/ "LAHOLMS TIDNING ÅA Onsdagen den/', 16, augusti. 1967 « De flesta svenska nyhetstidnin- gar recenserar numera TV-pro- . grammen . « Recensenterna' — följer programmen och tycker sedan i: sina tidningar. positivt eller nega- tivt om dessa. Även tidningslä--- sarnä' tittar på TV och tar dess- utom :i stor utsträckning del av ' TV-recensenternas tyckande och tycker sedan för sin del bra eller . dåligt om” dessa. 'Ibland ger de « också sin mening härom tillkän= 7 na. På så sätt blir det något av, . katten på råttan, råttan på repet ÖV. "Men: varför skal just V-pro- i : grämmén recenseras? Tidningarna ' är ju "också massmedia, men den "' ena tidningen recenserar ju inte den andra, Inte heller TV grans- kar vad som står, att läsa i tids ningarna bortsett. från någon en- staka gång i samband med en ex- ”ceptionellt' viktig politisk händel- ” Be, i kultursammanhang eller dyz H En Göteborgs-kollega” publice- rade i går en' enkät med" några av TV:s mera kända, kändisar om + Ve r & TV-recenisiorier? derar att bli person: jelse. "Den har ju inte heller något po- - sitivt syfte. Om en artist” ellér en' programledare i TV har en dålig ; : dag,-skall -ju inte detta användas mot. honom "nästa eller'följande gånger han framträder i, TV, Så-, dan kritik har inget berättigande, ; Men: nog är TV-recensionerna i stort "sett berättigade även "om man” "alltid måste räkna med att' . recensentens ” tyckande är högst” ndividuellt och personligt. TV är. ett. monopolföretag > och saknar därmed den stimulantia hård kon- 'kurrens” medför; Sådan konkur" rens har däremot tidningarna" i 7 hög grad, En nyhetstidning "som I inte sköter nyhetsbevakningen el-" i; ler. ger "läsekretsen det :denna,i; stort sett. vill. ha, -brukar. få svårt : för. att: hänga med i »konkurren- sen,” Förutsatt , att TV-recensio- nerna är "någorlunda objekiiva "och ' återspeglar "allmänna" opit. 7 nlonen bör! TV "kunna ' dra ”un-' + gefär samma nytta av 'dessa som en! tidningstedning” kan, göra "av deras .syn på TV-r na. Detta skedde med anledning av att ' Bengt Bedrup vid senaste vecko-' slutet trädde tillbaka som kom-'" 7 till SM-simni na i Landskrona och som skäl härför 'angav den hårda kritik.-han -be- ståtts av en viss TV-recensent i" en huvudstadstidning. Glädjande nog var de flesta av, dessa: TV-' män positivt inställda till TV-re> censionerna.' Självklart tog de av- | stånd från sådan kritik som ten- - :sin'. ty den får. serverat i spalterna. näm- : 1 ligen :att ge publiken bättre . och bättre. :saker,' Detta . gäller - även ; den enskilde medarbetaren; antin-- > det skrivna > "elle? " talade > ordets media. -Sen', finhs .det naturligt- vis "någon -enstaka 'prinsessan- ärten-människa,” sont i.sin subli- ” kritik, som; illvilja. "Sådana man 'inte "tycka; om. " punkt.! "tet. Kvalificerade .befattningsha: : blir : kompetent personal kan' rekry- AVLIVAD MY T. , RATIONALISERING På MER; ÄN ETT SATT "Verksledningen för ”skolöver- btyrelsen brukar gärna: vilja be- trakta. skolan som . ett företag vilket så längt möjligt skall” skö- tas efter? samma mönster, som] BÖrag, i; erinrär Tider -om och , fört Bas för hårt. — skolan" här. att ” ärbeta, med, ett levande material; den fostrande uppgiften. skolan j: ännu har och" väl alltid ”komriér, att behålla löses”Inte: med "data- maskiner eller: diverse tekniska Hjälpmedel: för inlärningen, dn Jämförelsen mellan skolan och prodyktonslivet : rp övrigt, haltar pckså,,. på; eh" annan"; ; väsentlig bl Skolan ':har ” under ; det]: stora reformskedet;. lidit och. li- der, alltjämt :. av ' en. katastrofal |: brist på bl; a. adekvata, hjälp; ningslokaler: I'sambänd «med; re: former, inom -« närlngslvet,.; har]: man sett till att de. yttre] bettar elserna. bättre : anpassat efter det mål som satts, upp, för a vare: inom .produktionslivet. slip: per: också i en. helt »annan :ut- sträckning än lärarna syssla -med tidskrävande : rutingöromål. uber . Tidningen' framhåller vidarer- . Det bör också understrykas att » varje. rd kvalltorstörkate mås- "riktning — eljest har den förfe-, Jat sitt syfte. Viktigt är också - att, man har klart för sig att ar-. betsvillkören och lönesättnihgen för” dem som tjänstgör 1'skolan så. tillfredsställande ::att tféras, på alla poster, Skall lärar- nå be EX. få. tillfälle att. koncen- trera sig på "den alltmer :' krä- vande' undervisningen" måste det "finnas ett tillräckligt. antal tjäns- ter: som . institutionstekniker, vaktmästare, skrivbiträden :o. 's. v.-och dessa tjänster måste vara besatta med personal som själv- "ständigt kan utföra sina arbets- , uppgifter," cs s Det :är en enkel: men: viktig . ritlortaliseringsåtgärd att se till «att så blir: fallet; ' fö , Lotör Myten om ; den tffumleende svenske: mannen . med . go” och |. kvinnan med: stjärnor 1: håret har avlivats. Med internationella > mått mätt. toppar svensken för . visso” inte rerillghetsstatistiken. Det säljs för 500 miljoner kronor kemtskstekniska varor i Sverige, Det är 500 miljoner för ilte, skri. ver, tidningen Köpmannen r åttt senaste nummer: ' | "De -kemisk-tekriska leverantö- rerna har lagt ner mycket svett och möda på att få svensken (och svenskan) att förstå att de befinner sig på en hygienisk u- landsnivå." Nu prövas ett. nytt och "effektivt vapen — informa tionen, : : Leverantörerna skapade vid årsskiftet en . hygienbyrå som bedriver. samarbete med medici- nalstyrelsen och .skolöverstyrel- sen, Pressinformation om svens. kens tvivelaktiga renlighet har börjat gå ut, - Till hösten kommer ' en bred kampanj: att genomföras 1 sko- lorna. Om ytterligare ett år kom- mer eleverna att få hygien som ” ett delämne 1 biologi, - Här är ' nuvarande . förbruk- ningen och beräknad -mermark.-!. NA 'brukning. per: person "och. år: 8 st. Omsättning 1966; 60 miljoner » kronor. Idealbehov: 36 tvålar per person/är, Merimarknad: 30 mil- hö st. Omsättning | är; ; Merfnarkhad: tandkräm iper 14 € Viköper: olika - doftpreparat;. ör.;300 miljoner kronor.: Mermarknaden' beräknas (ömrmendation "rav pol stölderna: måsté:'ses som: en -as- pekt: i ett större - problem: : den allmänt .: : för: annans : egendom; .'Fragiska andra I och ; . överträdelser, -- SB-systemet , "är " terna. Em. återgång till. manuell betjäning” skulle” ”uppskattnings- vis framtvinga, en genomsnittlig A Beishöjning ' 'med ' 7—8 procent och 'skulle' dessutom "vara prak” tiskt” omöjlig redan- på grund ' bristande, ;Hllgäng; på . stjäl "alltså. egentligen inte ' ä . butiken. utan av alla' hederliga kunder..De förslag till ökad kon: ha är vackert, tänkta ' men myc-]: 'ket.dyra, + + . > VIGSELA ' Det. är inte "motiverat att tvin- . gå "alla som vill gifta' sig”att 'ge- "nomgå 'något- slags Obligatorisk |! skriver : Pelvill” "vigselceremoni, Expressen (fp): . Äktenskapet måste, ra juridiskt. giltigt, : "registreras | hos "en myndighet, som. bl har, till. uppgift att undersöka om 'äktenskapshinder' föreligger, | t. ex. om någon av kontrahen- | terna tidigare är gift; "i 5” Denna "registrering bör vara det |. enda som är obligatoriskt i sam- "band med vigseln. "Den bör ske "hos kommunen, som övertar folk: bokföringen "från 'kyrkan. ; Ala |. ceremonier, . religiösa eller bor- . gerliga, bör . vara. helt. frivilli- "Ba; 2 ev mV "Det. förefaller. vara en" -rinmlig modell. Ett - detaljproblem ; är om "den! formellt . obligatoriska lysningen ; bör behållas -— Nuvä- rande uppläsning från pri ediksto- se för att' avslöja eventuellt okända .äktenskapshinder. — el- der kan slopas,- eller eventuellt skall effektiveras, genom att all tid notiseras i pressen. -Itionsplanen och Sudans -regering åräbiska triksömtntster., i Sudans huvudstad Khar- Det ' rmmötet” sudanesiske” stats. och utrikesmi- nistern "Ahmed Mahgoub, att de nu gäller: att skapa en ”förenad arabisk .:front” . mot ”den sionis- tisk-imperialistiska aggressionen” . Man måste, hette det i Mahgoubs tal, gå in för en samlad -arabisk front för. att ”utplåna alla ” spår: av? denna "aggression”,. och han uppmanade "cc utrikesministrarna från alla de 13 representerade arabländerna att utarbeta en ge- mniensäm "arabisk aktionsplan, som senare skulle kunna stadfästas vid ett ' toppmöte med alla , arabiska statschefer. . Mötet, i Sudans huvudstad har alltså; ; som "egentligt syfte att.sö- ka: nå fram till: ett mera solitt samarbete och samförstånd i kam- pen i mot, Israel och -de' länder, som 'araberna betraktar. som Is- raels öppna eler hemliga alliera-' de,.;d.V. s.; USA, - Storbritannien sttyskland, "Om -. utrikesmi- nistérkonferensen. 1 Sudan skulle leda till et+ sådant: resultat," skul- 1e.; därpå : ett :statschefsmöte sam- mankallas för ett godkänna ak- mot Israel, USA. och : Storbritan- nien. toum med 'en uppmaning 'av dent, 8 mycket tvivelsamt, att .utrikesmi- nistermötet i Khartoum” skall bli mera framgångsrikt än det som hölls i Kuwait. De arabiska sta- terna är delade i minst tre sins emellan starkt motstridiga grup- per, Till den första av dessa grup- per kan man räkna de fem ovan- nämdna " socialistiskt.. orienterade arabrepublikerna med - Egypten, Syrien och Irak 1 spetsen. Egyp: tens ledare Nasser har som rival om ledarskapet för denna grupp Algeriets vilken på grund av sina militära framgångar kommit att åtnjuta ett. allt högre anseende som delg blivit besvikna över och dels fruktar Nasser och motarbe- tar hans ' panarabiska samlings- program. - Till grupp no. 2 kan man 'hänföra de "rika oljekunga- dömena - Saudarabien och Kuwait, vilka 'är totalt beroende 'av sina oljeexportinkomster- och därför är allt annat än begeistrade för Nas- 'sers,: oljeblockadpolitik. 'Även " Libyen hör. otvivelaktigt med i denna ötet i I Khartoum |” till, att Sovjetunionens fnflytande Mellan-Östern kan komma: att bli så dominerande, att de arabis- ka självständighetssträvandena helt kommer till korta. En specialställning: mellan des- sa tre. grupper intager på sätt och vis kung Husseins Jordanien, 'som blev den mest lidande par- ten i arabvärldens nederlag mot Israel. Kung Hussein har. person- ligen sökt påverka Nasser till en mera moderat och försiktig poli- tik vis & vis Israel och även gentemot Sovjet. Men å andra. si- dan har Husseins personliga ställ- ning blivit svårt skakad genom, att Israel ockuperat två tredjede- lar. av hans land, inklusive .den jordanska delen: av Jerusalem. Husseins härskartron: står på myc- ket svag grundval, och han skul- le utsätta sig för en, 'mycket stor risk att'bli störtad av: sitt eget folk, om han alltför påtagligt för- sökte bryta sig ut ur sin nuva- rande /ställning som härskare av Nassers och Syriens nåde, Med hänsyn till de.starkt diver- gerande intressen, Det förefaller av många "skäl diktator : Boumedienne, mot fransmännen i de arabiska länder, Boumediennes och Syriens den och bestämmer deras slutliga ställningstagande, som präglar dessa. skilda grupper' i arabvärl- - kan man. nog + gen han :eller hon -: framträder i ' snarast --möjligt.. nistermötet lidna juli staterna; v här själv:föreslagit, att detta till- J tänkta: toppmöte" skulle. äg Det' första: arabiska: ut kesmi- efter : det | arabiska »krigets slut hölls" sist- 1 ' Kuwait men: blev resultatlöst. Därpå följde det:s.k. lilla toppmötet i. Kairo mellan 1e-- darna för de mest militanta'arab- "Egypten, Algeriet, rum israelisk- Sy- anti-Nassergrupp, som redan låtit meddela,: att' oljeblockaden blivit Jen "alltför .tung'. börda . för dem. Den , tredje 'gruppen, utgöres av Marocko; Tunisien 'och ' Libanon, vilka. intager en mera provästlig hållning i allmänhet, förordar en I mera realitetsbetonad politik mot "Israel och 'ställer sig kritiska för att icke" säga: direkt fientliga mot] Nassers -'och ' Boumedlennes vitt-| syftande planer, I likhet. med -ol- ” Ifrån Algeriet, besökt Nasser dock rien, Irak: och” Sudan. Kung Hus- sein .avi Jordanien -håde strax. för- ut, samtidigt: med.: Boumedienne j utan at; några resultat. av 'desså. lugnt förutspå, att vägen till enig- het och, handlingsgemenskap kom- mer att bli lång och svår. En av de '"första' förutsättningarna för, att dessa strävanden skall lyckas, är förmodligen också, att Nassers olycksaliga interventionskrig i Je- men. bringds till ett slut. Detta krig på gränsen till kung / Feisals eget "rike '" betraktas — och 'icke med orätt.— som ett .egyptiskt hos mot den saudarabiska staten. Och , Kuwait torde helgjutet an- e Man kan räkna med att 15 procent av de bilägare som har vagnar med vänsterasymmetriskt ljus den 15 juli ännu inte bytt detta till högerasymmetriskt. Det- ta framgår av:en undersökning, som AB Svensk. Bilprovning på begäran av HTK genomförde un- der tiden 315 juli, Undersök- ningen ömfattade huvuddelen, när- mare bestämt 26.208, av de: per- sonbilar som under denna tid. be- siktigades vid 130 bilprovnings- stationer. Det visade sig då, att 41 procent hade högerasymmet- riskt ljus, 17. procent omställbart ljus, 16 procent symmetriskt ljus och 26 procent - vänsterasimmet- riskt ljus. ' . . "I' detta" sammanhang - bör ,på- pekas, att: bilprovningen endast undersöker, bilar .som är mer än tre år gamla. De nya vagnar som sålts efter Iden 1- juli; 1966 och som... alla” 'redan : vid leveransen rhåste vara försedda med -höger- asymmetriskt ' "eller". omställbart ljus har alltså inte kommit 'med I "ovanstående statistik. ' Det bety- der att ca 300.000 fordon, d.v.s. 15 procent > av: hela .vagnparen, den 15 juli. ännu Inte hade fått högerljus, 15 pröcent av bilägarna har” i ännu inte bytt till. hljus: Enligt: I föreskrifter. som. utfär dats av 'statens' vägverk: blir det". förbjudet att” asymmetriskt ljus från och me den '3 "september, Förbudet har. föranlétts av att vänsterasymmet: riskt' halvljus bländar mötande. förare 1 högertrafik.' En bil som har "vänsterasymrmetriskt ljus få då ens". vid dagsljus; ändrats. till högerasymmetriskt. använda - vänster "inte" användas i trafik, int "förrän Tjuset "En del-strålkastare: är. omställ- ter, att Egyptens, Syriens och Al- görlets politik "kommer att leda jekungadömena fruktar. dessa sta- punkter i denna sak. : . sluta” sig till. kung: Felsals: syn- [3 'högerasymmetriskt ljus 'meéd en : | topprhöter: offentliggjorts; Den nu pågående jutrikesministerkonferen- sen i Khartoum torde bl, av kom- ma. att. upptagas" av' diskussioner om. de” frågor, .som förhandlades vid detta; illa. ' toppmöte”" och vilka. planer, . som där, dryftades s så? stadgas; i en-kunglig förordning . 058, 'om eh jämn ”och” hög' kvalitet 18 augusti, premiärdag för, 'redagen i augusti lägger "några särströmniingsfiléer” lite - skivad - potatis och. hackad lök: Sedan täcker : mag: allt: detta méed' ytterligare en skiva tunnbröd Och: så-äter”man rätt av, 'En. det anser ått den äkta ”klämman”: är en tredje det -surströmmingspremiär .— | om kommit till "för: att :försäkra å 'surströmmingen.. I, år: infaller örbrukning "per | behov 4: borstar. per: person/ | : Svensken NÅ brukar, 4 "tuber H premiärdagen den 18 och: den da- ger. kan. man köpa : årets. inlägg- -[ningariöver hela landet, 'En allt del. går nämligen | på :' ”ex- Sverige — surströmmingen är: in. te längre, en "delikatess; som. upp- gjord på mjukt: tunnbrör som man rullar till em lättäten rulle." > "Ett brå tips: När ni öppnar, bur: kén "så gör. det precis' innan. gäs- terna sätter sig 'till bords: För att inté lagen ska spruta "ut kan man hålla lite' papper över konservöpp- naren' när, man gör. hål i burken, | "ternorrlanäs'' län? 1,500'. till 1.8; mingsberedni N + 2 mn surströmming - strömmingen en bytesvara 'vid de ärligå marknaderna; Från Bjärtrå i 'Angermanland :ömtalas. att -man- fär” 1780 bytte” en tunna: korn: mot en "tunna" surströmming. .1: slutet "av "1700- talet" intullades: i 'Härnö-. Psång 2800 - tunnor" surströmming! och .100 år. senare beräknar man att av strömmingsfångste Vä | bara, och många nya 'bilar har:& ögertrafik. Men' Har öm har asymmetriskt ljus, mäste man” byta Om . man? har strålkastare som mäste bytas, eller är tveksäm om byte behövs"eller ej, bör man så t som mö en verkstad "eller en: bensinsta- tion som gör sådana här arbeten, så (att ett byte kan göras i. tid. Byte skall ske + på ett. mycket stort antal fordon, och ju längre man dröjer desto större. risk..ä det att bilen inte är. körklar, da- gen H. är halvljus, alltså: halvljus som"'når lika "långt på båda sidorna,, är || att byta. ändå, tba oh som skydd - möt -bländ- tejplaj ie PP de fallen rg ändringen d vid överg: ganska lätt gjor på de flegta - strålkastarna, jligt ta kontakt” med inr Om man har' en äldre bil, som utrustad med "symmetriskt man: inte "skyldig att byta till: högerasymmetriskt, men gör klokt eftersom ,.man har stor nytta. .av att få en bätt- re belysning .av.den' högra. Vväg- kanten, . Det «är. inte ”tinlätet att köra med . övertejpade vänsterasym- metriska strålkastare. a Sf sel ERNA När , Poststyrelsen den :; 2 ' ep tember. 1967 utger nya: frimärken med "anledning: av, Högertrafikre- formen ; kommer, ;de. »förstadags- brev, som; ordningställes vid:Pos- |ten; Filate avdelning; PFA," att förses med ”stämpel av"ovanståen- de "utseendé.- Förhandsbeställning- ar, äv... förstadagsbrev ki hos -Filateliavdelninger AA nom inbetalning, av -1;kr.. 60, äre till. avdelningens Postgirokonto. nr 066, > Stockholm : snarast rr » få tillfälle att: studera, eftersom -' beklagas;i all? synnerhet som. ett;; . och": annåt.: ändå. brukar; sippia' ' Tout men sällan'så mycket att mari | Eklagarrhyhdigheter: och: SS 2 : sjunkande: + respekten I: + självmord” förekommer även vid sig lindriga lag) 'g .lukrativt inte så mycket för han- M :deln som fastmer. för konsumen- |: RSS vara - relativt..st bilt; och, en mindre övergång från År tast motsvåras- av. en ungefär 1i- «ka stor övergång "från. B till ”A. » Hurg dessa "skiftningar 'uppträ- der, brukar” allmänheten sällan .opinionsmätningarna : hös.-08g ; I motsats! till.:vissa” andra länder” ånter: är officiella: Från : en del. synpunkter. kan .hemlighållandet S : får en allsidig "och vederhäftig bild äv opinionsläget.” :Allmänhe- ten får nöja sig med 'vad, en; essman, lyckats: bli informerad: fördel" a att släppa ute Fn : tiella' Stkretess mpel” har: visat: nionsmässiga nettoförluster- för Ikpartiet, -Högerpartiets ; presi- .. diesekreterare. kommer :däremot > till annorlunda resultat, :..”. te Iskattas enbart; av” norrlänningar. | DETTA ÄR SURSTRö .. MING;, ”Råvaran till: 'surströmmingen fångad: redan under maj. .och juni. Då är: :strömmingen lekmogen och ssar Atill den h .delikatessen. "som" fått" jäsa -— "från n gammal koönserverings- strömmingstest . brukar Strömmingen lägges"! i en”försalt-|. ning. (rimlake), varvid man - an: | vänder, ”ett visst "mått lake i för-" RKållande till” antalet kilo ström- alltid: vara. en: : glad tillställning, Allt' detta 'kostar. omkring 10 kronor: för: fyra; personer. —"säg Aden” "bjudmat som kan slå"det: pri g + Man .beräknar att en.helburk som: innehåller. ca :20—22 'strömmingar ' 'slutes -tunnorna, och läggs ute i ;koråmer: att 'kosta ca 5:— kronor, : solen för att jäsningen skall kom" cha. | Halvburken' med ' ca. 14—16. styc-.' må "igång. När så skett läggs tun- ii] ken” kommer att - gå på ungefär, norna in i särskilda lagringsloka- S SSE? fesultaät -av denna inoftt.. '3:50". kronor; medan" kvartsburken , ler, där. man 'under somrar. med med ::8&—10-: strömmingar "> bara "dålig , väderlek måste. ordna med komin r. att : kosta ca 2:50 Kronor.; ra surströmming på: Det vanligas- potatis, lök” och-.tunnbröd. et. Årets. surströ mingsp ser: anska ”stabila från tidigare år.” (SERVERINGSTIPS - å "Det finns mänga . sä tatt eryve- e är att servera den: direkt ur jdet skall bliva. den allra: bästa kraft; ' Stöldsviniet måsté täckas ! marginalerna” ch" . butiksrättan, : . haft”: ett > Vem av de två herrarna "Har ätt? Som ”obehöriga” kan vi in- te själva, få. del av de aktuella: handlingarna, Metz. vi vill inte" 4; utesluta att vår uppgift beträf a; fande> folkpartiets kontinuerliga förluster'skan' ha varit för kate- : gorlisk: :Från högerhåll påpekas : dock'att-det nämnda partiet har nettoutflöde, medan burken, Många virar gärna en ser- vett kring själva burken för att strömmingen serverar man ångan- de'hét nykokt potatis — godast är det .med mandelpotatis; Hackad lök hör ' till — pröva gärna med hackad rödlök som "är en aning mildare” än den; gula. På . bordet bör. det också finnas .tunnbröd och. smör och om man vill så är det -ska-:se' lite festligare ut, Till |” ming. Den fär” ligga i denna: lake” minst ett dygn, men det förekom- mer”också: både 1' 1/2 och 2 dygn. Sedan tas." den. upp - och befrias från huvud-och. tarm — rom och mjölke lämnas kvar i strömming- |. en. Därefter läggs strömmingen i Itunnor,. där '1I varje tunna lägges rett bestämt mätt lake och ett visst antal kilo strömming; Sedan till- uppvärmning. - Under. . jäsningen (lagringen) rullas . tunnorna och luftas med jämna mellanum, detta för att det skall vara icke bara en jämn. jäsning, utan också för att kvalité, fota reed 30-ARIGA KRIGET " Surströmmingen är "fisk" med gamla fina anor. Redan under 30- åriga kriget åt den svenska ar- mén : mängder "med ' syrad fisk. Den gjordes i Norrland och i Fin- land och skeppades i stora mäng- der ner till Tyskland. Då var rå- MX varan ofta. feta fiskar som lax, många. som" t er d asligen — morgon, Och. kväll ,— "föll Daniel; profet: oc. statsman, ned på sina knän, och . bad och tackade Gud I. vår, jäktade. tid är det. väl inte gånger om dagen -blir stilla i, bön, fast nog behö de. även. vi. göra det och. därige- |. nom få inre. styrka för: bråd. och ansträngande gärning,” :De som ligger på sjukläger 'och "de. som .av 'äldersskäl inte längre'|. är med, i'arbetsruschen har. gott om; tid" och : därmed "äver: möjlig. heter att. stanna stilla : i tillbred- jan. och meditation.” - da”, & som "föreligger i.ny, upplaga och rekommenderas AR "åt 'alta rikedom .och'- dess Anånga löften. :Bokens- sjutton kapitel utgör "var ör -sig, små äkta pärlor :av- vishet och, vä ledning, råd: ST uppmunt- ker :— öppen. bekännelse. är: vär gen : till, ett. levande Kristusliv. , ; ' --Einar: Aamäby: - HAN BÄR DIN s BÖR. DÅ. > EFSJUNIORARBETE; ns 80 ÅR > + ut Det -finns--en. "tidsperiod, du varje » I en:liten bok,' "som' 1 "dagarna människas liv. som kännetecknas utkommig sin. andra upplaga, , av ovisehet: och. tafatthet samti-' finns små. betraktelser" för, 25: da-.digt som den bär. kavathetens- och' gar, med tre betr dag . samt ”dagens - dikt”. dags . andakter har ett samlande; motto, såsom ”Gud är din Fader”, |”Bitter bedrövelse”, ”Din smärta”, ”Förbönens tjänst”, ”Ett fast ord”, ”Öppna fönster”. Den lilla boken ären vägvisare till. källan, med det levande'. vattnet som 'skänker tröst. och frid. ' Dess, budskap vi sar -Då. skattkammaren med oför- gängliga rikedomar och har: ett angeläget ärende till alla åldrar. ktelser.för varje; -påstridighetens, signum. Åldern är Varje: mellan '13 till 19: år; I.de åren — tonåren . — omdanas vi. från barn till vuxna, . Dessa, år, . kallas. : |även "”brytningsären” — det obe- utingade :beroendet av föräldrarna -upphör- och... den « egna. livsstilen . r Växer, fram, : » Mången, menar, att 'brytningsårens, ungå''är. besvärli-.' ga —- den .som ”under ett par: de- -cennier. verkat bland dem, finner - .dem - strålande. och , hjärtegoda, ” .Bryfningsårens unga är fulla av ' Framförallt "är dén utmärkt som |'verksamhetslust. . och det bästa gäva åt; våra sjuka: vänner och våra kära Aldringar. cc Fredrik Mislöft: GUD ÄR DIN FADER EFS förlaget.” Inb.” 10:50, . DÄKARE OCH. SJÄLA. : troll. som framförts. i tidningar: | ; oenterpartiet ach! högern ' gått framåt. Därvid synes centern ha I lockat”till sig en del traditionel- H la. folkpärtister," mödan högern" | vunnit; "sympatier. bland en. del tidigare socialdemokrater! : '- HH .-sSeda detta konstaterats. vill I Smålandsposten dock dock un- Å derstryka: att man inte” "finner dessa mer eller mindre tillfälli- ” örähdringar 1:opinionsläget i |. H och. för sig särskilt intressanta. ; Att vi överhuvud taget berörde , dem berodde' på att vi önskade 4 yu svar; på gåtan varför: mittenpar- |- tierna i den ena frågan efter den tera högerpartiet. En rimlig för- | förhällandet att en "del folkpar- . tister 8 ulle. ha. svängt: över åt Men, nu; hävdar. således riks- > ombudsmannen -- att -. uppgiften :om- detta utflöde från folkpar- ;tiet är felaktig, Låt oss accepte- ra dessa påstående, Därmed fal- -; ler dock. vårt försök till förkla- "ring — och folkpartiets hand- larna ha ju: ingen reell betydel- : M lingssätt framstår som så myc- "ket mera' obegripligt, Om - man inte" här något att frukta för "egen del av högerpartiet, ' som konsekvent håller fast vid borg- |- "freden, varför då syssla med ett "taktiskt småfintande gentemot - detta parti, vilket åskådaren lätt :« observerar och som bara väcker 1 löje i äl sin sterilitet? : det härligt gott :med en ostbit efter: surströmmingen, :- - ”Nybörjaren” brukar ofta "upp Skatta'en klämma, Det;är en smö- rad tunnbrödsskiva på vilken man sik: eller siklöja. - I "Men 'surströmmingen är äldre ändå. Detta framgår bland annat -land från åren 154 där” i fas as . velaktigt : sant, att hägerpoliti- Skånska Dagbladet (cp): "andra tycks sträva: efter att'iso-]-: - cialdemokraterna. - Säga, att. mittenpartierna . hade ” sätta med samma argumentering - dan sett i en del högertidningar. ” därför att den är längst från av- - håller sig tvärtom, Men fram-|'? » någonting annat än en högerat- - tack mot t mittenpartierna, . kronouppbörden redovisas bland annat 10 läster, 4 tunnor, 5 fjär- dingar strömming, varav 2 1/2 läster surströmming. ” " Handeln med surströmming tor- de ha pågått lika länge som be- "HÖGERN ocH BORGPREDEN . Det är riktigt att ”aet' är 'hö- gern .som talar mest om borg- freden, men det är också otvi- ken varit och & är det svåraste ho- tet mot borgfreden, skriver .'. Under valrörelsen 1966 drev högern tesen, att en röst på hö- gern väger tyngst. Dem argumen- teringen var inte riktad mot so- cialdemokraterna '-— utan mot mittenpartierna. Den gagnar so- - Man. mäste stort tålamod med högern. Nu sägs det, att högern tänker fort- — och tecken härpå har vi re- För det första är denna höger- argumentering kvalificerat non- sens. Högern väger inte tyngst görandenas mittpunkt — det för- förallt 'skall högern betänka, att denna gångbrädsfilosofi verkli-|' gen är "ett hot mot borgfreden. Det är ju här inte frågan om av en-skattelängd från Angerman- SÖRJARE Ejnar Lundby är en norsk kris- ten. läkare, som fören del år se- helt ägna sig åt att hjälpa män. problem, Han har en säregen för- måga att föra människor 'in'i Kristuslivets' rikedom och: löfte- nas underbara ' värld, Hans bud- skap griper och engagerar. Så gör da lämnade sin. praktik för 'attl. niskor med psykiska och andliga j- redningen — från början av sur- även hans bok "Han bär din bör sättet: att få . kontakt med" ;dem ' är att föra dem in i arbetsgemen- skap. än ww :Inom. kristna "kretsar var man -länge ; bekymrad, över. den: halv- vuxna ungdomen, De störde 'guds- . tjänsterna » och hittade ., på, ofog vid mötena, Några framsynta män -framförde,- tanken att. möta. ton- åringarna på deras: egen Våg (Forts: å sid. Da ferr ORD PÅ VÄ (GEN Ut SY ta RN - Ty "den : som vil bevara sitt liv, han :' skall ”mista - det; "men den som mister sitt liv för min 'skull, han skall bevara det; (Luk. 9: 24). Det berättas att ”Sadhu' Suridar Singh en gång. ' färdades uppe 1 Himalayabergen- med, sin följesla- gare. Det snöade- kraftigt." Plöts- ligt fick de syn på en man som låg vid vägkanten . övertäckt. av snö, Sadhun ville hjälpa mannen och ta honom, med sig men” vär. nen ville inte” utan fortsatte vä- gen framåt. Uörsuneg Sadhun lyfte upp mannen - ur snön, tog honom på sina” axlar ' och gav sig iväg för att söka skydd. Följden blev att de båda, värmdes upp och överlevde, - - " När Sadhun gått ett stycke fick. han se följeslagaren som frusit ihjäl. I sin själviskhet - hade- han förlorat livet' när. han försökte bevara det. Sadhun hade, räddat sig genom: att riskera livet för en annan, "> Den kärlekens lag: som? Jesus förkunnade håller, Det kan: -Synas orimligt men när vi-mister "fin. ner vi, när vi ger får vi, när . vå dör för Kristi skull lever : vb sÅ
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.