N kriminalpolitikens « tilldragit er) LAHOLMS TIDNING. eV a - "Torsdagen den 10: augusti 1987 > 4 4 ON more den:10 angusti-1967-7 LT Sr = " Torsdagen den:10 augusti-1967"—- = I den allmänna debatten har” s Inte minst. eftervården största betydelse för äteratipass-|' ningen av dem som kommit på]. het under / , Även Förstärk frivården | | SS : utformning ökad uppmärksam- den senaste tiden. Främst är det KRUM — Riks- . förbundet - för "kriminalvårdens humanisering — 'som fungerat 'som braständare genom att på- visa en lång rad -missförhållan- den ,inom kriminalvården, 'De- batten har i första hand förts i tidningarna men frågan har även tagits upp i rik: der "Vårsesslonen, | i vid” centerstämmorna i Kalmar . var - kriminalpolitiken uppe till debatt. Intressant är att se hur positiva samtliga del. tre centerorganisationernas stäm. mor var till 'en .reformering av sdagen un- kriminalpolttiken, För att ta det 1 'kronologisk ordning så gick CUF-stämman ' ”mycket' "starkt emot. en reaktionär motion om ””hårda tag” mot missanpassade — ungdomar, ” Av den arbetande programkommittén förväntas ett |- omfattande och långtgående pro- gram 1 kriminalfrågan.. CKF- stämman krävde 1 ett uttalande en ' väsentligt ökad satsning: på brottsförebyggande åtgärder och - upprustning av: frivården, Cen- terstämman, slutligen, förordade én reformering . av övervakar- ” systement "och uttalade 'sig — liksom CUF-stämman 1 statsbidrag « till. KRUM:s, verk: samhet., Överhuvudtaget var' de- för ”batten ' mycket positiv :'och pro-| gressiv och den som hade trott sig finna några mörkmän ” äte fogjört. väder, ; ar Det .kan utan' tvekan. sägas att. effektiviseringen av” frivär- den ägnats allt för ringa intres” fe. hittilla,” Detta: är märkligt då | frlvärden' måste yara den natur-| "Uga 'värdformen och inspärrning jas' "endas m' en Sista” tillgölpas: "endast: som! en / för närvärande är.underförsörjd lart . är att. ”frivärden | äde''persönella och ”eko-, nomiska resurser; In" upprust- ning gen; sn ie är därför -ytterst: a PIETRO ngelä- Redan nu finns en möj! för dön 'som så önskar att få bå- '” Att det för många kan kännas]. drygt att gå 1 full tjänst till.67'] INDIVIDUELL" PENSION ”RIN årg älder”är förståeligt. Det gäl- ler både för gruvarbetare och andra, skriver "Värmlands Folkblad (8) If en kommen: tar” tll” förslagen "på, GruvKön; |: . gressen om sänkt perislonsålder: I många fack har som bekant Bedan länge gällt lägre, I undan- tagsfnl:betydligt lägre pensjonsi älder,: Vanligen har: avtalsvägen Överenskommelser. träffats om att tjänstepenslonen skall vara högre tills ATP och vanlig folk- pension; börjar utgå? eller att den skall helt upphöra då, En-lik- nande ” komplettering . förefaller rimlig . för. gruvarbetarna : och andra yrkesgrupper. med pres- sange. tjänst. . ighet de ATP och. folkpenston "vid '63 ” år, Det sker dock till priset av inte bara reducerad pension fram till 67. år: utan of den 'dlireftert i. + ckså ti ”"Réduceringen kan tyckas hård och visst borde 'det vara möjligt » att åtminstone tidsbegränsa den, Att utlovå full pension vid tidl- gare ålder åt vissa kategorier » utan sådan reducering skulle in- nebära.. motsvarande: sänkning av pensionsåldern och av: andra uppfattas som orättvist gynnan- de, Att fastställa , vilka yrken som vär särsklit krävande och ärför generellt bör berättiga till ”allmänpenslion vid tidigare år lär inte vara möjligt, särskilt med hänsyn till den snabba omvand- ling som 'sker av både yrken och arbetssätt. Många med kontors- arbete: anser detta mer pressan- de än ett kroppsligt hårt arbete I skogen eller vid malmbrytning. Därlöv:är avtalsvägen den natur- ligaste, Sänkt” pensionsålder får HA vägas mot andra förmåner. : Även om så sker kan det vara mm fiden'”med en ordentlig över- syn av Kela frågan om .penslons- åldrarna, inte minst för d -Ugt anställda: N e »stat- F För många verkar .det : helt orimligt och stötande att någon skall ha tjänat ut och är 1 be. hav att: pensloneras strax efter 50-årsdagen — -livets- middags- höjd, Så sker dock, enbart med den verkan att vederbörande sö- ker sig, annan tjänst och därmed får dubbla Inkomster, Något som bekräftar att det inte var fel på ärbelsförmågan. I stället för pen- slonering hade därför en ompla- cering till annan tjänst 1 samma företag -kanske varlt riktigare. .. Och enda möjligheter att kun- nd låta dem som främst behöver koppla av tidigare än nu synes vara en individuell prövning av pensionsåldern efter mer generö- sa linjer än dent-lagen nu ryms, ! anser tidningen. är av kant med samhället. Det räcker inte att ge en intagen människa vid. frigivningen.+-För- att äter- »- konsulenterna. och .övervakarna måste få helt andra resurser för att ' kunna fullgöra sin väsent- CEsSeN, al If sl AK ' "På: något . underligt sätt ver- kar. det som om denna : sektor ' de.styrande: kretsarna att syss- "annat sätt kan. knappast myndig-. heternas ointresse föratt, satsa på frivärden förklaras; "Det är inte fråga om några stora 'peng- investeringar skulle en upprust- ning av frivården kosta en spott- styver, OR ar "TI jum förra; året framlade: en "statlig utredning 'ett,' "relativt tillfredsställande,. ” förslag -X till upprustning - nisation;" Istället för, att fram- lägga proposition. till riksdagen 1. frågan "ursäktar -sig ;socialmi- 'nistern, 1, årets' statsverkspropo- sitiöon,. med "att justitieministern när tillsatt. en egen Jiten"utred- ning på detta område, cg «> Det..kan verkligen ifrågasättas en' ny "utredning tf -denna”själv- "skulle: bildningsmöjligheter,:; och | från; skyddskonsulen- " ageras,. Fn :begrä talet :fall” per (övefvakare:” mycket angelägen och ivore ger. nomförbar , om fler, övervakare: "kunde 'rekryteras.: Slutligen: kan] [ s om. inte titeln | orde ersättas medi med, en mer positiv / klang. f VN itt sammanhang är det ihga störa pengar som behöver: till? för. att upprysta frivärden. Det Wir nästa; bara litet i god: viljal r "ansvariga 'n ndigheter- Ys 0 ; Vattenfalls egna. kalkyler ;vi- sar 'att' "den eventuella "vinsten . vid'en exploatering av Vindeläl : ven är så obetydligt. att den ryms inom felräknings-. och rär tevarlationsmarginalen. En, vat: tenkraftsutbyggnad i Vindeläl- ven är också betydligt mer ka- - pltalkrävande än motsvarande energitillskott genom. kraftvär- meverk, noterar. Västerbot- tens-Kuriren (fp): va ÅA andra sidan är det starkas- te argumentet för en utbyggnad av älven givetvis det mera kort- siktiga lokala intresset av den tidsbegränsade =: sysselsättnings- och köpkraftsinjektion som den- na för med sig. Det måste kän- nas svårt för kommunalt ansva- riga och andra att säga nej till denna chans, även om man nu- mera av erfarenhet vet'att"ut- byggnadsrushen är övergående, sysselsättningseffekten -" :. ofta överskattad och" framtidsutsik- ten en ökad utflyttning sedan . .utbyggnadsarbetena avslutas. Det.ör. alltså inte enbart plus: "poster, och därtill: måste sedan I detta fåll läggas den mänskliga hänsyn man måste -ta till de många Adolfströmsfamiljer som ", måste "med tvång drivas från - hem- och.. nuvarande. näringar, betonar Y-K. > I TIDSKRIFTEN ORIGOS . undersökning av radions dag- liga” kulturmagasin OBS - och dess sammanfattande "omdöme = en klar dominans för den nya " vänstern = har naturligtvis tänkligt är att OBS-redaktören Bengt Lindroth i en artikel i : radions programtidning visar att han inte tycks ha någon känsla några 'tior 'och. en ny'kostymj: anpassningen " ekall' lyckas” är |: bostad och arbete oundgängliga |: förutsättningar; Särskilt skydds-]: liga uppgift I rehabiliteringspro-']. av : samhällsvården alltid "kom |, " mer I skymundan. . Kanske ger|: det. .-inte lika: hög -status inom]. la med dessa frågor. På något NH ar, Jämfört med andra. .samhälls- |... :: dockyinte, som "många tror två vervakarorga- |. 7", Rosenberg. re hon "redan då” vär; införstådd i att Icvadd".de" ung; ”Koritaktman”. eller. något annat |. i. |-v Båda, är, seglarentusiaster av re- »J sjöstad. 'e Cr + otoor Ä | re Vinälskar att segla; förklara |, för” en "5 viktig ”Programpunkt väckt förargelse, skriver Ups a=.- la Nya Tidning (fp), BE" 33 sig: den: 12 augusti med. sin . Ursula - med : "efternamnet: Salén, " Det blir ' s,redardygastier : som: förenas i den" vackra Särökyrkan, Ursu- : 1a,' en : slank + 21-åring. . med cendréfärgat. hår och stora blå : ögon är inte av den kända re-.: darsläkten: Hr är dotter till framlidne, göteborgsläkaren : Alf lén och ; hans . hustru, född + > De-är våda' snygga representan=- ter för modern ungdom, som lärde kärina " varandra "då de . arbetade i San Francisco för några år sedan. Ursula ':satt på: Bank of. America icett öch ett' halvt. år — "och kan alltså'sen: del 'om ekönommt:- Kanske en: gång-skulle 'bli redardrott- övde; en :ståbil . grund Skeppsredarbröllop i Göteborg. , Ärets brudpar i Göteborg, Dan Axel Broström junior och vackra Ursula Salén. :.. > att tiska hushållsskola, så säg "int hon inte kan laga mat! . ; -- :-.' ARVTAGARE TILL : . REDARIMPERIET -23-årige Dan Axe — tvi re än .sin' blivande brud allmänt bli. arvtagare till det Bror strömska redarimperiet, Han är äld- ste "son "till :Dan-Axel :Broström, i hans": äktenskap ” med > Ulla : Holm. Just nu går han på Göteborgs uni- > i versitet' och håller som bäst på att kvalificera sig genom företagseko- nomiska studier. » = fos nerna Matlagningskunniga Ursula behö ver inte bekymra sig om. bröllops- middagen, Den är redan beställd och kommer: att" avätas på den göte- borgska. högborgen - vid 'societets< bröllop, industrijubiléer' och större ' födelsedagsfester — alltså ' på Park | Avenue Hatell ss ce et : ' |klassen inom landets negerbefolk- "I gäller att ' I Fokus för ny kommission: | , so . . negern 1 "gängen exempel ningen städerna En kommission som tillsatts av president Johnson - är: just nu ifärd "med att-noggrant studera alla de.faktorer som kan tänkas ha bidragit till sommarens oro- ligheter: i flera amerikanska stär En New York-tidning skildrade nyligen” den ' amerikanska " reger ringens” intensiva ansträngningar för "att råda bot på de mänga ekonomiska och sociala: bristerna i' hegerstadsdelen: i Newark, -I samma nummer publicerade .tid- ningen 'en. artikel om ”Den för- mögne negerns värld”. "Båda des- sa redogörelser för negern i den amerikanska ekonomin /är bety- delsefulla,; men för att få en hel- hetsbild måste man också ta med den allt snabbare växande medel- ning. , . De, statistiska uppgifterna . be- träffande negerns ställning i den amerikanska ekonomin ger bl,'a. vid. "handen att' de färgade: arbe- tärnas: inkomster stigit i snabba- re. takt än deras vita kollegers. Negrernas genomsnittliga inkomst steg under de senaste sex ären med 24 procent, jämfört: med:-14 procent för ' vita. arbetare, an Samtidigt brottas man dock allt- jämt med svåra problem när det skaffa arbetstillfällen för den outbildade färgade arbets- kraften 1 de amerikanska storstä- derna, Under. perioden 1940—1960 lämnade" över tre miljoner' neg. USA:s. storstäder; ie öds färgade. Som ett fa en omfattande flytt. från, södern till industri- 'f'norr' kan äran 5 000: negrer -flyttade »SÖ= een till New York enbart. här förra 'ärtiondet,;, 215.000. ytta e till Los" Angeles, 85.000 till De rr it, ” 69.000 till ' Philadelphia och H ewark. oc os 520080 t lligra sår sedan" ”ställdes mänga arbetare med ringa eller bristfällig ' yrkesutbildning utan arbete på grund av automationen inom industrin, och den stora ber folkningsökningen strax / NS ter andra världskriget hade 1e vd att stora kullar av tonåringar kom ut på arbetsmarknaden. Arbets- löshetssiffran ” för : hela Förenta Staterna är ' nu så låg som 3; procent, men i några äv de :stör- re, industristäderna är: siffrorna avsevärt. högre. I Newark:är-far- betslösheten 't..: ex. 8,2.. procent.» Arbetslösheten ' pland.&tonåringar är "alltid det högsta inslaget "1 dessa siffror -.och+ därmed ' också en allvarlig källa: till oroligheter, + I BÄTTRE UTBILDNING, "= " Och ändå är det..ett faktum att antalet ” färgade "ingenjörer ökat avsevärt och att antalet. negrer. med . akademiska examina stigit -med 100 procent per årtionde un: der de senaste 20 åren. Den ame. .rikanska tidskriften ”U.S'. News and. World Report” uppgav: nylt- att bosätta sig i de norra 'stater- na, dels på grund av den "ökade mekaniseringen inom jordbruket i söder, dels tack vare att välbe- talda”fabriksarbeten ” för ' första Iop. men det'kan "avskrivas efter- som; senior. inte:.är .. skild : förrän Kr Sr den 4 noverhberd år. "= I . UDanné som junior kallas i den inr naste: vatten — -fattas "bara: annat då. de är: födda i'.Sveriges verkliga båda; och det gav -syn" för sägen, 'dä! de" inte : ställde” «upp i mörk kostym" öch; lång klänning på årete stora begivenhet i Marstrand, Mar- len, utan i:stället satt i seglarjackor och pratade .sedan' stack ner 'till sin bål som: låg : vid ' kaj inte långt från Marstrands hotell.:-- + 2 Ne «£ Danné, som gått på- Lundsberg, Har många" vänner i Götet, Paret brukar bl a besöka den klubb som just :nu” är mest '”inne”, klubb Yakidå, Där kan man också träffa Volvochefen Engellaus döttrar och andra: , göteborgskändisar.... Annars ordnar; Ursula gärna en liten supé hemme" i.:Västra' Frölunda :— hon har "examen från Göteborgs prak- för det oavvisliga "kravet på strikt opartiskhet hos en Ppro- gramredaktör: . «oo. or Hela vartikeln är: uppenbart präglad. av Lindroths egen poli- tiska grundsyn, . Den avslutas med det ' minst -sagt snorkiga på- stäendet” att det -inte finns. nå- . 8ON annan kulurdebatt i landet än den som-OBS -tagit- sig an. Och, beträffande urvalet av Böc- : ker-säger- han naivt att det - Lindroth och hans medredak- törer i OBS bör sätta sig ner och studera Sveriges radios program TEZlersn ns " När iyssnarna slår på radion som det enda regelbundet före- k e kultur i vil händelserna i kulturlivet hemma och ute, inte en avsiktlig indok- trinering av radiomedarbetare, vilkas åsikter uppriktigt sagt in- något som helst intresse, Är iman så ”stark€ engagerad att man in- te kan. uppfylia tjänstens ford- ringar i det hänseendet torde det vara bäst att. byta yrke och exempelvis gå över till en tid- - svfallet" måste bli :subjek-| de"ha en mångsidig spegling av |. - ; te är — och inte bör vara' — av . vi - på. våning: och som ofrånkömligen ; framtvingar: frågan vad de Gaulle; apolitik, h lenna. politik kom-: : sluta och om: den” verk- Jängre tjänar vare. sig Frankrikes eller Europas :intres- itik, fund ”uttala sig” i hing- av - välvilja, , förståelse . och «mild skepsis enstaka punkter. Det. gällde såväl generalens 'auk- toritära egenvillighet 'ifråga' om" EEC som hans lika egenvilliga be- slut. att - skapa ; en” fristående fransk... atomupprustning..' : Det "gällde "också hans "farväl 'till NATO och, hans , sympatidemon- strationer. för. Moskva, hans /för- sakt för FN och hans. avsiktliga. di ing -från vänskapsavtalet med '' Västtyskland. -” Alla .”skönhetsfel” i generalens politik skillig kritik — även bland hans egna anhängare — men ; franska folket och dess politiska talesmän tröstade sig gärna med, att gene- ralen nog skulle komma att slu- ta upp . med ' dessa "extrema manövrar, . eller. åtminstone. mo- derera dem, när han bara nått fram till sitt egentliga mål. — Frankrikes ära och storhet! - I dag ser både fransmännen och Frankrikes vänner världen runt mindre optimistiskt på de Gaulles besvnnerligheter. Man har börjat undra, vad han. egentligen vill uppnå, och. frågar sig bekymrat. om inte resultatet av generalens utrikespolitik börjar framstå som raka motsatsen till vad man — (och han själv — egentligen hop- pades och önskade. - När talet om en öst-västlig av- spänning blev den normgivande för alla statsmän, politiker och opinionsbildande organ i den väst- Liga världen, utvecklades i Frank- rike en teori,. enligt vilken gene- ral de Gaulle skulle vara pre- destinerad att spela en stor och . avgörande roll som: avspännings- främjare mellan Öst och Väst. Ett j rop ” . Ia" grande" na-'. a «1 stor uppvakträng I Moskva, ++ Legentligen, . nusimenar.medi.sin ; den med, en blånd- : dessa ' blev '.visserligen föremål för” åt-" "glånsstycke , de onekligen genefalens triumfre- sa i Ryssland 1966, 'ock på sam-' : varandra. "Senast var -det Frank-: "rikes? tur. att låta "-konseljpresi- --denten ;Pompidou och - utrikesmi-, ”nistert >Coude : de: :Murville! gö ke redan nu! hypotesen, att de "Gaulle .; verkligen skulle "kunna: "bringa " de '”två "supermakterna "USA "och Sovjet 'närmare' tillsatt: man! Redan hans starka antiame- en sådan möjlighet, Tydligast kom" detta till uttryck i de Gaulles tal ket hän . visserligen "framhöll," att det' var Amerikas, Rysslands och: Kinas 'maktambitioner,' 'som . låg till "grund. för Mellan-Östernkon- flikten; men: han utformade sitt , tal, i "sådana 'vändningar,', som närmast liknade "den kommunis-; tiska tesen, ”att det var USA:s ; krig 'i< Vietnam; 'som" var ' den; egentliga orsaken till det 'arabisk-; - israeliska kriget. Samtidigt med detta antiamerikanska, ställnings-: tagande inträffade de Gaulles nej nr. 2' till. Englands irträdesansö- kan till EEC och uppsägandet av samarbetsavtalet mellan Frankri-7 ke och ; England," som "berörde! byggandet av en ny. flygplanstyp! för militära ändamål, + > 725, På sin väg till FN i New York' var Kosygin artig nog att göra ett, uppehåll i Paris för att uppvakta de Gaulle, och i FN kvitterade, Frankrike denna artighet genom att ansluta sig till det ”neutralis-' tiska” ” jugoslaviska resolutions- förslaget, 'som' även fick Sovjet-' unionens -' stöd : och som gick' bryskt emot Israel, men icke lyc- kades vinna majoritet i FN:s' ge-; neralförsamling. Strax förut ha- de, Parisregeringen utfärdat ex-' portförbud för reserydelar till de: franskbyggda jaktplan, som ut- - Men hur osänholik" framstod ic: | "rikanska inställning” talade "emot | I Elyséepalatset den'21 juni, i vilt: flygva-, pen. Genom: denna handlirg ville de Gaulle "uppenbarligen köpa sig fri. från arabländernas" oljebloc"' : kad, motide' övriga "västmakterna och han vann så till vida sitt 'syf-' ste "Men” att nå "det satte han . samtidigt igång ett veritabelt frieri: till arabstaterna, speciellt Maroc-" ko, Tunisien och Algeriet; N rn : Men: när president Johnson och Kosygin träffades i: Glassboro för förhandling på; högsta nivå. så ' skedde det utan att de" Gaulle fick minsta chans att närvara, .Det- "fyrmaktsmöte på högsta nivå, som - ;:han;isjälv föreslagit för att lösr den: arabisk-israeliska konflikten, reducerades ' till en tvåmaktskon-.. "ferens mellan : supermakterna, med vilka Frankrike enligt 'de räknas som jämbördig." Diskre- ; pansen mellan generalens 'vision av: Frankrike 'som.. stormakt. och den ” världspolitiska : realitet :-av ett Frankrike på > väg” mot icole. ' klart och tydligt." = >. nt I Europa frågar man "sig nu lite "till mans, om genéral de Gaulles utrikespolitik verkligen längre gagnar vare sig Frankrike : eller man med djupt missmod och dys- ter- kritik ”nagelfarit de: Gaulles mer och mer Moskva-orienterade: hållning. Ej minst generalens se- nasté besök i Bonn blev för väst-. tyskarna" en djup och smärtsam besvikelse,' då den" franske stats-. chefen uppmanade kansler' Kie- singer, att,. Östmakten till Behag erkänna Oder-Neissegränsen så-' spänning, Det var ett uttryck av arrogant taktlösthet av icke mind- re utmanande karaktär än den förlöpning de Gaulle gjorde sig skyldig till i Canada under stats- besöket där, och som väckte för- skräckelse och förbittring både ';j Ottawa och Paris, där man' nu frågar sig med vilken rätt den franske presidenten blandar sig i Canadas inre angelägenheter. fören as "Det har 'åter blivit populärt att cykla, och denna gången är det frivilligt, under kriget var det på grund av: brist på bilgummi och bensin, som tvåhjulingen tog till heders, då var det nog med blan- dade känslor som den gamla cy- keln togs fram, men bättre än att gå. Nu' cyklas det för motion och träning, och det görs mycket propaganda för saken. En i stör- ning. Där är det inte tjänstefel att driva sin egen linje, nykterhet BEST re stil är -Vätternrundan arrange- rad av en klubb. i Motala, och som gick -av stapeln den. 17—18 juni, — start och mål i Motala. Den är inte lagd upp direkt som en tävling med priser; tider och sädant, avsikten är att vem som helst kan ställa upp för att få veta sin .Kondition och vad han eller hon står, ut med. Ålder för deltagande är 18 är och uppåt, en som deltog i ärets runda var Årets Vätternrunda hade sam- lat ett stort antal deltagare, över 1.000 och på listan kunde man se namn från Östersund i norr till Hörby .i. söder på personer som försökte sig på strapatserna, 30 mil säger. alltid något... Det' var mycket olika hur var och en rea- gerade efter den utständna tramp- ningen, på :en del märktes 'inte ” Vättern runt på cykel VV — — ” något ”alls, andra hade, kunde ; man förstå, tagit ut det mesta av j resurserna, Alla hade något ge- mensamt verkade det, mer eller mindre, de satt inte så där rik- tigt vackert på sin stålhäst, av lätt förklarliga skäl. (I ridsporten förekommer ett moment som he- ter vacker sits), Cykelsadelns ut. formning och sittvänlighet är sä- kert ett viktigt problem i sådana sammanhang, — en sak för forsk- ning -——.. Det spås att denna Vät- liknande som är avsedd' som täv. ling — kommer att bli - något i stil med" Vasaloppet . vad beträf.- far deltagarantal, och där kör väl de flesta utan tanke På ått vinna, Att det kommer -att samla käm. pare från hela landet, ja kanske Koen utifrån, är nog ganska gä. Det bildas grupper som | samt 'kör rundan och det nitlati vet är både lovvärt och trevligt för ”körarna”. I år var det Hel Beandspojkarna som märksammades. Det var riksdagsmän som slog sig några man för att prova sina fysisk; i ambitioner, namnen på ”Bojkar- na” kunde vi läsa i LT och att + > (Forts, å sid, - rer. den .amerikanska -södern för: Gaulles .dröm borde få” rätt att' ring och vanmakt framträdde” här : dess grannar. Särskilt i Bonn har:- - som medel till en tysk-rysk av-' ; gusti 1968,.. ternrunda — det finns en annan ! särskilt upp: ji Tou en att möjligheterna att komma fn vid universitetet och högskolor , "är mycket:större för de amerikan- "ska negrerna än för ungdomar: I Västeuropa. I artikeln, som base. ras. på siffror. för..skolåret. 1966-— "67, omtalas det att det f. n. finns '-j1 320.000 negrer:i.de "amerikanska högre . undervisningsanstalterna, vilket innebär 15 per: tusen av -den totala amerikanska negerlje- folkningen,- jämfört med endast sju per tusen invånare i Västeu- "ropa. Tidskriften” jämför 'också denna 'siffra med tio per tusen för: Frankrike, nio. för Sverige och Belgien, åtta för Storbritan- nien..'och. Italien, sju” för Öster- rike,-sex. för Holland /och/ Schweiz samt .fem | ttyskland. 'Siff- ran. för USA :som helhet. är, 31 per. tusen invånar oo SA :;Dessä "siffror "visar' att de ame- rikanska' negrer som "är" kvalifice- rade för högre. utbildning har' den än ungdomarna i -Västeuropa, men också. att. .de.. alltjämt ligger efter sina. vita. lahdsmän -på den- na punkt, Det görs emellertid» sto: ra kraftansträngningar. för att rå. da” bot på: detta förhållande, och" utvecklingen går åt rätt håll; år 1963 fanns "det 220.000 negrer] amerikanska : universitet och hög- skolor, "eller "elva "per tusen: negerbefotkningen,! jämfört 15 per tusen idag, s rn vi En. del : av: lösningen "på ” pro- blemet med att öka sysselsätt- ningen i storstäderna' ligger 'emél- lertid i att intensifiera undervis- ningen. på alla nivåer, och: här har. de , federala myndigheterna vidtagit en 'rad -ätgärder.och 'stär- tat många: nya: program. Några av dessa — som:t: éx. ”Operation tjuvstart” för förskolebarn i" äf- ga; men - flera" andra bör "man kunna skönja resultaten av inom relativt kort tid." President Jökn- son undertecknade t.sex. nyligen en betydelsefull läg Teachers Corps Act — som. gör det 'möj- ligt 'att fortsätta det arbete-bland underpriviligierade barn som. in- leddes i fjol. Programmet är -än- nu av ganska: ringa: omfattning, eftersom de: hittills "bara. berört cirka. 1.200 lärare och 275 av de amerikanska skolorna, men, med det nya anslaget för de.närmaste tre, åren med "sammanlagt; :135 milj dollar kommer det -emeller- tid att utökas. St . Den av: president "Johnson 'till- satta kommissionen, ' som leds "av Illinois-guvernören Otto. Kerner, | har: tills uppgift : att föret och främst söka svaret på frågorna om "vad som hände, varför det hände samt vad som kan göras för att förhindra :det från att hända igen”, ' Kommissionen skall fgga fram en preliminär rapport Om sina undersökningar till pre äldenten före den' 1 mars: nästa r Samt: en: slutra : 2 kommendationer före den EM PA VÄGEN söka vi ock v honom till alla, Därför att vara vi måste da fram inför Kor. 5: :9--10.) 5 1579 bad lord Astley : mycket vi mackre rätta I ang: vi e uträtt dag; om vi Slömmer dig; (å glöm. och 3 för Kristi skul - ” - dagliga . te” kanske r ärd I behag ,'..: Ty sådana. vi äro, trä Kristi domstol. (2 ri åra lediga.stund t- bära me av tillvaron som"kan " och ont, &: frukt både: på” gott Pritiden/blir till välsignelse. om lovat den till att. läsa Guds Targa honom, - lära . av en kan :bli ett tillfälle ; r På hang 4 at ndra - godhet. istus ; ger 02 stunder - kanske 085 "arbetsuppgifter att. utföra . Människor man Påminner oss om för och ger vi borde - bedja NR Om honom. ov rällen att vitt: 1 tare att kommaä:i' ätnjutandetav tersatta 'områden — är långsikti-.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.