av. vakta 1968 ärs andrak val, konditlonsprobl god fy tståndskraft För det första är det ännu lång tld kvar'= över ett år — innan 1968 års val och för.det andra så:gäller. det som en första för- utsättning för att man skall kun- na diskutera . namnen Hedlund / och Wedén som statsminister, att soclaldemokraterna, - helst "inbe- hos stridande blir därmed I. desto, mera brännande — och man förstår oron på militärt håll. Uppmärksammas bör också att det finns ett.samband mellan . sk konditton och god Psykisk .— arméläkaren berör frågan och det kan vara värt att » erinra om att bristande psykisk ”riktiga” tidningar på landbacken. Förutom "tidningen bjuder da- gens-"program på de mest .skilda möjligheter till förströelse, som t. ex, golfträning, lerduveskytte eller biografens repertoar. Den omfattar de senaste och bästa fil- merna , från ' hela världen. Den vackra och stilrena teatersalongen rymmer 673 äskädare, som alla sitter i behagliga länstolar, vars make” få » vanliga teatrar har till- gång till; X et | där välståndet och levnadsstan. dartien är höga. . För. en sundare livsföring mäs- te många intressenter | engagera sig På” det! statliga” och kommu nala, området, inom hälso- och sjukvården, inom organisations- livet. sporten eller fritidsverk- : samheten. rt personal. var ett. mycket svårt hand är naturligtvis konditions- j. — Ja, SR MASKEN problem bl. a.. för amerikanarna '» '— Ett sånt underbart siden i under andra världskriget, I sista. hennes klänning! ' är det inte egendomligt frågorna inte bara ett militärt att tänka sig att det kommer från problem utan ett problem för he- en liten, liten mask? la, gamhället för den moderna , — Jag förstär — det är en pre ..människan över huvud taget, sent från hennes man, jättelika" passagerarfartyg ankra i. "visat sig att |” [starten "och" ställer : kapitak T Antingen man "korsar Atlanten på fem dygn eller är på en kryss- ning med ”France” 1 flera , veckor är det totalt omöjligt att ha lång- tråkigt. Två vackra bibliotek rym- mer över 5,000 volymer på olika språk. och har dessutom ett stort urval ' veckotidningar,” etc. .Farty- get har egen TV-sändare, från vil- ken man sänder omväxlande pro- gram "när. avståndet blir:för stort "för att” kunna: motta " TY-program" | från! land. ee till skepp vågorna mellan Le Hav- j:. " - ATTA BARER > Naturligtvis kan" man: inte, som superagenten Matt. Helms," tryc- ka på en knapp så att sängen re- ser .sig på.Högkant och stilla gli- da ut i en simbassäng. Istället får man iklädd badkappa gå från sin hytt rätt fram till.den 'snabbgå- [ende hissen och susä ned. till den stora simhallen "i botten .på”skep- pet.- Turistklassens simhall. finns på -akterdäck; 'och 'då:taket. kan bana" där man" kan. tävla med pis- skjutas ät sidan är den, egentligen]. största passagerarfartyg, känns lätt igen på sina två karaktäristiska skorste- : nar. Lägg märke till det '”lilla” eskortfartyget i. bakgrunden! tt É -havens drottning gastronomisk högborg] tol aller. gevär. Från två särskil- da stånd försiggår lerduveskytte.. En patron och en duva kostar två francs, så :man bör inte bomma. för ofta, . om inte duvan skall bli alltför dyrbar. oas: on " Nattlivet ombord är ett kapitel för sig, Det är därför kanske bäst att tillfoga, att skulle ni komma på idén att -gå till sängs tidigt, så kommer inte musiken, sången och glammet från de fem danssalong- erna och åtta barerna 'att genera er. Skeppet är fint' isolerat och man hör inte ett ljud in till hyt- ten. ; ”France” är totalt brandsäkert. Bortsett från. däckstolarna, kökets skärbrädor och: dirigentens.: takt- pinne har man inte använt en mi- limeter trä. i konstruktionen. Det- ta gav för övrigt huvudbry åt:de många välkända franska konstnä- rerna, när de skulle 'smycka far- tygets. salonger: och hytter. Det är en annan sak att de lyckades förträffligt med-sina uppgifter. "Frankrike" har verkligen: and / ning, till, stolthet över «denna: ha- | vens eleganta och sköna” "drottning nå, och vid sidan-ont: den en skjut. störst" av dem Ledig skj ofta, eller i Kjolen skall bli längre, säger Pa- ris Det är för bedrövligt. Skulle inte vi män kunna göra någonting åt det. En protest från alla män som inte tycker om att kvinnans | skönhet skall döljas i stora sjok f till kjolar. Det ligger ekonomiska I aspekter bakom ändringen, ryktas det. Den minikorta” fordrar ju så lite tyg, och tygfabrikanterna står och dallrar på ruinens brant. . "Det kommer alltid täta, direktiv från Paris om hur kvinnorna skall klä sig. Varför kan mean inte ägna männens mode lika stor uppmärk- samhet? ,Vi har gått omkring till= :räckligt länge i den tråkiga grå kostymen: Visserligen har det hänt mycket bara på det senaste året, «nen ännu måste mycket göras innan männen blir lika medvetna om sin klädsel, som de flesta kvi nor är. För det är väl dit man sik- tar? Det är väl inte meningen att männen skall ta på sig något lik- giltigt grått på morgonen bara för att någonting 1 måste man ju ha på sig. Förresten ser det Edwardianska väldigt tillknäppt och stelt ut. Man måste wväl bli hopsnörd känslomäs- digt ont. Men ligheter, för den ( stilkänsla. häva sin personlis frihet genom sitt; nara « om halsen; s get undantag. Med den ökade” ET heten får man väl Att understryka, frams, ighet, utveckla sin sätt. abt' klä, stg., "'fänk om man kunde gå in i 4 x sigt om man skall gå omkring i en sadan rustning som det högknäpp- ta utgör, Inte är det särskilt be- kvämt att bära dom skarpt pres- sade byxornå heller, En man, klädd enligt : dagens mode är aldrig så snygg som just när han lämnat eki- peringsaffären med knivskarpa veck på byxorna och inte en skrynkla på kavajen. te ” Jeansmaterialet med "sitt slitstar- ca" tyg "blir däremot snyggare ju längre . man ' använder det. Tyget formar sig efter: bäraren och får sin alldeles personliga prägel. Det "är roligt 'att- jeansmodellen, och överhuvudtaget byxan av ledigare snitt ' utan "pressveck börjar bli alltmer accepterad på arbetsplatser- na co , Annars har ju färgarna varit det ande för kläd: ena det senaste året och särskilt då vad - gäller -ungdomskläderna. Färgkom- binationer. som utgör rena chock- verkan ser man ibland på stan. När man' nu: börjar" tillverka kläder. i färger, då slår man på så till den milda grad. Det är alltid skönt med jokal och se tjänstemän- omr ölädda I i skjortor i glada, var- ma färger, i stället för 'den- grå. kostymen, ' nylonskjortan och” snact ran om: halsen. Skulle det inte: "gå, dtättare ätt arbe'a om man slapp def; bårtsivtande och 'åtdragna? - . ”Herrmodet” är: verkligen konser-" vativt. Man har fyra knappar i stäl? let för, tre på kavajärmen och tyc- ker. att 'en .sådan ändring är reve<, lution. "Är det fabrikanpterna som . skall lastas? Som inte vågar satsa” på det ovanliga, det som går en bit : utanför . konventionen. Att! det finns unga,- begåvade och nytän- kande klädskepare i vårt land är jag övertygad om. Felet är no7 2tt man isolerar sig för mycket i sin . egen ateljé utan att Ka nåzon kon- takt med andra liktänkande kläd-,-: skapare. Det finns iu ingen industri som vågar satsa på ett plagg. Går: man i stället ihop. flera ”unza och. ycket Jätere att få ut sind: fä vara: € stor skala, - London” går” som dessutom : alla: sx J måttlighat och klädmodet utgör ins g del ”av de. pengar Sorå.: behövs: i. "bostadsfinansieringen; bankerna : träder till : redan” vid till förfogande ' i "form av byggnads- "| kreditiv, Liknande tjänst erbju- der.sparbankerna och Postbanken i form-av sina' byggnadslån. > Byggnädskreditiven > och bygg-|- nadslånen är korta "lån som' skall återbetalas när ' huset. blivit fär- digställt.. De korta lånen byts då ut : mot länga och- billigare lån, regel hos . något institut som specialiserat sig på fastighetsbe- låning, Hypoteksföreningarna, bo- stadskreditföreningarna, inteck- ningsbolagen och tomträttskassor- na anskaffar sina pengar 'huvud- sakligen genom att emittera obli- gationer på kapitalmarknaden, Dessa obligationer köps av and- ra” kreditinstitut ”—" AP-fonden, försäkringsbolag, banker m. fl. — som sålunda lämnar ett indirekt bidrag till den långfristiga bo- stadsfinansieringen, = : Bankernas utläningsstatistik vi- sar att bostadskrediterna varit en gynnad del av kreditmarknaden, Affärsbankernas utlåning till. bo- stadssektorn har under 60-talet ökat betydligt snabbare än övrig utlåning. Under den senaste tre- ärsperioden har bostäderna tagit i anspråk 42 procent av affärs- bankernas = placeringar, : medan motsvarande andel i slutet av 50- talet stannade vid 22 procent. Det är alldeles klart, konstate- rar ”INDEX”, att bostadsbyggan- det ökat kraftigt under 60-talet, och vi-bygger nu årligen ungefär 60 procent fler lägenheter än i mitten av 50-talet, I förhållande till folkmängden är inves- teringarna i Sverige större än i något annat land i världen, | Att det ändå ofta klagats över att bostadsfinansieringen inte fun- gerat tillfredsställande Huvuddeten av pengarna anskaf.” | läning," "påpekas det H tur deltar; på ett eller annat sätt :' Affärs: av utveckling | på det; livsbejakande” området. Ett mode” som faktiskt är riktat till eri breda- re publik än. det trots allt mer e klusiva, . me: begränsade ” ndamiål efter . 1955/57 - 1958/60 196163 | viga | - SN Bostadsstyrelsen - AP-fonden . — 7 d Blommanide: ved KR "Hallarids ' Försäkringsbol, 7 2 mark : 74: | barndomens. sågorike. 40 > | Flammande.. öd i sol Sparbankerna '. : ||. > laldrig säg 5 N nedgång s och Postbanken - - & såg ja k id VN or : . Din otaligå kör” av sjängande" bi 20 - som. 1 flitigt 7 'samlade- föda. 2 Mfärsbankerna det £ades, : en skulle OSS" add 1964/66 Ljung som Blev: ät "djuren. "mat 7 Snabbrenoveringen ny 'giv v för bostadssancring i i USA: New York (LT). En tisdagsmorgon helt nyligen flyttade fru Willie May Grier och | hennes fyra barn ut ur sin schab-| biga och ohälsosamma tvårumslä- genhet i ett 72 år gammalt hyres: hus i New York. På torsdagen i samma ' vecka flyttade. hon och barnen in i huset igen, men deras gamla förfallna lägenhet hade för- vandlats till en helrenoverad, mo- dern fyrarummare, Fru Grier och. hennes fyra barn är nämligen en av de 12 utvalda familjer som deltog i ett experi- ment med vad som kommit att kallas ”instant rehabilitation” —/ snabbrenovering — och som kan koråma att betyda bättre bostads- förhållanden för tio tusentals fa- miljer i tidigare förstummade stadsdelar. Den tisdagsmorgon då fru Grier och de övriga hyresgästerna I hu- set på nedre Manhattan flyttade ut drog .en trupp på cirka 300 snickare, rörmontörer, målare och elektriker in i huset. Under de följande 48 timmarna — dag och natt — arbetade männen bl. a. med at: riva ned innerväggar, er- sätta dem med nya, byta ut gol- ven och fönsterramarna samt läg- ga om de elektriska ledningarna och rörinstallationerna. Ett av projektets mest spekta- kulära inslag var inflyttningen av helt nya, färdigmonterade ele- ment med kök och badrum genom hänger med att Riksbanken ibland tvingats använda sina kreditreg- lerande befogenheter för att brom- sa bostadsbyggandet, Dessa åtgär- der har haft en direkt effekt på affärsbankernas möjligheter att förse bostadsbyggandet med nöd- vändiga krediter, När Riksbanken ibland dröjt med emissionstill- stånd för de bostadsfinansierande instituten har detta uppenbarligen j Oc skett i det vällovliga syftet att bromsa kreditexpansionen 1 ett läge med tydliga överhettnings- symptom i ekenomin. taket. Rörsy hade då lagts om så att när köken och badrum- men sänktes ned med hjälp av en 75 meter hög kran kunde de snabbt kopplas in. När hyresgästerna återvände följande torsdagsmorgon hade vad som en gång varit ett förfallet hus med sprickor I väggarna och läckor i rören blivit ett modernt och sanitärt högstående hyrteshus. RENOVERA, EJ RIVA NER. Projektet utgjorde ett experl- I svåra orostider dög också still: ved åt värt grova ie baksa i fick växa i fred omsider. Hed med din .karghet stockat också + 2 fattigmang rikaste blomma i tidern. skiftar. åren de gå: vill; still: dig komma, ' : utarbetats av. "det - amerikanska stads- och bostadsdepartementet för att göra det möjligt att snabbt renovera äldre hus, Det hela slog väl ut att. New Yorks borgmästa- re -omedelbart tillkännagav . att | staden inom kort skall välja ut ytterligare tio hyreshus för en liknande omvandling. Stads. ' och bostadsministern Robert Weaver betecknade projektet som ”någon- ting som - borde - upprepas tusen gånger i många -städer”, . : Weaver framhöll att. snabbre- NV noveringen' inte på något sätt ut. safigrtom Jesus nu > var-trö gör någon patentlösning på slum. ned vid. bi satte han sig stra problemet, men att det är det runnen, (Joh, 4: 6.)..4 svar man sökt när det gäller att | : Vi behöver” Vari örsöka skapa en dräglig miljöl— tid då vi är. ara och ändå rädda husen. och där. |liga Yrkesarbetet, M igenom 'bevara hemkänslan för te "slöa bort vär ledina ; dem som bor där. r man: inte. så mycket. genom -lediga ibland. från det: dag- De omfattande sanerings roj SytSslolöcsh, ten, där man jämnar Stora. ort. | Sh sig ät annan var öcnOm. Och Sid: den med marken; har ofta kriti.|"2 intressen, vi - amhet och and: serats. för- att. de river upp den |Våra på wa måste. emellertid lokala samhörigheten. genom att a VRkt hyresgästerna flyttas ut eller. om- placeras, Det nya systemet tillå- ter hyresgästerna att ho kvar un. |sä der -drägligare förhållanden I en [Med den sa stadsdel de är vana vid och kan. |Jakobs bry ""itiska kvinnan vid ske trots allt tycker om. Och "at henne Han kunde: ha! ig- - , r des - - för han var trött. SNABBARE > = BILLIGARE. : Var det förbjudet helrenovering av ett hyres- kvinnor att tala hus tar vanligen I genomsnitt sex offentliga platser., månader eller längre. i anspråk, tredje, hade judartia” och att riva ett hus och bygga ned, . Samariterna. - upp et igen tar ofta upp till två Jesus" med kvin: år. att avesogeringen -kan kom- vånar så att både hon . redu z H tidsrymder: . Den tvädygn fessa lev ber ads Cen — DR som ”dermangtilt, Yygnsinsats . Derikadet Följden blev fom erades i New York | sä de sig förnyad: på;et mer emellertid inte att pj |vi han inte kunde Ha li- standard. Den erfordrar dygnet. |” Li att enbart vila... > runtarbete och därmed kostsam Verk; Nera övertidsersättning. Enligt staqs av ss och bostadspartementet. kommer vär 1 framtida renoveringar troligen a ta omkring en vecka, att Hyrorna I de renoverade lägen. |. arann: det på. mgänge : talade vännen Och för inget u jÄnda. nan i och - inv an också” vi a 'vkoppli Teaiga Fr dö genom: att .ge tor an ment som finansierats och delvis heterna i Merbaranhumer. Steg shots Tidning sid, 6) —Iokaltidni . ingen skapar en:hel kollektion. måsterdet!z -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.