N LAHOLMS TIDNING : — = IT Torsdagen den äv ”amgustt äre. IT: = . Utvecklingslinjer i: 1 'Atril . De afrikanska koloniernas fri) görelse och omvandling = till stjälvständiga stater väckte till liv, inte -bara. en stark själv- känsla hos folken i de nya sta- terna utan också" starkt över drivna förhoppningar ' om ”.en snabb förbättring av den mate- riella standarden, Den ekonomls- ka utvecklingsprocessen I 'de nya afrikanska staterna har emeller- tid. . regel förlöpt ganska' trögt . och i vissa avseenden även. var rit felinriktad/ Man -har offrat pengar på vad som skulle kun- na kallas skrytinvesteringar; in- dustrlanläggnirigar och offentli- ga, byggnadsverk, som den'unga staten på sitt. nuvarande utveck. lingsstadium: inte har' råd med öch som” kanske : öckså” måste bedömag som' ekonomiskt värde- lösa på längre sikt, Ett annat karakteristiskt: drag har varit, ätt det euröpelskt utbildade tun- .Iedarskiktet inom de nya staterna alltmer Isolerats” från sitt! folk och själva levt ett lyx- liv,' medan folket. fått 'förblt i sin: fattigdom." :Härtlll kommer att de nya staterna i regel Inte " har etnografiskt riktiga" gränser, olika stammar med :'skilda språk och skilda kulturmönster måste leva samman inom samma stat, trots ; att sammanlevnaden "dem emellan är ungefär lika hjärtlig "som vänskapen mellan kund och katt. Dessa: olika faktorer har 'ska- . pat ett instabilt politiskt läge och för några år sedan började man "tala om ”den, andra revo- lution” I Afrika. som måste kom- . ma, de fattiga: folkmassornas.re- volt mot de män, som: skaffade kolonierna ' självständighet. men misslyckades med” att tt skara ds fol- fattning. att dennä: revolt skul 1e, bl” Mömmumistynepsrerad 'öch na: som. "gjorde. revolution. utan Ilitära” cheferna, Iv stat. ef-. at r västra "Afrika och kon: "delar; ;.SOpå: tärdiktaturer, «De nya "regimetna uppträdde, som förespråkare för «en. ekonomisk + «tillnyktring, ville» skära” ner: vonödiga.: stats- utgifter. och öppnasdörrarna. för privata "Investeringar" för ut främja sina lände utveckling. ss sn . -Militärrevolterna - i "de ...afri- kanska” staterna "utgjorde "ett allvarligt bakslag för Kinas re- volutionära . utrikespolitik; man hade 1 :Péking uppenbarligén Yr 'ringsförfök. 1 Afrika, För när- vefandé séglår skommunismen al: motvind där, men "hur det kom- "mer att bli"i framtiden "är kan- . ske, bäst att inte sia om. Kan inte milltärregimerna” åstadkom- nå ' den: standardhöjning folket "fordrap kan en tredje revolution 1 Afrika kanske bli verklighet om några år, Vilka krafter-som -då kommer att segra lär vi in- "te kunha förutse 1: dag, Mili- -tärregimernas' avsikter och am billoner må. vara goda, men 'kan de inte. vinna sina. respektive folks förtroende och stöd; kan "de inte 1:längden hälla. sig' vid 'makten,' Att just militären lyc- .kats överta regeringsmakten' och än :så länge behålla den beror främst därpå, att: starka poli- tiska organisationer med elvila ledare saknas. : Demokrätt i vår västerländs- ka mening med ' olika partier i pöltpisk verksamhet” är inte "möj- lig) på länge än iodet' svarta hv artens. tjusning är ett ovan- ligt puerlit uttryck, finner Gö- teborgå-Posten Up) i en ä något relativt. Lö påren överträffas av både häst och: hade, ,sorm 1 sin, tur : över. träffas av:bilen, vars. hastighet ligget långt ;under flygmaskl- nens, som. I. 'sin tur blir långt på efterkälken, inför: rymdrake- ten;. ja..också Anfön, planeter..och stjärnor. Även .den som ligger i sängen färdas: runt. solen i med en. hastighet : På: bortåt" -trettio i kilometer 1 sekunden; > När. man .Khetänker. detta, till fögar ' tidningen, spelar / det ju ingen roll med några knop mer eller mindre” ”L motorbåten.' En I detta resonemang helt I riktig re flexton, | EN "hoppats "mycket ”på- sina infilt- | $ Politik Afrika men det måste vara: ett . mål för "politikerna ' där att. strä- va efter, d. v..s. ett demokra iskt system,- som passar. för denna världsdels ' kulturella ' , förbållan- den, Militärdiktaturer; > kan i inte tolereras" annat: än som en över- gångsföreteelse. -Utvecklingen' 1 Tanzania ,i östra Afrika, en stat 1: vilken då nordiska "länderna har omfattandé hjälpverksamhet f' gång, synes kunna, tjäna som mönster för det övriga. Afrika. Presidenten i-Tanzania' Julius Nyerere. har. energiskt . och”. till synes med framgång sökt skapa en gemensamhets-' och. solidari- tetskänsla hos statens befolkning, "med "syfte att lägga en solld grundval för det ekonomisk" ut- vecklingsarbete som - mäste” ge nomföras för : att' folket | skall få inte endast arbete och bröd] utan: Även! "medborgerlig 'skol- ning. "Som instrument för? sin politiska maktutövning har: Nye- rere och; hans", medarbetare. or- ganiserat . ett” enhetsparti, inom . vilket: olika" åsikter ändå”. kan framföras och "bryta sig. 'mot varandra. Nyerere : : bestämd motständäre, till. diktatur; men han "vet.också, att hans folk.än- nu: sinte är moget för ett. fler- partisystem. . Tanzania är, ingen kommunhist isk” stat” ibland. Kar. gjorts "gällande," det samhällssystem. som. råder. där, skulle" kunna kallas socialistiskt miska "verksamheten 1 ländet;' J En, revidering . av gränserna” för. "åtskilliga . afrikansk E är en "nödvändig; politis! el tion: De har nu -samma, gränser i. kolonier + uj der; .eurö: blodiga a krigs + Å " springna ur "rasmotsättningarna. Der ;svära" politiska" kriser med ji mycken blodsitgjutelse fom här-']: jat den; svarta kontinentens båda - största. stater: Kongo: och; "Nige- ria: har till övervägande: del! sin PRE L LÄRS å i dskrift ” Arbetsle., edan: det, ”idskriftén skriver bl t "heter att: Angenting .& görs för dess fels skull utan för dess! förtjänsters. a Säkert"; har inte : Hägglunds ' skött + sitt: företag som. de gjort i akt öch mening å söm: nu” ” uppstått.” Men: man har" igenom sina. satsningar, som; I vissa stycken. förtjänar. att..be- tecknas som oansvarig; chanstag-' ning förstört "både för sig själv: och för:en stor, del av. de an; ställda, " Genom -' avskedandenas . omfattning uppstår också:bety- dande: :problem för” de orter 'som berörs, ot s ;. Oansvarigheten- har: inte in-' "Skränkt. sig till. företagets. sköt sel, ' Mot de anställda och mbt: "myndigheterna har man : supP-. trätt med en hänsynslöshet om är hårt när otrolig, : + Den s.k. 'saltsjöbadsanda fom: i stort präglar- relationerna. på arbetsmarknaden har. en så lös-; lig formell grundval "att ett fö RESOR man. inte längre finner. sig; ha] bruk för inte stort bättre än som: "boskap. Det hägglundska företa- -get har'dock inte begått någon; handling ..som ' det -på " laglig! Så länge” företagen” skö ett. hyggligt sätt och fullgör. na" skyldigheter som 'arbetsgiva. re' finns det-ingen anledning för' samhället att engagera sig i. 1ed-;]' ningen av företagen. Ungefär ': så "skulle, man kunna formulera den på .de "inom det ' regeringsbärande partiet, "En ändrad inställning har : kunnat spåras. i samband med etablerandet av den statliga Investeringsbanken. I det fallet gäller det insyn i fom av styrel- serepresentation 1 de företag till vilka -investeri ken lånar som '.det | med 1 den" meningen att. staten” ut- : a Jupp ”savida” man vil] grind” dn Sfi ndeskapetifmellan; i Hede : en; Lyg nde; framtid. och det. fr. åtgåen de Bandet 5 vi att ; åstadkomma den: 'sittuation-]q och 74 om dpelkvt retag kan behandla” anställda ja grund kan ställas "till ansvar för! = inställning: som varit förhärskan- | Nu har det. varit ” "pr miär för Suzie"And The Sunnygirls — Sve- riges, färgstarkaste flickpopgrupp. Suzie” den: lilla” hölländska. pop- stjärnan; har "efter två års: bort- varo från scenen "kommit igen, tillsammans. . med fyra spelglada och »Bkickliga flickor The Sunny- girls, SON "Suzie, har: turnerat" sedan. tio år, tillbaka.. Ja, om vi skall vara riktigt riktiga så var hon” mer ä ..veckor gammal -:då hon sta gången ' fick följa föräldrar . på” turné! (De är fivoliägare) x . Paul Anka föll för: mörkögda flickebarnet Suzie! 2 När Suzie .var tio år gammal ställde hon .upp i..en talangjakt i Helsingfors där hon var tillsam- mans: med. sina :föräldrar "och de- ras tivoli. Samtidigt. sjöng den stora” 'popidolen Paul' Anka' där, Han liksom arrangörerna föll helt ör .detslilla spralliga och mörk ögda”flickebarnet ' Suzie; i i Danmark; för.den dävarand doprogra runt om; is Eu. kva. cirkå. sextio : stycken r Ka sNopdafrika; omiåalE Apa inte]: sc Sitt första.radiojobb. gjorde. hon|« Cd hitsäTurnerade” då med Gerr Van "Kar the; Pacema Åmers På senhösten: samm är 'res- te hon på 'Sverigeturné ”med . de största — The Beatlest. ” ”mJohnny' loves me" stor nit: i Amerika, Japan, Tyskland, H "Sverige, Danmark, Finland . .. — Sommaren 63—64 reste: Suzie tillsammans med rockkungen Jer- ry, Williams i. der svenska” folk: parkerna, . Och det var "på våren EYE som det märkliga : hände med -. gamla ”Johnny: loves: me”. Den. gick .upp på femte - plats: i. Tyskland. Gick sedan ner, | - Baksidan ”When ever. my lövé passes. me: by” testades och gick|, direkt ”upp på:första platsen på de :tyska: listorna : ”Johnny loves me”. hade då. toppat' de danska, |: svenska, finska listorna "och: var på väg mot Japans och Amerikas toppbarometrar. . . Suzie vann sängfestiva a Å yo Järldska versionen av ”When ever "och Österrike är hon förresten en é parkerna; Sedan. reser So och my love :passes me by” — wereld Ås leeg' zonder. jou”, ' Sedan '””Johnny "loves me” spelades in här 'Suzie hunnit med ett :oändligt: antal grammofoning spelningar. BL a. en LP för, Tyskt land, EP för Spanien och en, rad singlar > för! Italien,” Frankrike, Österrike: och Schweiz, I Schweiz "De av de. största sångerskorna, , Hon har fått en stor. filmroll för Ös- terrike men avböjde. — "Just .nu ligger hon. på' de tyska hitlistorna med: ”Du warest auf: ;Hebe”.ss . : Suzie' kommer med” solen : till parkernat - . > Suzie I har i dagarna "kommit hem ' från ett veckolångt gästspel i Tyskland och från ett TV- fram: trädande i Holland; ': "vx — ' Närmaste planerna: : värma och sprida ” "solsken. i 'de hennes, Solskensflickor till Ita en'"öch.: skaffar sig” mera? 's bi pper: oclolaktar i :marknaden, Er som man” sätsat: allt på doch som redan "hu; kan 'förutsp därigenom: r "har: "nämligen man här upp: berömmelse” som. den Ö : engelskå gruppen an bara ett” mål kvar: t. bättre; Skall: man Jay: det är. svårt att, 1; dag. avgöra "men skall man fd Viman efter deras nya singelplat.- 'ta'och alla framträdande som gö- reg -'i "folkparkerna -och så. gott som---överallt : södra Sverige är :svaret: Ja. | För attt jä. "med: blattan så har den... faktiskt alla förutsätt- ningar.; Man” kan:”spela den om igen. utan att: tröttna, aliteten är” av: mycket god och" med den körsång som har till solisten Anders blir et "ett. ;främträdande. som eggar ur Pgaomårna och nästan får dem "Även äldre :kan 'med för- skivan och enligt grab- arna, Själva skulle det vara ”Sun- side World” som man hoppas me; och: tjälva, också tycker, hetact om, Men: den andra sidan på plate tän" fSheking.s all” over”; är på vigt: argument fö r "statens enga- Bemang i näringslivet, erinrar. Upsala Nyå Tidning (fp): För någon.) tid sedan suckade statsministtern: Vore: det - inte re om åtminstone en "del av | .storfinansens : makt flyttades ut Ur: storbankernas slutna arbets- ON ha en smula insyn, .t. ex. genom deé- --batter ;i - ivad: v Erlander: menar .med ”vi pengar. Hägglundsfallet bör” ge anledning till nya övervåganden, Beslut 1 företagsstyrelser berör inte. enbart företagsledning och aktieägare,: Det berör i lika hög grad de anställda och de orter där företagen bedriver sin verk- samhet. : Säkert chockerar krav på att de anställda och seamhäl- let skal finnas representerat i företagsstyrelserna en '. hel” del gott folk. "De bör' dock: verka mindre chockerande I dag a än före Hägglunds: fallet”, Y - «<ter i-regeringen eller högt uppe "I förvaltningen, för vilken insyn skulle. vi få om en: del. av :stor- finansens” företag - och. - banker förstatligades? Densamma som vi nu” "har i 'existerånde statliga företag. Vi Vet mer och har. vi större inflytande i fråga om Kre- ditbanken än i fråga om de Pri vata bankerna, exempelvis? Har vi något. att -säga- till. om när det 'gäller,den allt sämre service som postverket och SJ erbjuder s0s8?- sr - SN te ikum, Så att vi” berörda -kunde få ! riksdagen! Det är oklart |. ' iberärda”. Det kan inte gälla oss |" gi medborgare. som inte sit. |. ” | Vilken sida som sedan! skall bi det avgörande, ör" alla" fans: och i iden" avgöra, Om det: nu ;blir : :”Sunside. world"! som skall Hemföra” bandets första” guld- platta; eller i”Shåking '-all ”over”. man redan, har" plåner på "att: gö- de är så gott" 'som' klart till hösten. med « att" färsta "skivan -. missar. guldchansen :,;.och ' överlåter sin andra : platta” "för, "denna? beröm: melse och: ära.» VILDINGAR ' PA. SCENEN. A "För de ' som. nöjer" sig med 'ski- |: van bör. det "påpekas av vilken sina showframträdanden, Man kan lugnt påstå att" de saknar mot- svarighet.' De far fram som ”vil- dingar”. och är hålligångare utan like... De får — ursäkta — alla andra välkända popband ' att va- ra rena statyerna i jämförelse. Man har nu 'ungefär ett år på nacken; Ett år med" träning och slit som fört fram dem till vad de i däg är. Populärare än många andra band har: de blivit och tän- ker. fortsätta" i samma" 'orädda stil så att man. kan gå om Beat- - les när. tiden blir mogen. '. De här:tipsen kommer. enhäl- iigt från sexan med. Anders Lan- nerheim i "spetsen: följd av' Mats Norberg,'Jan Åke Andersson, Len. son och. Sven Erik Möller; : Nu skall'det givetvis. påpekas” att |... ra en. EP och ett TV-framträdan-]. s Därför låter man sig. säkert nöja 2 klass : grabbarna är: när: de 'har|. nart' Björklund, Claes Göran Pers | Nu är: "det. nnprlunda;. Vv det var: förr. , cs Den : femtonde då” tomten, "han AS klappar på vår dörr Om "det är ebb "i kassan; +» ändrar det sig 'snart Behöver ' inte. krusa, i ” underbart, Få gå till ”bördet dukat; 1 eget rum , få bo den goda värmen, . få slå till. ro” Helt, säkert tanken flyger, tillbaks till. flydda dar Långt 'bort till barndomshemmet, till syskon, mor o far. : Och ' bort” till” "egna 7 hemmet; M bort" till egen härd . Där , krafterna" ni nerlagt, -' i, platsen guld är värd -' Vad "hänt. i- förra” veckan, finns "ej i minnet kvar - Men" barhdoms, "Ungdomsminnen, Uti sig där o vår oroliga värld, även: om det ännu står och väger mellan krig och : fred. . Ansträngningar pågår som : vanligt. för att undvika .en dylik olycka, Men man fortsätter att utmana tycks f. ”n.: vara det: "oroligaste hörnet: Men oron sprider sig till den mera ”civiliserade” delen av .| världen." Man ”lägger sig i”. Utan att bekymra sig: för att man »där- igenom väcker upp nya oroshär: dar. sig ton. Man talar ,om tonårs- tyranni, T världsvälden som Kina och USA är ungdomen 4 farten. De färgade” och :snedögda tycks vara värst " De vill ta maktén från de äldre och garvade, "även här hemma i git ton i de största städerna, Det är som vanligt där; börjar - parti i utrikespolitiken, strerar.: genom att bränna flaggor och skrika på gatorna, ! retat. Man -mäste skrika högt för att' väcka 'de. styrande. och för att vinna: gehör för: sina önske- mål; radiodebatt om Sveriges anslut- "Det finns. få fasta punkter 4 ”makterna”. "Asien Särskilt "ungdomen har -tagtit Sverige har de ta- som man Man tar Demon- ”revolutionen”, " Det' svenska fölket är inte lätt one em "pro. Den gav inte mye: Svenska folket : ställer. sig täm. se giltigt till getta. spöre. - en annat blev de rmod- on om vår tillhörighet eller uteslutning- skulle medföra 'eko. nomiska svårigheter för värt land, Då skulle det ösas vrede över dem som fört oss, dit även om främsta skulden vore den självs- väldige hr de Gaulle i Paris,. - "året som gått har hittills varit gott. Och skörden ter sig lovän- de, Men man ska ju inte”ropa hej, innan man är över ån. Man vet inte vilka väder som kan komma innan den är bärgad, Det kan bli-både för mycket. regn och för mycket torka,.-Vi får sta det som det kommer. Klagan och gnäll tjänar ingenting tilll 7:74 Snart har vi omläggningen av vägkörningen. Från vänster. till höger. Det blir svårt för mången, Och tänk vad det kostar. Snart är vi uppe i miljarder., Det ' hela hade varit onödigt. Landsbygdens folk sade nej då det var folköm- lUgen lik Häromkvällen "var det en röstning. Men det kom ändå. Det är nu för sent att ändra ”Men borde inte de som ville ha änd- ring betala kalaset? ..:.cn 4 O. Sjn, : fo Mitt emot. varandra, på var sin sida av en smal väg) låg ett par bondgårdar, "Vägen utgjordg gräns mellan -gårdarna, 'men var ingen skiljemur- mellan familjerna, "Den allra bästa grännsämja -rådde och vägen hade barnen i: de båda gårdarna som lekplats. Det var en "lugn och fredlig tillhållsplats för -de små. Inga bilar rusade fram där och det var långt ifrån alla dagar någon hästskjuts fär- dades fram där. Fotgängarna var också lätt räknade. Den största trafiken på vägen var på sönda-| garna, då ' högtidsklädda män och kvinnor:s åamt, barn, och. ungdom trämpadelivägen: Hå "väg till ky Kan, De vå gårdarnas. inbyggari gita och" far. i I Östgår- den -häntérade orgeln mästerligt. "AV? sbärnen "i :de "två. gårdarna Ivar Östgårdens: Hönrik och 'Väst- -gärdens ”Sture' jämnåriga. De:var oskiljaktiga: småbarnsåldern och i "skolan" följdes. de ”åt.. De satt i samima : bänk” och" slutade skolan samtidigt. 'Strax-/efter. konfirma- tionen" gick! -de - in .som ' medlém; nykterhetslogen ”Fråmtids- Spriten <flödade- vid: tid: | Böpper för "denna skildring "och de "båda: ynglingarna fick utstå en; del. sg av. spritdyrkarna. "varken 'hån etter resats alt vara nyktra. De hade” avgett "löfte, :om helnykter- het och detta” löfte ville de orubb: ligt? hålla. les Till: temperament var de mye ket" "olika,' Henrik: och Sture. Stu: re var: ”lugn;. nästan en smula sävlig, Henrik däremot livlig och snabb att'handla. Trots detta var. fade varandra. Båda arbetade i. sina "hem. I 'artonårsåldern "greps ” Henrik av: ”Amerikäfeber. , Sture | sökte: övertala honom att stanna .| hemma,” men : inga ' övertalningar : Kjälpte, "Han lämnade -hem och | fosterland” Nog hade Sture gärna | följt” hönom «ut. i vida ' världen, men "hans: far var klen till häl sån: "och. orkade ej arbeta hårt. Sture: kände "sin ' plikt att vara sina föräldrar till hjälp och stan-; näde "hemma: och skötte . gården. Li öm . ven . : Och : släkt "o "goda: vänner, « «+ brukar.hälsa på Och, kaffehurran ofta, på plattan 2. åker då : Sen, vid kaffetåren, det'. prat's, : om ditt o datt: Helt säkert hörs det också, gå > många glada skratt, de vi tänkte Er uppmuntra, med "kaffe o med dopp 'Ty vet att kaffetåren, den värmer ; gammal kropp : Vi minns -den: gamla visan, "Är "> bra för kropp o själ Det” kännes : ifrån hjässan, och . kännes ner i häll =: - Till, sist vi vill Er' önska, må " hälsan stå Er bi Och” många glädjestunder, av hjärtat önskar vi + lv vill så gärna hoppas ni komma de bort, ej från Oss far. I får igen När .sextiåtta skrives, - då mötas ni igen. : : =) dé" alltid vänner. De komplette”. Henrik skrev - ofta hem, Alt gick .honoim. väl i det främmande landet den: första "tiden" Gott-'om arbete fanns det och förtjänsten var god, mycket" bättre än" hem- ma i Sverige. Sämre tider "kom emellertid och många blev årbets. lösa, Även Henrik drabbades av arbetslöshet. Han fick slita ont, men .han höll sig uppe. Många av de arbetslösa sökte tröst I spriten för att ”hålla humöret uppe”;. De : hjälpte- till glöriska för stunder, men -blév. värre: här ruset var över. Henrik svek? ald- rig sitt nykterhetslöfte. När! han nte- kunde få arbete på land, ökte han: sig ' till en hamnstad ock. tog anställning. på. en båt! i långfart. : Han: for + vida omkring ällan skrev har. hem; -- . Hemma :hade stora förändringar skett. - Henriks syster" Inga: hade gift sig. .med Sture :1i Västgården. Kört "efter." bröllopet. dog . Stures far . och Sture övertog hemmet. Hans mor, 'Anna-Beata,- -flyttade in i -undantagsstugan- såsom :' "tidens gens :ljus i Västgården, ' pigga stor' glädje inte blott för de"unga farmor i. undantagsstugan och" för? morfar och" mormor: i öÖstgården, Efter några år: kände sig Ingas föräldfär. trötta och fville-dråfsig ” tillbaka” "och njuta; ålderns, ro. Inga och Sture: övertog även” gården. Du i : Den” gamla vägen var inte 1 ng- re någon". -bra lekplats: för bärn. Bilen," hade gjort sitt. intäg. i. tra: Ffiken, "Vägen ,var: "uttagen" ” och gick: inte :att flytta... I stället flyttades den. ena gården.” "Bättre brukningsmetoder av. jorden 'gior- de att. den . gav. rikare skördar. Ladorna- blev. för små. Nya bygg- nader, både bostadshus '-och", ut- hus, uppfördes öster. om vägen. De gamla -husen, 'utom gamla - ; bostadshuset i Östgärden, ner. Stures mor. fick ett. .par rum ' ;inredda åt sig i Östgårdens gam- la bostadshus, Så kom de. satt bo” "vägg i vägg, de gamla granhnar- na. Ingen väg skilde . dem mer, Ingås föräldrar Agneta och ' och 'Stures: mör» Anna-Beata - Många tankar: och" mång ner ägnades åt Henrik, Sällan :kom det brev+'och.nu . vår. det 'år sedan"'han skrev, Levde'? fan |. den - eljest. iäylliska «tillvaron. i Östgården. - En "strålande sommardag ett par tiotal år efter Henrik avre- sa från hemmet stannar en” bil på den gamla vägen, En man I fyrtioårsåldern. stiger ur "bilen (Forts. & std,' 7): fer a ORD ". Om någon kommer” till I mig” och han :'därvid ej ”hatar sin fader och sin. moder och 'sin 'hustru och sina barnioch sina bröder och. systrar, därtill /ock sit liv, så kan, han icke var: lärjunge. (Luk, - 14: 26), » Ovanstående bibelord är - ett av de mest missförstådda. i Nya: tes- tamentet. Många .har gått ' förbi det och menat att det. är alltför” strängt för att man skulle: kun- na följa det eller också har man bokstavligen trott. att Jesus! me- nade att man mäste. hata farall-' jen för att kunna. älska: Kristus. Jesu -ansåg att hemmet med man, hustru och Ybarn> var av Gud” välsignat och sade att: ett sådant hem var instiftat av:: Gud från begynnelsen, Jesug sade -ock- så att en man måste hata stin egen familj för att kunna'. följa honom och göra hans vilja" Jesu lära om hemmet och ”lär- jungaskapet tycks innebära. en "| motsägelse, Men :' den motsägelsen försvinner om vi förstår att starka ord helt ' enkelt: betyder att vil måste sätta nom och hans riken först i vårt ; ” är Kristus blir den-fr: vårt liv och värt hem: vämte | dan och sammanhällningen”. sådan att det inte kan överträffag av något annat slags hem i världen. Men om vi inte räknar, med Kris . IHtus: fördärvas. det," eran tt NA sed. var. "Ett 'nytt. släkte! såg.. da-. vakna småraringar "som blev; tills," 2 föräldrarna "utan lika mycket: för 4 ER månne? Oron för Henrik störde .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.