LAHOLMS TIDNING AN d u ti ioe7 T= = = IT Måndagen jen sar 8 1 = = Effektivare skydd. mot djurplågeriet " - Då och då .kommer mer eller mindre upprörande fall av djur- ' plågeri till polismyrdigheternas kännedom. Ibland är det fråga om äldre djurägare, som på grund av starkt nedsatt arbetsförmåga eller sjukdom, inte förmår "sköta dju- ren utan dessa får både svälta och törsta och dessutom leva i smuts och odrägliga hygieniska förhål- landen, Däremot torde det vara ganska sällan djur utsätts för bru- - tal -och "rå ' misshandel numera, Förr var det kanske framför allt hästarna; som råkade illa ut då . hängynslösa eller berusade kör- karlar lekte fartdårar med, hjälp av dåtidens hästkrafter, Dessa in- . slag i djurplågeriets dystra histo- . ria är emellertid nu eliminerade, "När djurplågeri upptäcks och i lig foder-. och vattenhållning tili hästarna. Under åren 1957—1954 har han dömts till böter för djur- plågeri vid fyra tilfällen och se- nast i maj månad i år dömdes han tll tre månaders. fängelse, Hälsovård: se har inte försummat sih ”till-. syningsskyldighet utan tvärtom lagt ned ett omfattande arbete för att råda bot på missförhållande-. na och skydda djuren. Den månnen är. tydligen ett hopplöst fall då såväl föreläggan- den, böter som fängelsestraff vi Flati. i isvenska kyrkan? 7 + «+ Har lekmännen något att sä- ' : ga till om. i. församlingslivet : : utom i administrativa och eko- cr : nomiska frågor? . '” "Förekommer kyrkotukt och i, : så fall är det riktigt. att en ; präst förbjuder ungdomarna att drotta. på en söndag? Teol lie Karl Manfred Ols- , son, anställd på Kyrkans Cen- N "i tralräd, ställer frågorna och re2”' ' "ser landet runt på församlin- ”garnas inbjudan för att tala om kyrklig demokrati. - - : i Fromhetsriktningar som schar- sat sig verkni Vv: och ' djurplågeriet fortsätter trots detta, - - - Finns det då inga möjligheter" att "komma tillrätta med :sådana djurägare? Det förslag JO anför - förefaller v vara den enda tänkbara lösni: 153 förbud för den skyldige får förelå undanröja sådana orsaker som vi pekat på här, brukar väl i regel inté saken upprepas, Tyvärr finns det” emellertid undantagsfall och det är vid sådana tillfällen bris- terna i vår nuvarande djurskydds- lag framträder, Upprepade fall av djurplågeri hos en hästuppfödare i -väs'ra Värmland har föranlett JO att hos regeringen framhålla . behovet av skärpta bestä mot svårartat. och upprepat djur. plågeri, Den åsyftade djurägaren' har fått vitesföreläggande vid in- te mindre än sex tillfällen för då- ” toriek djurplågare inte kan för- ". behålla. dem, De. oskyldiga dju- mannen att i fortsättningen få ha hand om djur. JO föreslår även, att. länsstyrelsen :eller veterinärsty- relsen skulle få rätt att utfärda sådana förbud. Regeringen bör ta fasta på JO:s förslag. Om en no- mås att behandla de djur han äger och sköter på ,ett vettigt och .till- fredsställande 'sätt, så måste han "anses ha förverkat rätten abt få ren skall inte behöva lida för att samhällets skydd för dem är in- effektivt eller bristfälligt. PA "VÄSTKUSTEN ont . +» > Den debatt som uppstått kg kooperatfonens = strukturbetän- kande är ingalunda ny påmin- ner tidningen Vi: ”"SIfFäringsliv och folkrörelser, ds Hott kooperationen, har en his- orla laddad. med dramatiska eplsoder,. centralt, regionalt och lokalt. Under, årens lopp har det tagits Anitiatlv som "många" gång- er. uppfattats:' som: :exempel : på obetiinksamhet : av ”.första'v ord- |. ningen; ”£ .dag. tar" vi; 'dem;som | ' exempel på: den :yislonära-sbe- "slutsamhet som” präglar alliplon- Arverksamhet,- Och:”den ; "struktyrförändring inittativ,; sexpanslon;; förny- ch. små .enheters'.samman- img, till, , stora, .som <pågår 1 inom "kooperationen,” är >. besett. endast. -fortsätt- | på en lång dialog. åminns:om det I Walter pok "Konsumenter 1. ;sam- Garden skildring" av Konsu- | d 'peratlonen 1 göteborgs- | 2 under "ett sekel,” som : n Göteborg ”utglvit I sam- 7 med sitt 50-årsjubileum:: sp et är alltså en gammal de. |: ”Å, I stort sett jämnårig med ,Joperationen,, som : förhyats I ' Ffambaond med strukturbetänkan-: "to det om kooperationens framtid. I Förnyelsen utgår emellertid från |; så helt annorlunda förutsättning- ar jämfört med hur det Var! för ett halvsekel seda, att samban- det stundom kan vara. svårt att observera enter helt'har' glömts, . hort. i sjöllns" historteskrivning, (komplitterad med Alblon, Jonsr sons, förteckning över samtliga konsumtlonsföreningar i Göte borg under 100 år finns det re ferenser 'som inbjuder..tlll jäm- förelser. mellan då och,nu, Gö l- teborg är ju Intressant inte minst därför att den på svensk botten motsvarade den klassis- ka "bilden av en europeisk stor- stad » vid industrialismens ge- nombrott — &ä ena sidan en väl tirgad, kulturbirande minoritet som hämtade sin rikedom ur handel och sjöfart, å andra si- dan ett start proletarlat med "försörjning genom hamn, hant. verk och industri, Samtidigt exlsterade 1' Göteborg en Niberat riktning som var öppen för blja. kooperationen. Den Niberala Gö- teborgs Handels. och Sjöfartstid- ning . solldarlserade sig med Rochdale-principerna och hade redan på 1880-talet stora repor- tage om engelsk kooperation. I Göteborg markerades väl- ståndet hos sekelskiftets patri. elevfamlljer "av — Hebyggelsen / elsk tradition, Just där, vid den . närnligen > åtableringen., att .den u öKo fr zu i ve att, spela" Euripides "skädespel: > en detta inträffar; och man: mås- da samhällstraditfoner' och dess ” nedvävda seder och . skick "gom |" . Eurl!pides levat I dag skulle han ” har klart sagt ifrån att den:inte : är flende.till teaterkonst: : Ht . gott om i de:nu förbjudna ver- , 'kensav Euripides. och Sofokles, . Aristofanes. och Aiskylos; verk ' skändas, kring Kungsportsavenyn med si- na inslag av omisskänslig eng- från affärsliv länge isolerade]. boulevarden, invigde den jubile- rande ,”konsumtionsföreningen nyligen ett av ladets största Do- - mus;; det, första: varuhuset. på Kungsportsavenyn: Både: lokall- formger” och tlapönkten för: det "göteborgska : :konsumentkoppera- nya. epok som "nu "påbörjas" "kert blir lika .melngsfull och sti mulerände. som "det, förflutna mot -vilkefi -man " "vänder : spegeln "Aten. under sin' livstid; "erinrar Falu: Kurlren "(fp Han ut. och ställa etiska, krav: på gudar- Den gud som "handlar: orätt 1 g ödd: att; gå T frivillig) Jändsflykt. Dagens maktha are. i Aten" :återknyter- således” på sätt "ock vis "till ”en 2400-årig-tradi-|. Aon: här "de förbjudet; "grekerna Veterligen är. det: första gång: te därför. ge hrr Kollias och Pa- takos. äran att vara: de mest ni- ; tiska försvarare. av folkets. sun- någonsin styrt. Grekland. ' Hade förvisso .ha suttit på "den. 'sol- stekta straffön Yloura 1 sällskap med de andra 2.600: infångade mottståndarna ' tlll' sunda 'samr hällstraditioner .modell Kollias— > Patakos: , : "Den 'styrande ' "militärjuntan Men de är flender ttill uppro- riska idéer, och sådana finns det där folkstyre hyllas och diktatur 1: Demokratin är det: politiska j system söm bäst slår 'vakt om män- tpiskans. oföränderliga -värden, bl a' H på 1800-talet var en för- Ayelsesträvan men i en socialt för- "indrad situation kan de inte läng- ' re ge det rätta engagemanget, . de - 2er inte svar på: vår: tids frågor, : ”Sget han, - a Han berättar om en | händelse som iyligen inträffat på Västkusten. En. kan på Långfredagen: tillrättavisa- i gången, under heia 'gudstjänsten. som -behåndlat frågan "ansåg ''att prästen handlat rätt. Endast riks- lagsman "Gunnar ' Gustafsson reser- serade sig mot beslutet." -. ; Klyftan ,mellan' kyrka och folk har. redan” konstaterats. och blivit - föremål - för. debatt, Karl Manfred Olsson har. gjort. en: bok: för att» utreda frågor i samband med. kyr « kans demokrati. = — Även om: svenska fölket . wu. nyttjar, kulturhandlingarna är en- gagemangåét tunt, säger han. Delvis beror det på sekularisering, delvis på bristande möjligheter till 'ett praktiskt, engagemang. ' ef ill lekmännen ha inflytande på församlingens verksamhet, vill de. vara 'med. om "att dirigera -ar- betet —. anses de inte känna till kyrkans inre liv, säger teologen. Prästerna ä är experter.-' tbosd tia O . högre gradipå: överhelspiineipen. alla av-' göranden : kommer: uppifrån, säger licentiaten; ,; NARE IP : Vad finns det'för- skäl att anam- ma” demokrati som politiskt system "ivarför inte. något annat? Frågar : sig teologerna, -:- er Karl, Manfred Ols- någon bestämmer t över änd- rlorar. de''ansvarskänslan,. En krisben människa måste kämpa för ett. system: där alla. får ta, ansvar, anger. -teologen:« « En: profan: : männj- ska kan tänka sig olika system, det räcker ' att de. tillfredsställer ekono- miska och kulturella behov. 2 Låc" Olsson. anser att en "profan syn på människan ger en bild av en . oproblematisk varelse, däremot är den kristna. synen: på männi- n dualistisk: "Mähniskan är demoniskt bun- 4den,. egoistisk till sin natur,. endast Kristus ' är fri, säger han, Han stö- der. sin tanke 'på den-moderna psy- kolgine” fastställande av, det. irra- tionella kos människan: . . Enligt den nya församlingestyrel.. yo No Trnigaa E Tessens -. . flende; - ” Men den är fiende 36 till tidning. "årnas -oansvariga benägenhet att utöva; kritik, : Därför har det "gjorts. till "ett brott att. kritisera värens statskupp, . regeringen « kollektivt :: och enskilda rege- ringsmedlemmar; " samt 'att ur utländsk press' citera ovänliga omdömen eller' otrevliga uppgif ter om regimen,” : Som medlem av Europarådet |' är "Grekland; "d" v.'s. regerng, » skyldige” att ”hålla 'fast- vid de andliga och moraliska värden ; Som är "deras nationers samfällda anv. och som ligger till grund Militärjuntan är inte heller för, de : principer: om personlig pre i hela” SS ör kyrkans. demokratisering ing konfirmand som fnissat i kyr- ' 1es inför, alla andra och sattes mitt 2 Prästen blev. anmäld, . Domkapitlet ' Teol tic Karl Manfred Olsson, Uppsala, reser landet Tunt fö ; mn » kyrkans -selagén' tinns' Gel” stort ' utrymme för kyrklig demokrati men allt be- ror på tolkningen. ' . — Den traditionella falangen an-) Ser att' om en lekman skall. kunna i | bestämma om kyrkans verksamhet » "skall han tänka . traditionellt, säger ' lie”, Olsson, Dessutom : måste man - överföra. demokratin, även "på riks- vlanet.— vi har. ju en. rikskyrka. 2 deklarationer '. kan ">. bereda 2 2,600: fångarna. på. Yioura; "någon som” "heist - -lindring i plågorna, "tillägger tidningen med; pessi-: "mistsk kl rS) nin + SPANNMAL: TIL UTVECK a LINGSLÄNDERNA?.. : 220 Kennedyrondens: 'spahnmåls-. » "beslut ingår: åtaganden, från: de "avtalsslutande ländernas "sida ton: brödspannmålr till. behövan- : de länder: som ett led 1 den .in ..ternationella . livsmedelshj pen, » erinrar -: ;Jordbrukarias Föreningsblad:- + Sveriges åtaganden uppgår ill 54 000 ton, medan de övriga. nor- "diska" : länderna "tillsammans "skall svara för en lika stor kvan- ”titety"Atagandena kan täckas an- tingen ". genom leveranser . iav spannmälens värde, till. ett mer .generellt uttalande: lantbruksorganisationerna verka för att de åtaganden som varje nordiskt land gjorde i största möjliga utsträckning täcktes av jordbruksprodukter ' som produ- ceras inom -Norden. Detta ' utta- lande "ligger i linje med ett tidi- -ett nordiskt -land som" har: ett importbehov' av "viss 'jordbruks- , och "fhullen'.T a lär allt; som det "skall" vara; demokrati. Vs Om act inte. "finns. något samråd mellan församlingarna blir det än="' då bara en grupp: som bestämmer ' på riksplanet; MM . keluppdrag bredvid ett modernt URMÄKAR till kollegial , — Att nedsätta och skada var- andras -anseende som yrkesmän hörde .till ordningen för dagen. Den tidens urmakare kände ej varandra annat än som fiender... Så var det 1892, vittnade en gång en yrkesman, som var med för 75 år sedan, Det året bildades urmakarnas organisation — landets veterli- gen äldsta yrkesförbund i modern facklig mening, Nu firar Sveri- ges Urmakare- och Optikerförbund sitt 75-årsjubileum” i en anda av kollegial” sammanhällning. Jubile- et högtidlighålles i samband med förbundets kongress Å Västerås | den 20—21 augusti. Från . den bittra konkurrens- avund yrkets män emellan, som rådde "i slutet av 18Q0-talet,” har förhållandena ” totalt förändrats. Bakgrunden ' till ' att .urmakarna; organiserade sig var den dystrast tänkbara: och utgjorde också or- saken till den svära rivalitet, som hotade yrketa bestånd, ' BEDRÖVLIGA FÖRHÅLLANDEN, I och med den fulla näringstri. ” REFLEXER och -om” Sormare i ri "Bräset srönt ' att gräva i; FOm'-sområaren, 'om "sommaren Hä ig "har: årets. sommar varit i : om årliga: leveranser, av 4,5 milj I 4 Nordens Bondeorgan a! ioners | Centralråd har härav. föranletts | "Enlig detta skulle de nordiska | gare NBC-initiativ, enligt vilket |. tker är den 'än, I. sommar- : r 'det härligt, att”stiga. tidigt pp ochi fröjdas åt. morgonsolens ilda sken. Frisk och ren. är all. "och det är. en fröjd att arbeta ute i naturen en: strålande sommardag. Visst lackar svetten ' och” kläderna klibbar, vid kroppen, men det:är välgörande. soch. nyttigt. Överfi diga : kilon, rinner. bort och vigö- ren och humöret blir bättre. Sig- naturen "älskar mest” "morgonens" friskhet, '; men 7 "fröjdas även 'åt.. -sommarkvällarnas - frid. En nedgång en. stilla :sommarkväll tycker jag öppnar portarna mot -| himmelens paradis, När nordväst- himlen färgas. gyllenröd: och s0-' len försvinner vid horisonten fyl Jes min själ av önskan att mitt "livs solnedgång må bli ' ljusom-' lad från det eviga MNusets land, nabbt S inner våra, är! Vi som i "seklets. början: inte hade tram- påt ut barnskörna, är: hu inne. i, vår. ålders höst. .. Detta: behöver inte. "innebära , att glädje och livs- Just, slocknat för oss. Har ett hög- 'Te ljus fått komma in i- vår själ, . produkt i första hard bör” täcka "detta genom "import från annat ." nordiskt land. : När . det gäller brödsäd. -är: det normalt endast Sverige som har ett exportbetiov och .under sådana förhållanden borde alltså de övriga nordiska länderna täcka sina åtaganden av 'spannmålshjälp med svensk : spannmål, I fråga om andra pro- dukter kan det bli'aktuellt med svenska leveranser av danska, finska eller norska produkter. " Självfallet har man inte tänkt "sig annat. än "att : leveranserna skulle ske till världsmarknads- pris. oc . ön sol- . REFLEXIONER - | blif vi: aldrig. gamla, Genom tro på och gemenskap med Livets och Kärlekens. Gud förnyås och. j yngras vi till vår. invärtes sångaren: sjunger: FDen : faträd ök grönskar såsom är. bliva "gamla: : skjuta = de "skott; de "frodas och grönska, : för att de skola förkunna att Herren är / rättfärdig”. -När- ljuset ' från den" Evige" får förvandla vårt in- re, kommer. vårt liv att bli har. ” mohiskt och vi får förmedla: gläd- |): «je, och välsignelse-till- andra sända in i livets. höst, ja, så länge. vi Jever. > Ordet: gammal” -framrmanar 4 .lets'"början: sjöngs ganska ' ofta. Den talar om; den jordiska kärle- -kens makt och livskraft. ot ”Jag, blir” "gammal; Kära av, So och mitt hår det grånar nu. Varje, dag. så” stilla går ' . fram mot ålderdomens är. : "Men du kära, själv är du, är du rung, öch skön t r mig ännu, 'Ja, du kära, själv är. du . ung och skön för mig ännu, Om ditt hår jag silvrat ser, : och ej såsom förr du ler, ' +... i kysser Jag, din -kind "ändå; sjunger i mitt sinne så: i Ack, du kära; kär ännu, ännu, " gammal "bliver aldrig. du... Ack, du kära, kär ännu, gammal bliver" aldrig du. Kärleken ej åldras kan, .; även om vår ungdom svann,' kinden mer ej rodnar het, '; var och en som älskat vet. Aldrig, aldrig fryser själens grund, sommarsol till sista stund. / Aldrig fryser själens grund, sommarsol : till sista stund”, Kärleken förgäår aldrig. "Varför? Emedan ”den är tålig och mild. Den avundas inte, den' förhäver sig inte, den uppblåses inte, den uppträder inte taktlöst, den sö- ker inte sitt eget, den förbittras inte, den bär inte agg. Den för- drar allting, den hoppas allting, den uthärdar allting”, säger Guds ord. — Kärleken är den sol, den kraft, som 'gör vår sammanlev- nad med andra: människor ljus - Klockan då och nu Ett bastant fickur - från 1 armbandsur med datumfönster på urtavlan. A FIRAR 73 .ARSJUBILEUM: Från bitter köonkurrensavund mitt minne en: sång som .i'sek-| 800- talet: med AN tiskt: (själv mna? sammanhållning. "hetens nförande efter” skråvä: en- dets avskaffande 1864 inträdde för allt 'hantverk högst besvärli- ga förhållanden 'och. en sorglig nedgångsperiod. Praktiskt taget vem som helst kunde 'öppna t.ex. ra några som helst kompetensbe vis.' Samtidigt skedde "industrialise- ringens genombrott, Urmarknaden översvämmades av billiga mass- produkter, som utbjöds i hejdlös konkurrens — i stor utsträckning medelst s. k.'schackerhandel av , kringvandrande agenter. at ' För urmakarna pressades , pri- serna på både arbeten och varor till det yttersta, I konkurrens- avundens . tecken var de alltid beredda att underbjuda varandra. Allmänhetens. förtroende för ur- makaren som yrkesman och: 'ur- handlare 'undergrävdes — särskilt . söm" en mängd folk utan yrkes- kunskap ägnade sig ät denna nä- ringsgren. H a > För skickliga och framsynta yr- kesmän framstod med skrämman- | de klarhet nödvändigheten av-att | bringa reda och ordning i de kao- tiska . förhållandena . inom getta hantverk. : - Efter flera ' försök att "era yr, kets män till gemensamma” åtgär- der” bildades ' så 1892” i”Sveriges Urmakareförening”: under ledning av den: välkände. stockholmsutma- karen ; John. G Linderoth. följde, . många ' å v mödosamt utpbyggnadsarbet ” | tillkom . den: ena 'Iokaöreningen efter:den andra, och 1909' kunde” organisationen -ombildas : till... ett riksförbund, / där - tyngsta, lasset sedan drogs av den: legendariske hantverkshövdingen urmakarmäs- tare Stefan Anderson, förbundets direktör fram till. 1949. och i fjol avliden vid 87 års ålder. :— Det var ingen lätt: sak, äm: vittnade- Anderso att på fridilr Nighetens och övertälningens väg förmå: vrånga och konservativa | kolleger. med sinnet förbittrat av och : (Forts. å sid, '7) (ETT. ORD PA: VÄ (CÉN "Och Stefanus var fun av, nåd och kraft och gjorde 'stora under och tecken bland: folket, ; (AP. 6: 8.) Stefanus var” en av: de sju som utsetts att ansvara för att de än- kor 'som tillhörde församlingen 1 fyllda, Hans egentliga uppgift, var att;se till de fattiga, men han 'an- vände. även sin lediga tid -för Kristus. Det dagliga rutinarbetet var inte nog för honom utan hängs ästundan var att fa vittna? om Kristus. > = En arbetare i en järnvägsverk- stad använde lunchrasten för” att samtala med de; övriga anställda i religiösa frågor och om Kristus. Några av hans vänner försökte förmå honom att upphöra - med sin religiösa verksamhet på fab- riken för att han inte skulle för- lora sitt arbete. Han tackade dem för deras om- tanke om honom. men: fortsatte som förut" både i och utanför verksamhetsområdet, ”Arbete el- ler inte”, sade han, '”så "är! jag inte beredd att vika en tum från min övertygelse, Jag . vill dela med mig åt andra av mina upp- levelser. Gud kommer 'att förse och helgjuten, 8. mig med vad jag behöver som han "alltid gjort”, r DR MAG a vw 55 or orda visste ju det. Du tar dö- . den "alldeles - för tätt, och livet! också, för du förnekar de stora "osynliga verkligheterna före OSS, .omkrl 8 oss, och bortom oss, om. du känner till? >> Bara på 'hörsägen, men ota- a andra har upplevt dem. : " + Du menar Crusimontan! = Ja han som satt här där jag "sitter nu .och förberedde sina pre- « dikningar, medan utsocknes folk på lördagsnatten vandrade miltals på vägarna för att hinna fram till gudstjänsten. .' = Jag önskar han hade låtit bli I att spöka I prästgården!. = a: -"Så oskickligt -jag skötte det”, tänkte Dagmar, nedan hon gick bedrövad bort Det var klart det skulle såra honom ati jag lade korten på bordet och visade att jag genomskådat : honom. Jag måste skaffa” honom ' en annan läkare. - ” Malte skrev på papperet som låg framför honom: "Jag är satt att predika om en gudomlig verklighet som jag icke upplevt. Det är detta som är min nöd. Det är orsaken til! den tom- ma kyrkan och till att jag nu mås- e' hära den djupa. skulden mot den :döende.” 'Sen skrev han inte mer Det blev: ingen ny predikan Han kunde inte berätta församlingen det. som "hänt med honom, när han. inte kunde bekänna allt efternatten kom = Sjang Saiutsig” och 'riven kom har, ur Gåtatorps "skogar. där han vand- rat i blindo genor' kärr och snår Statspolisen skulle ofelbart ha ta- git honom ifall den varit ute den natten, ty han såg högst misstänkt ut där.har. stod och såg upp mot fönstret till Ullas rum och lyssna- de gencm springan efter hennes andetag. Hon levde! Hon skulle kanske komma att leva! Han var lika rädd för att hon skulle leva sor. att hon skulle dö, ty då skulle han ställas inför en helt och hål- let okänd, en fruktansvärd män- niska, = > Hur kunde hon göra det hon gjort? På något'sätt måste hon ha blivit ställd inför hans svek. "Eftersom ni styrkt att ni kommit | och för att driva henne i döden? Nog var' de skamlöst, men. hur många fruar skulle bli kvar om alla tog vid sig så hårt? Det föreföll -fan- tastiskt 'och oproportionerligt att en ung moder kastade bort två liv av så banal anledning, men' hon var tydligen fantastisk och vägde värdenz på en annan våg äri han: Han kände henne' inte. Han tre vade'i blindo då Han försökte gö- ra upp för sig vad hon tänkt un- der de få korta ögonblick hon måste ha vägt livet mot döden Det pratades om allt som band henne vid livet. Men-så mycket förstod han ätt i'det avgörande ögonblicket hade allt världsligt för henne sjunkit ner i en isig lik- giltighet, densamma som 'han själv kände nu. Det var väl den plöts- liga” kastningen ut i den ödsliga tomheten" från den varma ' till- varon där" alla, snickare och djur tävlat om hennes gunst som hon inte' kunnat uthärda, och hon ha- de reagerat snabbt, oåterkalleligt grymt. ”Jag älskar äran, min från fruntimmer.” Var det nog själs begäran är blott att dö utan blek: förfäran.” Men hur' kunde hon?- Han hade hört herne röra sig då han kom hem. Hon hade alltså tagit fram en tub; hällt upp vatten,' druckit och svalt och lagt sig ned "att vänta på döden utan att ens säga ett god natt; i en hemsk och isig tystnad, fast hon visste "han fanns 'så nära Nu stulle kan väl hela livet få grubb- la om: hon begått derna handling för att förgöra honom för alltid eller om hon velat 'förvandl: ho- nom rädda honom. Det var tänk- bart att hon dött av hövlighet för att lämna honom vägen fri- men också tänkbart att hon velat spärra vägen till den andra kvin- nan. Men om så var, kunde ju ett ord upplyst benne om att det var onödigt! Men av vilket motiv hon än handlat, den känsla som lett henne hade varit av det sällsamma slag som inte ryggar för något Han hade nog tyckt hon var för ung, för barnslig och lite för grund i sina känslor, det var där- för han sökt sig till de djupr brun narna hos den andra? En dåre ha- hu r "kunde: urmakeri utan att behöva preste- Jerusalem fick 'sina' dagliga behov . de han! varit som upptäckt först nt: vem som hade de starkaste känslorna, Plötsligt började det tycka i kinden igen..-Han hörde Reginas röst i sitt öra: ”stöd mig ej, låt mig fall :..”, det vill säga: ”tåt Ulla. dö så att min hemlighet ei må bli uppebar!” Så -bottenlöst feg och så kallblodig var då i prövningens stund - den kvinna vars passion förtrollat och för bränt honom. Hur lätt att fruk. tansvärt : hämnas på henne om man bara kunde kasta sig själv till ett. byte för skvallerkäringarna i Gåtatorp :- och det kunde han Hämnas och så bort för alltid Hans samband med Gåtatorp var brutet För Ullas skull och genom Ulla hade arbetet där fångat och inspirerat honom. De hade ge mensamt kommit på alla uppslag och utar samarbetet kunde de in- te ha genomförts. Ulla måste ju ha vetat vilket slag hon måttade mot Gåtatorp. Och så började hans tankar gå i samma ring igen: hon? Vad menade hon? «oc SÖNDAGEN Dagmar fattade” ögonblickligen att det. var något galet i att solen sken in på henne i sängen. Här låg hon och det var långt lidet på söndagsmorgonen! Då måste Ulla : ha dött utan att sköterskan till-'' kallat henne. ut Hon kastade en kappa över. sig : och störtade ne: i flygeln. s Där var allt mycket stilla, och den stillheten hörde hon Ullas hjärta gå. Det var något olyck-.. DD saligt med detta sega hjärta som arbetade så maskinnässigt och meningslöst som: en motor som ” NN och pumpar i.en förolyckad ; . Men pulsen var svagare än: då hon sist tog den, döden var nära, ' insåg hon. . Nu ' Småningom . oe MÖDOSAM UPPBYGGNAD. . Lr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.